Grattis Leif på Din 83 årsdag

 

Grattis Colin Nutley på Din 82 årsdag

 

Oväntat fel på svenska kärnkraftverket

Ett oväntat fel på svenska kärnkraftverket Oskarshamn som tagit reaktorn ur spel. Tätningen på flera ventiler behöver undersökas. Driftstoppet beräknas ta minst en månad från och med den 27 februari 2026 och driver upp elpriserna i Sverige.

Ett oväntat driftstopp har införts på Oskarshamns kärnkraftverk. Anledningen är att ett oväntat fel gör att man nu måstegå igenom tätningen på ett antal ventiler.

Anledningen är att tätningen av ett antal ventiler behöver kontrolleras. Säkerheten är vår högsta prioritet. Så vid minsta tvekan att allt inte är som det ska så stoppar vi anläggningen för att undersöka saken vidare, säger ägaren OKGs kommunikationschef Théresé Andersen till Tidningen Näringslivet.

Men eftersom de ska undersökas fram till slutet på mars så är det efter det dags för en årlig genomgång, så kallad revision, av reaktorn.

Därför väntas reaktorn inte vara igång igen förrän den 22 maj 2026. Tills dess kommer priset på el stiga.

Sverige har bara sex kärnkraftsreaktioner, och att en av dem står stilla så länge får effekter på svenska elräkningar.

Tyvärr känns det lite grann som att vi kanske behåller de högre priserna som har varit, säger Patrik Södersten, elprisanalytiker på Fortum till Tidningen Näringslivet.

Våren kan vara här, avgörs ikväll

Redan i kväll kan vintern officiellt vara över. I flera län när väntas rejäla mildgrader. ”Det är sannolikt att vi kommer upp i tvåsiffrigt för första gången i år”, säger Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Vintern ser ut att vara på väg bort i södra Sverige. Redan under fredagskvällen kan den meteorologiska våren vara ett faktum i flera landskap, enligt Aftonbladet.

För att det ska räknas som meteorologisk vår krävs att medeldygnstemperaturen legat över noll grader i sju dygn i följd. Skåne, Blekinge, Kalmar och delar av Gotland har hittills nått sex dygn med plusgrader. Om temperaturen håller sig över noll fram till klockan 19:00 på fredagen uppfylls kriterierna.

Det hänger på i dag, men det är så pass milt att det i princip är klart, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

I övriga delar av Götaland och Svealand får våren vänta något längre. Där har kyligare väder tidigare i veckan gjort att flera orter bara nått två sammanhängande dygn med plusgrader. Enligt Lasse Rydqvist väntas dock våren avancera norrut under de kommande veckorna.

Samtidigt pekar prognoserna mot betydligt mildare temperaturer.

Det är sannolikt att vi kommer upp i tvåsiffrigt för första gången i år, säger Lasse Rydqvist.

Minusgraderna ser därmed ut att bli allt mer sällsynta, även om nordvästra Norrland fortsatt kan få kallare väder, skriver Aftonbladet.

Joakim K E Joha

Grattis Stina Ekblad på Din 72 årsdag (2026-02-26)

Grattis Leon Pålsson Sälling på Din 23 årsdag (2026-02-26)

 

Grattis Felix Fungula på Din 31 årsdag (2026-02-26)

Grattis Alice på Din 19 årsdag (2026-02-25)

Grattis Stig på Din 65 årsdag (2026-02-24)

 

 

                                                                        Kungsgatan 

                                                                         1930-talet 

 

                                                Trådbuss på Karlavägen utanför Östra Real

                                                                                1964

Davosbasen tvingas lämna efter Epsteinavslöjande

World Economic Forums ledning har hamnat i blåsväder igen. Efter Klaus Schwabs avgång förra året är det nu Børge Brendes tur att lämna.

Vdn för World Economic Forum, Børge Brende, avgår med omedelbar verkan efter att hans kontakter med den dömde finansmannen Jeffrey Epstein hamnat under granskning.

Beslutet kommer några veckor efter att WEF inlett en oberoende utredning av Brendes relation till Epstein.

Bakgrunden är uppgifter från USAs justitiedepartement om att den tidigare norske utrikesministern deltog i tre affärsmiddagar med Epstein samt hade mailkontakt och smskontakt med honom, skriver CNBC.

Enligt WEFs styrelseordförande har den externa granskningen nu slutförts och inte funnit några ytterligare omständigheter utöver det som redan offentliggjorts.

Trots detta lämnar Brende sin post efter åtta och ett halvt år som organisationens högsta chef.

Förra året drabbades WEF av ett annat bakslag när grundaren Klaus Schwab lämnade som ordförande efter anklagelser om oegentligheter.

WEF, med säte i Genève och arrangör av det årliga toppmötet i Davos, meddelar att Alois Zwinggi kliver in som tillförordnad vd och president. Styrelsen ska nu leda arbetet med att utse en permanent efterträdare.

Våldet tar inte pension, Tantjouren bryter tystnaden

Äldre kvinnor som utsätts för våld hamnar ofta i skymundan. Nu erbjuder Tantjouren Rigmor stöd, råd och konkret hjälp, och vill göra det lättare att prata om det som länge varit tabubelagt.

Våld i nära relationer förknippas ofta med yngre kvinnor. Men även efter pensionsåldern förekommer psykiskt, ekonomiskt och fysiskt våld, något som sällan uppmärksammas. I Gävle arbetar volontärer inom SPF Seniorerna Ankaret för att förändra det genom initiativet Tantjouren Rigmor.

Tantjouren Rigmor riktar sig till kvinnor över 65 år som lever med våld. Genom en stödlinje erbjuder de samtal och vägledning till dem som kanske aldrig tidigare berättat för någon.

Våld mot äldre kvinnor är ofta ett dolt problem. Man har inte pratat om våld mot äldre kvinnor på samma sätt som när det gäller yngre, säger Cherstin Hansson.

Hon menar att många äldre kvinnor lever mer isolerat. Livet kretsar kring partnern, barn och barnbarn och nätverket utanför familjen kan vara begränsat.

Det kan handla om par som levt i ett förhållande i lång tid. Sen stegras problemen på grund av exempelvis sjukdom och handikapp.

En partner med demenssjukdom kan förändras i personlighet, eller bli aggressiv. I andra fall leder fysisk sjukdom och frustration till att våldet eskalerar. Ofta är kvinnan ensam ansvarig för omsorgen, vilket gör det svårare att söka hjälp.

Verksamheten har startats med stöd från Allmänna arvsfonden och omkring femton volontärer har utbildats i forskning och bemötande. Målet är både att stötta och att bryta skammen.

Vi vill hjälpa kvinnorna förstå att de inte lever i en acceptabel situation. Det är jätteviktigt att vi börjar prata om det, just för att motverka skam och skuld.

Förutom samtalsstöd kan jouren hjälpa till med myndighetskontakter och vägledning kring exempelvis äldreboende eller andra insatser.

Under året öppnar Tantjouren Rigmor även en fysisk träffpunkt med öppet hus, föreläsningar och sociala aktiviteter.

Initiativet har väckt intresse i andra kommuner, ett tecken på att behovet är större än många anat.

Dagens bibelord

Lat hand gör fattig man, 

flitig hand gör rik.

Ordspråksboken 10:4

Frasvåfflor med grädde

7-9 laggar

3 dl vetemjöl

2 dl kallt vatten

3 dl visp- eller mellangrädde

Vispa ihop mjöl och vatten till en jämn smet. Vispa grädden tjock och blanda ner den. Hetta upp ett våffeljärn. Pensla laggen med smält fett. Lägg på 3/4-1 dl smet, bred ut den något och grädda våfflorna gulbruna. Lägg dem på galler så håller de sig frasiga. Servera våfflorna så nygräddade som möjligt med socker, bär eller någon sylt.

Vad ska jag göra när det kliar i underlivet hela tiden

Jag har haft klåda i underlivet ett tag och det verkar inte gå över. Det är inte svamp, men det kliar både på dagen och natten. Vad kan det bero på? 

Finns det något jag kan göra själv för att lindra klådan?

Klåda i underlivet är vanligt och kan ha flera olika orsaker. Ofta är besvären helt ofarliga, men i vissa fall kan behandling vara nödvändig.

Klåda i underlivet kan bero på irritation från t ex tvål, tvättmedel, sköljmedel eller tajta kläder. Även vissa material i bindor, trosskydd eller latexkondomer kan irritera huden och orsaka klåda.

En annan vanlig orsak är svamp i underlivet, som ofta ger plötslig och intensiv klåda tillsammans med rodnad och svullnad i underlivet. Klåda kan också bero på könssjukdomar som kondylom eller herpes. Därför är det viktigt att skydda sig med kondom eller slicklapp vid sex. 

För vissa kan klådan hänga ihop med hormonförändringar. När nivåerna av östrogen minskar, t ex efter en förlossning, under amningsperioden eller i klimakteriet, kan slemhinnorna bli torra och sköra. Det kan leda till klåda och sveda.

Hudsjukdomar som eksem eller lichen sclerosus är andra möjliga orsaker till klåda i underlivet. Det gäller även parasiter som springmask, skabb eller flatlöss, som också kan ge upphov till besvär.

Rakning av underlivet kan vara ytterligare en orsak. När Du rakar dig kan huden bli irriterad och få röda prickar, små sår och klåda, särskilt om Du rakar Dig ofta eller använder en slö rakhyvel.

Beroende på vad som orsakar klådan, finns det olika sätt att lindra besvären. Ett generellt tips är att det räcker att tvätta sig i underlivet en gång om dagen, då vatten har en uttorkande effekt på slemhinnorna. 

Några fler tips är att:

Använd olja istället för tvål, t ex olivolja eller kokosolja, när Du tvättar underlivet. Stryk på oljan och torka av innan Du duschar

Undvik att spola vatten direkt in i slidan

Välj luftiga kläder och undvik tajta byxor om det kliar

Använd binda i stället för tampong när Du blöder lite eller bara har flytningar. Tamponger kan torka ut slemhinnorna

Om Du är torr i underlivet, kan receptfria östrogenkrämer och glidmedel från apoteket kan hjälpa.

Om Du haft svamp tidigare och känner igen symptomen, kan Du använda receptfria läkemedel mot svamp

Om Du rakar underlivet, använd alltid en ren och vass hyvel, mycket rakgel eller lödder, och raka medhårs. Låt huden vila om den är irriterad

Du är alltid välkommen att kontakta barnmorskor på vårdcentral om Du har klåda i underlivet. De hjälper Dig att ta reda på vad som ligger bakom besvären och vilken behandling som kan hjälpa.

Sök vård om:

Du har vårtor eller utslag i underlivet

Du tror att Du har svamp och inte blivit bättre efter fem dagar med receptfri behandling

Du har behandlat svamp två gånger på sex månader och får tillbaka symptomen

Thalassemi, orsak, symtom, diagnos och behandling

Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.

Thalassemi är en ärftlig blodsjukdom som orsakar brist på hemoglobin, det syrebindande proteinet som finns i de röda blodkropparna. Det är ett samlingsnamn för flera olika varianter av tillståndet med det gemensamt att det kan leda till anemi, blodbrist. Thalassemi kan idag behandlas med stamcellstransplantationer eller symtomatiskt med blodtransfusioner samt med ett specifikt cellgift. Senaste vetenskapliga framstegen är genterapi som i framtiden kan hjälpa patienter som inte har en matchad, närbesläktad donator tillgänglig. Medianåldern för dödsfall vid thalassemi är nästan 30 år lägre än för befolkningen i allmänhet.

I Norden är thalassemi ett ovanligt tillstånd, men det finns inga säkra uppgifter på hur många personer som har diagnosen. Troligen finns det cirka 100 personer som har den svåra formen av betathalassemi som kräver blodtransfusioner och det tillståndet förekommer nästan uteslutande hos personer med genetiskt ursprung från vissa områden i världen. Inom Norden har omkring 250 personer medelsvår till svår form av betathalassemi.

Globalt är tillståndet en av de vanligaste genetiska sjukdomarna och över 150 miljoner personer bär gener som kan ge thalassemi. Tillståndet är vanligast i de geografiska områden i världen där malaria förekommer, eller i områden där malaria tidigare var vanligt, det vill säga runt Medelhavet, i Mellanöstern, i Indien, Sydostasien, Kina och Afrika.

Thalassemi orsakas av en skada i en av generna som tillverkar hemoglobin. Det finns många gener som kan ge upphov till thalassemier och det är mycket individuellt hur mycket hemoglobin kroppen kan tillverka hos olika individer med tillståndet.

Hemoglobin kan se olika ut hos olika individer, men består vanligtvis av två olika typer av proteinkedjor, beta (ß) och alfa (a). Hur mycket av dessa två proteinkedjor som produceras beror på individens arvsanlag. Vid thalassemi är generna som kodar för dessa proteiner påverkade. Tillståndet delas in alfa- och betathalassemier, beroende på vilken av dessa gener som är påverkad.

Vid beta-thalassemi är genen för betakedjan muterad och därmed är produktionen av betakedjan nedsatt. Betathalassemi har olika svårighetsgrad beroende om individen endast är bärare av en felkodad gen (thalassemi minor) eller om båda anlagen är felkodade (thalassemi major).

De som har beta-thalassemi minor är friska och tillståndet innebär oftast inget större fysiskt eller psykiskt problem. Inte heller krävs någon speciell behandling. Däremot är det viktigt för en bärare att äta en allsidig, vitamin- och järnrik kost.

Thalassemi major ger mer påtagliga problem och diagnosen ställs oftast redan under de första levnadsåren på grund av kraftig anemi (blodbrist) och motoriska svårigheter. Individer med thalassemi major har i regel behov av blodtransfusioner.

Alfathalassemi orsakas av förändringar i alfakedjan. Alfakedjan finns i två gener på varje kromosom, det vill säga i fyra olika gener, och därför finns sjukdomen i fyra olika varianter:

Alfathalassemi major. Här är samtliga fyra alfagener förändrade. Detta leder till en så dålig syretransport att foster med denna mutation vanligen dör redan i livmodern.

Alfathalassemi minor. Här är två av alfakedjorna påverkade av genförändringar. Denna version av sjukdomen ger en mild till måttlig anemi, men kan i vissa fall även vara mer allvarlig.

Hemoglobin H-sjukdom. Denna variant av alfathalassemi har tre påverkade alfakedjor. Hemoglobin H medför en allvarlig anemi som kan bli ytterligare värre vid feber samt vid exponering av vissa smittoämnen. Sjukdomen kräver även ofta behandling med blodtransfusioner.

Tyst alfathalassemi-bärare. Här är endast en gen påverkad och ofta syns denna variant inte ens i vanliga blodprover. Den ger heller inte några betydande symptom. Bärare av alfathalassemi har ofta röda blodkroppar som är något mindre än normalt. Det enda sättet att säkert ta reda på diagnosen är genom DNA analys.

Sjukdomsgenerna vid thalassemi ärvs autosomalt recessivt. Det innebär att en individ blir sjuk bara om den får sjukdomsgenen av båda föräldrarna. Trots att båda föräldrarna har sjukdomsgenen är de själva friska för att den andra genen i genparet fungerar normalt. Dessa föräldrar har 25% sannolikhet att få barn med allvarlig sjukdom.

Symtomen varierar utifrån vilken typ av thalassemi det rör sig om. Individer med de medelsvåra eller svåra formerna kan få många olika symtom utöver blodbrist, såsom infektionskänslighet, nedsatt kondition, benskörhet och hjärtsvikt. Levern och mjälten kan bli förstorade och man kan få diabetes. En del barn med thalassemi växer långsamt och blir kortare än förväntat. Dessa barn kan även få tillväxtförändringar i ansiktet och skallens benstruktur. Vissa får aldrig symtom medan andra kan få symtom på anemi, som till exempel trötthet, nedsatt kondition eller blekhet. Symtomen blir mest framträdande i samband med infektioner eller stor fysisk ansträngning.

Patienter med svår thalassemi får symtom vid runt tre till sex månaders ålder. De drabbade barnen blir bleka, slöa och växer dåligt. I de allvarligaste fallen dör barnet redan under fosterstadiet.

De flesta symtomen som orsakas av anemi går att undvika med regelbundna blodtransfusioner. Denna behandling är tidskrävande och kan påverka patienten och anhörigas livskvalitet negativt.

I länder med strukturerad thalassmivård genomförs screening av föräldrar som har risk för att bära på sjukdomen. I Danmark finns ett riktat screeningprogram för familjer och personer med genetiskt ursprung från områden där thalassemi är vanligt förekommande. Detta säkerställer tidig och korrekt diagnos genom screening av nyfödda barn efter födseln, som sedan får adekvat vård på specialiserade centra.

För att kunna ställa diagnosen måste blodprover tas. Oftast ses först en anemi, som tillsammans med uppgifter om att man kommer från områden med hög förekomst av thalassemi, ger en misstanke om thalassemi. När vanligare orsaker till anemi, som till exempel järnbrist, uteslutits kan man gå vidare med prov som analyserar de olika delarna av hemoglobinproteinet, respektive en DNA-analys. Det ger vägledning om vilken typ av thalassemi det rör sig om.

För de med milda former av thalassemi kanske diagnosen aldrig ställs. Därför kan det för kvinnor under graviditeten, när kroppen har ett ökat behov av att kunna bilda nya röda blodkroppar, vara första gången man får en anemi till följd av sjukdomen. Om utredningen då visar thalassemi brukar man också ta prov på den blivande pappan, för att se om han också är bärare av sjukdomsgener. Syftet med detta är att se om det finns en risk att det väntade barnet kan få en allvarlig form av thalassemi.

Personer som inte har symtom av sin thalassemi behöver heller ingen behandling eller uppföljning. De som har lindriga symtom kan i vissa fall behöva blodtransfusion, t ex i samband med infektioner eller svårare inflammationer. Personer med alfathalassemi kan behöva tillskott av folsyra för att kompensera för eventuell brist på folsyra.

För de flesta finns det ingen behandling som kan bota thalassemi. Vid allvarlig thalassemi är det därför helt nödvändigt med frekventa, regelbundna blodtransfusioner livet ut. De svårast sjuka patienterna kan behöva transfusion var tredje vecka, medan andra kan klara sig med längre mellanrum. I genomsnitt behöver man 17 blodtransfusioner per år, om man har en sådan variant som kräver blodtransfusion. Men transfusionerna kan innebära att kroppen får ett överskott av järn som den inte kan utsöndra, vilket kan leda till skador på olika organ. Därför kan läkemedelsbehandling med järnbindande substanser bli nödvändig så att järnupptaget i organen minskas.

Innan man införde behandling med blodtransfusion och läkemedel för att minska järnöverskottet, överlevde personer med thalassemi sällan i mer än tio till femton år. För patienter med thalassemia major och transfusionsberoende thalassemi är den förväntade livslängden fortfarande cirka 30 år kortare än normalt, cirka 45–50 år.

Stamcellstransplantation är en behandling som kan lindra sjukdomen, men användningen av metoden är begränsad på grund av risker och komplikationer i samband med transplantationen och brist på donator inom familjen, med rätt gener.

Personer med talassemi har felaktiga blodceller på grund av avvikelser i deras blodstamceller. Genom en stamcellstransplantation kan friska blodceller produceras från nya stamceller. I fallet med talassemi kommer stamcellerna vanligtvis från en annan person. För att genomföra en sådan transplantation måste mottagarens och donatorns vävnadstyper vara så lika som möjligt. Vävnadstypen bestäms av ett protein som kallas HLA, och det finns en stor mångfald av olika HLA-varianter. Anledningen till att det är viktigt att hitta en så nära matchning som möjligt är att mottagarens egna HLA-system kan känna igen främmande celler och börja attackera dem.

Eftersom det finns så många olika HLA-varianter kan det vara svårt att hitta en lämplig donator för transplantation. Syskon har en 25%  chans att vara en matchning, eftersom de ärver sina gener från två föräldrar, och varje förälder har två uppsättningar av gener. Det innebär att det finns fyra möjliga kombinationer av gener som kan överföras till syskonen.

Genterapi är den senaste vetenskapliga utvecklingen. Det har öppnat upp för möjligheten att genetiskt modifiera de gener som är involverade i hemoglobinproduktionen. Detta har lett till en pågående utveckling av genterapi för β-thalelessimi och kan visa sig vara ett alternativ för patienter som inte har en matchad, närbesläktad donator tillgänglig i framtiden.

Att leva med transfusionsberoende betatalassemi (TDT) är en daglig kamp. För att överleva är personer med denna genetiska blodsjukdom beroende av regelbundna blodtransfusioner, vilket leder till en ackumulering av överskottsjärn i kroppen. 

Detta kan leda till:

Organskador

Organsvikt

Andra komplikationer med hjärta, lever och njurar

Ökad risk för benskörhet, diabetes och problem med adenohypofysfunktionen

Till följd av kraftigt reducerat (eller avsaknaden av) hemoglobin, påverkas antalet och funktionen av röda blodkroppar. 

Detta leder till symtom som:

Anemi/blodbrist

Trötthet

Andnöd

Smärta

Hos spädbarn kan det leda till problem som svårigheter att komma till ro, gulsot och födointagsproblem.

Den smärta och trötthet man kan känna i hela kroppen när man lider av thalassemi, påverkar självklart den dagliga livskvalitén oerhört negativt. Utöver sjukdomssymtomen är hanteringen av TDT krävande och tidsödande. Patienter spenderar många timmar varje månad på medicinska besök, vilket ofta kräver stöd från familj och vårdgivare. I genomsnitt krävs 17 transfusioner per år. Patienter rapporterade i en undersökning att de i genomsnitt spenderade nästan 16 timmar varje månad på att hantera sin sjukdom och att de kände sig ”låsta” av hälsosjukvårdssystemet, på grund av sjukdomshanteringen.

Hanteringen av sjukdomen kan göra det svårt att ha heltidsarbete, det försvårar förmågan att tillbringa tid med familj och vänner och det är ofta starkt mentalt påfrestande. Man har sett att av personer som har TDT lider 20% av depression och 40% av ångest. Jämfört med den allmänna befolkningen, uppskattas 3,4% ha depression och 3,8% en ångestsjukdom. Trots framsteg i behandlingen har personer med TDT oftast en kortare livslängd än den allmänna befolkningen, med en medianålder vad gäller dödlighet på 45 år i Storbritannien och 37 år i Frankrike.

Trots dessa utmaningar finns ny genterapi och stamcellstransplantation som syftar till att minska transfusionsbehovet, men tillgängligheten och ersättningen för dessa varierar mellan olika länder. Det är viktigt att öka medvetenheten om denna sjukdom och fortsätta att söka efter bättre behandlingsalternativ, för att förbättra livskvaliteten för dem som drabbas.

Vidgat njurbäcken hos barn, hydronefros

En del barn föds med ett vidgat njurbäcken. Då är njurbäckenet förstorat. Njurbäckenet kan minska till vanlig storlek när barnet växer, men ibland behövs behandling.

Vidgat njurbäcken kallas också för hydronefros. Det upptäcks vanligtvis vid en ultraljudsundersökning under graviditeten. 

Vidgat njurbäcken uppstår för att njurbäckenet blir överfyllt med urin.

Det kan finnas många olika orsaker till att en del barn får vidgat njurbäcken. 

Men det kan ofta bero på följande: 

Urinen kan inte rinna som den ska genom urinledaren, på grund av ett hinder mellan njuren och urinledaren eller mellan urinledaren och urinblåsan

Urinen rinner bakåt från urinblåsan, upp i urinledaren igen, och tillbaka till njurbäckenet. Det kallas för reflux.

De flesta barn med vidgat njurbäcken har inga symtom. Men barn med vidgat njurbäcken har högre risk att få återkommande urinvägsinfektioner.   

En del äldre barn kan också få ont i magen i höjd med njuren eller njurarna.

Kontakta en barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om barnet har symtom på urinvägsinfektion och ont i magen. 

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård. 

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller en vårdcentral om barnet har något eller flera av följande symtom:   

Återkommande urinvägsinfektioner 

Diarré eller kräkningar 

Mycket ont i magen, ryggen, musklerna eller lederna

Barnet undersöks både före och efter födseln. Läkaren undersöker barnet för att ta reda på orsaken till att njurbäckenet är vidgat.  

Du kan bli undersökt med ultraljud flera gånger under graviditeten. Då kan läkaren se om barnets njurbäcken fortsätter att vara förstorat eller om det minskar till vanlig storlek.  

Om barnets njurbäcken fortfarande är förstorat inför födseln, gör läkaren ett ultraljud ungefär en vecka efter förlossningen.  

Beroende på vad ultraljudet visar, kan läkaren följa utvecklingen av barnets njurbäcken och urinvägar med fler undersökningar. 

T ex följande: 

Ultraljudsundersökning 

Röntgen av urinblåsan, urinröret och urinledarna 

MR, undersökning med magnetkamera 

Skintigrafi  

Urinprov 

Blodprov 

Beroende på vad undersökningarna visar kan läkaren bedöma om och hur snabbt barnet behöver behandling.  

Alla barn med vidgat njurbäcken behöver inte behandling. Hos många barn minskar njurbäckenet av sig själv inom några år. 

En del barn kan få behandling med läkemedlet antibiotika. Det gäller om barnet har besvär med urinvägsinfektioner. Barnet kan också få en låg dos antibiotika i förebyggande syfte för att minska risken att få urinvägsinfektion.   

De flesta barn behöver inte opereras. Men en operation kan hjälpa om barnet har mycket ont. Barnet kan också opereras om det finns en risk att det vidgade njurbäckenet skadar njuren.   

Operationen kan gå till på olika sätt och ta olika lång tid. Det beror på vad som orsakar det vidgade njurbäckenet. Läkaren kommer ge dig information om hur operationen går till. 

Alla barn under femton år sövs under operationen. Du som är förälder eller närstående får vara med barnet i operationsrummet tills barnet har somnat.   

Du som förälder eller närstående är med när barnet vaknar efter operationen.  

Vanligtvis får barnet åka hem samma dag eller dagen efter operationen. Men en del barn kan behöva stanna på sjukhuset i några dagar. Du som förälder eller närstående kan stanna med barnet på sjukhuset.  

Om barnet har fått en kateter i urinblåsan under operationen så tar vårdpersonalen bort den innan barnet åker hem. En del barn behöver ha katetern längre, då får barnet hjälp att ta bort den efter några dagar.  

Du som förälder eller närstående kommer att få information om hur Du ska sköta operationssåret. 

Några veckor efter operationen så får barnet en uppföljning. Då kan läkaren undersöka njurarna med ultraljud. 

De flesta barn mår bra efter operationen. Barnet kommer att få smärtstillande läkemedel för att inte ha ont. 

Det är viktigt att barnet känner sig bättre för varje dag som går efter operationen. Om barnet verkar sjukt och får mycket ont eller feber ska Du kontakta mottagningen.  

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Barnet kan behöva regelbundna uppföljningar med en läkare. Det är för att läkaren ska kunna följa att njuren utvecklas som den ska. Barnet kan behöva följas upp även om han/hon inte har fått någon behandling.  

Det varierar hur länge barnet behöver följas upp. Det kan t ex vara under ett år eller ända upp till vuxen ålder. Beroende på var i landet barnet bor kan uppföljningen ske via telefon, digitala videobesök eller återbesök på mottagningen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Blandat på Wall Street, AMD rusar

Utvecklingen var blandad vid New Yorkbörsens öppning.

De amerikanska börserna öppnar blandat på tisdagen. Chipjätten AMD rusar efter en affär med Meta.

Efter några minuters handel hade Dow Jones industriindex stigit 0,5%. Det breda S&P 500-index och tekniktunga Nasdaqs kompositindex var båda 0,1% ned.

Tidigare under dagen blev det känt att Facebooks ägarbolag Meta kommit överens med AMD om att köpa flera miljoner chip från AMD, vars aktie stiger 7,1%.

 

Badande vid nyöppnade Vanadisbadet, 

Stockholms första parkbad. 

Bassänger med eluppvärmt vatten och solterrass med utsikt över Sveavägen, 

invigdes under en oväntad värmebölja i maj 1938.

Tre enkla sätt att må bättre i vintermörkret

När klockan ställs om och dagarna krymper känner många sig tröttare, nedstämda och mindre motiverade. För vissa handlar det om vinterdepression, men även mildare symtom är vanliga. Här är tre konkreta strategier som kan hjälpa Dig genom den mörka årstiden.

När morgonen börjar i mörker och arbetsdagen slutar likadant är det inte konstigt att energin sjunker. Trötthet, koncentrationssvårigheter och sänkt humör är typiska tecken på att kroppen påverkas av ljusbristen.

Vid mer uttalade besvär, så kallad Seasonal Affective Disorder (SAD), rekommenderas kontakt med vården, skriver brittiska BBC. Men för många räcker små justeringar i vardagen.

Byt perspektiv, se möjligheterna

Psykologen Kari Leibowitz beskriver hur hennes syn på vintern förändrades efter en tid i Norge, där vissa orter knappt har dagsljus mitt i vintern. Precis som det är i norra delar av Sverige. I stället för att klaga på mörkret såg hon hur människor anpassade sig, och till och med trivdes.

Hon menar att ett skifte i tankesätt kan göra stor skillnad. I stället för att fokusera på vad som är svårare, som sena utekvällar eller spontana utflykter, kan man lyfta fram sådant som passar bättre när det är kallt och mörkt: vinterpromenader, filmkvällar, matlagning eller skridskoåkning.

Så ofta fokuserar vi bara på det som är svårare att göra på vintern när det i själva verket finns en hel värld av säsongsaktiviteter som känns bättre när det är kallt ute.

Acceptera behovet av vila

Att känna sig mindre produktiv under vintern är inte ett misslyckande, det kan vara biologiskt rimligt.

Det är faktiskt bra att inte vara lika produktiv eller aktiv som under sommarmånaderna eftersom våra kroppar är biologiskt programmerade för vila under vintern, säger Leibowitz.

Precis som växter och djur går in i en lugnare fas kan människor må bra av att sänka tempot. Men balansen är viktig. Forskaren Em May Armstrong föreslår något hon kallar ”aktiv vila”, en kombination av återhämtning och lågintensiva aktiviteter som håller igång hjärnan. Det kan handla om att sticka, laga kläder eller planera inför året som kommer.

Planera in det som ger energi

Samtidigt är det viktigt att inte isolera sig. Allmänläkaren Gavin Francis betonar människans sociala natur.

Vi är väldigt sociala varelser, även den mest ensamma människan lever inte helt ensam. Vi är alla beroende av andra.

Genom att boka in träffar och aktiviteter i förväg minskar risken att en tillfällig svacka gör att man ställer in. Att prioritera sömn, bra matvanor och måttlighet med alkohol är också grundläggande.

Det här är inte raketforskning, men det är helt avgörande för en bra och hälsosam dygnsrytm och en god fysiologi under vintern.

Lasagne

4-5 portioner

Köttfärssås:

1-2 gula lökar

1 msk smör eller margarin

300 gr nöt-, älg- eller lammfärs

1 burk (cirka 400 gr) hela eller krossade tomater

1-2 msk tomatpuré

2 buljongtärningar

1 tsk basilika, oregano eller timjan

1 vitlöksklyfta

1/2 tsk salt

Peppar

Ostsås:

4 msk vetemjöl

7 dl mjölk

2 msk smör eller margarin

3 dl (cirka 100 gr) riven lagrad ost

Salt

Lasagne är en bra bjudrätt som kan göras i ordning i förväg och sedan bara gratineras före serveringen. Hemmagjorda lasagneplattor kokas före varvningen med såserna. Köpta lasagneplattor behöver inte förkokas.

Köttfärssåsen:

Skala och hacka löken. Låt fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Fräs lök och köttfärs under omrörning. Tillsätt tomater, tomatpuré och buljongtärningar, kryddor och eventuellt pressad vitlök. Koka under lock på svag värme cirka 20 minuter. Smaka av med salt och peppar.

Ostsåsen:

Vispa ut mjölet med lite av mjölken i en kastrull. Tillsätt resten av mjölken och fettet. Koka upp under omrörning och koka 3-5 minuter. Rör ner 2 dl av osten och smaka av med salt.

Bred ut hälften av ostsåsen på ett djupt ugnsäkert fat (cirka 20x30 cm). Varva lasagneplattor i tre lager med köttfärssåsen i de två mellanlagren. Bred ut resten av ostsåsen överst. Så långt kan lasagnen göras klar i förväg, täckas med folie och förvaras svalt till nästa dag. Eller också kan den gratineras direkt. Strö över resten av osten. Gratinera mitt i ugnen på 225 grader i 15-20 minuter (varm lasagne), 200 grader i cirka 30 minuter (kall lasagne).

 

Nu avgörs om Wegovy ska ingå i högkostnadsskyddet

Om Du lever med obesitas kan ett kommande myndighetsbeslut avgöra om Du får tillgång till nya viktläkemedel till reducerat pris, eller får betala hela kostnaden själv.

Inom kort väntas Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, fatta beslut om det populära viktläkemedlet Wegovy ska ingå i högkostnadsskyddet. För den som lever med obesitas kan beskedet få direkt påverkan på både hälsa och privatekonomi.

Om läkemedlet subventioneras betalar patienten bara en del av kostnaden. Om det inte gör det kan behandlingen bli betydligt dyrare per månad. Tillverkaren Novo Nordisk förhandlar med regionerna och TLV om pris och villkor, skriver EFN.

Enligt Folkhälsomyndigheten lever omkring 1,4 miljoner svenskar med obesitas. Sjukdomen ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Samtidigt kostar övervikt och obesitas samhället runt 100 miljarder kronor varje år, både i vård och i sjukskrivningar.

Men TLV tittar inte på samhällsekonomin i stort när beslut fattas. Myndigheten bedömer i stället om läkemedlet ger tillräcklig förbättring av livslängd och livskvalitet i förhållande till kostnaden.

Ju svårare en sjukdom är, desto högre kostnad är samhället berett att acceptera för en viss hälsovinst, säger Douglas Lundin, chefsekonom på TLV, till EFN.

För den enskilde handlar det om mer än siffror. Obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska institutet, beskriver sjukdomen som biologiskt styrd snarare än en fråga om viljestyrka.

Motivationen finns där hos alla med obesitas, men det räcker inte när biologin motarbetar förändringen, säger Ylva Trolle Lagerros.

De nya GLP-1-läkemedlen påverkar aptitregleringen och kan hjälpa patienter att gå ner i vikt så länge behandlingen pågår. För många innebär det förbättrad hälsa och minskad risk för följdsjukdomar.

Samtidigt är kostnaden hög. Om alla svenskar med obesitas skulle få behandlingen kan utgifterna motsvara hela dagens läkemedelsbudget, enligt beräkningar från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

TLVs beslut väntas inom kort och kommer att avgöra vilka patienter som får tillgång till läkemedlet inom högkostnadsskyddet – och vilka som själva måste stå för notan.

Socialdemokraterna A - Ö

 

Apotek

En trygg och säker del av vården

Apoteken ska vara en del av vården och de ska fungera på ett tryggt och säkert sätt i kedjan vård-apotek-patient. Därför har vi ändrat reglerna för apoteksmarknaden för att stärka patienternas rättigheter. Dessa förändringar bidrar till ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Socialdemokraterna vill:

Att apotek ska finnas tillgängliga i hela landet

Att alla patienter ska ha tillgång till läkemedelskunnig personal på apoteken för rådgivning och för att få de receptbelagda läkemedel Du behöver inom 24 timmar

Att apoteken, genom rådgivning och andra tjänster, ska bidra till att alla får en trygg vård och en säker läkemedelsanvändning

Att 300 Riksapotek inrättas för att säkerställa tillgång till medicin även i en krissituation

Inte försämra högkostnadsskyddet för läkemedel

Apoteken spelar en viktig roll för en jämlik vård med hög kvalitet. Vår utgångspunkt är att apotek ska finnas tillgängliga i hela landet och att människor ska känna sig trygga med att det finns läkemedelskunnig personal på plats för att kunna svara på frågor om hur läkemedel ska användas.

Vi socialdemokrater motsatte oss avregleringen och privatiseringen av apoteken, då det tidigare apoteksmonopolet i stort sett fungerade bra. Nu behöver vi sikta framåt för att stärka apotekens roll i hela vårdkedjan. För oss socialdemokrater är det viktigt att säkerställa att apoteken kan utveckla sin medicinska roll och att det statligt ägda Apoteket AB bidrar genom att konkurrera med kvalitet och professionalitet. Och på det sättet ta ett samhällsansvar. Vi vill också att Apoteket AB får i uppdrag att driva 300 Riksapotek, för att säkerställa att människor kan få sina mediciner även i en krissituation.

Det här gjorde vi i regeringsställning:

Införde en bestämmelse, i den nya apotekslagen, om att farmaceuten ska vara den som lämnar information och rådgivning vid expedieringen av recept

Såg till att ansvaret för att läkemedel för en enskild kund skulle kunna expedieras inom 24 timmar från beställning, flyttades över till läkemedelsleverantörerna. Detta för att du snabbare ska få dina läkemedel

Beslutade att apotekens huvuduppdrag tydligt ska slås fast i lag och vara kopplat till läkemedel

Införde mer generösa regler för apoteksombud på glesbygden

Bostad

Det måste byggas fler bostäder

För oss socialdemokrater är bostaden en social rättighet och bostadspolitiken är en viktig del av välfärdspolitiken. Vi vill att hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Vi vill även vidta kraftfulla åtgärder mot bostadssegregationen.

Socialdemokraterna vill:

Att varje kommun tar ansvar för planering och byggande så att invånarna har tillgång till bra och hållbara bostäder. Vi vill motverka social dumping, som innebär att kommuner medverkar till att personer som är i behov av kommunala stödinsatser flyttar till en annan kommun, utan att personen själv vill flytta

Att kommunerna, i större utsträckning, ska ha möjlighet att villkora markanvisningar och få rätt att i detaljplanen ange upplåtelseform som en del i att motverka segregationen

Införa ett investeringsstöd för att det ska byggas fler bostäder som vanligt folk har råd att bo i

Införa ett statligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva eller bygga fastigheter i utsatta områden, som genom långsiktighet kan bidra till att utveckla områden

Att allmännyttan står för de flesta nyproducerade hyresrätterna och leder utvecklingen i att pressa boendekostnaderna. Allmännyttans villkor behöver stärkas och styras av samhällsnytta. Det måste även vara möjligt att bygga på svaga marknader

Se ett omfattande hyresbestånd och en gemensam förmedling för alla bostäder på en ort för att alla ska kunna leva i bostäder som passar deras behov

Att all form av diskriminering på bostadsmarknaden motverkas

Att skillnaderna i boendekostnader mellan de som hyr och de som äger minskar. Samtidigt vill väldigt många, oberoende av bakgrund, äga sitt boende. Därför får lånetak och amorteringskrav inte vara utformade så att de i onödan utestänger låg- och medelinkomsttagare från att köpa lägenhet eller småhus

Att kommunernas förutsättningar förbättras genom en modern förköpsrätt av mark för bostadsbyggande och möjligheter till att agera mot fastighetsägare som missköter sina fastigheter och boendemiljöer

Att särskilda satsningar görs för att fler unga ska kunna flytta hemifrån och få sin första bostad. En möjlighet kan vara ett särskilt startlån för unga och andra förstagångsköpare

Att konkreta åtgärder för äldre görs i form av möjligheter till att byta bostad, bättre tillgänglighet och trygghetsboende

Stärka hyresgästernas ställning vid renoveringar och ombildningar. Lyxrenoveringar för att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet måste stävjas

Motverka marknadshyror som leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med en sämre vardagsekonomi för väldigt många, och med ännu större svårigheter att få en bostad. Allt detta utan att byggandet förväntas öka. Vi motsätter oss marknadshyror och den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas.

Bygg fler bostäder så att alla får ett tryggt boende

Vi kan inte acceptera att samhället abdikerar från bostadsfrågan och en nationell bostadspolitik krävs för att klara bostadsförsörjningen i hela landet.

Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla, inte en marknad för några. Det behövs fler hyresrätter och blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen.

Bostaden påverkar vilka arbeten Du kan ta, var Du kan studera och hur mycket av Din vakna tid som går till pendling. Det avgör om Du kan flytta hemifrån, påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för Dina barn och möjligheten att känna ro. Vårt mål är ett Sverige där alla kan bo bra genom hela livet.

Boendesegregation har ökat kraftigt och förekommer i hela landet. Det har skapat en grogrund för utanförskap, ojämlika levnadsvillkor och kriminalitet. Vi vill införa ett statligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva eller bygga fastigheter i utsatta områden, som genom långsiktighet kan bidra till att utveckla områden.

Vi vill även ge kommuner bättre förutsättningar att driva en aktiv markpolitik för att bryta segregationen genom att införa en ny modern förköpslag och stärka kommunernas möjlighet att redan i detaljplan styra mot blandade bostadsområden.

Det här har vi gjort

Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes. Den höga byggtakten måste hållas uppe och vi vill att det till år 2030 ska påbörjas en halv miljon nya bostäder, varav en stor del ska bestå av hyresrätter. 

Vårt Sverige kan bättre:

Infört omfattande regelförenklingar för att förkorta planprocessen och därmed göra det snabbare och billigare att bygga

Genomfört de största statliga investeringarna i hyresrätter, studentbostäder och äldreboenden på 30 år, för att skapa fler bostäder med rimliga hyror som vanligt folk har råd med

Investeringsstödet har gjort att mer än 55 000 lägenheter byggts hållbart och med cirka 20% lägre hyra än vad som annars vore fallet. På många orter skulle det inte gå att bygga utan investeringsstöd. Under 2020 färdigställdes mer än dubbelt så många hyresrätter som 2014. Att den högerkonservativa majoriteten i riksdagen avskaffat investeringsstödet kommer att leda till en minskning av bostadsbyggandet

Infört åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning och uttag av överhyror av andrahandshyresgäster. Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och knäcka kriminaliteten

Infört ett renoveringsstöd som kan sökas av alla fastighetsägare i flerfamiljshus. Detta stöd är inriktat på energieffektivisering och ska användas för att hålla nere hyreshöjningarna

Reglerat frågan om tillval och frånval vid renoveringar. Det gör att hyresgästen lättare kan överblicka vad en standardhöjande åtgärd innebär i hyreshöjning

Infört en möjlighet att ingripa mot brister i förvaltningen av hyresfastigheter på ett tidigt stadium, genom att hyresnämnden kan vitesförelägga fastighetsägare att åtgärda bristerna

Att en hyresgäst, vars lägenhet förstörs genom brand eller liknande, ska erbjudas ett nytt hyresavtal av hyresvärden, förutsatt att det är skäligt.

Håller Du med? 

Skänk en slant här

Digitalisering

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter

Sverige ska fortsätta att vara ett ledande land när det gäller tillgången på snabbt bredband. Snabba bredband och en pålitlig mobiltäckning är ett måste för att människor och företag ska kunna leva, bo och verka i hela landet.

Sverige ska också vara ledande när det gäller innovationer och digital infrastruktur.

Socialdemokraterna vill:

Att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter

Att hela Sverige ska ha tillgång till snabb uppkoppling

Att utbyggnaden av bredband ska fortsätta i hela landet

Att myndigheter, kommuner, skolor och andra samhällsaktörer drar nytta av digitaliseringens möjligheter

Att större vägar och järnvägsstråk får bättre uppkoppling i bilar och på tågen

Att det ska finnas pålitlig mobiltäckning där människor bor och vistas

Att satsningar görs för att öka och förbättra användningen av AI

Att den svenska AI-strategin uppdateras

Se tydligare EU-regler för att sätta ramar för AI

Hela Sverige ska vara uppkopplat

En snabb uppkoppling på alla de platser där vi befinner oss idag är viktigare än någonsin. Digitaliseringen berör hela samhället och vi kommer inom en snar framtid att se nya innovationer och digitala lösningar som vi inte kan föreställa oss idag.

Tillgången till snabb uppkoppling är central oavsett var i landet man bor. En bra uppkoppling är grunden till för att sköta allt från kontakter med myndigheter och läsa tidningen, till barnens skolgång och det sociala livet. Vi lever idag i ett samhälle som i mångt och mycket kräver tillgång till snabb och pålitlig uppkoppling dygnet runt.

Socialdemokraterna tog i regeringsställning fram en ny bredbandsstrategi med en väsentlig ambitionshöjning jämfört med den förra borgerliga regeringens. Senast år 2025 vill vi att 99,9% av Sveriges befolkning ska ha tillgång till minst 100Mbit/s.

Det är ett högt mål, men för oss är det en självklarhet att hela landet ska ha tillgång till snabb uppkoppling. Vi införde därför en garanti så att alla skulle ha möjlighet att få en internetanslutning på 10 Mbit/s. Garantin syftade till att hushåll och företag som inte har tillgång till bredband eller en bra mobiltäckning ska ha tillgång till grundläggande digitala tjänster.

Det här har vi gjort:

Ökat satsningarna rejält för att bygga ut bredbandet i hela landet

Infört en garanti så att alla ska ha möjlighet till en internetanslutning på minst 10 Mbit/s

Infört ämnet programmering i skolan

Satsat på välfärdsteknik i kommunerna

Identifierat åtgärder för att stärka kommunernas och regionernas möjligheter att erbjuda välfärdstjänster av god kvalitet, bland annat för att den offentliga sektorn ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter bättre

Tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi

Höjt ambitionen för bredbandstäckningen till att 99,9% av befolkningen ska ha minst 100 Mbit/s

Ekonomi

En ekonomisk politik för en ny samhällsgemenskap

Socialdemokraterna vill använda den ekonomiska styrkan till investeringar i jobb, skola, vård och omsorg. Till att bedriva en handlingskraftig ekonomisk politik så att vårt land håller ihop också i tuffa tider. Ett starkt samhälle med en trygg välfärd går före stora skattesänkningar.

Socialdemokraternas ekonomiska politik har fyra prioriteringar:

En ekonomisk politik för vanligt folk, så att Sverige håller ihop genom krisen

Stöd till välfärden för att säkerställa trygghet i livets alla skeden

Insatser för att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen till gängen

Att möta lågkonjunkturen med en aktiv politik och bygga Sverige rikare

Ekonomisk politik för vanligt folk, så att Sverige håller ihop genom krisen

Vi Socialdemokrater vill se en rättvis ekonomisk politik för vanligt folk. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler, många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta bra mat på bordet till sina barn. Vanliga familjer behöver stöd här och nu för att klara sin privatekonomi, och de som har tjänat stora pengar under krisen, såsom bankerna, kan bidra mer till att hålla ihop vårt land.

Stöd till välfärden för att säkerställa trygghet i livets alla skeden

Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Kommunerna tvingas välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Socialtjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryteringen till gängen, kommer att få svårare att klara sitt uppdrag.

Vi vill se en ekonomisk politik som kompenserar för de ökande kostnaderna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Vi Socialdemokrater föreslår därför ett systemskifte för svensk välfärd: en helt ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras. De generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med inflationen varje år. Det måste vara slut med att politiker presenterar satsningar som i själva verket är nedskärningar, när pengarna räcker till mindre och mindre varje år.

Stoppa gängvåldet och bryt nyrekryteringen till gängen

Gängvåldet blir allt brutalare och allt mer frekvent. Det är ett gift för hela vårt samhälle och det riskerar att rasera den grundläggande tilliten och sammanhållningen i vårt land. Trots omfattande straffskärpningar och resursförstärkningar till rättskedjan krävs enorma ansträngningar för att pressa tillbaka gängen. Vi måste svara med samhällets fulla kraft. Det innebär att fortsätta med kraftfulla satsningar på hela rättskedjan, parat med skärpta straff och nya befogenheter för polisen. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Och socialtjänsten, polisen, skolan och fältassistenterna måste få förutsättningar att kunna punktmarkera varenda ung kille som är på väg in i kriminaliteten och långsiktigt bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Möt lågkonjunkturen med en aktiv ekonomisk politik och bygg Sverige rikare

Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Arbetslösheten kommer att öka. Samtidigt har Sverige förutsättningar, genom våra naturresurser, vår starka industri och vår export, att lägga grunden för en ny guldålder för svensk tillväxt och välstånd.

Det pågår just nu en investeringskapplöpning över hela världen. Länder över hela klotet tävlar om vem som blir först med att i stor skala producera morgondagens batterier, grön energi och fossilfritt stål. Den som ligger först kan också vänta sig högre tillväxt, tusentals nya jobb och en tryggare framtid. Sverige har inte råd att halka efter. I mitten av det förra århundradet klarade vi av att skapa en världsledande industri samtidigt som vi byggde det moderna folkhemmet. Det kan vi göra igen. Men det förutsätter en politik som både erkänner vikten av omställningen och som vågar satsa på det som faktiskt skapar välstånd. Vid sidan av att möjliggöra för investeringar i industrin krävs det ett helt samhällsbygge, en grön energipolitik, fler utbildningsplatser och en bostadspolitik som möjliggör fler bostäder där industrierna växer fram.

Regeringen saknar en plan för att ta Sverige genom krisen

Vårt land genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Trots det saknar regeringen en plan för att ta Sverige genom krisen och har valt passivitet. Men vi Socialdemokrater vet att en annan politik är möjlig. I svåra tider måste politiken kliva fram och orka prioritera resurserna till att möta samhällsproblemen. Det handlar om att stötta vanliga hushåll, trygga välfärden, trycka tillbaka gängvåldet och ta Sverige genom lågkonjunkturen så att vårt land blir rikare istället för fattigare.

Hushållen är hårt pressade, när regeringen sätter sig på läktaren sätter vi vanligt folk först

Regeringens svältkur för välfärden slår hårt. Vi föreslår ett systemskifte för att trygga välfärdens finansiering.

Sverige har blivit fattigare. Vi har en plan för att få upp tillväxten, skapa fler jobb och ta Sverige ur krisen.

Sverige har blivit farligare. Vi vill satsa miljardbelopp på att stoppa nyrekryteringen, sätta in akuta åtgärder och få stopp på det dödliga våldet.

Det här gjorde vi i regeringsställning:

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har rustat Sverige inför kriser. När coronapandemin bröt ut hade 300 000 fler kommit i arbete jämfört med 2014 och statsskulden var den lägsta sedan 1977

Eftersom vi vände den moderatledda regeringens underskott till överskott så kunde vi spara under de goda åren. Vi har använt styrkan i svensk ekonomi för att lindra pandemins konsekvenser för jobben och företagen och för att genomföra en kraftfull grön återstart av ekonomin

Svensk ekonomi är motståndskraftig. Tack vare historiskt stora krisåtgärder på nära 600 miljarder kronor klarade vi oss väl genom pandemin. Bara stödet för korttidsarbete gjorde att hundratusentals svenska löntagare undvek risken att bli av med jobbet

Nu är vi återigen i ett svårt ekonomiskt läge. Sverige brottas med hög inflation och lågkonjunktur samtidigt. För varje dag som går har fler hushåll svårt att få ekonomin att gå ihop. Löntagarna har förlorat 10 års reallöneökningar.

Erfarenheterna av pandemin har lärt oss att när Sverige möter svåra prövningar tillsammans, då kan vi hålla ihop i en svår tid.

Amorterat av statsskulden i goda tider och använt vår gemensamma ekonomiska styrka för att rädda liv, jobb och välfärd under pandemin

Räddat hundratusentals jobb med krisåtgärder som bland annat korttidspermitteringen

Investerat historiskt mycket pengar i sjukvård, äldreomsorg och skola för att krisen inte ska leda till nedskärningar

Lagt fram ett kraftfullt grönt återstartspaket för den svenska ekonomin

Tagit initiativ till ett högkostnadsskydd för elpriser för svenska hushåll och företag

Försvar och krisberedskap, ett starkt Totalförsvar

Sverige ska ha ett starkt totalförsvar med en militär förmåga och civil beredskap som är fredsbevarande och krigsavhållande.

Det svenska försvaret ska bevara vår fred och självständighet, trygga stabiliteten i vårt närområde och bidra till att stärka internationell fred och säkerhet. De nationella behoven utgör grunden för våra prioriteringar, försvaret av Sverige börjar i Sverige. Därför vill vi socialdemokrater ha ett robust, modernt, effektivt och folkligt förankrat totalförsvar.

Socialdemokraterna vill:

Kraftfullt och målmedvetet fortsätta stärka Sveriges totalförsvarsförmåga

Öka anslaget till det militära försvaret till 2% av BNP, bruttonationalprodukten, så fort som det är möjligt med ökad operativ förmåga

Öka den operativa förmågan i militärförbanden

Förstärka och samordna beredskapen för att möta nya och komplexa hot, inom och utom landets gränser

Trygga tillgången till personal inom Försvarsmakten och stödja myndigheten att vara en attraktiv arbetsgivare

Integrera svenskt försvar inom ramen för Nato

Inrätta beredskapslager av bland annat livsmedel, läkemedel och drivmedel

Öka stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna

Fortsätta uppmärksamma och stödja våra veteraner

Bevara vår självständighet och stärka internationell fred och säkerhet

Sverige ska ha ett eget trovärdigt totalförsvar som klarar av att försvara vår territoriella integritet, vårt oberoende, våra grundläggande demokratiska värderingar och som bidrar till stabilitet i närområdet. Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP så snart det är möjligt med ökad operativ förmåga.

En ökad svensk militär förmåga ger en tydlig signal till omvärlden att vårt land tar sitt säkerhetspolitiska ansvar. Sveriges försvar ska vara modernt, effektivt och stå emot såväl traditionella som nya säkerhetshot.

Vi ska uppgradera den militära förmågan. Den operativa förmågan i krigsförbanden ska prioriteras och den samlade förmågan och robustheten i totalförsvaret ska säkerställas. Tillgången till utbildad personal ska tryggas och den återaktiverade värnplikten för både kvinnor och män är en god grund till detta. Värnplikten ska omfatta fler. Försvarsmakten ska vara en bra arbetsgivare för att attrahera och behålla personal. Myndigheten ska aktivt arbeta med jämställdhet och integrering, försvaret är en angelägenhet för hela samhället.

Försvars- och säkerhetssamarbetena med länder, regioner och organisationer som delar våra demokratiska grundvärderingar ska fördjupas. Samarbetet med länder i vår närhet är av särskild vikt för stabiliteten i vår del av världen. Samarbetet med Finland innehar fortsatt en särställning och en fördjupad samordning och organisation bör ske med samtliga nordiska länder. Den transatlantiska länken med USA och Kanada är central. EUs mellanstatliga säkerhets- och försvarspolitiska samarbete ska utvecklas, liksom samarbetet kring Arktis. I en globaliserad värld är också samarbetet med demokratier i andra delar av världen viktigt och ska utvecklas.

Den militära alliansfriheten var ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik under många år. Den tjänade oss väl och bidrog till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Ambitionen har alltid varit att hålla ner spänningen i vår region för att säkra freden och stabiliteten i vårt närområde, och därigenom i förlängningen hela Europa.

Den 24 februari 2022 valde Ryssland att inleda ett fullskaligt militärt invasionskrig mot Ukraina, ett demokratiskt, fritt och självständigt land. Sedan dess råder en helt ny verklighet där Ryssland dagligen bryter mot den europeiska säkerhetsordningen och uttrycker sig och uppträder på ett hotfullt sätt. Därför beslutade den sittande socialdemokratiska regeringen att Sverige, tillsammans med Finland, skulle ansöka om medlemskap i Nato. Vi hoppas att Sverige snarast blir fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen.

Säkerhetspolitiken ska utvecklas för att stå emot de alltmer komplexa säkerhetshoten. Sverige ska klara av att möta hot som terrorism och våldsbejakande extremism, konfliktrisker som följer av t ex klimatförändringar och pandemier, eller cyberattacker på samhällsviktiga itsystem.

Sverige påverkas av säkerhetspolitiska kriser och väpnade konflikter i vårt närområde och Försvarsberedningen har konstaterat att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sveriges militära förmåga och civila beredskap måste därför utvecklas och anpassas utifrån dessa och kommande förändrade förutsättningar.

Exempel på vad vi gjort under regeringsåren 2014–2022:

Bröt en långs tids nedskärningar i försvaret. Ledde partiöverskridande försvarsbeslut som steg för steg stärker Sveriges militära förmåga

Ställt om försvaret från att internationella insatser till ett försvar fokuserat på att försvara Sveriges territoriella integritet, självständighet och frihet

En stor mängd satsningar och direktiv för att stärka ett folkligt förankrat totalförsvar där hela samhällets mobiliseringskraft ska tas tillvara

Återaktiverat värnplikten och gjort den könsneutral

Säkerhet byggs bäst med andra, vi ingick en stor mängd samarbetsavtal med andra länder och fördjupade redan ingångna

Inledde planering med Finland som går bortom fredstida förhållanden

Ökade de ekonomiska anslagen till försvaret med mer än 85% mellan 2014–2025

Gjorde Veterandagen till allmän flaggdag

Gängkriminalitet

Det krävs ett nytt angreppssätt för att stoppa gängkriminaliteten.

Sverige befinner sig i en nationell kris med en brutal gängkriminalitet. Utvecklingen visar ännu inga tecken på att vända utan våldet kryper ner i åldrarna och äter sig in i hela samhället. Allt fokus behöver nu vara på att vända utvecklingen och bryta nyrekryteringen. Det innebär också att tidigare oprövade förslag och reformer kommer att behöva genomföras. 

Socialdemokraterna vill:

Fortsatt skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet

Särskilda straffskärpningar för brott där barn utnyttjas, t ex för narkotikaförsäljning. Ett särskilt straff för köp av narkotika av barn

Punktmarkera ungdomar på väg in i kriminalitet, antingen genom en personlig följeslagare eller fotboja

Införa en svensk maffialag med kollektivt straffansvar för att gripa och lagföra gängtopparna inom den organiserade brottsligheten

Satsa på fler poliser. Vi vill se 50 000 anställda i Polisen 2032, varav minst 34 000 ska vara poliser

Ge polis och andra myndigheter bättre och utökade verktyg i brottsbekämpningen, t ex vad gäller hemlig dataavläsning och tillgång till realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning liksom avläsning av registreringsskyltar

Belöning för dem som tipsar polisen om illegala vapen (så kallade tipspeng)

Göra stora ekonomiska satsningar på socialtjänst och skola, med bland annat. två lärare i varje årskurs 1 och rätt stöd till barn med NPF

För varje krona som satsas på polisen bör samma summa satsas på tidig brottsbekämpning och att bryta nyrekryteringen till gängen

Att det offentliga ska ta kontroll över samtliga HVB-hem som vårdar kriminella ungdomar och idag drivs av företag. Hemmen ska drivas av kommunerna och personalen ska samtidigt ges utökade befogenheter

Införa Ungdomskriminalitetsnämnder för ungdomar som begår allvarliga brott för att vända en negativ utveckling hos barn och unga på väg in i kriminalitet

Återupprätta tryggheten i Sverige

Samtidigt som brottsligheten generellt minskar i samhället så utvecklas den grova gängkriminaliteten i fel riktning. Ingen regering, vare sig nuvarande eller tidigare, har lyckats vända utvecklingen och det krävs nu ett nytt angreppssätt. Vi behöver fortsatt stärka Polisen och skärpa straffen, samtidigt som vi växlar upp arbetet för att sätta dit gängtopparna och bryta nyrekryteringen av barn och unga. Segregationen och gängkulturen behöver brytas, ungas jakt på tillhörighet hos gängen ska ersätta av tillhörighet till Sverige. 

Hemlöshet

En bostadspolitik för alla

Hemlöshet är den yttersta formen av fattigdom och social utsatthet. Rätten till bostad är en grundläggande del av välfärden.

Socialdemokraterna vill:

Förbättra missbrukarvården och stärka psykiatrin bland annat genom samordnad vård- och behandling för personer med samsjuklighet. Ambitionen måste vara att ingen ska vara hemlös

Bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete. Socialdemokraterna har fokus på att skapa fler jobb och minska klyftorna, för att skapa ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. När många arbetar och betalar skatt har vi råd med en god välfärd. Därför prioriterar vi jobben och välfärden

Bygga fler studentbostäder och små hyreslägenheter. Hålla uppe den höga byggtakten av bostäder och till år 2030 ska en halv miljon nya bostäder påbörjas, varav en stor del ska bestå av hyresrätter

I vårt starka samhälle har alla ett tryggt boende

Hemlöshet kan ha ekonomiska och/eller sociala orsaker. Det är dock ytterst en fråga om tillgång på bostad och vi socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett grundläggande redskap för att utjämna klyftorna i samhället.

Den socialdemokratiska regeringen har satsat 40 miljoner kronor per år på en ny hemlöshetsstrategi för 2022–2026, som bland annat omfattar förebyggande arbete och åtgärder mot akut hemlöshet. Många av dem som står hemlösa lider av psykisk ohälsa och/eller missbruk. Men det blir också allt vanligare att personer utan behov av annat socialt stöd står utan bostad.

De kommer helt enkelt inte in på bostadsmarknaden. Ibland handlar det om att de inte uppfyller de allt hårdare kraven för att få ett hyreskontrakt eller så kan de inte ta ett lån på banken. Kommunernas allmännyttiga bostadsföretag har därför en viktig roll i arbetet med att motverka hemlöshet.

En väl utbyggd generell välfärd med arbete, bra och billiga bostäder, boendestöd, rehabilitering och bra vård är viktig för att förebygga hemlöshet. Förekomsten av lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet måste stävjas.

Marknadshyror leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med en sämre vardagsekonomi för väldigt många människor som följd, och med ännu större svårigheter att få en bostad. Allt detta utan att byggandet kan förväntas öka. Därför motsätter vi oss marknadshyror och den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas.

Det här har vi gjort:

Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes. Nu måste vi gå vidare

Kronofogdemyndigheten har fått regeringens uppdrag att verka för att socialtjänsten och hyresvärdar ska samverka för att förebygga avhysningar, särskilt med inriktning på att förebygga avhysningar som berör barn

Infört ett särskilt stöd för att bygga bostäder åt äldre

Infört investeringsstöd för att bygga nya små, klimatsmarta och billiga hyresrätter. Ett stöd som resulterat i över 52 000 nya bostäder, men investeringsstödet avskaffades 2022 av de högerkonservativa partierna i riksdagen

Förbättrat bostadsbidraget.

Infrastruktur

Sverige ska ha en infrastruktur som går att lita på

I vårt starka samhälle ska vi gemensamt investera i en infrastruktur som fungerar i hela landet. Oavsett var du bor ska det finnas pålitliga och hållbara transportlösningar både för dig som privatperson eller som företagare.

Socialdemokraterna vill:

Se omfattande investeringar i såväl ny som befintlig järnväg, öka investeringstakten för mer och bättre järnväg

Förbättra järnvägsunderhåll och vägunderhåll

Bygga nya stambanor i södra och norra Sverige

Ha säker trafik och schyssta villkor inom transportbranschen

Öka satsningen på publika laddstolpar

Se mer enhetlig hantering av laddare och appar för elbilsanvändare

Att ungdomar ska få gratis kollektivtrafik under somrarna

En fungerande infrastruktur är en viktig del i ett starkt samhälle

Sverige ska hålla ihop och det ska vara möjligt att bo, leva, och verka i alla delar av landet. En förutsättning för det är väl fungerande person- och godstransporter, vare sig det gäller vägar, järnvägar, sjöfart, flyg- eller kollektivtrafik. Vi vill se ett Sverige där klyftorna mellan stad och land byggs bort.

Sverige ska fortsätta att vara ett ledande land när det gäller tillgången till snabbt bredband. Ett snabbt bredband och en pålitlig mobiltäckning är ett måste för att människor och företag ska kunna leva och bo i hela landet. Sverige ska också vara ledande när det gäller innovationer och digital infrastruktur.

För att Sverige ska stå starkt i framtiden och för att vi ska kunna skapa nya jobb, välstånd och minska vår klimatpåverkan så måste vi ha en infrastruktur som fungerar och går att lita på. I infrastrukturpropositionen som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram i april 2021, uppgick den ekonomiska ramen till ungefär 900 miljarder kronor fram till år 2033. Det var en ökning med 176 miljarder jämfört med den förra planen. Investeringarna ska fördelas över hela landet, från norr till syd i städer och på landsbygd.

För oss är det självklart att hela Sverige ska leva. På landsbygden är väl underhållna vägar av särskilt stor betydelse, därför vill vi utöka satsningarna på vägar på landsbygden.

Transportsystemet behöver bli mer hållbart. Laddinfrastrukturen för elbilar blir allt viktigare för varje dag som går och vi vill fortsätta satsningarna på en snabb utbyggnad av laddstolpar i hela landet. Den räckviddsångest som elbilsförare känner ibland vill vi bygga bort genom fler möjligheter till batteriladdning runt om i landet.

Ingen ska dö i trafiken. Därför införde Socialdemokratregeringen bland annat ett förbud mot att hålla i mobiltelefonen när man kör bil och har beslutat om alkobommar i de svenska färjehamnarna, och växlade upp trafiksäkerhetsarbetet.

Transportsektorn ska kännetecknas av ordning och reda. Socialdemokratregeringen skärpte lagstiftningen för att stoppa de åkerier som systematiskt använder sig av dumpade löner och kör med bristande trafiksäkerhet. Vi införde sanktionsavgifter, höjde böterna för brott mot kör- och vilotider och gav polisen möjlighet att låsa fast de lastbilar som bryter mot de lagar och regler som vi har i Sverige.

Socialdemokraterna vill att ungdomar ska få gratis kollektivtrafik under somrarna som kommuner ska kunna söka, för att ge barn och unga lika möjlighet att kunna transportera sig.

Det här har vi gjort:

Investerat cirka 900 miljarder kronor i infrastrukturen fram till år 2033, 176 miljarder mer än i den förergående nationella planen

Satsat på underhåll av vägar och järnvägar samt bättre kollektivtrafik på landsbygden

Storsatsat på järnvägen, återinfört nattågsavgångar, påbörjat satsningen på nattåg till Europa och förbättrat järnvägsunderhållet.

Förbjudit handhållen mobil under bilkörning

Skapat bättre förutsättningar för yrkestrafiken genom att mångdubbla antalet laddpunkter för elbilar och byggt ut laddinfrastrukturen för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena.

Jobb

Trygghet på jobbet ger människor trygghet i vardagen

I Sverige ska det vara ordning och reda på arbetsmarknaden. Alla som kan jobba ska jobba och den som jobbar ska kunna leva på sin lön och ha trygga arbetsvillkor. Vi ska bo i ett land där kvinnor och män går till jobbet, känner sig trygga och kan kombinera familj och arbete.

Socialdemokraterna vill:

Skapa fler jobb i hela landet. Det ska vara schyssta villkor och löner som det går att leva på

Skapa fler trygga jobb inom vården och äldreomsorgen, anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, så att vårdköerna kan kortas

Öka tryggheten på arbetsmarknaden och minska stress och psykisk ohälsa i arbetslivet

Att de som jobbar inom vård och äldreomsorg ska ha den skyddsutrustning som krävs för att utföra sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt

Inte att någon ska dö eller skadas på jobbet. Vi vill att de regionala skyddsombuden får utökad tillträdesrätt

Skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Vi vill införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring och slopa möjligheten för personer som fått avslag på asylansökan att få ett uppehållstillstånd för arbete

Få slut på arbetslivskriminaliteten och skärpa straffavgifterna för arbetsgivare som använder sig av utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd

Att den som är utan jobb och behöver stöd i sitt arbetssökande ska få det. Vi vill säkerställa den lokala närvaron för arbetsförmedlingen

Förbättra systemet med korttidsarbete vid eventuella lågkonjunkturer så att löntagare kan kompetensutveckla sig samtidigt som de behåller sin anställning

Införa aktivitetskrav i försörjningsstödet. Vi behöver kraftfulla åtgärder för att bryta mönstret där människor lever länge på ekonomiskt bistånd. Det handlar bland annat om att socialtjänsten ska ställa utökade krav på att delta i kommunala arbetsmarknadsinsatser som bidrar till att bryta isolering, förbättra hälsa och främja integration för utrikesfödda kvinnor och män.

Alla som kan jobba ska jobba

Socialdemokraterna har fokus på att skapa fler jobb och minska klyftorna, för att skapa ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. När många arbetar och betalar skatt har vi råd med en god välfärd. Därför prioriterar vi jobben och välfärden.

Med schyssta villkor, löner som går att leva på och trygga anställningar bygger vi ett starkare samhälle. I regeringsställning har vi bland annat infört krav på bra arbetsvillkor i offentliga upphandlingar. Vi vill också ta krafttag för att motverka stress och psykisk ohälsa i arbetslivet genom att skärpa kraven på arbetsgivare och förbättra arbetsskadeförsäkringen och Företagshälsovården.

Socialdemokratisk politik står i skarp kontrast till de högerkonservativa som vill försämra LAS och genom lagstiftning sänka ingångslönerna i kollektivavtalen och därmed avveckla den svenska modellen så som vi känner den.

Det här har vi gjort:

Den socialdemokratiskt ledda regeringens industrisatsningar har gjort en grön, industriell revolution möjlig som skapat tusentals nya jobb i hela landet

Infört heltid som norm

Förstärkt a-kassan, skapat fler platser på universitet och högskolor och fört en aktiv arbetsmarknadspolitik

Avskaffat allmän visstid och begränsat möjligheterna till hyvling av arbetstiden

Tagit krafttag mot arbetslivskriminaliteten

Förstärkt Arbetsförmedlingen för att bland annat säkerställa lokal närvaro och likvärdig service i hela landet

Satsat på Yrkesvux för att möta de stora behoven av gymnasialt yrkesutbildade såsom undersköterskor, elektriker och yrkesförare. Vi ökar också möjligheterna till högskoleutbildning och studiestöd

Satsningar på introduktionsjobb och extratjänster

Sett till att det finns goda möjligheter till omskolning om du blir arbetslös mitt i livet. Den som blir arbetslös eller sjuk ska möta goda möjligheter och tydliga krav, inte fattigdom och hopplöshet

Utvidgat lånet till körkortsutbildning till ungdomar 19–20 år med gymnasieexamen för att fler unga ska ta körkort och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden

Satsat på sommarjobb för unga

Sett till att svenska villkor och löner ska gälla för alla som jobbar här. Vi har fått igenom viktiga lagförändringar som skapar mer ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Håller Du med oss?

Vill Du se till att det här blir verklighet?

Engagera Dig nu och bli medlem här

Kärnkraft

En viktig del av svensk elproduktion

Höga elpriser slår mot människors plånböcker och skapar svårigheter för industrin. Vi behöver bygga ut elproduktionen för att snabbt få mer billig el och möjliggöra grön omställning och nyindustrialisering. För att lösa Sveriges energibehov ser vi behov av mer el från alla fossilfria kraftslag.

Socialdemokraterna vill:

Säkra tillgången till stabil, billig fossilfri el genom att använda all säker och hållbar elproduktion vi har tillgång till.

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer att så vara under lång tid framöver. Vi ser positivt på de initiativ som nu tas för att undersöka potentialen framåt i samtliga energislag Vi har länge pekat på behovet av en ny energiöverenskommelse för Sveriges bästa, och vill därför föra energipolitiska samtal med andra partier om alla kraftslag, från vindkraft till kärnkraft.

Sveriges elförsörjning måste tryggas, det är och har alltid varit vår första prioritet inom energipolitiken. Socialdemokraterna är teknikoptimistiska och ser positivt på forskning och utveckling. Vi vill se mer fossilfri energi, energieffektivisering, energilagring och ökad flexibilitet i elsystemet. 

Energi från vind, sol och biobränslen har stor potential att byggas ut under lång tid framöver. Det är också inom förnybara energikällor som investeringsviljan är som störst, t ex för havsbaserad vindkraft. Det är grön och billig elproduktion som kan komma igång snabbt, här och nu. Men även kärnkraft utgör en viktig del av svensk elproduktion och kommer att fortsätta vara det under lång tid framöver. 

För att klara industrins gröna omställning och konkurrenskraft har vi föreslagit ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030. Vi menar att detta är något som behövs för att inte Sverige nu ska gå miste om nya investeringar och fler arbetstillfällen.

Vårt mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion nu och en lång tid framöver

Under senare år har prognoserna för den framtida elanvändningen kraftigt reviderats uppåt, i vissa fall mer än fördubblats jämfört med idag. Detta som ett resultat av den nödvändiga gröna omställningen och nyindustrialiseringen och de tusentals nya arbetstillfällen som hänger samman med denna. Vi behöver ta höjd för en fördubblad elproduktion, om vi ska klara grön omställning och kunna stärka välfärden. Detta påverkar såväl behoven av nyinvesteringar i elsystemet som möjligheterna till utfasning av befintlig kapacitet.

Kärnkraften ska användas på ett säkert och effektivt sätt. Det är viktigt att här notera att det inte finns och har funnits något stoppdatum som förbjuder eller medför nedstängning av kärnkraft. Socialdemokraterna motsätter sig inte heller att fler än tio nya reaktorer byggs i Sverige men vill att det ska ske på de platser där det idag redan finns kärnkraftverk i drift. Där finns lokal acceptans, kompetens och den infrastruktur som krävs för bl.a. anslutning till elnät och transport av bränsle och avfall

Så här står det i Socialdemokraternas Valmanifest 2022:

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer att så vara under lång tid framöver. Vi ser positivt på de initiativ som nu tas för att undersöka potentialen framåt i samtliga energislag. Efter valet vill vi se en ny energiöverenskommelse för Sveriges bästa, och vill därför föra energipolitiska samtal med andra partier om allt från vindkraft till kärnkraft.

Det är inte politiska beslut som gjort att vissa reaktorer slutat användas utan det är helt och hållet företagens egna kommersiella beslut. Det är ingen dörr stängd till kärnkraft. Det är fritt fram att bygga kärnkraft i Sverige och har varit det under de senaste tio åren. Socialdemokraterna ser dessutom positivt på säkra livstidsförlängningar och effekthöjningar av och i befintlig kärnkraft. Vi motsätter oss inte heller att det byggs fler än tio nya reaktorer men vill att det sker på de platser där det redan idag finns kärnkraftverk i drift.

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer sannolikt att fortsätta vara det under lång tid framöver. Det har, under vissa givna förutsättningar, varit tillåtet att bygga kärnkraft i närmare tio år men investeringsviljan från ägarna har saknats.

Sverige har de senaste tio åren ökat energiproduktionen. Priset på elen idag har därför inte med kärnkraften att göra. De höga priser som förekommit beror främst på höga priser på naturgas, som är viktig för många länder i Europa. Så sent som 2020 hade vi rekordlåga priser i Sverige, med samma energimix som vi har idag. Ser man till Europa så har exempelvis Frankrike, som har långt mer kärnkraft är Sverige, haft ännu högre priser än vad vi har haft.

Det är tydligt att lösningen snarare är att frigöra Europa från beroende av fossil el och att fortsätta bygga ut både produktion och överföringsförmåga i Sverige.

Ni säger att investeringsviljan är låg, samtidigt har flera kärnkraftsägare varit ute och sagt att de vill bygga. Det verkar inte hänga ihop.

Det står aktörer fritt att bygga nya reaktorer, såväl traditionella som små modulära reaktorer. Vi har även öppnat för att det kan byggas fler än tio nya reaktorer, något som kan bli aktuellt bland annat då det krävs fler små modulära reaktorer för att ersätta en befintlig med större kapacitet.

Det finns många som pratar om att de vill bygga ny kärnkraft. Däremot är det väldigt få som hittills satsat på att investera.

När det gäller förnybar energi så finns det under 2017-2023 över 100 miljarder kronor i beslutade eller aviserade investeringar i vindkraft. Det bygger och har byggt ut elproduktionen i Sverige här och nu.

Investeringsviljan här och nu, i Sverige, är främst i förnybara energislag som vindkraft. Därför har vi också fattat beslut för att förenkla och snabba upp utbyggnaden av vindkraft till havs, något som kan ge kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra Sverige. Tyvärr har den nya regeringen försämrat dessa möjligheter.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna vill satsa på ny kärnkraft

Kärnkraften är en viktig del av svensk elproduktion och kommer sannolikt fortsätta vara det under lång tid framöver. Det har, under vissa givna förutsättningar, varit tillåtet att bygga traditionella såväl som små modulära reaktorer i närmare tio år men investeringsviljan från ägarna har saknats.

Den socialdemokratiska regeringen har givit uppdrag om modernisering av regelverken så att de hänger med i den tekniska utvecklingen, och tillhandahållit gröna kreditgarantier som kan användas även till detta område. Men investeringsviljan har hittills varit låg hos företagen. Är man seriös när man menar att man ska bygga ny kärnkraft så måste man i så fall använda skattebetalarnas pengar till det. Inte ens i budgetreservationen 2022 från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna fanns några sådana pengar.

Ny kärnkraft tar lång tid att utveckla och investeringsviljan i förnybar el är mycket större. Socialdemokraterna är ett teknikoptimistiskt parti. Det är inte aktuellt att stänga några dörrar utan vi vill fortsätta följa utvecklingen av all fossilfri teknik, det gäller även små modulära reaktorer (SMR). Energimyndigheten finansierar redan forskning om SMR, i enlighet med energiöverenskommelsen. Den socialdemokratiska regeringen gav sommaren 2022 Strålskyddsmyndigheten i uppdrag att uppdatera regelverken för kärnkraft så att de hänger med i teknikutvecklingen, inklusive SMR.

Det är viktigt att vi har regelverk och säkerhetsarbete som hänger med i teknikutvecklingen också inom detta område.

Lag och ordning

Sverige ska vara ett tryggt land. Oavsett var man bor ska man kunna gå ut på kvällarna utan att känna sig rädd eller orolig.

Sverige ska vara ett tryggt land. Oavsett var man bor ska man kunna gå ut på kvällarna utan att känna sig rädd eller orolig. Det är en grundläggande del av samhällskontraktet att man som medborgare ges skydd från brott och upprättelse ifall man ändå utsätts. Här och nu behöver utvecklingen med den skenande gängkriminaliteten vändas.

Socialdemokraterna vill:

Fortsatt skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet, organiserad brottslighet och mäns våld mot kvinnor

Särskilda straffskärpningar för brott där barn utnyttjas, t ex för narkotikaförsäljning. Ett särskilt straff för köp av narkotika av barn

Punktmarkera ungdomar på väg in i kriminalitet, antingen genom en personlig följeslagare eller fotboja

Införa en svensk maffialag med kollektivt straffansvar för att gripa och lagföra gängtopparna inom den organiserade brottsligheten

Satsa på fler poliser. Vi vill se 50 000 anställda i Polisen 2032, varav minst 34 000 ska vara poliser

Ge polis och andra myndigheter bättre och utökade verktyg i brottsbekämpningen, t ex vad gäller hemlig dataavläsning och tillgång till realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning liksom avläsning av registreringsskyltar

Belöning för dem som tipsar polisen om illegala vapen (så kallad tipspeng)

Göra stora ekonomiska satsningar på socialtjänst och skola, med bland annat två lärare i varje årskurs 1 och rätt stöd till barn med NPF. För varje krona som satsas på polisen bör samma summa satsas på tidig brottsbekämpning och att bryta nyrekryteringen till gängen

Att det offentliga ska ta kontroll över samtliga HVB-hem som vårdar kriminella ungdomar och idag drivs av företag. Hemmen ska drivas av kommunerna och personalen ska samtidigt ges utökade befogenheter

Införa Ungdomskriminalitetsnämnder för att vända en negativ utveckling hos barn och unga på väg in i kriminalitet

Genom skärpt EU-lagstiftning ålägga nätoperatörer och digitala plattformar att stoppa spridningen av barnpornografi och material rörande sexuella övergrepp mot barn (så kallad ”Chat control”)

Återupprätta tryggheten i Sverige

Samtidigt som brottsligheten generellt minskar så sprider den växande och allt grövre gängkriminaliteten skräck och underminerar människors tillit till varandra och till samhället. När samhället framstår som oförmöget att hantera utvecklingen tappar människor hoppet om gemensamma lösningar och tvingas istället hitta nya levnadsvanor, flytta, skaffa gallergrindar och privata överfallslarm. Det splittrar Sverige och ökar motsättningarna mellan människor. Att återupprätta tryggheten är därför helt nödvändigt för att behålla vår samhällsmodell.

Mat

Ett starkt svenskt jordbruk tryggar livsmedelsförsörjningen

Svensk livsmedelsproduktion ska öka. Vi vill stoppa matfusket och stärka konsumenternas rätt till bra information. Det stärker svenskt jordbruk och ger fler jobb på landsbygden.

Socialdemokraterna vill:

Öka svensk livsmedelsproduktion och genomföra en offensiv satsning på ekologisk sådan

Bibehålla och utveckla ett starkt djurskydd med höga miljökrav som en konkurrensfördel

Göra det obligatoriskt att, vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel, ställa krav på att produktionen sker med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika, precis som i Sverige

Ha bättre märkning och ökad information till konsumenterna om matens ursprung, även på restauranger

Fortsätta att stötta Sveriges lantbrukare

Ett starkt samhälle för trygga livsmedel

Livsmedelsproduktionen i Sverige har förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Det ger jobb på landsbygden samtidigt som det stärker den hållbara utvecklingen och producerar mat av bra kvalitet med höga miljö- och djurskyddskrav. Svensk mat har hög kvalitet och skapar mindre påverkan på miljön än i många andra länder. Vi ska värna och utveckla våra mervärden, de är en konkurrensfördel för Sverige.

Men för att svenska bönder ska kunna konkurrera behövs ett starkt samhälle. Fusk och felmärkning av mat ska stävjas och kommuner ska köpa miljöinriktade och svenska produkter. Vi ska underlätta för människor att bli aktiva konsumenter. Informationen om matens innehåll, näringsvärde, miljöpåverkan och ursprung måste förbättras och utökas. Krav på ursprungsmärkning av kött på restauranger bör införas.

Samtidigt som vi ställer höga krav på svenska bönder vill vi även ha höga krav på den mat som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika, precis som i Sverige.

Det offentliga ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras, inte missgynnas. Genom offentliga upphandlingar kan vi stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och inom sjukvården.

Det här har vi gjort:

Med anledning av Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat kraftigt. Därför har den socialdemokratiska regeringen presenterat flera krispaket på drygt två miljarder kronor till jordbruket och 40 miljoner kronor till yrkesfisket

Tagit fram en långsiktig livsmedelsstrategi för att öka den svenska matproduktionen

Infört strängare straff för matfusk, drivit på för mindre kemikalier och bättre märkning inom EU

Gett kommuner möjlighet att köpa mer miljöinriktat och svenskt genom en ny Upphandlingsmyndighet med bättre regler

Inlett en satsning på ökad ekologisk livsmedelsproduktion

Vi har föreslagit en retroaktiv skattenedsättning för diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruk med 800 miljoner kronor och utökat Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor

Regeringen har fattat beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där cirka 45 miljarder kronor utgör medel från EU och cirka 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Regeringen satsar också cirka 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen av Sveriges landsbygder under åren 2023-2027

För att bevara och utveckla kunskapen om mathantverk föreslås Eldrimner tillföras tio miljoner kronor per år under perioden 2021-2023 för att fortsätta driva det nationella centrumet för mathantverk.

Narkotika och droger

En restriktiv narkotikapolitik

Sverige ska fortsatt ha en restriktiv narkotikapolitik. Samtidigt behöver stödet och vården förbättras för personer med missbruk. 

Socialdemokraterna vill:

Att Sverige fortsatt ska ha en restriktiv narkotikapolitik, socialdemokraterna är därmed emot såväl legalisering som avkriminalisering av samtliga idag förbjudna droger

Att stödet och vården ska förbättras för personer med missbruk, t ex vad gäller ökad tillgång till naloxon och sprututbytesprogram

Se ett samlat ansvar för personer med samsjuklighet, det vill säga för personer som samtidigt har ett missbruk/beroende och psykisk sjukdom/ohälsa

En restriktiv narkotikapolitik med bättre stöd och bättre vård för personer med missbruk

Sverige har en restriktiv narkotikapolitik i syfte att minska de negativa konsekvenserna av narkotika för individer och samhälle. Jämfört med många andra europeiska länder är det också färre ungdomar som har prövat narkotika. Samtidigt har vi i Sverige ett högt antal dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Vi behöver därför vidta mer verkningsfulla åtgärder för att förbättra stödet och vården för personer med missbruk.

En särskild sårbar grupp är personer med samsjuklighet, det vill säga personer som har ett missbruk eller beroende och samtidigt lider av psykisk sjukdom eller andra närliggande tillstånd. Det är en grupp som alltför ofta hamnar mellan stolarna i dagens system. Socialdemokraterna anser att missbruk och beroende ska betraktas som den sjukdom den är och vill se ett samordnat ansvar för personer med samsjuklighet som utgår från personernas vårdbehov.

Det här har vi gjort:

Under de två senaste mandatperioderna har socialdemokraterna i regeringsställning tagit viktiga steg för att utveckla den svenska narkotikapolitiken och förbättra tillgången till vård och stöd. Det har bland annat handlat om insatser för att öka tillgången till naloxonprogram och sprututbytesverksamhet

För att ta ett större grepp kring hur stödet och vården av gruppen ska kunna förbättras tillsattes också två större utredningar på området: den så kallade Samsjuklighetsutredningen respektive den så kallade Narkotikautredningen. Dessa utredningar ska redovisa sina slutsatser och förslag under 2023

Bekämpa försäljning av narkotika har varit en del av programmet för brottsbekämpning med särskild inriktning på gängkriminella.

Pension

Vi vill ta tillbaka kontrollen över välfärden och säkerställa att alla har en pension som det går att leva på.

Vi har ett tydligt mål, att den samlade pensionen för vanliga löntagare ska vara minst 70% av slutlönen.

Socialdemokraterna vill:

Bygga ut pensionstillägget för att göra det mer lönsamt att ha arbetat under arbetslivet. Det är en viktig princip i vårt pensionssystem

Att alla ska få minst 70% av slutlönen i pension

Höja inbetalningarna till pensionssystemet

Införa en gas i pensionssystemet, det vill säga att pensionen blir högre när det blir överskott i pensionssystemet, på samma sätt som den så kallade bromsen gör att pensionerna blir lägre när det riskerar att bli underskott i systemet

Pensionerna måste fortsätta att bli bättre

Alldeles för många av Sveriges pensionärer har för låg pension. Du som varit med och byggt upp vårt land och med Ditt arbete lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen. Pensionerna ska höjas.

Vi vill ha ett hållbart pensionssystem så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Vi har satt ett tydligt mål om att alla ska få minst 70% av slutlönen i pension. Det vill vi uppnå genom att öka inbetalningarna till pensionssystemet. Vi vill att inbetalningarna ökar så att de motsvarar de 18,5% som var avsikten när pensionssystemet infördes. Vi vill minska de ekonomiska klyftorna och öka jämställdheten bland pensionärer.

Vi lever allt längre vilket betyder att pensionen ska räcka i fler år än tidigare. Det gör att vi behöver jobba längre, annars blir pensionen för låg. Pensionsåldern måste höjas eftersom det vi betalar in när vi jobbar helt enkelt inte räcker till när vi behöver pension i fler år. Pensionsåldern kommer successivt att höjas. För att alla ska orka jobba längre måste också arbetsmiljön förbättras och det måste finnas ett skydd för den som av olika skäl inte kan jobba ända fram till pensionen. Ett av dessa skydd är den så kallade trygghetspensionen som vi införde i regeringsställning.

Det här har vi gjort:

Höjt garantipensionen med 1 000 kronor per månad från den 1 augusti 2022

Höjt bostadstillägget med 100 kronor för ensamstående och 50 kronor för sammanboende från den 1 augusti 2022

Gjort premiepensionen bättre och tryggare

Infört ett pensionstillägg på upp till 600 kronor i månaden för dem som har jobbat ett helt yrkesliv men ändå har låg pension

Infört trygghetspension, som innebär att den som är över 60 år och som slitit ut sig i jobbet och inte klarar att arbeta ända fram till pensionsåldern, enklare kan få sjukersättning

Rektorer

Tydligt ledarskap för trygga skolor

Rektorer och skolledare ska ha tid och kompetens för sitt viktigaste uppdrag, det pedagogiska ledarskapet. Det krävs för trygga och likvärdiga skolor med fokus på kunskap.

Socialdemokraterna vill:

Att rektorer och skolledare i hela skolsystemet får kontinuerlig och obligatorisk kompetensutveckling

Förbättra skolledares arbetsmiljö och lön. Rektor ska kunna fokusera på det pedagogiska ledarskapet

Inrätta ett nationellt professionsprogram

Öka rektorers mandat att bidra till trygghet och studiero

Införa hårdare straff för brott riktade mot utbildningspersonal och stärka det straffrättsliga skyddet för utbildningspersonal

Det ska bli lättare att tillfälligt omplacera elever för andra elevers trygghet och studiero och i de frivilliga skolformerna ska rektorn även ges större befogenheter gällande avstängning av elever

Förbättra rektorernas specialpedagogiska kunskap.

Ett pedagogiskt rektorskap

För att nå höga kunskapsresultat och likvärdighet i skolan är rektorns ledarskap centralt. Socialdemokraterna vill att skolledare och rektorer ska ha tid och kompetens för det pedagogiska ledarskapet. Vi vill att Skolkommissionens förslag om ett nationellt professionsprogram genomförs för att förbättra kompetensutveckling och karriärmöjligheter för lärare och skolledare. Vi vill även förbättra arbetsmiljön, så att rektorer kan besöka klassrummen, återkoppla till lärare och analysera skolans resultat. Lärare ska känna sig trygga i att rektorn förstår och är med och utvecklar lärarnas viktiga uppdrag.

Det finns många skickliga rektorer och skolledare i den svenska skolan. Men alldeles för få av dem ges rätt förutsättningar. Flera undersökningar visar att rektorerna har en nyckelroll för att vända kunskapsresultaten. Samtidigt har många rektorer en mycket tuff arbetssituation. Därför krävs det att vi gemensamt investerar i skolans ledarskap och ger rektorerna möjlighet att vara de pedagogiska ledare som svensk skola behöver. Så utvecklar vi ett starkt samhälle med en trygg och jämlik kunskapsskola med ett tydligt pedagogiskt ledarskap.

Det här har vi gjort:

Gett rektorer som tar sig an skolor med stora utmaningar högre lön

Initierat ett nationellt professionsprogram för att ge rektorer större möjlighet att utveckla sitt pedagogiska ledarskap

Infört nya lagar och regler för att underlätta ordning och studiero i skolan genom att ge lärare och annan personal tydligare befogenheter att ingripa vid stök och oro samt införa mobilförbud på lektionstid som huvudregel

Stärkt skolledarskapet i förskolan och sett till att förskolecheferna blir rektorer

Gett biträdande rektorer och förskolans rektorer tillgång till rektorsutbildningen.

Sjukvård

En närmare sjukvård, med mindre köer

Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Men något står inte rätt till när människor är oroliga för om man kommer att få hjälp i tid. Kommer jag tvingas armbåga eller köpa mig förbi kön. Kommer vi sitta för länge på en stökig akutmottagning.

Socialdemokraterna vill:

Göra så att vården kommer närmare Dig genom att utveckla vård- och hälsocentralerna så de kan ge Dig mer och snabbare vård. Det gör vi t ex med en fast läkarkontakt, bokning av tid via 1177 och snabbare hjälp vid psykisk ohälsa

Stärka rätten till en egen fast läkare på Din vård- och hälsocentral. Vårt långsiktiga mål är att alla ska ha sin namngivna läkare

Stärka och utveckla 1177 som en integrerad del av regionens vård, bland annat genom att minst halvera den genomsnittliga nationella väntetiden. Det långsiktiga målet är att ingen ska behöva vänta mer än tre minuter

Utveckla vårdgarantin. Du ska aldrig behöva vänta mer än 14 dagar på besked om en tid till undersökning, planerade besök eller operation i den specialiserade vården

Införa ett mål om en barnmorska per födande i de regioner där vi styr. Föräldrarna ska inte lämnas ensamma i förlossningsrummet, utan få det stöd som de behöver.

Skärpa vårdgarantin så att den även omfattar undersökning, som exempelvis röntgen

Stoppa privatiseringar av akutsjukhus och gräddfiler i vården

Öka antalet utbildade personal och styra om resurser för att fler ska kunna utbildas till välfärdsyrken. Möjligheten att vidareutbilda sig eller specialisera sig behöver också öka. Vi vill även höja kvaliteten i vård- och lärarutbildningarna

Stärka den demokratiska kontrollen genom att se till att också privata välfärdsaktörer tar emot studenter på utbildning och praktik inom högskolan och yrkesvux. Alla aktörer ska vara med och bidra till att välfärdens medarbetare får fler kollegor

Att alla offentliga och privata vårdgivare ska använda sig av journalsystem som fungerar gemensamt och sätta tydligare standarder för enklare och ökad kommunikation av hälsodata

Att alla ska erbjudas en hälsoundersökning på sin vårdcentral det året man fyller 60 år. Särskilda insatser ska göras för att deltagandet ska bli högt och jämlikt.

Socialdemokraterna kommer göra allt för att korta väntetiderna i sjukvården i Sverige

Vi gör det genom att ge vård efter behov, inte plånbok. Den som är i störst behov av att träffa en läkare, få en operation eller en behandling ska gå först, inte den som har råd att betala för en dyr vårdförsäkring. Dessa ”gräddfiler” blir allt vanligare idag och det krävs ett kraftfullt politiskt svar för att vända den utvecklingen så att behov och inte marknad styr den svenska vården.

Vi ska anställa fler inom vården, förbättra deras arbetsvillkor och se till så att deras kunskap och kraft tas till vara fullt ut. Vi måste öka statens kontroll och se till så att alla vårdens aktörer jobbar tillsammans för att Du ska få hjälp så snabbt som möjligt. Vi vill göra upp med den borgerliga marknadsstyrningen av vården. Det är en svår strid men vi tar den, eftersom i ett starkt samhälle ska rätten till en förstklassig sjukvård, oavsett plånbok, kön eller bostadsort, vara en självklarhet.

I huvudsak vill vi öka tillgängligheten genom att:

Satsa på personalen. När det inte finns personal som kan göra jobbet ökar väntetiderna. I grund och botten måste fler vilja jobba inom vården och de som är där idag måste vilja vara kvar. Det kräver bättre arbetsvillkor, personalinflytande och större resurser så att fler kan anställas

Öka närheten till stöd och vård. Vi behöver se till så att alla människor enklare och snabbare får rätt vård. Här behöver det finnas mer stöd och vård att få utanför sjukhusen på exempelvis vårdcentralen. Digitala hjälpmedel kan också bidra och komplettera den vanliga vården

Större statlig kontroll. För att garantera likvärdig vård i hela landet behövs en större statlig kontroll. Beroende på om det är storstad eller glesbygd så varierar tillgängligheten på så väl personal som fysiska platser att få vård. Här behöver staten ta ett större ansvar att se till att dels regionerna har resurser men också att de används på så sätt att de faktiskt leder till minskade väntetider i hela landet

Det här har vi gjort:

En historisk satsning på hälso- och sjukvården genom 13 miljarder kronor i ökade satsningar för bland annat fler anställda, bättre arbetsvillkor, kortade vårdköer, stärkt psykiatri och en bättre förlossningsvård

Förra mandatperioden investerade vi 35 miljarder kronor i välfärden

Under 2020 genomfördes en rekordstor investering i välfärden genom 38,5 miljarder kronor till kommuner och landsting som ökar till 41,5 miljarder kronor år 2021

För 2020 har vi tillfört ytterligare 26 miljarder kronor i generella bidrag, varav 12,5 miljarder är permanenta anslagsökningar som kommer kommuner och regioner till del även kommande år. Det är viktiga tillskott för att ge kommunsektorn långsiktiga planeringsförutsättningar och upprätthålla samhällsviktiga funktioner såsom vård, skola och omsorg

Under 2021 tillfördes regionerna fyra miljarder kronor årligen för att vård som tvingats skjutas upp på grund av Coronaviruset ska kunna genomföras så att människor får tillgång till den vård som man har behov av och har fått beslutad. Denna satsning ökar till 6 miljarder kronor 2022

Två miljarder kronor avsätts för fortsatt testning och smittspårning av covid19

Ambulanssjukvården förstärks med 100 miljoner kronor

Cancersjukvården förstärks med ytterligare 100 miljoner kronor till de tidigare 500 miljoner kronor

Satsat på fler sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor samt byggt ut läkarutbildningen

Påbörjat ett långsiktigt arbete för att stärka den nära vården, så att Du ska kunna få mer hjälp på Din hälso- eller vårdcentral

Infört avgiftsfri cellprovtagning i hela landet inom ramen för det nationella screeningprogrammet mot livmoderhalscancer

Infört avgiftsfria läkemedel för alla barn under 18 år

Infört ett särskilt vaccinationsprogram med avgiftsfri pneumokockvaccinering för medicinska riskgrupper och 75-åringar från hösten 2022

Infört ägar- och ledningsprövning så att oseriösa aktörer inte kan bedriva välfärdstjänster för våra gemensamma skattepengar

Infört meddelarskydd för all personal i offentligt finansierad verksamhet.

Håller Du med oss?

Vill Du se till att det här blir verklighet?

Engagera Dig nu och bli medlem här

Tandvård

En mer jämlik tandhälsa

Det är dyrt att gå till tandläkaren och många vuxna låter helt enkelt bli. Det riskerar att drabba både hälsa och plånbok när man till sist måste gå. Socialdemokraterna har tagit initiativ till att utreda och föreslå hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att uppnå en mer jämlik tandhälsa och ett mer resurseffektivt tandvårdssystem.

Förslagen från utredningen och remissynpunkterna bör kunna ligga till grund för en reform av tandvårdssystemet så att det kan närma sig hälso- och sjukvårdens system i syfta att gynna en regelbunden och förebyggande tandvård.

Tandvården i Sverige håller en hög kvalitet, men det förekommer även fusk och felaktiga utbetalningar. Vi ska stärka kontrollen av tandvårdens aktörer och tandvårdsstödet så att våra skattepengar går till det som de är avsedda för.

Socialdemokraterna vill:

Att patentkostnaderna i tandvården på sikt ska omfattas av ett högkostnadsskydd av samma modell som gäller inom hälso- och sjukvården

Gå vidare med förslagen från tandvårdsutredningen för att förbättra det allmänna tandvårdsstödet

Stärka kontrollen av tandvårdens aktörer och tandvårdsstödet så att våra skattepengar går till det som de är avsedda för.

Det här har vi gjort:

2018 fördubblades tandvårdsbidraget från 300 kronor per år till 600 kronor per år för alla mellan 22 och 29 år och alla 65 år eller äldre. För folk mellan 30 och 64 år fördubblades tandvårdsbidraget från 150 kronor till 300 kronor per år

2019 genomfördes den senaste satsningen då även 23-åringar fick fri tandvård. Det var det sista steget i en gradvis utbyggnad under åren 2017–2019 då man höjde åldersgränsen för fri tandvård från 20 år till 23 år

Utrett tandvården. Tandvårdsutredningen lämnade sina förslag till ett framtida tandvårdssystem våren 2021. Tillsammans med remissynpunkterna bör den kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet med att förbättra det allmänna tandvårdsstödet

Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått i uppdrag att arbeta för stärkt kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdsaktörer som åläggs med återbetalningskrav kopplat till det statliga tandvårdsstödet. Regeringen tillsätter även en utredning som ska lämna förslag för ökad kontroll över tandvårdssektorn.

Utbildning

En nyckel till frihet och tillväxt

Utbildning lägger grunden för vår frihet och välfärd. I vårt starka och trygga Sverige konkurrerar vi med kunskap och innovation, inte låga löner och sämre anställningsvillkor.

Socialdemokraterna vill:

Fortsätta investera i hela utbildningsystemet, från förskola till högskola

Återupprätta en jämlik kunskapsskola som kännetecknas av trygghet och studiero för alla elever

Utbilda och anställa fler lärare och annan pedagogisk personal

Förbjuda vinstuttag ur skolan

Att religiösa friskolor ska förbjudas

Förbättra möjligheten att utbilda sig genom hela livet, i hela landet

Införa läxhjälpsgaranti för alla elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet.

Utbildning, en nyckel till frihet och tillväxt

I ett starkt samhälle finns utbildningsmöjligheter för alla, oavsett var i landet Du bor eller var Du befinner Dig i livet. Utbildning och kunskap ger oss som individer möjlighet att förverkliga våra drömmar och är samtidigt en förutsättning för att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land. Investeringar i utbildning och forskning lägger grunden för jobb och välfärd.

Om vi ska kunna bryta skolsegregationen, stoppa stöket och öka jämlikheten i skolan måste samhället ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan från marknaden. Vi ska värna allas möjlighet att välja skola, men vinstjakten ska bort. Svensk skola ska återigen bli en av världens bästa och mest jämlika, men då måste våra barn och ungas rätt till en god utbildning gå före vinstjakt.

Det här har vi gjort:

Anställt mer personal i skolan och förskolan samt stärkt läraryrket

Genomfört ett Kunskapslyft med över 96 000 nya utbildningsplatser

Stärkt möjligheten för de med lägst utbildning att utbilda sig

Infört ett nytt omställningsstudiestöd som möjliggör omställning eller kompetensutveckling med 80% av lönen i upp till ett år

Infört rätt att läsa kompletterande utbildning på Komvux

Tillfört resurser till forskning och högre utbildning över hela landet

Förstärkt Komvux roll för kompetensförsörjning och integration genom ökad finansiering, förenklad betygsskala och prioritering av de med störst behov av utbildning.

Välfärd

Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden

En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ger lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov, inte efter plånbok. Den ger samma trygga äldreomsorg till byggnadsarbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapitalister för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. 

Socialdemokraterna vill:

Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och stoppa vinstjakten i välfärden

Stoppa utförsäljningar och gräddfiler i vården

Investera i en bättre välfärd. Vi vill anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, så vårdköerna kan kortas. Och fler lärare, så att eleverna lär sig mer

Korta vårdköerna. Vi gör det genom att ge vård efter behov, inte plånbok. Den som är i störst behov av att träffa en läkare, få en operation eller en behandling ska gå först, inte den som har råd att betala för en dyr vårdförsäkring

Införa fast omsorgskontakt i hemtjänsten, mer social samvaro och satsa på idrott och friluftsliv för äldre

Offentlighetsprincipen och krav på öppen bokföring ska gälla för friskolor såväl som privata utförare i vård och omsorg, och samma krav ska ställas på privata som offentliga aktörer.

En bättre och mer trygg välfärd i hela landet

Vi socialdemokrater har prioriterat fler anställda i välfärden framför skattesänkningar. I dag har 300 000 fler ett jobb att gå till, varav 100 000 arbetar i välfärden. Den styrkan vill vi använda till att bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Vi vill fortsätta utbilda och anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, så vårdköerna kan kortas. Och fler lärare, så att eleverna lär sig mer.

Vår gemensamma välfärdsmodell är en del av det som gör Sverige fantastiskt. Genom att ställa krav på varandra och hjälpas åt så utvecklar vi vår gemensamma samhällsmodell. När välfärden fungerar och omfattar alla vågar vi mer; byta jobb, starta företag, bilda familj och skaffa barn, flytta eller börja studera. Det tjänar vi alla på.

När välfärden omfattar alla kan den enskilda människans frihet kan växa. Då kan alla få chansen att förverkliga sina livsdrömmar. Detta är grunden för socialdemokratisk politik. Därför prioriterar vi investeringar i det gemensamma i utbildning, välfärd, infrastruktur och bostäder framför fler skattesänkningar. En ansvarsfull ekonomisk politik är garanten för den svenska välfärden. Med fler jobb får vi råd med en välfärd att vara stolta över.

I en trygg välfärd måste det också finnas en lösning för att den som slitit ut sig och inte orkar hela vägen till pension ska få ekonomisk trygghet. Särskilt när pensionsåldern ska höjas under de kommande åren. För att få livet att gå ihop tvingas den som är utsliten att ta ut sin ålderspension tidigare än tänkt vilket leder till att pensionen sänks livet ut. Vi har därför infört infört en trygghetspension. Den ska ge ekonomisk trygghet för dem som slitit ut sig i arbetslivet och inte orkar jobba hela vägen fram till pension.

Det här har vi gjort:

Ökat de generella statsbidragen till kommuner och landsting för att höja kvaliteten i välfärden

Satsat på att öka bemanningen och stärka kompetensen bland personalen inom vård och äldreomsorg

Infört bland annat gratis mediciner för barn, fördubblat tandvårdsbidrag, kostnadsfri screening för livmoderhalscancer och avgiftsfri öppenvård från 85 år

Infört en trygghetspension som ska ge ekonomisk trygghet för dem som slitit ut sig i arbetslivet och inte orkar jobba hela vägen fram till pension

Vi har nyligen höjt garantipensionen och taket i bostadstillägg. Dessutom har vi avskaffat den så kallade pensionärsskatten och infört ett särskilt pensionstillägg

Satsat på fler anställda med bättre arbetsvillkor, kortade vårdköer, en bättre förlossningsvård och en stor öronmärkt satsning på en mer jämlik och tillgänglig cancervård

Anställt fler lärare och minskat barngrupperna i förskolan.

Håller Du med? 

Skänk en slant här 

Varje bidrag gör nytta.

Yrkesutbildning

Ett konkurrenskraftigt Sverige kräver skickliga yrkesarbetare

Vi vill att fler ska söka sig till en yrkesutbildning för att Sverige ska klara av kompetensförsörjningen i framtiden. Ett konkurrenskraftigt Sverige kräver skickliga yrkesarbetare vilket i sin tur kräver attraktiva yrkesutbildningar.

Socialdemokraterna vill:

Stärka branschkopplingen inom gymnasieskolans yrkesprogram och utveckla fler yrkescollege

Att alla program i gymnasieskolan ska ge högskolebehörighet

Att alla elever på yrkesprogram ska få en praktik av hög kvalitet

Att yrkesvux byggs ut

Att yrkeshögskolan utvecklas med fler utbildningsplatser, större flexibilitet och bättre planeringsförutsättningar.

Yrkesutbildade bygger Sverige starkt

Den svenska arbetsmarknaden dras med en matchningsproblematik. Samtidigt som människor går arbetslösa har företagen svårt att hitta rätt kompetens. En stor del av detta beror på att för få personer söker sig till en yrkesutbildning.

Bristen är stor inom många yrkesgrupper. Efter Jan Björklunds gymnasiereform tappade yrkesprogrammen i attraktivitet vilket lett till en dramatisk minskning av antalet elever som går en yrkesutbildning. Yrkesprogrammen måste återigen bli attraktiva för att klara kompetensförsörjningen till bristyrken.

Skickliga yrkesarbetare kräver attraktiva yrkesutbildningar, därför satsar vi på att uppvärdera yrkesutbildningen. Gymnasiets yrkesprogram, yrkesvux och yrkeshögskolan behöver stärkas. Fler behöver uppfatta dessa utbildningar och bristyrken som attraktiva för att Sverige ska klara den framtida kompetensförsörjningen i hela landet.

Attraktiva yrkesutbildningar kräver kunniga yrkeslärare, investeringar i rätt lokaler samt material och kunskaper som är gångbara för ett långt arbetsliv.

Sverige byggs starkt genom en kunnig och kompetent arbetskraft. Om Sverige ska fortsätta att vara ett av världens rikaste länder behöver vi investera i yrkeskunnande, inte i enkla jobb med lägre löner. Den svenska modellen bygger på kunskap, jämlikhet och arbete.

Det här har vi gjort:

Genomfört ett Kunskapslyft med över 96 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, folkhögskola och högskola

Förbättrat möjligheten till regionala yrkesvuxutbildningar. Från den 1 januari 2021 finansierar staten sju platser av tio och kommunerna tre

Infört en rätt till kompletterande vuxenutbildning som även omfattar behörighet till Yrkeshögskolan

Infört specialiserade branschskolor för vissa yrkesutbildningsinriktningar

Utvecklat WorldSkills Sweden och Yrkeslandslaget tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv. 

Äldre

Sverige ska inte ha några fattigpensionärer

Du som varit med och byggt upp vårt land och med ditt arbete lagt grunden för vår gemensamma välfärd har rätt till trygghet under ålderdomen. Därför har vi höjt pensionerna.

Att fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen ökar. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt samhälle. Men det ställer också höga krav på vår välfärd. Därför har vi gjort historiskt stora investeringar i kommuner och regioner och vi fortsätter att stärka välfärden.

Socialdemokraterna vill:

Bygga fler äldreboenden och utveckla en jämlik och jämställd äldreomsorg med hög kvalitet i hela landet

Anställa fler inom äldreomsorgen, förbättra arbetsvillkoren och stärka deras kunskap och kompetens

Se till att man får 70% av sin slutlön i pension. Därför vill vi bland annat höja inbetalningarna till pensionssystemet

Ett tryggt land att åldras i

Vi vill ha ett hållbart pensionssystem så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Vi har satt ett tydligt mål om att alla ska få minst 70% av slutlönen i pension. Det vill vi uppnå genom att öka inbetalningarna till pensionssystemet. Vi vill att inbetalningarna ökar så att de motsvarar de 18,5% som var avsikten när pensionssystemet infördes.

För att möta de ökade behoven som allt fler äldre i befolkningen har vi tillfört resurser för att öka bemanningen och höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Vi genomför också en särskild satsning på att öka kunskapen, kompetensen och förbättra arbetsmiljön för personalen.

För att stärka samhällsbygget behöver fler äldreboenden byggas. Därför har ett särskilt investeringsstöd till äldreboenden införts.

Vi vill genomföra en satsning på idrott och friluftsliv för äldre och öka stödet till frivilligorganisationer så som pensionärsorganisationer, studieförbund och kulturföreningar. Så kan fler aktiviteter anordnas, t ex matlag, promenader, konserter, sommarkollo för äldre och studiecirklar.

Människors arbete är det som bygger samhället starkt och den som jobbat ett långt arbetsliv ska känna sig trygg med att pensionen och välfärden går att lita på.

Det här har vi gjort:

Ökat de generella statsbidragen till kommuner och landsting för att höja kvaliteten i välfärden

Satsat på att öka bemanningen och stärka kompetensen bland personalen

Satsat på olika aktiviteter för att bryta äldres isolering, inte minst under pandemin

Höjt garantipension och bostadstillägget vid flera tillfällen

Infört trygghetspension, som innebär att den som är över 60 år och som slitit ut sig i jobbet och inte klarar att arbeta ända fram till pensionsåldern, enklare kan få sjukersättning

Gjort öppenvården avgiftsfri för alla äldre än 85 år

Infört ett pensionstillägg på upp till 600 kronor för de pensionärer som har de allra lägsta inkomstpensionerna