Matpriserna i euroområdet väntas stiga snabbare under nästa år. Europeiska centralbanken räknar med att livsmedelsinflationen når 3,4% under tredje kvartalet 2027. Dyrare energi och sommarens extremväder ligger bakom prognosen.
Prisökningarna på livsmedel har bromsat in kraftigt efter inflationsåren. I augusti låg livsmedelsinflationen i euroområdet på 1,1%, den lägsta nivån sedan mitten av 2021. I september steg den till 1,3%.
Men bakom de lugnare butikpriserna växer ett nytt kostnadstryck fram.
I en analys publicerad den 20 oktober 2026 beskriver fyra ekonomer vid Europeiska centralbanken, ECB, hur högre energipriser och försämrade skördar väntas påverka livsmedelspriserna under 2027.
För svenska hushåll är utvecklingen relevant eftersom internationella råvarupriser påverkar livsmedelskostnaderna även här. Under året har lägre råvarukostnader och sänkt matmoms bidragit till billigare mat i Sverige.
Enligt analysen från ECB väntas livsmedelsinflationen nå 3,4% under tredje kvartalet 2027. Siffran avser prisökningen jämfört med motsvarande kvartal 2026 och uppgången väntas bli betydligt mindre än under inflationskrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Därefter räknar centralbanken med att prisökningstakten avtar.
Energipriserna är en viktig förklaring till ökade priser. Naturgas används vid tillverkning av konstgödsel, och när gasen blir dyrare stiger kostnaderna för spannmålsodlarna. Det kan så småningom märkas på priserna på bröd och pasta. Även kött och mejeriprodukter påverkas när spannmål och djurfoder blir dyrare.
Torka och höga temperaturer har försämrat skördeutsikterna i stora delar av Europa under 2026. Ekonomerna vid ECB bedömer att effekterna väntas bidra till högre livsmedelspriser nästa år. Även väderfenomenet El Niño har bidragit till stigande priser på jordbruksråvaror internationellt.
Hur stor prisuppgången blir är däremot osäkert. Prognosmodellerna ger delvis skilda besked om när prisökningarna kommer och hur stora de blir. Enligt centralbankens beräkningar väntas extremvädret bidra med mellan 0,3% och 0,8% till livsmedelsinflationen i euroområdet under det kommande året.
I Sverige påverkas livsmedelspriserna även av kronans växelkurs och den tillfälliga sänkningen av matmomsen. Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel från 12% till 6%. Enligt nuvarande beslut gäller sänkningen till och med den 31 december 2027.
När momsen återgår till den ordinarie nivån beror effekten på butikspriserna på hur stor del av skatteförändringen som handlarna för vidare till konsumenterna.
Konsumentverket och Konjunkturinstitutet har fått regeringens uppdrag att följa livsmedelspriserna och granska hur momssänkningen påverkar konsumenterna. Nästa delrapport ska lämnas den 1 september 2027.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar