23 augusti

Just idag är jag en del av världens största familj

Tron på att alla människor är Guds barn omskapar livet. Den ger mig en ny självbild och en hoppfullare syn på tillvaron och mina medmänniskor. Djupast är vi alla systrar och bröder. 

Vilka är mina andliga syskon eller föräldrar?

Det är väl Gud och Jesus och hans lärjungar. 

Hur själar väljer sina föräldrar och familjer

För några år sedan, innan min son föddes, drömde jag en natt om att få en liten pojkbebis. Hon kom till mig och omfamnade mig. Innan han försvann berättade han för mig att jag var hans  mamma och att han heter Björn. Jag minns fortfarande den livliga drömmen som om det vore igår. Efter det, när jag fick reda på att jag var gravid, visste jag genast att det var en kille och jag gav honom det namn han själv valde, Björn.

Våra själar återvänder till jorden så många gånger för att växa och utvecklas. Som Du kanske redan känner till så innebär termen reinkarnation att själen kommer in i olika kroppar under många livstider. Jag tror att efter att själen fattat ett beslut om viljan finns att komma tillbaka till jorden då måste den i första hand bestämma vilken typ av liv som önskas. Det här är nära relaterat till vilka lektioner den skulle vilja lära sig, samt inkluderar att vara i harmoni med en förälder/ar. Det beror helt på syftet och själens önskan, som relaterar till livsstil och livsläror.

T ex som när två själar, som man och hustru, har mötts tidigare då kan de vara tillsammans igen för att återuppliva den erfarenhetenomigen. Ibland vill själen inkarnera i en viss del av världen och då kommer den inte att lägga så stor vikt på de föräldrar den väljer. Precis så som vi människor är så är varje själ olika och därför anpassas valet beroende på typ av själ.

I det ögonblick som själen väljer föräldrarna länkar själen sig till den personen och är alltid i närheten och väntar på den rätta tiden att födas. När jag gör intuitiva avläsningar för mina klienter, kan jag ofta känna själarna hos de barn som de ska få. Jag kan också känna huruvida barnet är en flicka eller en pojke och ibland kan jag även se vad de är avsedda att uppleva tillsammans under hela sitt liv tillsammans som en familj.

När jag har en session är jag inte 100% säker på att jag ska se det ofödda barnet, men vanligtvis kan jag med framgång känna det, om det är nära Dig och om det snart blir en familjemedlem.

Självklart, genom tänkesätt och föreställning, påverkar föräldrarna också avsevärt den själ som vill gå med och bli en del av familjen. Allt beror på våra tankar, önskemål, stämningar och ändamål under dagen eller till och med månaden. Så själarna reagerar på alla dessa energier som vi skickar till universum. Detta gäller särskilt mamman. Hennes dagliga aktiviteter och tankar under hela perceptions- och skapelse perioden utgör ett fält, som liknar en magnet, som lockar själar som är intresserade av att bli dess barn.

När det finns fler barn i familjen väljer själarna också huruvida de vill vara Dina barn beroende på syskon eller inte. Ibland är själarna, som ännu inte är födda och vill vara syskon, i kontakt med varandra och bestämmer vilket syskon som ska gå först. Jag kan föreställa mig min bror och jag som pratar på “andra sidan”, fatta beslut om vem som ska gå först. I en del fall väljer man ett syskon som senare kan upplevas mer som en belastning än som en fin vän och då har de valt detta för att få möjligheten att lära och utvecklas. När det är ett missfall, har jag sett den specifika själen vanligtvis kommer tillbaka igen genom en senare graviditet. Om det finns en chans för det. En gång såg jag ett barn i ett missfall från en kvinna som kom tillbaka för att bli född i sin bästa väns familj.

Efter tusentals sessioner som jag hittills har gjort, kan jag säga en sak säkert: vi väljer alla våra familjemedlemmar, den plats vi vill inkarnera och de saker som vi kommer att uppleva under hela vår livstid. Jag känner mig så stolt eftersom min dotter bestämde sig för att välja mig. Det är den bästa gåvan jag har fått under denna livstid.

17 augusti

Just idag tar jag hand om mina nära

Inget pris, tekniskt mirael eller materielt överflöd kan stilla hjärtats hunger och ge verklig  vila för själen. En djupare mening med livet kan vi bara få genom äkta relationer, genom att se våra medmänniskor i ögonen. 

Hur kan jag ta hand om mina nära idag?

Jag hade gärna tagit hand om min son idag om jag fått. Vill inget hellre vara med honom och ha roligt om jag fått bestämma. 

Tjugofem inspirerande sätt att ge Ditt barn ett fantastiskt självförtroende

Tänk om man kunde försäkra sig mot vad som helst. I en perfekt värld hade det förstås varit möjligt och alla som har barn hade genast börjat fundera. Vad skulle jag allra helst vilja försäkra mina barn mot?

Det är också en tanke som försäkringsbolaget Trygg-Hansa har tagit fasta på. I ett par år har man gjort undersökningar på just det temat. 2010 sa 42% av föräldrarna att de helst skulle vilja försäkra sitt barn mot dåligt självförtroende. Det var den överlägset mest önskade försäkringen. (På andra plats kom att bli sviken av sina bästa vänner med 10%.) Resultatet blev detsamma när Trygg-Hansa gjorde en ny undersökning 2012. Rädslan för dåligt självtroende hamnade i topp igen, men då var vi ännu oroligare. Varannan förälder (50%) ville försäkra sitt barn mot dåligt självförtroende och det är inte så konstigt. Världen har blivit hårdare. Konkurrensen om jobb, skolor, vänner och uppmärksamhet har ökat precis som kraven och förväntningarna från ett samhälle där allt snurrar på snabbare än någonsin förut. Allt och alla ska granskas, jämföras och betygsättas. Men det finns en hel del som Du som förälder kan göra för att hjälpa Ditt barn att få ett fantastiskt självförtroende.

Ditt barn är inte Du

Han eller hon är inte en miniversion av Dig själv som föds med samma drömmar och förutsättningar som Du. Ju tidigare du inser det, desto bättre både för Dig och för Ditt barn. Ge Ditt barn tid. Det är den största gåva Du kan ge till en annan människa. Tid och uppmärksamhet. Lägg undan mobilen och lyssna på vad Ditt barn säger. Var lyhörd. Inse att Du måste förtjäna Ditt barns respekt. Det är inget som Du automatiskt får bara för att Du är mamma eller pappa. Ge Ditt barn utrymme att upptäcka sina egna talanger och behov. Försök inte att flytta över Dina egna misslyckade drömmar om att bli fotbollsproffs eller ballerina på Ditt barn. Det är dömt till att misslyckas.

Alla barn är olika, inte minst syskon

Alla utvecklas olika och olika snabbt. Sluta lyssna på vad andra föräldrar berättar om sina barn. Skit i vad tidningarna skriver om barn. Alla ungar behöver inte kunna prata sju språk flytande vid tre års ålder. Sluta fixera vid vad som är ”normalt” för Dina barns ålder.

Uppmuntra Ditt barn att våga ta lite risker

Det är en nödvändighet för att våga tro på sig själv och på sin egen förmåga att stå upp för sig själv som en egen individ. Förklara att man kan om man vill, men att man aldrig ska trampa på andra för att nå det man vill nå. De som man knuffar undan på väg upp är samma människor som man möter på väg ned. Att visa hänsyn och respekt är viktigt, men man behöver inte be om ursäkt för att man vill någonting. Så länge det inte finns någon risk för att barnet skadas, är det bara nyttigt att låta dem stångas lite med världen. Det kommer de att ha stor nytta av senare i livet.

Slösa med beröm och fokusera på vad barnet gör bra istället för att peka på hennes brister

Fira alla små framsteg, så förlorar motgångarna snabbt sin styrka. Då hinner de heller aldrig växa till ett problem.

Uppmuntra Ditt barn till att våga prata om hur hon känner sig

Ta Dig tid till att lyssna. Varför är hon rädd?

Vad är det som känns farligt, obehagligt eller svårt?

Att så tidigt som möjligt ge ett barn tid till att lära sig klä sina känslor i ord kommer att underlätta enormt för henne när hon blivit större. Om Ditt barn vet vad det är som bekymrar henne och hon får tid och möjlighet att försöka uttrycka de känslorna i ord, så blir det också mycket lättare att konkret handskas med problemen.

Ansträng Dig för att vara en bra förebild

Barn gör inte som vi säger. De gör som vi gör. Om Du är grinig och oföretagsam kan Du inte förvänta Dig att Ditt barn ska vara glad, ambitiös och kreativ. Det är lönlöst att försöka inspirera ditt barn till att utmana världen och förverkliga sina drömmar om Du själv bara gnäller, klagar och ligger på soffan och glor på TV.

Sporra alltid Ditt barn till att försöka igen även om hon har misslyckats med något

Men tvinga henne aldrig att göra något som hon verkligen inte tycker om.

Uppmuntra ditt barn att vara stolt över sina talanger och utnyttja dem på bästa sätt

Förklara samtidigt att det är lönlöst att jämföra sig med andra. Livet handlar inte om att tävla och att vara bäst på allting. Livet går ut på att bli så bra Du själv kan bli. Somliga människor kan vara bättre än andra på att göra vissa saker, men ingen är bättre än någon annan, bara annorlunda.

Barn älskar att prata, lär Dig att verkligen lyssna på dem

De kan prata om precis ingenting i flera timmar och ibland kan det vara svårt att ha tid och ork att verkligen lyssna, särskilt om Du är trött och stressad efter jobbet. Det är mänskligt. Men ge Ditt barn chansen att få prata av sig. Barn är barn, men inte så länge. Tiden väntar inte på någon av oss, så ta vara på här och nu. Lyssna på Dina barn. Avbryt dem inte, utan låt dem prata klart även om det tar lite tid, och slutför inte meningar åt dem.

Skit i vad andra föräldrar och familjer gör

Jämför aldrig. Sätt egna regler som passar för Din familj eller för Ditt barn. Och var konsekvent. Barn behöver höra att nej verkligen är nej. Visa tydligt när Du menar allvar och när det finns utrymme för att vara lite flexibel. Var konsekvent.

Kritisera aldrig Ditt barn framför andra

Det spelar ingen roll om det är vuxna eller barn. Att göra fel är bara ett sätt på vägen till att lära sig göra rätt.

Överdriv inte beröm och hyllningar

Allt Ditt barn gör är inte fantastiskt och bra. Att ge överdrivet beröm för något som bara är mediokert och halvdant gör bara prestationen mindre värd. Hylla verkliga framgångar och ordentliga ansträngningar, så slipper Du lura Ditt barn med falska löften och skapa en illusion av ett gott självförtroende.

Var inte rädd för att sätta rutiner och ställa krav

Barn mår bra av att ha tydliga riktlinjer och att sträva efter mål, så sätt höga, men rimliga mål. Att kräva högsta betyg i alla ämnen är orealistiskt och korkat. Det gör bara att Ditt barn tror att hon måste leva upp till orimliga krav för att känna sig älskad och att hon duger. Ställ krav på rätt sätt och hjälp Ditt barn att våga vara sig själv.

Alla föräldrar vill sina barns bästa

Det är aldrig fel att hjälpa till och ge råd, men fall inte för frestelsen att göra Ditt barns läxor när hon har gett upp och du tycker synd om henne. ”Curlinggenerationens” föräldrar är helt ute och cyklar. Det kan låta hårt, men Du gör Ditt barn en ovärderlig tjänst om Du låter henne kämpa vidare på egen hand. Den bittra sanningen är att vi alla förr eller senare tvingas ta eget ansvar och egna beslut. Andra människor har ingen skyldighet att se till att vi får som vi vill i livet. Därför är det lika bra att redan tidigt förbereda Ditt barn på att ingen annan än hon själv kommer att kunna uppfylla hennes drömmar, mål och önskningar. Därför är det också bättre att Ditt barn får lite sämre betyg, men istället utvecklar en förmåga att våga ta eget ansvar för sina uppgifter och resultat som ”curlingbarnen” saknar.

Barn är frågvisa, ansträng Dig för att ge dem svar på sina frågor

De flesta föräldrar verkar mer intresserade av att kontrollera Instagram, uppdatera sin Facebook och slösurfa på sin mobil än att lyssna på sina barn nuförtiden. Uppmuntra Ditt barn till att fråga mer. Om man inte frågar, är svaret alltid nej. Men det är en konst att fråga på rätt sätt. Lär därför Ditt barn tidigt att ställa öppna frågor (frågor som kan inte bara kan svara ja eller nej på). Det hjälper dem att utveckla sitt sätt att tänka och uttrycka sig.

Visa att man får tänka annorlunda

När vi blir vuxna ska vi lära oss att tänka ”utanför boxen”. När vi är barn ser vi inte ens boxen. Utnyttja det. Uppmuntra Ditt barn att ifrågasätta, tänka annorlunda och försöka hitta andra lösningar än det uppenbara genom att fråga, ”Finns det något annat sätt att göra det på?” eller ”Vad kan Du komma på mer?” Det sporrar henne att bli mer kreativ i både tanke och handling.

Uppmuntra till fysisk träning

Alla barn är inte intresserade av sport, men det finns många fritidsaktiviteter som hjälper dem att hålla sig i fysisk form. Varför inte satsa på någon form av kampsport?

Nej, det innebär inte att Du uppmuntrar Ditt barn till att ”lära sig slåss” och lösa konflikter med våld, tvärtom. Det finns få aktiviteter som är bättre för att ge barn självdisciplin, självförtroende och koordination än just kampsport.

Gör mer saker tillsammans och börja så tidigt som möjligt

Se film tillsammans, simma och gå i skogen. Gå på teater och museum, pyssla, rita och bygg kojor tillsammans. Allt Ni gör tillsammans skapar gemensamma intressen, och starka band för livet.

Skrota ordet ”inte”

Färska studier visar att 70% av all uppmärksamhet barn får från vuxna är tillsägelser. Vi berättar om saker som våra barn inte får göra. Det är rätt skrämmande. Fundera över hur ofta Du använder ordet

Byt ut det mot vad Du faktiskt vill att Ditt barn ska göra. Ge henne en ärlig möjlighet och visa att hon faktiskt klarar av det istället för att sätta upp onödiga hinder.

Låt Ditt barn ha rätt ibland, även om hon har fel

Rätta inte automatiskt alla faktafel. Visa att man kan lyssna på någon utan att hålla med eller argumentera emot. Allt har sin tid, även torra fakta. Och en diskussion behöver inte tvunget alltid ha en ”vinnare”.

Jobba på att stärka Din egen självkänsla också

Det smittar av sig på Ditt barn.

Dela Ditt barns entusiasm, vad det än gäller

Racka inte ner på hennes drömmar och planer och säg att någonting är omöjligt. Försök att förstå vad det är som driver henne och var lika positiv i hennes försök att förverkliga sina idéer och tankar.

Lär Ditt barn att sluta klaga, för det lönar sig ändå inte

Lär henne att det är okej att klaga en gång, men att hon sedan måste försöka göra något åt det. Går det inte att göra något åt saken, så lär henne att släppa det och gå vidare.

Skrota uttryck som ”omöjligt”, ”meningslöst” och ”hopplöst” när Du pratar med Ditt barn

Lär henne att tänka till lite extra och försöka hitta ett annat, mer realistiskt perspektiv på saker och ting. Förklara att det alltid finns andra alternativ för att hitta en ny och bättre lösning på ett problem.

Var stolt över Ditt barn och visa henne det

Det är inte tanken som räknas.

Krama Ditt barn varje dag

Många gånger.

Så där, lite att börja med 

Blir det här året då Du tar hand om Dig själv bättre? 

6 augusti

Just idag accepterar jag andras livsval

Det är inte vår uppgift att övertyga någon annan om att de borde börja tro på Gud. Vi kan vara hjälpa varandra att bli medvetna om vad vi egentligen tänker och känner längst där inne. Vi kan lyssna och lära av varandras tro, tvivel och olika bilder av Gud. Vi kan försöka älska vår nästa precis som hon är och hjälpas åt att ingjuta livsmod i varandra.

Vilken livssyn har jag svårast att acceptera?

Att man inte har någon trygghet i Sverige längre när man blir gammal, inte mår bra och inte har någon man litar på. 

Fem livsval som Du kommer ångra senare i livet

Enligt Huffington Post fattar en genomsnittsperson över 70 olika beslut varje dag.

De flesta har inga större konsekvenser, men då och då gör vi ett val som vi kommer ångra resten av livet.

Bronnie Ware arbetade i många år som sköterska på ett boende för människor i slutskedet av livet. På frågan vad de ångrade mest återkom fem saker, om och om igen.

Jag skulle inte ha brytt mig om andras åsikter

När Du fattar ett beslut så är det Du som måste leva med konsekvenserna, inte Din omgivning. Vare sig det handlar om karriär, familj eller något helt annat. Andras åsikter är precis detta, åsikter.

Jag skulle inte ha arbetat så hårt

Många lever för sitt arbete. Det kan utmana oss, inspirera oss och ge oss frihet i form av pengar. Men ibland kommer det på bekostnad av annat viktigt i livet, som människor som står Dig nära. Enligt Bronnie är nyckeln att hitta en balans mellan det Du gör och människorna Du älskar.

Jag skulle ha varit mer öppen med mina känslor

Att uttrycka känslor kan vara svårt och kommer inte naturligt för alla. I vissa fall kommer det förlösande genombrottet när det är alldeles för sent. Istället för att samla Dina känslor på hög i väntan på en explosion, lägg dem på bordet direkt.

Jag skulle ha hållit kontakten med mina vänner

Relationer är kniviga saker och ibland rinner en vänskap ut i sanden, även om det inte är helt frivilligt. Omständigheter som familj, arbete och stress kommer lätt emellan och vi glömmer bort hur viktiga vissa personer är eller har varit. Detta trots att vänner hjälper oss att stressa ner, skänker oss energi och ger oss nya perspektiv.

Jag skulle tillåtit mig själv att vara lycklig

Alla kommer uppleva smärta någon gång i livet, vissa mer än andra. Detta går sällan att kontrollera, men vad vi däremot kan styra över är hur vi hanterar vår smärta. Det är extremt lätt att fastna i ett dåligt mönster, där vi bara ser det dåliga och glömmer bort allt det som är bra. Enligt Bronnie är detta något som många inser alldeles för sent.

3 augusti

Just idag är mitt liv en bön

Jesus avvisar all yttre fromhetsutövning och alla religiösa symbolers egenvärde. Religiösa riter är alltså bara konstruktiva så länge de hjälper oss att komma i kontakt med djupet i oss själva och den existentiella erfarenheten av att vi alla är  villkorslöst älskade. 

Vilka ritualer behöver jag i mitt liv?

Att få leva lugnt och tryggt och få ha lite tid med min älskade son innan jag lägger näsan i vädret. 

Tio Guds bud

Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

Inrikta Ditt liv på den Gud som är alltings ursprung och mål.

Du skall inte missbruka Herrens, Din Guds namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.

Använd Guds namn endast i det godas tjänst.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.

Ge Dig själv regelbunden tid till vila och uppbyggelse.

Jesus påpekade att det här budordet var till för människornas skull, och skulle inte uppfattas som en börda.

Visa aktning för Din far och Din mor.

Visa Dina föräldrar respekt och kärlek, så kan Du förvänta Dig detsamma av Dina barn.

Du skall inte dräpa.

Värna och vörda livet i alla dess former.

Du skall inte begå äktenskapsbrott.

Var trogen mot Din partner.

Du skall inte stjäla.

Respektera andras egendom och rättigheter.

Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

Visa Dig pålitlig i tanke, ord och handling.

Du skall inte ha begär till Din nästas hus.

Dela Din medmänniskas glädje över att hon har fått en bra bostad.

Du skall inte ha begär till Din nästas hustru, eller hans slav eller slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör Din nästa.

Tillåt Dig att vara glad åt att det gått Din medmänniska väl i livet.

18 juli

Just idag är allt möjligt

Idag gör jag det enkelt och inser att det som hjälper, läker och främjar livet är gott, och det som skadar, förstör, utsläcker, hämmar eller utrotar liv står i motsats till detta. Allt levande vill få utrymme att växa, utvecklas och blomstra efter det som är dess möjlighet.

Vad får mig att växa?

Pengar och någon bra vän som finns för mig och bryr sig om mig och hör av sig och frågar hur man mår ibland. 

Ekonomiskt fri, är det möjligt?

För mig innebär ekonomiskt fri att jag inte längre behöver förlita mig på att min arbetsgivare ser till att jag har mat på bordet och tak över huvudet. Som ekonomiskt fri behöver Du inte heller oroa Dig att Försäkringskassan ska fortsätta betala ut Ditt bidrag eller att Du måste slita häcken av Dig för att få Ditt egna företag att gå runt. Du lever på Din avkastning, kort och gott.

Det finns många exempel där ute på att det går att lyckas. De som syns och hörs mest är givetvis vi bloggare men det existerar givetvis en stor skara övriga som uppnått det här målet. Alla har gjort sin egna resa och har sin egna historia  som berättar hur man uppnådde ekonomisk frihet.

Varför ekonomiskt fri?

Frågan varför människor vill bli ekonomiskt fria är minst sagt individuell. Självklart är det också så att alla inte vill uppnå ekonomisk frihet. Och tur är väl ändå det.

Skulle Du däremot fråga Dina kollegor följande fråga på måndag morgon, om Du fick samma lön Du har idag men får möjligheten att välja exakt vad Du vill göra med tiden, hade Du då tackat ja?

Jag är rätt övertygad om att de flesta tänker att det vore en bra idé. Sedan kanske inte alla svarar ärligt då vi i Sverige är intalade att vi ska älska våra jobb och alltid säga att vi mår bra som det är nu.

För min egen del så är moroten till ekonomiskt frihet att ha ork att tillfredsställa min fritid och min familj  till max. Visst ser jag redan idag till att pyssla med mina små projekt, men faktum är att jag redan är rätt trött efter en åtta timmars arbetsdag.

Här är jag nog inte ensam. Det finns många som har drömmar i sitt liv men inte orkar ta tag i dem eftersom att jobbet tar allt för mycket fokus. I stället blir det att sjunka ner i soffan och titta på Arga snickaren om kvällarna.

Hur mycket kapital behövs för att bli ekonomiskt fri?

Det här är troligtvis den enklaste frågan att besvara.

Allt Du behöver göra är att:

Fundera ut hur mycket pengar Du spenderar varje månad = månadskostnad

Månadskostnad * 12 = det kapital Du varje år behöver för att gå runt

För att räkna ut Din ungefärliga förbrukning varje månad kan Du börja med att studera de 4-6 senaste månaderna och sedan ta ett snitt av dessa. Alternativt kan Du börja nu och föra månadsbok över Dina kostnader.

När Du har räknat fram Din summa gäller det att ha lika mycket passiva inkomster som den. 

För min del ser det ut såhär:

Fasta kostnader 4 068 kronor

Rörliga kostnader 6 800 kronor

Summa                 10 868 kronor

10 868 * 12 = 130 500 kr i årliga utgifter

Om jag investerar på börsen med en årlig direktavkastning på 5% så innebär det att jag måste ha en portfölj vars värde är 130 500/0,05 = 2 608 320 kronor.

Självklart ter sig inte livet lika från period till period så därför bör du sikta på en god säkerhetsmarginal. Kom dock ihåg att inte göra en another year syndrome.

Rent teoretiskt är dock 2 608 320 det jag behöver, men låt oss avrunda uppåt till 3 miljoner.

Hur kan kapitalet utvecklas?

Kapitalets utveckling (avkastningen) är Ditt främsta vapen för att nå ekonomisk frihet snabbare.

För att nå upp till de x antal miljoner som just Du behöver så måste Du låta kapitalet växa på börsen. Annars kan det bli en riktigt tung resa.

Börsen svänger mycket över tid, men generellt gäller:

8,46% i årsavkastning. Det motsvarar snittutvecklingen på Stockholmsbörsen (SIXRX) de senaste 20 åren, 1999-2018.

Kikar vi hur det sett ut för mig de senaste fyra åren så ser det ut såhär:

Använder Du min genomsnittliga årliga avkastningskalkylator inser vi att avkastningen varit 12.3%

Tänk på att Du inte kan ta Din totalavkastning/antal år enbart. Det är på grund av den ränta-på-ränta effekt som uppstår på börsen.

Men fyra år är väldigt kort historik och jag skulle säga att det krävs åtminstone 6-10 år för att få någon vettig data. Det här är dock vad jag har att gå på just nu.

Vart står jag nu?

Som jag nyligen skrev så är min portfölj idag värd 1,4 miljoner kronor.

Enligt mina kostnader skulle jag behöva cirka 3 miljoner för att potentiellt kunna leva på utdelningar. Det saknas med andra ord 1,6 miljoner.

Slutligen, är det möjligt att nå ekonomiskt fri innan 40?

När Du vet följande:

Dina årliga kostnader

Portföljens värde idag

Hur mycket du fortsatt kommer kunna skjuta in varje månad

En potentiell årlig avkastning (använd Stockholmsbörsens snitt om Du själv är ny)

Så kan Du helt enkelt använda exempelvis Avanzas Kalkylator för att se hur lång tid det kommer att ta genom att mata in siffrorna och ändra antalet år:

Jag har idag 6-7 år kvar till att nå 40 så med ovanstående prognos på 4 år ser det med andra ord väldigt hoppfullt ut. Då tar jag för givet att jag i fortsättningen lyckas hålla den höga sparkvot som jag idag gör.

Den stora risken med att leva på utdelning har vi sett nu under Coronautbrottet då många svenska bolag väljer att avvakta med att dela ut. Vad Du ska komma ihåg är att det här är en väldigt unik situation och att det absolut inte är vanligt att bolag väljer att justera sina utdelningsförslag.

Teorin bakom att leva på utdelning är att utdelningen Du får bör växa mer än inflationen. På så sätt får Du alltså även en löneökning för varje år.

Självklart finns det möjlighet att i stället använda sig av 4% regeln där Du i stället plockat ut 4% av portföljens värde varje år för att leva på detta. Studier har visat att en aktieportfölj klarar sig helskinnad om väldigt väldigt länge om Du enbart plockar ut 4% årligen.

Det kan verka mycket med en direktavkastning på 5%. Enligt mitt tycke är det absolut inte omöjligt att fila ihop en sådan stabil portfölj som dessutom kan generera en viss typ av organisk utdelningstillväxt, om inte allt för stor.

Bloggen kommer troligtvis fortsätta efter det att jag blivit ekonomiskt fri så rent teoretiskt skulle jag behöva ännu mindre kapital för att överleva.

Den pension jag lyckats spara hitintills kommer kicka in någon gång vid 65 om vi kikar på hur det ser ut idag. Detta blir då ett extra litet tillskott till ålderdomens dagar.

Ingen vettig människa kan leva på drygt 10 000 kr i månaden.

Well, jag är väl ett levande bevis på att det är fullt möjligt. Med det sagt är jag till vardags inte supersnål, men jag tänker taktiskt och långsiktigt.

Vill jag däremot ha ytterligare marginal kan vi ändra antal år till det jag faktiskt har kvar till 40. Då blir det i stället 20 000 kronor per månad att leva för.

Att gå från 11 000 kronor till 20 000 kronor varje månad skulle innebära att jag kan strö väldigt mycket mer pengar omkring mig. Det betyder dock nödvändigtvis inte att jag får mer lycka av det.

Du får väldigt gärna kommentera och skriva vilka planer Du själv har, eller hur mycket Du själv har kvar till att bli ekonomiskt fri.

17 juli

Just idag visar jag hänsyn

Det finns ingen detaljerad regelbok för hur vi ska leva våra liv. Vad som är rätt och fel eller gott och ont, måste alltid belysas i ljudet av vad som värnar och främjar livet. Ett buddhistiskt uttryck förklarar på ett enkelt sätt hur vi bör förhålla oss till det och de vi möter, "Lev livet så att Du aldrig tillfogar mer skada än vad som är nödvändigt".

När har jag skadat någon?

Vet inte om jag skadat någon men kanske i och med att jag inte orkar ha med jobbiga människor att göra som bara utnyttjar mig och är elaka. 

Visa hänsyn till grannen under coronakrisen

I coronakrisens spår tillbringar människor allt mer tid i sina lägenheter.

Då ökar även risken för att grannen stör Dig, eller att Du stör grannen.

Lite extra förståelse och lite extra hänsyn tror jag att man kommer ganska långt på, säger Johanna Lundmark på Hyresgästföreningen.

För att undvika smittspridning av det nya coronaviruset har Folkhälsomyndigheten uppmanat människor att jobba hemifrån om man kan och att stanna hemma vid minsta symtom. Uppmaningar som förändrar ljudbilden under dagtid i landets flerfamiljshus.

Helt förståeligt kommer det att bli mer ljud i huset och de flesta hyresgäster kommer att märka av det här. Det får man försöka acceptera eftersom det är en speciell situation, säger Johanna Lundmark, kommunikatör på Hyresgästföreningens servicecenter.

16 juli

Just idag reder jag ut en ouppklarad relation

En ouppklarad relation lever kvar inom oss. Att fatta mod och kärleksfullt uttrycka det jag egentligen känner, att ödmjukt adressera det till den det gäller med ett ord, en mening, ett sms eller ett brev kan förändra allt om jag bara vågar ta risken. Men minst lika viktigt är att inte ta på sig den skuld som inte är ens egen. Försoning kan också innebära att jag klipper banden och står upp för mig själv.

Vem är den första jag vill försonas med?

Vill verkligen försöka att försonas med min älskade son om han nu vill det och får det. Vill försöka reda upp det vi hade tillsammans och prata om livets slut. 

Det känns mycket tryggare att vara singel

En kvinna berättar om kärleksdrama, svek, lögner, otrohet och män som hon mött med ett omättligt bekräftelsebehov, ”jag har varit inne på dejtingsidor och många av dem som jag varit i kontakt med har verkat jättetrevliga. Men när vi väl har träffats, verkar det som om de söker en terapeut eller enbart sexuell spänning. Antingen har de inte hämtat sig från ett tidigare förhållande eller så befinner de sig redan i en relation. Vad är det med människor?”

Jag förstår henne och det finns alltid en risk i med dejtandet. Människor vill möta någon och längtar efter att få bli fria från tidigare trauman och tristess. Sökandet i appar och sex kan ge tillfällig lindring, ångestmedicin mot ensamhet och tomhet. Psyket kan rationalisera egna beteenden, ”jag ha en stor livsaptit”. 

Det är inte alls konstigt att det är så turbulent på dejtingarenan. Vi lever i en tid av ouppklarade relationer och känslor. Vi kämpar med att komma vidare från det gamla genom att försöka möta en ny kärlek. Problem uppstår när vi inte har återhämtat oss från besvikelser, utan istället blivit bärare av cynism. Våra sinnen designas på både gott och ont av det som varit.

Det sker många emotionella kulturkrockar där ute. En som är redo för ett vi och en som inte ens ser sitt jag. Eller två desillusionerade själar som desperat vill komma vidare från det som varit.

Kvinnan menar att hon känner sig mycket tryggare som singel och jag förstår henne. Hon vill inte kännas vid mer kaos. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg: det finns också de som är redo och som har tagit har hand om sitt bagage. Kvinnor och män som söker en partner. Någon som berikar livet och lockar fram det bästa inom oss.

Ofta sker det någonting väldigt bra när vi släpper taget om både kravlistor, misstänksamhet och blind romantisering. Ett avslappnat jag ser mycket klarare.

15 juli

Just idag ska jag se Jesus i varje människa

Kärt barn har många namn, ingen religion har ensamrätt på Gud. Det gudomliga finns i varje människa och i alla kulturer världen över. Men kristendomens unika bidrag till frågan om Gud är ett varmt och kärleksfullt människoansikte. Att den gäckande kraft, som satt myror i huvudet på den mänskliga civilisationen, har visat sig bland oss människor som en enkel, fattig bohem, snickarsonen från Nasaret. 

Vem har jag svårast att se Jesus i?

Kan inte se Jesus i alla onda och elaka människor och de som vill bråka och skrika. Dem vill jag inte ha med att göra. 

Vem är Jesus? 

Det frågade de människor som fanns runt honom. Bland dem som frågade fanns de som hade makten i romarriket, de judiska skriftlärda, de som följde Jesus och de som blev hans lärjungar. Bland dem som undrar finns också vi som lever nu.

Israel och staden Betlehem, där Jesus föddes, var ockuperat av romarna. Folket väntade på att Gud skulle ingripa med befrielse, så som Gud tidigare i historien hade gripit in och befriat människor ur slaveri, förtryck och fångenskap.

Därför litade man på Gud och vägrade tillbe kejsaren. Det blev spänningar bland folkgrupperna. Ibland påstod sig olika människor vara den som skulle komma, sänd av Gud. Den vi talar om som Guds son i kristen tro är Jesus från Nasaret. Han finns omskriven i historien, var jude och talade arameiska.

Berättelserna om Jesus liv finns samlade i de fyra evangelierna, som har fått namn efter varsin författare: Matteus, Markus, Lukas och Johannes.

Jesus föddes i Betlehem av den unga Maria där hon och hennes blivande man Josef befann sig för att folket skulle skattskrivas av romarna.

Det fanns inte plats för dem någon annanstans än i ett stall. Där föddes barnet Jesus och han lades i en krubba, matplatsen för djuren, och det berättas att en stjärna tändes på himlen och att änglarna sjöng. Jesu födelse, att Gud blev människa, firar vi på juldagen. Det är den händelse vår tideräkning utgår från.

Om Jesus barndom finns inte mycket skrivet. När han blev vuxen döptes han av Johannes döparen och blev medveten om sin uppgift som Guds son. Jesus samlade lärjungar omkring sig, som följde honom på hans väg. Tolv män nämns som hans närmaste, men där fanns också andra personer, både kvinnor och män.

I alla de möten som sker mellan Jesus och människor skapas vändpunkter. Livet tar en ny vändning där Jesus går fram. De som var sedda som mindre värda, gav han tillit och värde tillbaka. De som levde med skuld och skam, såg han på med förlåtelse och kärlek, så att de förmådde resa sig igen. Han vände människors perspektiv, så att de kunde se livet på nytt. Han vände på de givna maktordningarna, sa att det minsta barn är den som är störst i Guds rike.

Flera gånger blev Jesus lockad att dra sig undan sitt uppdrag att leva i solidaritet med människans lidande. Han frestas att få makt, se människan på avstånd och leva långt från henne. Men han valde en annan väg.

När Jesus och hans lärjungar skulle fira påsk i Jerusalem, blev han förrådd av Judas, en av lärjungarna, och utlämnad till de romerska myndigheterna. Han fängslades och blev dödad genom att hängas på avrättningsredskapet korset, det vi minns på långfredagen. På tredje dagen efter han dött uppstod han från döden. Det firar vi på påskdagen.

Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Därför är också korset det kristna tecknet, symbolen för hoppet, vändpunkten från död till liv.

Ryktet om att Jesus hade uppstått spred sig till lärjungarna. De hade undanhållit att de kände honom och flytt av rädsla. Den uppståndne Jesus visade sig flera gånger för lärjungarna. Ibland kände de igen honom, ibland inte.

I berättelsen som hör samman med annandag påsk hör vi om två lärjungar som är på väg från Jerusalem, och händelserna där, till byn Emmaus. Plötsligt kommer någon och slår följe med dem. De förstår först inte vem han är, men när han stannar och äter med dem förstår de att det är den uppståndne Jesus som går tillsammans med dem (Lukasevangeliet 24:13-35). 

Fyrtio dagar efter påsk tas Jesus upp till himlen, och till minne av detta firar vi Kristi himmelsfärdsdag.

I Jesus, hans liv, död och uppståndelse och i Bibelns berättelser om honom, finns i kristen tro den tydligaste bilden av vem och hur Gud är.

Av kärlek till världen, skapelsen och människan blev Gud människa i Jesus Kristus. I djupaste närhet med människan och i fullständig solidaritet med människans villkor är Gud nära människan i brister, lidande och död, men Gud visar också en vändpunkt, uppståndelsen.

Detta finns sammanfattat i de bibelord som ibland kallas Lilla Bibeln: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv (Johannesevangeliet 3:16).

På så vis har Jesus räddat oss från att vara utlämnade till oss själva och vår egen förmåga.

Jesus undervisade lärjungarna och dem han mötte. Hans undervisning handlar om människans plats, ansvar och uppgift i världen och livet, men ytterst om Gud, och hur Guds rike visar sig bland och för oss människor.

Genom sina liknelser bemöter Jesus många frågor om vem Gud är, hur Guds rike ser ut och vad det är att vara människa. Han svarar ofta genom att ställa frågor till människan. Det förväntade enkla svaret tar en annan vändning och blir till människans reflektion.

14 juli

Just idag respekterar jag andras livsåskådning

Vi behöver visa ödmjukhet inför livets mysterium och respektera andra människors trosuppfattning. När det gäller frågan om Guds existens och vem han eller hon är så är det vårt öde att inget säkert veta, vi kommer ändå aldrig att förstå. Vi behöver bara låta oss älskas. 

Vad hindrar mig från att känna mig älskad idag?

Att jag har väldigt dåligt självförtroende och är en skitperson som de flesta vill kasta på soptippen. 

Vem är det som får Dig att känna Dig uppskattad och viktig?

Vi har alla förebilder och människor omkring oss som går före och visar vägen, inte bara genom vad de säger utan även genom hur de agerar. Några av dem är kanske människor Du aldrig ens har träffat personligen. Och några av dem är personer Du känner väldigt väl.

När jag och min familj satt och pratade med min 90-åriga farfar häromdagen berättade han hur bra min farmor är på att komma ihåg namn, ”Hon glömmer sällan ett namn, hon kommer inte bara ihåg namn på människor hon känner utan även på deras barn och närstående”.

Det var härligt att titta på honom och höra honom prata om sin fru. Och min pappa lade till, ”Hon kommer ihåg namn eftersom hon är intresserad av andra människor”.

Jag gillar verkligen att vara med min farfar och farmor. När jag var liten tog min farfar ofta med mig till golfbanan. Han älskar golf. Jag älskar inte golf, eller jag gjorde inte det då, men jag tyckte om att vara med honom. Jag minns faktiskt inte mycket av själva golfandet, men jag minns att min farfar lyssnade på mig när jag pratade. Han ställde också massor med frågor, och när vi skulle äta lunch efter golfen presenterade han mig för sina vänner.

Han fick mig att känna mig sedd, älskad och viktig. Och det gör han fortfarande.

Mina farföräldrar låter sällan samtalet gå till mobilsvar när jag ringer. De svarar, de berättar att de bryr sig om mig, de frågar mig en massa frågor och de kommer ihåg att fråga om saker som är viktiga i mitt liv. Man skulle kunna tro att jag var deras enda barnbarn. Men jag är ett av elva. Alla får lika mycket uppmärksamhet.

Man skulle också kunna tro att de bara fokuserar på sina barnbarn, men jag har sett hur de får andra människor att verkligen känna att de är viktiga för dem. Och de får andra att känna sig respekterade och uppskattade. De är närvarande och fokuserade på människan de har framför sig.

Min farfar och farmor höll i Dale Carnegies kurser på 1960-talet i Iowa och Minnesota. En av kurserna fokuserade på att utveckla förmågan och skapa goda relationer.

Principerna i kursen från boken Hur Du vinner vänner och påverkar Din omgivning, var minnesvärda och enkla att förstå, men de krävde att man tog ansvar och att man aktivt gjorde saker för att tillämpa dessa. 

Många av principerna är fortfarande lika aktuella:

Kritisera inte, döm inte, klaga inte. Istället för att kritisera, ansträng Dig för att förstå varför en person agerar som han eller hon gör. Att kritisera någon skadar inte bara personens rykte utan även Ditt eget.

Ge ärlig och äkta uppskattning. Genom att ge ärlig och äkta uppskattning utvecklar Du det bästa hos andra. Det stärker även deras självkänsla och skapar motivation.

Väck en stark önskan att vilja hos den andra personen. Många gånger hjälper människor till att göra saker på grund av vad de själva får ut det. Vad vill den andra personen ha? Vad finns för nytta och fördel för den andra? Plocka fram fördelarna och Du har större chans att personen tänker ”det här vill jag göra".

Bli genuint intresserad av andra människor. Du kan få fler vänner på två månader genom att visa ett genuint intresse för dem, än Du kan på två år genom att försöka få andra att bli intresserade av Dig.

Le. Relationer växer tack vare ett trevligt sätt och ett välkomnande leende.

Kom ihåg att en persons namn, för honom eller henne, är det viktigaste ordet på alla språk. Att använda en persons namn är ett sätt att få andra att känna att de är viktiga för Dig.

Bli en bra lyssnare. Uppmuntra andra att prata om sig själva. Om Du vill vara en intressant person att prata med, var en uppmärksam lyssnare. För att vara intressant behöver Du själv visa Dig intresserad.

Prata utifrån den andra personens intressen. Om sanningen ska fram så tillbringar vi största delen av vår tid till att tänka på oss själva. Varför inte skapa starka relationer genom att sätta Dina egna funderingar åt sidan och prata om vad andra är intresserade av en stund?

Få den andra personen att känna sig betydelsefull. Ge personen Du har framför Dig Din fulla uppmärksamhet. Ge uppskattning, visa omtanke, var närvarande och lyhörd, utan att vilja ha någonting i gengäld.

Vem får Dig att känna Dig uppskattad och viktig?

Tänk om fler av oss kunde anamma det här synsättet när det gäller relationer med medarbetare, kunder, vänner, familj och så vidare. Vad skulle det innebära för våra relationer?

Jag är tacksam för den relation jag har med min farfar och farmor. Vem eller vilka är det som får Dig att känna Dig uppskattad och viktig?

Berätta det för dem.

Få Dina medarbetare att känna sig värdefulla

13 juli

Just idag är jag fredsmäklare

Goda relationer är i första hand beroende av min förmåga att sluta fred inom mig själv. Om mitt liv är fyllt av konflikter beror det förmodligen på att jag har svårt att förlåta och acceptera mig själv.

Vilken trosuppfattning har jag svårt att förstå?

Vet inte om jag har svårt att förstå något, men än myndigheters hot till mig. 

Vad är normal trosuppfattning?

Det som är dyrbarast i livet kan inte vetenskapen bevisa. Det ligger utanför dess kompetens att yttra sig om en tavlas skönhet, om ett musikstycke är vackert, om kärlek finns eller om Guds omsorg.

Det finns faktiskt människor som saknar förutsättningar att uppleva något av detta. Några är totalt färgblinda, ytterligare fler är färgblinda för skillnaden mellan gult och blått, och åtta procent av män är färgblinda för skillnaden mellan rött och grönt.

Medfödd amusi, tondövhet, finns hos en av 25 personer. De kan inte höra skillnad mellan små intervaller, som en halvton, men väl på större tonintervaller. Forskare har uppskattat att upp till tio procent av befolkningen har en störning i förmågan att känna empati, medkänsla, och uppvisar någon eller flera egenskaper som är starkt förknippade med psykopati. Men ingen som är färgblind, tondöv eller saknar förmåga till empati skulle med trovärdighet kunna förneka förekomsten av skönhet i konst och musik, eller kärlekens verklighet. Trots att inget av detta går att bevisa.

Om Gud finns eller inte kan inte heller bevisas vetenskapligt, om det är både troende och ateister ense. Därför blir det så orimligt när ateister vill hävda sin oförmåga att tro på Gud som det normala, som det som ska vara normerande för oss övriga. Som om ett sekulärt samhälle, ett samhälle utan religion, skulle vara värt att eftersträva.

Antalet människor i världen som säger sig inte kunna tro på Gud eller på ett liv efter detta är mycket litet. Enligt forskaren Robert Sawyer, Calculating God (2000) tror 96% av världens befolkning på Gud eller en högre makt. Phil Zuckerman, Atheism: Contemporary Rates and Patterns (2005) beräknar siffran till 92%.

I den miljö som under 1900-talet har varit mest utsatt för rationell kritik av religion, den naturvetenskapliga forskningen, är ändå de flesta forskare troende. 75% av alla forskare i världen tror på Gud, uppskattar Religion Watch Newsletter (1998, 13:8). Till och med i 1900-talets mest rationalistiska forskningsmiljö, den på amerikanska universitet, har gudstron inte gått tillbaka under de senaste hundra åren.1914 gjorde James Leuba en undersökning bland USAs forskare om deras syn på Gud. 40% trodde på en Gud.

40% trodde inte och 20% var osäkra. 1996 upprepades undersökningen av Edward Larson och Larry Witham, och då trodde 40% på Gud, 45% trodde inte på Gud och 15% var osäkra. Samma siffror gällde i stort för tron på ett liv efter detta.

Stephen Jay Gould, en av världens främsta evolutionsbiologer, hävdar i boken Rock of Ages (2002) att kristen tro utmärkt kan förenas med att vara en framstående naturvetenskaplig forskare. Han konstaterar att många av de absolut främsta forskarna tror på Gud: Antingen är hälften av mina kolleger enormt dumma, eller så är det fullt möjligt att förena darwinismen med konventionell religiös tro, och lika möjligt att förena den med ateism.

Det är lika orimligt att låta ateisterna vara det nya sekulära samhällets arkitekter som att ha tondöva till musikrecensenter, färgblinda till konstkritiker och empatilösa till vårdpersonal.

12 juli

Just idag reflekterar jag över vad jag håller för heligt

Martin Luther sa, "en Gud kallas det jag förväntar mig allt gott av och ständigt söker min tröst i varvid mitt hjärta  fäster sig". För att veta vad jag själv håller för heligt kan jag reflektera över vad som är viktigast i mitt liv och vad jag absolut inte vill förlora. Detta något är min högre kraft.

Vad är heligt i mitt liv?

Att jag får ta allt i min takt och slippa stressa och må dåligt.

Hålla heligt

Vad är heligt för Dig? 

En enkel fråga, tänker mitt prästjag och rabblar upp den heliga Anden, Bibeln, kyrkans mysterier. Mitt vardagsjag har inte lika lätt att bestämma sig. Helighet borde liksom kännas mera, som en darrning i maggropen. Vad betyder ordet helig för mig? 

Någonting som nuddar vid de kyrkliga begreppen och som samtidigt griper om mitt allra innersta. Heligt är det som jag är beredd att kämpa för. Det jag innerst längtar efter.

Då blir svaret genast mycket mer komplicerat. Livet är heligt, ropar magkänslan. Javisst, men vems liv? 

Mina allra kärastes, naturligtvis, men de andras då? 

Var går gränsen för det heliga?

Ett sätt att ta reda på vad som är heligt är att öva tanken i konsten att avstå. Om allt omkring mig faller sönder och jag som Job i Bibeln sitter i askan av mitt liv och kliar mitt såriga jag med en lerskärva, vad får mig att orka vidare?

Job fick inget direkt svar på sina frågor om lidandets mening. Gud lät honom, ganska bryskt, förstå att alla frågor inte har ett svar.

Kanske vägen vidare också för mig skulle ligga i det faktum att det finns någon att fråga, inte i vad svaret skulle vara. Prästjaget piggnar genast till och inskjuter att vi närmar oss Anden och de heliga handlingarna, Bibelns berättelser om Job inte att förglömma. Vardagsjaget fyller i att människan är både kropp och själ. För att orka behöver vi varandra, andra människor som liksom blir klangbotten för heligheten.

Och så kommer jag tillbaka till utgångspunkten igen, men från andra hållet. för vem kan jag vara ett svar på helig längtan?

11 juli

Just idag är det enda jag har 

Jag öppnar mitt hjärta och ber, ge mig sinnesro att acceptera att jag varken är bortglömd eller världens centrum. Hjälp mig att förstå att jag är en bland allt som lever och som ska falla i jorden och dö. Låt mig se att allt är bara för en tid och att just idag är min stund på jorden.

Vad kan jag inte skjuta upp till imorgon?

Att jag måste jobba varje dag för att få in några kronor varje dag.

Åtta tips för att sluta skjuta upp allt till morgondagen

Att skjuta upp saker till i morgon, att prokrastinera, är vanligt men kan lätt bli ett problem om man låter det gå för långt. Här får Du åtta konkreta tips på hur Du kan lär Dig att ta tjuren vid hornen och ta tag i saker istället för att skjuta alla uppgifter framför Dig.

Nää, men jag gör det där i morgon. Jag orkar inte nu och dessutom måste jag nog titta lite på tv. Det är viktigt att ta det lugnt också.

Känner Du igen Dig? 

Eller är Du en av de där personerna som städar hela lägenheten för att skjuta upp ett enda lite jobbigt telefonsamtal på obestämd tid, eller för att slippa plugga? 

Och ser inte skrivbordet lite stökigt ut? 

Just nu när Du har Din jobbiga arbetsuppgift som Du borde ordna, typiskt.

Om Du känner igen det här beteendet är Du långt ifrån ensam. Att skjuta upp saker, att prokrastinera, är väldigt vanligt. Men bara för att det är vanligt betyder inte det att det är bra. Att ständigt skjuta upp saker till senare eller till i morgon blir lätt en vana och kan göra att jobb, studier och livet i övrigt blir lidande.

Ofta inbillar man sig att det finns vinster med att skjuta upp det man borde göra, eller så försvarar man beteendet med att man ändå jobbar bäst under press. Sanningen är ju att Du prioriterar det som känns bra i stunden framför det som är bra i det långa loppet. Men innerst inne vet Du att det i längden är negativt.

Att prokrastinera är inte medfött, det är något vi lär oss, som en reaktion på negativa känslor som Du förknippar med måsten. Det kan vara att Du blir uttråkad, får ångest eller blir stressad. Och ju mer Du skjuter upp, desto värre blir de här känslorna när Du väl ska ta tag i uppgifter.

Men hur ska Du göra för att kunna få bukt med det här problemet? 

Testa de är sju tipsen för att kunna sluta skjuta upp allt till morgondagen.

Lär Dig att känna igen Dina varningstecken och hur Du tänker när Du är på gång att skjuta upp något. Bli på Din vakt när Dina vanliga ursäkter poppar upp i huvudet. Bli medveten om Ditt beteende, då är det lättare att göra något åt.

Försök att minska risken att skjuta upp saker genom att göra det Du måste göra roligare. Kanske kan Du plugga tillsammans med en kompis eller sätta Dig på ett kafé och göra Din arbetsuppgift om Du tycker att det är trevligt.

Om Du drabbas av det klassiska städsuget när det ligger en uppgift och väntar, ställ en timer på 15 minuter och tillåt Dig att hålla på den stunden. Ta det som syns mest från Din arbetsplats så att Du kan släppa tanken på dammet en stund.

Dela upp uppgiften i hanterbara bitar. Jobba t ex i 20 minuter, ta 5 minuters paus och sätt sedan igång igen med en 20-minutersdel. Det gör att Du kan gå och vattna blommorna i Dina pauser och Du får ett avbrott när tankarna börjar driva iväg.

Lägg bort telefonen, stäng ner mailen, stäng av alla sociala medier och sätt lås på Aftonbladet.se. Du ska sortera bort så många störningsmoment som möjligt för att undvika att Du ”bara ska kolla Insta” eller ”bara scrolla nyhetsflödet” istället för att göra det Du faktiskt ska göra.

Se till att planera in både jobb och vila. Om Du har planerat in vila och återhämtning kommer Du inte att behöva skjuta upp saker för att ta tid till det. Planeringen kan behöva bli väldigt noggrann, åtminstone till en början, där Du planerar in precis allt Du ska göra och vilka tider. När Du börjar komma ur problemet kan Du lätta lite på planeringen. Då kommer alla måsten att bli gjorda ändå.

Anpassa också belöningen till vad Du faktiskt har åstadkommit. Du kanske inte kan belöna Dig själv med en utemiddag så fort Du har jobbat lite. Spara de stora belöningarna till de riktigt jobbiga sakerna, som jobbiga telefonsamtal eller stora deadlines. Små belöningar ska Du däremot strössla med. Ett avsnitt av Din favoritserie efter ett väl utfört arbete eller en god kopp kaffe med en kompis när Du har jobbar klart. Och serien blir bättre och kaffet godare när inte ett dåligt samvete gnager i Dig. Det gör också att Du förknippar jobbet med något positivt som kommer efteråt.

Det låter kanske hårt, men om Du hela tiden undviker uppgifter och skjuter upp saker kommer obehaget bara att bli större och större. Om Du istället vänjer Dig vid obehaget, om så i små doser, så kommer det gradvis att kännas bättre.

10 juli

Just idag litar jag på en högre kraft

Idag sätter jag ord på någonting jag känner mig maktlös inför, ett problem i mitt liv som jag inte kan komma till rätta med på egen hand. Ju mer exakt jag formulerar mig, desto lättare kan jag komma till insikt om vilken hjälp jag behöver. 

Vad känner jag mig maktlös inför idag?

Att jag inte har något kvar i livet, varken hem eller familj, och att alla myndigheter "hotar" mig. 

Är Du maktfull eller maktlös? 

Hur ser Du på makt?

Känner Du maktfullhet i Ditt eget liv? 

Hur skulle det vara om alla människor gick bortom illusionen om maktlöshet och rädsla? 

Vad skulle hända om var och en insåg sin egen maktfullhet? 

För många människor är makt något fult och negativt.

För många människor är makt något fult och negativt. Detta beror delvis på att det finns en del exempel på maktmissbruk i världen. Många giriga och rädda envåldshärskare har det funnits på vår jord. Det finns fortfarande en del av dem kvar. Exempel på maktmissbruk finns det gott om i världshistorien. Om Du söker på makt dyker många exempel på "negativ makt" upp. Det är vapen, våld, hot, övergrepp, girighet och andra manifestationer på rädsla.

Det beror också på att makt innebär ansvar. Du kan inte längre att vara ett offer som skyller händelser, tillkortokommanden och annat på andra och annat. Du blir tvingad ur passivitet till handling. Att vara maktfull innebär att Du har makten över Dig själv och Ditt liv. En maktfull människa tar beslut i kärlek. En maktfull människa lyssnar på- och tar in andras åsikter och andras behov. Beroende på vad det rör så kan Du ta beslut utan medberoende och rädsla. Besluten grundar sig istället på sann kärlek och ljus.

Då Du är maktfull sätter Du gränser utifrån kärlek. Du är inte rädd för straff och repressalier om Du inte anpassar sig och spelar ett maktlöst offer. Du uttrycker lugnt och självklart Dina behov, Dina åsikter och Dig själv. Du ser samtidigt helheten och även andras behov.

9 juli

Just idag ska jag bära någon annans börda

Att lyssna till sitt hjärta är det samma som att börja öppna sig för sin nästa, visa generositet och att anstränga sig att leva i medkänsla. Enligt Jesus är det Gud själv som kommer oss till mötes i varje människa som behöver vår hjälp. Vår viktigaste uppgift här på jorden är att finnas till för varandra och bära varandras bördor. 

Vems börda kan jag bära idag?

Vet inte om jag har någon att bära någon börda till och vet ingen som kan hjälpa mig heller mer än kanske Gud.

Är Du någons börda?

Om vi inte är en börda för varandra, kan vi inte bära varandra. Man kan inte bära något som inte finns. Så skriver Ylva Eggehorn när hon reflekterar kring vad gemenskap är, utifrån de välkända orden i galaterbrevet,”Bär varandras bördor så uppfyller Ni Kristi lag”.

Det slog mig att min egen reflektion över detta bibelord uteslutande har handlat om ett, vad ska man säga, ”välgörenhetsperspektiv”. Alltså att det finns en ”god” och ”stark” människa som tar sig an den ”svage” och ”bär” dennes bördor. Stark bär svag. En återspegling av hur välfärdssamhället fungerar: de starka och friska arbetar så att vården för de svaga och sjuka kan finansieras. De flesta skulle nog säga att det är en rätt solidarisk tanke, något eftersträvansvärt. När jag betraktar mig själv i förhållande till bibeltexten så blir mitt eget fokus att bli den starke, den friske, som kan vara barmhärtig mot den svage. Att få vara den som åtnjuter ära, högst upp i hierarkin, på grund av att jag bär någon annans bördor. Jag skulle givetvis aldrig erkänna att det är skälet, men jag tror någonstans att det är så. Och jag tror inte att jag är ensam om att ha det perspektivet, där man själv vill vara stark, så att man möjliggör för någon annan att vara svag.

Dock finns det en annan, kanske delvis parallell, våg där man närmast glorifierar det svaga, det brustna, det trasiga. Det anses vara lite finare att vara märkt av livet. Den som kan visa sin erfarenhet i smärta har, på något underligt vis, ett tolkningsföreträde för livet självt. Men även denna ström bär på det egocentriska perspektivet. Det är jag som står i centrum. Mitt lidande. Min smärta. Och det är jag som är så svårtillgänglig för andra människor eftersom ”ingen kan någonsin förstå vad jag har gått igenom”. Jag finner, som Dostojevskij uttrycker det, en pervers njutning i smärtan. Trots att min smärta är reell, så vill jag simma och vältra mig i det, låta det bli en så integrerad del av mig istället för att sträcka ut min hand och låta någon dra upp mig ur lidandet.

Så på ett sätt skulle man kunna säga att i denna, givetvis simplistiska, bild så har de två ytterligheterna två saker gemensamt. För det första är de självcentrerade. Det fokuserar på sitt eget, om än väldigt olika saker: Sin egen smärta, sin egen lycka, sin egen sorg, sin egen framgång, sin egen ångest, sin egen barmhärtighet, sitt eget ego, sig själv. För det andra så saknar de gemenskap. Deras fokus på sitt eget driver dem till att inte vara en börda för någon annan. Deras gemenskap blir ytlig och trivial, för de håller sig fortfarande på sin kant.

När klev du in i en människas liv senast och sa, ”Jag kommer att bli en börda för dig, vår gemenskap kräver det”? 

Troligen aldrig. Vår kontext ser inte ut så. Kan det hänga ihop med varför vi är ett av världens mest ensamma folk? 

Det finns ett tredje sätt att bemöta denna text som handlar om det som är så svårt, att ge upp sitt eget liv och på ett närmast tvingande sätt lägga sitt eget liv i någon annans händer. Av erfarenhet vet jag att mina djupaste relationer är med dem som jag mer eller mindre, av olika situationer, tvingat mig på. Där jag själv tvingats uttala orden ”jag behöver Dig”. Mitt lidande blir då inte ett sår som jag visar upp för allmänheten, utan ett jag som blir ett vi.

Det pågår ett VM nu i fotboll och jag tror att om det funnits ett VM i floskler så hade det vunnits av alla oss ”predikanter” som försöker ge ord åt detta med att bära varandras bördor. Det sägs ofta, eller okej, jag säger ofta, att det är något vackert när man får ge sig hän åt varandra, blotta sina svagheter, låta någon annan få ta del av din smärta och att det är bra att få exponeras för den skam det kan vara att vara svag i vår kontext. Det är på ett sätt ganska oskyldigt, för det finns ju stråk av sanning i det, men problemet är att ofta tänker vi nog att det ”löser sig” i och med att vi delar vårt liv, men vi glömmer bort det långa perspektivet. Lidandet tar ju inte slut. Det finns inget rosenskimrande rosa fluff i att bära varandras bördor, för det kommer an på ditt ego.

Jag tror att vi behöver rannsaka oss själva (finns det någon bättre tid för det än nu när det är semestertider?) och ställa oss frågan, Är jag en börda för någon? 

En del av oss kanske skulle tänka ”Oj, jag är nog en börda för någon. Detta måste jag rätta till”. Mitt råd är då, Nej. Fortsätt vara en börda.

Är vår gemenskap sådan att vi kan bryta in i varandras liv så mycket att gemenskapen får gå före vårt ego? 

Jag tror att det är absolut nödvändigt att det är så. Ett konkret exempel, kanske lite banalt, för att exemplifiera vad jag menar: För ungefär tio år sedan befann jag mig på en större kristen sommarkonferens utanför Jönköping med min hustru. Det var midsommarafton och allt var frid och fröjd. Vi hade varit där i några dagar och skulle dra vidare mot Göteborg i den lilla bil vi lånat. Någon gång under det att vi packat bilen och skulle göra oss redo för avfärd så råkar vi låsa in nyckeln i bilen. Vad gör vi nu? 

Vi testar att ringa till bilens ägare som inte vet vad vi ska göra. Vi ringer till låssmeder och verkstäder, men ingen finns tillgänglig på midsommarafton. Jag ringer min far, som befinner sig mitt i sitt eget midsommarfirande på den idylliska lilla ön i havet där vi bodde och sa som det var. Han sa bara kort, ”Jag kommer” (jag minns inte om han sa något mer). Så han satte sig i bilen. Tog en färja, tog två färjor, åkte till bilens ägare, hämtade reservnyckeln, åkte upp till oss, låste upp bilen, satte sig i bilen och åkte hem. Möjligtvis tog vi en kaffe tillsammans nu när vi ändå var samlade. Jag vill minnas att resan tog ungefär sju timmar.

I denna banala historia så finns det två frågor vi kan ställa till oss under det att vi rannsakar oss.

Vågar Du vara till besvär?

Vågar Du bli en börda för någon annan?

Vågar Du ge upp Ditt eget när någon knackar på?

Din semester, Dina pengar, Ditt liv.

Jag längtar efter en gemenskap där vi inte bär varandras bördor vid särskilt utvalda tillfällen, utan där vi ständigt faller i varandras armar. Har Du det mod som krävs för att sluta leva för Dig själv? 

För egen del skulle nog svaret vara,”Nej, inte än, inte helt, men kanske, kanske lite mer imorgon än idag”.