Historien om målningen fick Anne Lundberg att börja gråta

En oljemålning kom in till ”Antikrundan”, men det var inte bara värdet som överraskade Anne Lundberg. Historien bakom tavlan blev så stark att programledaren började gråta mitt under inspelningen.

Anne Lundberg är van vid att möta människor som kommer till ”Antikrundan” med gamla föremål, smycken och konstverk. Ibland handlar det om oväntade fynd som visar sig vara värda stora summor.

Men under en inspelning i Västerås var det inte själva värderingen som gjorde starkast intryck på programledaren.

Det var historien bakom en målning.

I en intervju med Expressen berättar Anne Lundberg om händelsen.

En man hade kommit till inspelningen med en oljemålning som hans mamma hade fått av sin styvmamma. Men gåvan hade en mörk historia. Styvmamman hade dessutom skrivit en mycket hård hälsning på baksidan av tavlan.

Historien bakom den var så stark. Hans mamma hade fått tavlan av sin elaka styvmamma, som dessutom hade skrivit en fruktansvärd hälsning på baksidan, säger Anne Lundberg till Expressen.

När den till slut togs fram igen kom nästa överraskning. Den visade sig vara värd flera hundratusen kronor.

För Anne Lundberg blev kombinationen av den smärtsamma familjehistorien och den oväntade värderingen stark.

Det blev som en revansch för mamman, berättar hon i intervjun med Expressen.

Och känslorna tog över.

Då började jag gråta, säger Anne Lundberg.

Programledaren berättar samtidigt att hon inte har särskilt långt till tårarna.

Hon kan bli rörd av både tv-serier och böcker – och tydligen även av historier som kommer fram under direktsända inspelningar av ”Antikrundan”.

Sju av tio säger att allmän pension inte räcker

De flesta svenska pensionärer tycker inte att allmän pension räcker till för ett värdigt liv, berättar Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

En låg pension riskerar inte bara att innebära en dålig privatekonomi. Det innebär också en förlorad tilltro till samhällskontraktet, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Alla partier lovar mer pengar i plånboken efter valet. Men medan den blåa sidan vill sänka skatten på pensionen så vill den rödgröna sidan att man ska få ut mer pengar utbetalat från Pensionsmyndigheten.

Maria Larsson tror att en höjd allmän pension är ett måste för att inte riskera att tilltron till samhället eroderas.

Svensk pensionsinkomst består i huvudsak av två delar. Allmänpension som betalas ut från Pensionsmyndigheten, och tjänstepension som betalas ut från ett eller flera tjänstepensionsbolag som Folksam, Alecta och så vidare.

Tjänstepensionen har blivit allt viktigare för försörjningen efter pensionsåldern, medan allmänpensionen sjunker i betydelse.

Den allmänna pensionen innefattar även ett grundskydd i form av bostadstillägg, grundpension och äldreförsörjningsstöd som ska täcka upp för den som inte har en så hög pension.

Så vet Du när Du måste söka vård

Att upptäcka blod i avföringen kan väcka oro. I många fall finns det en relativt harmlös förklaring, som hemorrojder eller en liten spricka i ändtarmsöppningen.

Men blod i avföringen kan också vara ett tecken på sjukdom i mage eller tarm. Därför är det viktigt att inte bara avfärda besvären, särskilt när man blir äldre.

1177 rekommenderar att vuxna kontaktar vårdcentralen om det kommer blod när man går på toaletten och man inte vet varför. Det gäller även om det bara har hänt vid ett enda tillfälle.

En vanlig orsak till ljusrött blod är hemorrojder. Blodet kan synas på toalettpappret, utanpå avföringen eller som blodstänk i toaletten.

En annan vanlig orsak är en liten spricka i ändtarmsöppningen, en så kallad analfissur. Den kan bland annat uppstå vid förstoppning och brukar ofta orsaka smärta när man går på toaletten.

Förstoppning är ett vanligt problem bland äldre, och kan därför indirekt bidra till sådana besvär.

Även om hemorrojder och sprickor ofta är ofarliga är det viktigt att inte själv utgå från att det är förklaringen till blödningen.

Det kan vara:

Ljusrött blod utanpå avföringen

Blod på toalettpappret

Mörkt eller ljust blod i toaletten

Svart eller mycket mörk avföring

Slem som innehåller blod.

Mörk eller svart avföring kan i vissa fall bero på blödning högre upp i mag/tarmkanalen, exempelvis från ett blödande magsår.

Samtidigt kan vissa livsmedel göra avföringen mörkare. Rödbetor, blåbär och blodpudding är några exempel. Även järntabletter kan påverka färgen.

För äldre finns ytterligare en anledning att vara uppmärksam. Vissa läkemedel kan öka risken för blödningar i mag/tarmkanalen.

1177 nämner bland annat läkemedel med acetylsalicylsyra, vissa antiinflammatoriska värktabletter som ibuprofen och naproxen samt blodförtunnande läkemedel.

Det är därför viktigt att berätta för läkaren vilka mediciner man använder om man söker vård för blod i avföringen.

I vissa fall kan blod i avföringen vara ett symtom på tjocktarms- eller ändtarmscancer.

Andra tecken kan vara förändrade avföringsvanor, exempelvis att man plötsligt behöver gå på toaletten oftare eller mer sällan än tidigare.

Blod i avföringen kan också förekomma vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Det betyder inte att blod automatiskt innebär cancer eller någon annan allvarlig sjukdom. Men det är just därför en undersökning är viktig, för att ta reda på vad blödningen faktiskt beror på.

När Du söker vård får läkaren vanligtvis fråga om Dina besvär och hur länge de har pågått. Det kan också bli aktuellt med blodprov och avföringsprov.

Läkaren kan undersöka ändtarmen och vid behov kan ytterligare undersökningar göras, exempelvis koloskopi eller datortomografi.

Många tycker att det känns pinsamt att söka hjälp för problem som handlar om toalettvanor och ändtarmen. Men för vårdpersonalen är sådana undersökningar en vanlig del av arbetet.

Jättelandet trotsar energikrisen, BNP upp 7,8%

Indiens ekonomi trotsar oljechocken. BNP ökade 7,8%, men El Niño hotar att lägga en våt filt över tillväxtfesten.

Ekonomerna hade räknat med en tillväxt på omkring 7,1%. Även den indiska centralbanken hade lagt sig på 7%. Resultatet på 7,8% för kvartalet april-juni överraskade därför alla.

Överraskningen är mer betydelsefull än rubriken antyder, säger Sujan Hajra, chefsekonom på Anand Rathi Financial Services, enligt Reuters.

Den inhemska efterfrågan visar sig vara starkare än väntat. Konsumtionen håller uppe ekonomin och investeringarna står för en allt större del av tillväxten.

Tillverkningsindustrin växte med 9,2% under kvartalet. Även byggsektorn och den privata konsumtionen tog fart.

Men prognoserna är att det vänder nedåt framöver.

Landets beroende av importerad olja gör ekonomin känslig för de höga energipriserna som följt av konflikten i Mellanöstern. S&P Global räknar med att tillväxten bromsar till 6,6% för helåret 2026.

El Niño har försvagat den indiska monsunen. Augusti bjöd på 16% mindre regn än normalt och säsongens totala underskott har nu vuxit till 14%.

Det riskerar att slå mot jordbruket, livsmedelspriserna och inkomsterna på landsbygden. IMF har pekat ut både oljepriserna och den El Niñodrabbade monsunen som centrala risker för Indiens tillväxt.

Ändå är bilden just nu betydligt starkare än befarat.

Med den här tillväxttakten är en årlig tillväxt på 7–7,2% möjlig, säger Sachchidanand Shukla, chefsekonom på Larsen & Toubro, enligt Reuters.

Samma behov kan ge olika äldreomsorg, kommunen kan avgöra vilken hjälp Du får

Två äldre personer kan ha liknande behov av hjälp i vardagen men ändå möta olika regler beroende på var de bor. Forskning från Linköpings universitet visar skillnader i hur kommunerna styr äldreomsorgen, och hur stort utrymme handläggarna får att bedöma den enskildes behov.

Skillnaderna inom svensk äldreomsorg är kända sedan länge. I en tidigare undersökning varierade exempelvis nöjdheten med äldreomsorgen kraftigt mellan landets kommuner. Men skillnaderna handlar inte bara om hur nöjda de äldre är. I en kommun kan riktlinjer ange hur ofta hjälp med exempelvis dusch eller städning normalt ska ges. I en annan kan biståndshandläggaren ha större möjlighet att anpassa hjälpen efter personen framför sig.

Bakom skillnaderna finns en grundläggande konflikt i svensk äldreomsorg: Socialtjänsten ska utgå från människors individuella behov, samtidigt som landets 290 kommuner har stort ansvar för hur verksamheten organiseras.

Forskaren Sara Wittberg vid Linköpings universitet har ägnat flera år åt att undersöka vad som händer när de två principerna möts.

Hennes forskning omfattar bland annat kommunala riktlinjer och delegationsordningar och finns samlad i doktorsavhandlingen The Politics of Welfare Distribution, som publicerades 2026.

Biståndshandläggaren är den person som utreder behov och fattar många av besluten om exempelvis hemtjänst. Men handlingsutrymmet ser inte likadant ut över landet.

Sara Wittbergs forskning visar hur kommunala riktlinjer används för att skapa enhetlighet och styra hur socialtjänstlagen ska omsättas i praktiken. Problemet är att riktlinjerna också kan begränsa den individuella bedömningen.

I en vetenskaplig studie har Wittberg tillsammans med forskaren Annika Taghizadeh Larsson granskat hur lokala riktlinjer kan påverka biståndsbedömningen inom äldreomsorgen. En slutsats är att insatser som inte finns med i kommunens riktlinjer riskerar att inte heller övervägas eller beviljas.

Skillnader finns också i vem som får fatta besluten. Wittbergs forskning visar att befogenheter kan flyttas från biståndshandläggaren till en chef eller politisk nämnd när en insats passerar vissa gränser.

Konsekvensen är att bostadsorten kan få större betydelse än många äldre förmodligen räknar med.

I intervjun med tidningen Senioren nr 6 beskriver Wittberg hur kommunernas riktlinjer kan skilja sig så mycket att hjälp med dusch kan anges varje dag på ett håll och en gång i veckan på ett annat. Skillnader förekommer även när det gäller exempelvis promenader, avlösning och kriterier för särskilt boende.

Det innebär inte att alla äldre i en viss kommun automatiskt får exakt den hjälp som anges i riktlinjerna. En individuell bedömning ska fortfarande göras.

Men riktlinjerna skapar ramarna som handläggarna arbetar inom.

Sara Wittberg lyfter i artikeln hos Senioren möjligheten att staten sätter en tydligare lägstanivå för äldreomsorgen. Tanken är inte att alla äldre ska få identiska insatser. En nationell miniminivå skulle i stället kunna göra det tydligare både för kommunerna och för den äldre vad man åtminstone ska kunna förvänta sig av omsorgen.

Frågan har fått ytterligare aktualitet efter den nya socialtjänstlagen. Den trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär bland annat att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, vara lättare att nå och bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den nya lagen innebär däremot inte att alla kommuner måste erbjuda äldre exakt samma insatser.

Och där finns den stora frågan i Wittbergs forskning: Hur stora lokala skillnader är rimliga när hjälpen samtidigt ska utgå från människans behov?

30 augusti

30 augusti är den 242a dagen på året i den gregorianska kalendern (243e under skottår). Det återstår 123 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Albert och Albertina

Föregående i bokstavsordning

Adauctus, Namnet fanns, till minne av Adauctus en martyr, på dagens datum före 1890, då det utgick.

Albert, Namnet infördes på dagens datum 1890, som en hedersbetygelse åt kronprins Gustaf (V):s och kronprinsessan Victorias tredje son, prins Erik, som föddes detta år och som bland annat hette Albert. Det har funnits där sedan dess.

Albertina, Namnet infördes 1755 på 24 april, då det ersatte den äldre, manliga namnformen Albertus. 1901 flyttades det till 22 april och 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Albrekt, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Aste, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Benjamin, Namnet förekom på dagens datum före 1901, men utgick innan dess. 1986 infördes det på 16 augusti, men flyttades 1993 till 28 december, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1890, Adauctus och Benjamin

1890–1900, Albert

1901–1985, Albert

1986–1992, Albert, Albrekt och Aste

1993–2000, Albert och Albertina

I föregående revideringar

1929–1949 – Trygve

Händelser

257, Sedan Stefan I har avlidit den 2 augusti väljs Sixtus II till påve (denna eller nästa dag)

1363, Fem veckors strid vid Poyangsjön börjar.

1464, Sedan Pius II har avlidit den 14 augusti väljs Pietro Barbo till påve och tar namnet Paulus II.

1721, Freden i Nystad sluts mellan Sverige och Ryssland, vilket avslutar stora nordiska kriget.

1813, Slaget vid Kulm slutar.

1839, Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren inleder den första svenska världsomseglingen.

1914, Slaget vid Tannenberg slutar.

1922, Slaget vid Dumlupınar slutar.

1953, En polioepidemi i Sverige har krävt fyrtio dödsoffer.

1958, Invigs Centrumkyrkan, Västerås. Kyrkan tillhörde tidigare Metodistförsamlingen men från och med 4 juli 2011 Equmeniakyrkan.

1967, TV-serien Forsytesagan har svensk premiär.

1982, Den israeliska belägringen av Beirut tvingar Palestinska befrielseorganisationen att lämna Libanon.

1999, En majoritet av invånarna i Östtimor röstar ja till självständighet efter 24 år av indonesisk ockupation.

Födda

1707, Johan Browallius, svensk naturvetenskapsman, teolog och politiker (hattpartiet)

1727, Giovanni Domenico Tiepolo, italiensk målare

1745, Johann Hieronymus Schröter, tysk astronom

1748, Jacques-Louis David, fransk målare

1790, Johan Börjesson, präst och dramatiker, ledamot av Svenska Akademien 1859-1866, Erik Fahlcrantz, biskop i Västerås stift 1849-1866, ledamot av Svenska Akademien

1797, Mary Shelley, brittisk författare, skrev berättelsen om Frankenstein

1805, Ange Guépin, fransk läkare och publicist

1808, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare

1810, Onslow Stearns, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871

1818, Alexander H Rice, amerikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1876–1879

1820, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859

1840, Hazen S Pingree, amerikansk republikansk politiker

1852, Jacobus van ’t Hoff, nederländsk kemist och fysiker, den förste mottagaren av Nobelpriset i kemi 1901

1855, Evelyn De Morgan, brittisk målare

1856, Carl Runge, tysk matematiker

1860,  Isaak Levitan, rysk målare

1862, Lawrence C Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator (Colorado) 1919–1931

1871, Ernest Rutherford, brittisk-nyzeeländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1908

1883, Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet

1884, The Svedberg, svensk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1926

1886, Günter Guse, tysk sjömilitär

1888, Siri Derkert, svensk bildkonstnär

1893, Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935

1895, Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962–1967

1896, Raymond Massey, kanadensisk skådespelare

1898, Shirley Booth, amerikansk skådespelare

1906, Joan Blondell, amerikansk skådespelare

1908, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare

1911, Henake Schubak, finländsk skådespelare

1912, Edward M Purcell, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1952

1915, Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland

1918, Ted Williams, amerikansk basebollspelare

1919, Johan A Olsson, svensk fabrikör och politiker

1920, Donald Hewlett, brittisk skådespelare

1931,  Jack Swigert, amerikansk astronaut

1935, John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas & the Papas

1938, Don Pedro Colley, amerikansk skådespelare

1939, Elizabeth Ashley, amerikansk skådespelare, John Peel, brittisk musikproducent och radioman

1943, Jean-Claude Killy, fransk alpin skidåkare, Robert Crumb, amerikansk serietecknare

1953, Robert Parish, amerikansk basketspelare

1954 , Aleksandr Lukasjenko, president och diktator i Belarus 1994–

1958, Karen Buck, brittisk parlamentsledamot för Labour, Anna Politkovskaja, rysk journalist, skrev för tidningen Novaja Gazeta

1960, Ben Bradshaw, brittisk parlamentsledamot för Labour

1961, Jan Svenungsson, svensk konstnär

1963, Paul Oakenfold, brittisk DJ

1967, Catrin Nilsmark, svensk golfspelare

1971. Lars Frederiksen, amerikansk musiker

1972, Cameron Diaz, amerikansk skådespelare och fotomodell, Musse Hasselvall, svensk passare, elektriker och skådespelare, Markus Karlsson, svensk fotbollsspelare, Pavel Nedvěd, tjeckisk fotbollsspelare

1974, Camilla Läckberg, svensk deckarförfattare och entreprenör

1975, Eva Rexed, svensk skådespelare

1976, Sarah-Jane Potts, brittisk skådespelare

1977, Elden Henson, amerikansk skådespelare, Felix Sánchez, dominikansk friidrottare

1980, Birgitta Johansson, svensk skådespelare

1982, Andy Roddick, amerikansk tennisspelare

1984, Yampier Hernández, kubansk boxare

1991, Fərid Məmmədov, azerbajdzjansk sångare

1993, Paco Alcácer, spansk fotbollsspelare

Avlidna

1181, Alexander III, född Orlando Bandinelli, påve sedan 1159

1483, Ludvig XI, 60, kung av Frankrike sedan 1461

1751, Christopher Polhem, 89, svensk uppfinnare och industriman

1795, Elis Schröderheim, 48, svensk ämbetsman, landshövding i Uppsala län, ledamot av Svenska Akademien

1845, Buckner Thruston, 82, amerikansk jurist och politiker, senator (Kentucky) 1805–1809

1877, Wilson Shannon, 74, amerikansk demokratisk politiker

1880, J W Henderson, 63, amerikansk demokratisk politiker

1888, Christian Naumann, 78, svensk jurist och professor

1884, Bror Emil Hildebrand, 78, svensk riksantikvarie, ledamot av Svenska Akademien

1928, Wilhelm Wien, 64, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1911

1929, Ivo Vojnović, 71, kroatisk författare

1940, J J Thomson, 83, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1906

1944, Carl-Heinrich von Stülpnagel, 58, tysk militär

1950, Frank L Smith, 82, amerikansk republikansk politiker

1956, Walter Warzecha, 65, tysk sjömilitär

1961, Charles Coburn, 84, amerikansk skådespelare

1963, Guy Burgess, 52, brittisk avhoppare som spionerade för Sovjetunionen; tillhörde den kända brittiska spionkvartetten Burgess-MacLean-Blunt-Philby, kända som the Cambridge Four

1967, Ad Reinhardt, 53, amerikansk målare

1971, Nathan Leopold, 66, amerikansk brottsling

1979, Jean Seberg, 40, amerikansk skådespelare

1981, Vera-Ellen, 60, amerikansk dansare och skådespelare

1991,  Jean Tinguely, 66, schweizisk konstnär

1993, Kåge Sigurth, 75, svensk tv-producent och manusförfattare

1998, Denniz Pop, 35, svensk musikproducent

2003, Donald Davidson, 86, amerikansk filosof, Charles Bronson, 81, amerikansk skådespelare

2006, Naguib Mahfouz, 94, egyptisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1988

2007, Michael Jackson, 65, brittisk författare, öl- och whiskyexpert

2008, Tommy Bolt, 92, amerikansk golfspelare

2009, Lennart Atterling, 78, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare

2013, Seamus Heaney, 74, irländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1995

2014, Andrew V McLaglen, 94, brittisk filmregissör

2015, Marvin Mandel, 95, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979, Wes Craven, 76, amerikansk skräckfilmsregissör och manusförfattare

2019, Karin Ahrland, 88, svensk jurist, länsassessor, folkpartistik politiker, statsråd och ambassadör

2022, Michail Gorbatjov, 91, sovjetisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1990

Generaliserat ångestsyndrom, GAD

Du kan ha det som kallas generaliserat ångestsyndrom, GAD, om Du varje dag upplever stark oro och ångest för att något hemskt ska hända Dig eller dina närstående. Sök vård om Du har det så. Det finns hjälp att få.

Generaliserat ångestsyndrom förkortas GAD, efter engelskans generalized anxiety disorder. 

Du som är 13 till 25 år kan läsa mer om ångest på UMO.se.

Du som har GAD har ofta ångest och känner Dig rastlös och orolig. Du kan också vara spänd eller irriterad. Du kan tänka att något hemskt ska hända, t ex att de som står Dig nära ska försvinna eller lämna Dig.

Det kan kännas som att inget kan trösta eller lugna Dig.

Att ständigt vara orolig gör att Du får svårt att koncentrera Dig. Du kan känna Dig trött, samtidigt som Du har svårt att sova. Svårigheterna att sova kan i sin tur göra att Du blir känsligare för stress och ångest.

Det är vanligt att Du mår dåligt på andra sätt samtidigt som Du har GAD. 

Du kan t ex få något eller några av följande symtom:

Spända, värkande eller ömma muskler

Huvudvärk

Ont i nacke och axlar

Ont i magen eller orolig mage

Hjärtklappning

Oron kan leda till att Du blir väldigt försiktig, t ex inför en resa. Då ställer Du många kontrollfrågor och förbereder Dig överdrivet mycket. Andra kan tycka att Du oroar Dig i onödan.

Du kan också oroa Dig över olika sjukdomar. Du känner efter och letar efter symtom på att Du är sjuk. Det kallas hälsoångest, eller hypokondri, och är vanligt ihop med GAD. Hälsoångest behandlas på samma sätt som GAD.

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om Du har så mycket ångest att det hindrar Dig i vardagen.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning.  Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du som är under 25 år kan kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Åldersgränsen för ungdomsmottagningar kan skilja sig åt beroende på var Du bor.

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om Du har planer på att ta Ditt liv eller mår så dåligt att Du känner att Du inte orkar mer.

Du som är närstående ska försöka hjälpa den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska Du ringa 112.

Det finns flera saker Du kan göra för att hantera Din ångest, både i stunden och på lång sikt. 

Ju mer Du lär Dig och förstår om ångest och hur Du fungerar, desto lättare kan det bli att hantera Dina tankar, känslor och reaktioner. Det går att lära om och utveckla andra sätt att förhålla sig till ångest.

Försök att göra de saker Du vill och behöver göra, även om det väcker ångest eller obehagliga känslor.

Öva Dig på att stå ut med ovisshet. Du kan t ex låta bli att dubbelkontrollera att Du har gjort rätt eller ställa kontrollfrågor, fast det känns jobbigt eller obekvämt.

Om Du har svårt att avgöra vad som är för mycket kan Du tänka på någon Du litar på och fråga Dig vad den personen hade gjort i Din situation.

Försök att prata med någon om hur Du mår. Det kan hjälpa Dig att få nya perspektiv. 

Här är några förslag:

Kontakta en stödlinje om Du behöver prata eller chatta med någon anonymt

Skriv ned Dina tankar och känslor. Att läsa det man skrivit kan ge nya insikter. Att skriva eller berätta om katastroftankarna kan göra dem mindre skrämmande

Du kan också ta del av andras erfarenheter, t ex via olika föreningar och organisationer. Du kan ta kontakt med Ångestförbundet ÅSS och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet

Samtidigt är det bra om Du undviker ältande, det vill säga bara pratar om det som oroar Dig eller känner Dig tvungen att ställa samma frågor om och om igen för att bli lugnad. Stoppa Dig själv om Du märker att det händer

Träna på att bryta oron genom att göra något annat. T ex att ta en promenad eller ringa ett samtal. Försök att byta samtalsämne till något annat än det som oroar Dig, så att Du får tänka på annat.

Att ta hand om kroppen kan öka Din motståndskraft mot ångest. Du mår ofta bättre om Du rör på Dig och håller Dig fysiskt aktiv. Det behövs inte så mycket för att det ska hjälpa. En promenad om dagen eller liknande kan räcka

Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Du kan ta små vilopauser, och t ex träna avslappning eller göra andningsövningar om Du har svårt att sova

Försök att äta regelbundet. Om Du har minskad aptit på grund av oron så kan Du äta flera mindre portioner, eller lägga till mellanmål

Undvik att försöka minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt

Pröva att sluta eller minska ner på mängden om Du röker, snusar, dricker mycket kaffe eller energidryck. Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att Du får svårare att sova bra

För att underlätta att sluta med tobak kan Du ta hjälp av något av de läkemedel som finns. 

GAD beror på att Du har haft ångest under en längre tid och har haft svårt att hantera den. Då kan man utveckla en slags överaktivitet i hjärnans varningssystem. Ju mer Du oroar Dig, desto känsligare blir Ditt system. Kroppen reagerar med en stressreaktion som förstärker ångesten.

En del är känsligare för ångest i olika situationer. Erfarenheter från uppväxten och senare kan också påverka.

Många med GAD har haft det sedan de var barn. Du och andra kan uppleva att oron är en del av Din personlighet. Oavsett hur man är som person går det att må bättre genom att träna på att hantera ångest och oro.

GAD kan behandlas med läkemedel eller psykoterapi. Du kan också få en kombination av båda.

Du som har GAD kan bli hjälpt av antidepressiva läkemedel. Det finns flera sorters läkemedel som används vid depression och ångest. Ibland behöver Du testa flera olika innan Du hittar en sort som passar Dig. Det tar ofta flera veckor från att Du börjar ta läkemedlen tills Du börjar må bättre.

Kognitiv beteendeterapi, KBT är en form av psykoterapi som fungerar bra för många med generaliserat ångestsyndrom. Ibland kan Du få behandling med KBT på nätet.

Har Du fått hjälp men tycker inte att det fungerade? 

Då kan Du försöka igen någon annanstans. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer.

Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Att vara närstående till någon med GAD kan vara svårt på flera sätt. Det är vanligt att bli påverkad av situationen och känna frustration och maktlöshet. 

Här kommer några råd för att stötta Din närstående och Dig själv:

Många med GAD mår dåligt och skäms över sin oro. Personen kanske förstår att hen inte borde oroa sig, men har svårt att släppa tankarna på det som oroar. Visa att Du vill lyssna och finnas där för personen utan att döma

Lär Dig mer om ångest och psykisk ohälsa. Du kan t ex läsa artiklar eller böcker, se filmer eller lyssna på poddar

Uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp. Du kan erbjuda hjälp att boka tid eller följa med om personen vill det. Om personen testat en behandling som inte fungerat kan Du uppmuntra honom/henne att testa en annan behandlingsmetod eller mottagning

Hjälp till att bryta oron genom att byta samtalsämne eller göra någonting annat. Att ta en promenad, se en film eller laga mat tillsammans är exempel på saker som kan hjälpa den som är orolig. Att röra på sig och göra något fysiskt aktivt kan också hjälpa.

Det är vanligt att personer med GAD ställer många kontrollfrågor. Om det händer ofta kan det väcka frustration och ibland skapa konflikter. Prata om hur Ni ska hantera sådana situationer i framtiden för att oron inte ska gå ut över er relation.

Ni kan t ex komma överens om att Du ska svara, "Jag hör att Du är orolig men jag vet att det inte kommer att hjälpa Dig i längden att jag svarar. Ska vi prata om något annat".

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som mår dåligt. Du kan läsa mer och få råd från andra i samma situation, t ex i en stödorganisation som Ångestförbundet ÅSS eller Anhörigas riksförbund.

Vissa kommuner erbjuder stöd till Dig som är närstående. Kontakta Din kommun för att få veta vilka möjligheter som finns på Din ort.

Oavsett hur Du försöker stötta den som mår dåligt, försök att acceptera att det finns en gräns för hur mycket Du kan hjälpa någon annan. Det viktigaste är att den som mår dåligt vet och känner att Du bryr dig om honom/henne.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.  

Sanna Lundell efter separationen från Mikael Persbrandt, säger känslosamt farväl

Sanna Lundell, journalisten och dottern till artisten och författaren Ulf Lundell, går igenom en tid av stora förändringar. Efter separationen från Mikael Persbrandt har hon nu också tvingats säga farväl till platsen som varit familjens hem under många år.

Sanna Lundell är för många känd som journalist, programledare och poddare, men också som dotter till en av Sveriges mest folkkära artister och författare, Ulf Lundell.

Under omkring 20 år levde hon tillsammans med skådespelaren Mikael Persbrandt. Paret blev ett av Sveriges mest uppmärksammade kändispar och har tre söner tillsammans.

Men nu har ett långt kapitel i livet tagit slut.

Efter separationen från Persbrandt har Sanna Lundell också fått säga farväl till Stora Lundby, herrgården i Nynäshamns kommun som under många år varit familjens gemensamma hem.

Och avskedet har varit känslosamt.

På sociala medier har Sanna Lundell berättat om känslorna kring att lämna platsen där familjen levt under nära ett decennium.

Herrgården har varit fylld av minnen, vardagsliv och familjeliv, och att lämna den har inte varit lätt.

Det har gjort fysiskt ont att släppa taget, skriver hon på Instagram.

Hon beskriver samtidigt hur naturen, årstiderna och livet på platsen har betytt mycket för henne.

Men nu väntar ett nytt kapitel.

Sanna Lundell och Mikael Persbrandt blev ett par 2005 och levde tillsammans under omkring två decennier.

Efter många år som ett av Sveriges mest omskrivna par blev det under våren offentligt att samboförhållandet hade upphört. I handlingar till Stockholms tingsrätt framgår att samboförhållandet upphörde i maj 2025.

Sanna Lundell ansökte också om att en bodelningsförrättare skulle utses för att hantera uppdelningen av parets gemensamma egendom.

Paret har tre söner tillsammans och har under åren varit måna om att skydda familjens privatliv.

När Sanna Lundell senare fick frågor om varför hon inte velat tala mer offentligt om separationen beskrev hon uppbrottet som en känslig process och betonade att familjen behövde tid och lugn.

Sanna Lundell och Mikael Persbrandt bodde under ungefär tio år på Stora Lundby, en stor herrgård i Nynäshamns kommun.

Där levde familjen tillsammans med sina barn och platsen blev under många år starkt förknippad med parets gemensamma liv.

Efter separationen har även herrgården sålts. Därmed har ytterligare en viktig del av deras gemensamma historia avslutats.

Men mitt i sorgen över det som varit finns också en framtid att se fram emot.

Sanna Lundell har köpt ett nytt hus i Ösmo, också i Nynäshamns kommun. Hon har själv beskrivit flytten som känslomässigt omvälvande, men också som början på något nytt.

Det nya hemmet blir hennes första stora steg in i ett nytt liv efter uppbrottet.

Efter nästan 20 år med Mikael Persbrandt och många år på den stora herrgården är ett kapitel nu avslutat. Nu väntar nästa.

Laddade elbilen en halvtimme, kostnaden skenade till 165 000 kronor

Det skulle ha kostat motsvarande några kronor. Men ett tekniskt fel gjorde att den avslutade laddningen fortsatte att ticka i systemet i mer än ett år. När felet upptäcktes visade laddkontot ett sexsiffrigt belopp.

Kostnaden för publik laddning kan vara svår att överblicka redan när systemen fungerar som de ska. Skillnader mellan operatörer och appar gör att valet av laddapp kan påverka vad elbilisten faktiskt får betala.

För en elbilsägare i Kanada blev skillnaden betydligt större än några kronor per kilowattimme.

Bilägaren kopplade in sin Kia EV9 vid en laddstation från kanadensiska Hypercharge Networks den 17 maj 2025.

Men något gick fel när laddningen avslutades. Enligt Hypercharge tappade laddstationen kontakten med nätverket och rapporterade därför aldrig att sessionen hade avslutats när bilen kopplades ur.

Först när laddstationen återanslöt till nätverket den 25 augusti 2026 registrerades sessionen som avslutad.

Systemet hade då räknat som om laddningen pågått under hela perioden.

Notan landade på 165 000 kronor

Resultatet blev en kostnad på 22 308,42 kanadensiska dollar, motsvarande omkring 165 000 svenska kronor.

Det märkliga var att mängden levererad el bara uppgick till 4,9 kWh.

Bilägaren publicerade bilder från laddappen på Reddit under användarnamnet IntelliDev. Bilägaren kontaktade också Hypercharge för att få det extrema beloppet utrett.

Efter att historien fått spridning svarade en representant för Hypercharge offentligt i den ursprungliga Reddit-tråden. Företaget uppger att 22 308,42 kanadensiska dollar aldrig drogs från kundens kreditkort. Summan hade i stället registrerats som ett felaktigt negativt saldo i kundens digitala konto hos Hypercharge.

Enligt företagets genomgång var den verkliga laddsessionen bara 36 minuter lång och bilen hade fått 4,89 kWh el.

Den korrekta kostnaden skulle ha varit 1,26 kanadensiska dollar.

Hypercharge uppger att hela det felaktiga beloppet har tagits bort. Även kostnaden på 1,26 dollar ströks och kundens tidigare laddsaldo återställdes. Dessutom fick bilägaren 50 kanadensiska dollar i laddkredit som kompensation.

Den extrema notan har också fått Hypercharge att se över sina system. I sitt svar skriver företaget att man inför kontroller av hur länge en laddsession kan pågå och gränser för hur stort belopp som kan registreras för en enskild session. Systemet ska också kunna varna när en laddning förblir öppen onormalt länge.

Fallet inträffade i Kanada och säger inte något om kostnaden för att ladda en elbil i Sverige. Men det illustrerar hur ett tekniskt fel i en laddstation eller app kan ge märkliga debiteringar.

För den som använder publik laddning kan det därför vara klokt att kontrollera att sessionen verkligen avslutas i appen och att kostnaden stämmer efter laddningen.

I det här fallet såg en laddning för motsvarande några kronor ut att kosta lika mycket som en mindre bil.

Kladdkaka med valnötter och marshmallows

Sagolikt god kladdkaka med knapriga, hackade valnötter och söta, sega marshmallows. Kokos i formen ger extra god smak.

Receptet gäller för 8 bitar

100 gr smör

2 ägg

3 dl strösocker

1½ tsk vaniljsocker

1 krm salt

4 msk kakao

1½ dl vetemjöl

50 gr hackade valnötter

100 gr marshmallows

Kokosflingor

Till servering:

Florsocker

3 dl vispgrädde

Sätt ugnen på 150° eller på 135° varmluft. Smörj en form, crika 24 cm i diameter, och ströa den med kokosflingor. Smält smöret i en kastrull och blanda ner övriga ingredienser. Häll smeten i formen. Grädda i mitten av ugnen 30-35 minuter. Ta ut kakan och låt den svalna. Strö över florsocker. Vispa grädden och servera till kakan.

Kladdkakeshake

En kladdkakeshake. Den perfekta milkshaken för alla som gillar kladdkaka. De mörka chokladkexen ger både god smak och härlig konsistens.

10 glas

12½ dl vaniljglass

1¼ dl chokladsås

Strössel

Ballerinakex, kladdkaka

2½ msk kakao

Cirka 15 isbitar

Ringla försiktigt en tunn kant av chokladsås på fyra glas. Doppa dem i strössel. Lägg glassen i en blender. Bryt i kexen. Tillsätt kakao och is. Mixa till en slät och fluffig shake. Häll upp i glasen och smula gärna över lite extra kex.

Stekta plommon

Plommon som steks i smör med råsocker och kanel är kalasgott. Toppa efterrätten med Kesella vanilj och njut.

Receptet gäller för 4 portioner:

8 plommon

2 msk smör

3 msk rårörssocker

1 msk malen kanel

Dreamy Dessert Kesella® Dessertkvarg vanilj

Dreamy Dessert Kesella® Dessertkvarg vanilj

250 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj

Kärna ur plommonen och skär dem i klyftor. Hetta upp smöret i en stekpanna. Rör ner råsocker och kanel. Blanda i plommonklyftorna och stek cirka 2 minuter. Fördela dem i koppar eller glas och toppa med kvarg.

Lakritsbrulée

Lakritsbrulée blir det när klassisk brulée får smarrigt sällskap av lakrits. Bruléen är god att servera och äta som den är eller med en frisk citrussallad till.

10 portioner

Smör

7½ dl vispgrädde

3¾ dl standardmjölk

2½ dl strösocker

2½ msk lakritspulver

15 äggulor

Karamellisering:

5 msk farinsocker

5 msk strösocker

Sätt ugnen på 100° eller 90° varmluft. Smörj ugnssäkra portionsformar med smör. Blanda grädde, mjölk, socker och lakritspulver i en kastrull. Värm blandningen, den behöver inte koka. Vispa upp äggulorna lätt och rör ner dem i den varma gräddmjölken. Häll smeten i formarna. Grädda i mitten av ugnen 50-60 minuter tills de precis har stelnat. Ta ut och låt kallna helt. Blanda sockret och strö över formarna. Bränn av med gasolbrännare eller gratinera i övre delen av ugnen på grill 250° tills de har fått fin färg.

Grattis Daniel Melki på Din 44 årsdag

Grattis Mats på Din 44 årsdag

 

Grattis Sigge Dorsin på Din 17 årsdag

Grattis Anders Linder på Din 85 årsdag

 

Grattis Tobias på Din 52 årsdag

 

Clementiner med honungssås

Clementiner i en lag med mynta, stjärnanis och chili blir till en ljuvlig dessert. Servera med vispad grädde eller vaniljglass.

10 portioner

20 clementiner

1¼ färsk röd chili

12½ dl vatten

5 dl vit sirap

5 stjärnanis

1¼ dl färsk mynta

Sås:

5 dl vispgrädde

5 msk honung

2½ äggula

Skala clementinerna med kniv och lägg dem i en glasskål eller glasburk. Kärna ur och skiva chilin tunt. Koka upp vatten, sirap, chili, stjärnanis och mynta. Häll den varma lagen över clementinerna. Låt kallna. Vispa grädden. Blanda honung och äggulan och rör ner i grädden. Servera såsen till clementinerna.

Gulasch med paprika

Lättlagad ungersk gulasch med extra mycket paprika. Gulaschen får rätt smak av vitlök och ajvar relish. Snabbt och gott!

4 portioner

4 paprikor

2 vitlöksklyftor

1 tsk torkad timjan

1 msk smör- och rapsolja

1 tsk salt

2½ dl matlagningsgrädde

1 dl mild ajvar relish

1 dl riven ost

360 gr kokt tagliatelle, gärna fullkorn

Kärna ur och skär paprikorna i bitar. Skala och hacka vitlöken. Fräs paprika och vitlök med timjan i smör- och rapsolja i en gryta. Salta och häll på grädde och ajvar relish. Låt det koka några minuter. Servera med pasta och riven ost.

Pastasallad med vitkål och apelsin

Annorlunda och god pastasallad med fint skurna grönsaker och apelsinklyftor. Pastasalladen kan ätas som den är men passar även perfekt till grillad kyckling eller korv.

4 portioner

360 gr pasta, gärna fullkorn

150 gr vitkål

2 morötter

1 apelsin

2 dl gräddfil

1 tsk senap

½ tsk salt

1 krm peppar

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Spola den i kallt vatten. Strimla vitkålen fint. Skala morötterna och hyvla dem i långa strimlor med potatisskalare eller en osthyvel. Skala apelsinen med kniv och skär ut hinnfria klyftor. Blanda pasta, vitkål, morot och apelsin. Rör ihop gräddfil, senap, salt och peppar. Blanda ner det i pastasalladen. Servera till grillad kyckling eller korv.

Marängsviss med choklad

Marängsviss med glass och en underbar chokladsås gjord på både mörk choklad och kakao. Farinsocker och kardemumma ger såsen ett extra djup och en härlig kryddighet som lyfter hela desserten. Tillsammans med krispiga maränger, krämig glass och fluffig grädde skapas en oemotståndlig kombination av smaker och texturer. En festlig dessert som passar lika bra till kalas som till helgens middag och som garanterat imponerar på gästerna.

10 portioner

125 gr mörk choklad

7½ dl vispgrädde

5 msk farinsocker

5 tsk vaniljsocker

3¾ msk kakao

5 krm mortlade kardemummakärnor

Till servering:

1¼ liter vaniljglass

50 maränger

312½ gr färska hallon

Grovhacka chokladen. Koka upp grädden i en kastrull. Tillsätt choklad och övriga ingredienser. Sjud några minuter. Varva vaniljglass och maränger med chokladsås. Garnera med hallon och servera genast.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kräver förändringar av järnvägen

Allt färre järnvägsfel åtgärdas, samtidigt skenar Trafikverkets kostnader. Trafikverkets produktivitet har minskat med 25% på tio år, samtidigt som myndighetens personalstyrka och antalet konsulter har ökat kraftigt. Nu kräver både Socialdemokraterna och Miljöpartiet förändringar av hur den svenska järnvägen organiseras.

En ny rapport pekar på stora problem inom det svenska järnvägsunderhållet. På tio år har Trafikverkets produktivitet minskat med 25%, samtidigt som allt fler resurser har lagts på organisationen.

Rapporten Den svenska järnvägen behöver en ny myndighet presenterades vid ett järnvägspolitiskt seminarium arrangerat av kampanjen Spårfel och tankesmedjan Arena Idé.

Mellan 2011 och 2024 ökade Trafikverkets personal och anlitade konsulter med mer än 4 500 årsarbetskrafter, enligt rapporten.

Sedan 2015 har myndigheten i genomsnitt rekryterat omkring 40 nya årsarbetare varje månad.

Trots den kraftiga ökningen av personal och resurser har antalet fysiska åtgärder på det statliga järnvägsnätet minskat. Samtidigt har punktligheten försämrats.

Det är en utveckling som nu får politiker och järnvägsexperter att kräva förändringar.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att Trafikverket bör delas upp och att järnvägen ska få en egen myndighet.

Talesättet ”det går som tåget” gäller inte längre för punktlighet, pålitlighet och trygghet. Vi ska vända den utvecklingen, säger han i ett pressuttalande.

Daniel Helldén vill också att mer av järnvägsunderhållet ska tas tillbaka i statlig regi.

Även Socialdemokraterna vill se en förändring. Partiets trafikpolitiska talesperson Aylin Nouri menar att stora delar av resurserna som skulle kunna gå till järnvägen i dag försvinner i administration och upphandlingar.

Jag vill få mer järnväg för varje skattekrona. Därför vill vi få stopp på upphandlingscirkusen och ta tillbaka mer av underhållet i egen regi, säger hon.

Kritiken handlar bland annat om att Trafikverket i dag i stor utsträckning fungerar som beställare av järnvägsunderhåll.

Erland Olausson, jurist och tidigare särskild utredare om framtidens järnvägsunderhåll, anser att det är fel väg.

I dag betraktas inte underhållet som kärnverksamhet, vilket är fel, säger han.

Han jämför situationen med ett industriföretag som skulle lägga ut en central del av sin egen verksamhet på entreprenad.

Frågan om hur den svenska järnvägen ska organiseras lär fortsätta vara en het politisk fråga, inte minst inför valet.

Nu går det att rösta i valet, förtidsröstningen i gång

Nu går att att rösta i årets val. På onsdagen den 26 augusti 2026 började förtidsröstningen. Och i år gäller en viktig förändring för den som röstar. Röstkortet behöver inte längre tas med.

Förtidsröstningen inför valet till riksdag, region- och kommunfullmäktige startade på onsdagen.

Därmed inleds en 19 dagar lång röstningsperiod som pågår ända fram till valdagen den 13 september 2026.

I Sverige har vi en lång röstningsperiod där väljare kan rösta från den 26 augusti 2026 till och med den 13 september 2026 när och var det passar en själv i hela landet. Det är en flexibilitet som många väljare uppskattar och vi har de senaste valen sett en trend med att allt fler förtidsröstar, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten i ett pressmeddelande.

Totalt finns 1 875 förtidsröstningslokaler öppna för allmänheten runt om i Sverige.

Till skillnad från på valdagen behöver väljaren inte befinna sig i sin egen kommun för att rösta. Det går att förtidsrösta på valfri förtidsröstningslokal i hela landet.

Minst en sådan lokal i varje kommun kommer dessutom att hålla öppet på själva valdagen.

Uppmaningen. Vänta inte till sista stund

Valmyndigheten uppmanar den som redan bestämt sig att inte vänta till sista stund.

Rösta gärna tidigt. Det är bra om röstningen sprids ut under hela röstningsperioden för att minska risken för långa köer under valhelgen och valdagen. Har Du redan bestämt Dig så finns det många dagar och tider när det är lugnt i röstningslokalerna, säger Anna Nyqvist.

En viktig förändring inför årets val gäller röstkortet.

Alla som har rösträtt ska ha fått sitt röstkort, antingen digitalt eller på papper. Där framgår bland annat vilka val personen får rösta i och vilken vallokal som gäller på valdagen.

Men röstkortet behöver inte längre tas med för att förtidsrösta.

Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, utan det räcker att kunna identifiera sig. Detta gäller även vid röstning i vallokal på valdagen och oavsett om väljaren har fått sitt röstkort digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist.

Den som inte vill förtidsrösta kan som vanligt rösta i sin vallokal på valdagen den 13 september 2026.

Varför känner man sig sjukare på kvällen

Vid en infektion kan du ofta må bra under dagen, för att sedan känna Dig mer sjuk under kvällen och natten med feber, ont i halsen eller hosta. 

Det finns ett enkelt svar till varför Du känner dig sjukare på kvällen vid en infektion som förkylning eller influensa. Det beror på att kroppen sänker nivåerna av hormonet kortisol, som gör oss mer alerta, under kvällen. Utöver att göra oss trötta, har kortisol även en dämpande effekt på immunförsvaret. Det innebär att immunförsvaret blir mer aktivt på natten.

Vårt immunförsvar bekämpar infektioner genom att utlösa en inflammatorisk reaktion. Inflammation ger symptom som feber, ömhet och huvudvärk.

Det betyder att när symptomen känns som värst, jobbar ditt immunförsvar som mest för att bekämpa infektionen. Och det är oftast under natten när Du försöker sova. Därför är det vanligt att ha feber på kvällen men vara feberfri under dagen.

Inte bara feber och muskelvärk kan förvärras under natten, utan även hosta och halsont. Det beror delvis på att immunförsvaret arbetar med att bekämpa infektionen, men kan också ha att göra med att vi ligger ner under natten.

När Du ligger ner kan slem samlas i luftvägarna, vilket kan utlösa hosta. Du kan också känna Dig mer täppt när du ligger ner på grund av att slemhinnorna svullnar och att slem samlas i näsan.

En annan orsak till att sjukdomen känns värre under kvällen kan vara att vi är mindre distraherade och har mindre sysslor att utföra då, och därför blir mer medvetna om våra symptom än under dagen. 

Drick mycket, särskilt om Du har feber. Vätska är viktigt för att motverka uttorkning, gör slemmet mindre trögflytande och kan hjälpa till att lindra halsont. Varm vätska, som te eller buljong, kan kännas särskilt skonsam vid halsont.

Febernedsättande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen är effektiva för att sänka feber och lindra smärta.

Att sova med huvudet upphöjt kan minska obehag och förbättra andningen när Du besväras av hosta eller nästäppa.

Torr luft kan irritera slemhinnorna i halsen och förvärra hosta och halsont. En luftfuktare kan underlätta andningen och sömnen.

En förkylning går över av sig själv och de flesta behöver inte uppsöka vård. Men om Du har feber som inte gått över efter fyra dygn, får feber igen efter flera feberfria dagar eller får symptom på en följdsjukdom som t ex bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation är Du välkommen att kontakta Din vårdcentral. 

 

Pryssgränd i Stockholm

 

Varför är alltid samma människor med i svensk TV

TV4 ”Let’s Dance” är tillbaka, och premiären väcker en fråga hos tittarna, varför är det så ofta samma kändisar, profiler och familjemedlemmar som dyker upp i våra TV-program?

Varför ska det vara kändisar i vartenda program, undrade en lyssnare i i Ring P1.

De seglar på Atlanten, de sitter på bryggor och slott, dricker vin och gråter. Jag är så trött på det här, sa inringaren.

Det räcker med en kort titt på veckans TV-tablå för att känna igen sig.

Samma kända ansikten rattar frågesporter, gästar talkshows, tävlar i kändispaneler och talar ut. Varför har det blivit så svårt för svensk tv att vaska fram nya profiler, och vad hände egentligen med bredden i underhållningsbranschen?

”Let’s Dance” har fyllt 20 år och inför årets säsong har TV4 satsat på en rad förändringar. David Hellenius är tillbaka som programledare efter 15 år i programmet och leder sändningarna tillsammans med Edvin Törnblom.

Influencern Julia Franzén är också en av de tävlande. Hon deltog i Förrädarna i år, var Sveriges Televisions åkande profil i Vasaloppet 2026 och är även aktuell i Sveriges Dummaste.

Men det var en annan deltagare som fick många tittare att reagera.

Hemliga deltagaren var programledarens mamma

Den tionde deltagaren i Let´s Dance hölls hemlig fram till premiären.

När personen till slut avslöjades visade det sig vara operasångerskan Marianne Eklöf Törnblom,  mamma till programledaren Edvin Törnblom. Hon har dessutom tidigare synts i TV4s Förrädarna.

I sociala medier riktades kritik mot TV4 efter avslöjandet. En del tittare menade att det har blivit alltför vanligt att personer med kopplingar till andra TV-profiler får plats i underhållningsprogrammen.

Reaktionerna handlade inte om Marianne Eklöf Törnblom som person, utan om en större irritation över det som uppfattas som ett återkommande mönster.

Frågan är enkel. Har svensk tv blivit en klubb för ett begränsat antal kända personer och deras familjer?

För tittaren kan det ibland kännas som att man slår på en ny programserie och möter samma ansikten som i programmet man tittade på kvällen innan.

Det finns samtidigt en ganska enkel förklaring till varför samma personer återkommer.

TV-kanalerna behöver profiler som publiken redan känner igen. En känd person kan vara lättare att marknadsföra än någon som ingen har hört talas om. Kändisskapet skapar också rubriker, sociala medier-engagemang och igenkänning redan innan premiären.

Och när en person väl har visat att han eller hon fungerar framför kameran ökar sannolikheten för nya uppdrag.

Det blir helt enkelt ett mindre risktagande. Problemet är att samma strategi också gör utbudet mer förutsägbart.

Sverige har hundratusentals människor med intressanta historier, erfarenheter och personligheter. Ändå är det ofta artister, influencers, TV-profiler, idrottare och personer som redan är en del av kändisvärlden som får frågan när nya program ska fyllas.

För den som tittar mycket på tv kan det därför uppstå en känsla av déjà vu.

Man har sett personen i ”Let’s Dance”. Sedan dyker samma person upp i ”Förrädarna”. Därefter i ”På spåret”, ”Masked Singer”, ”Bäst i test” eller något annat stort underhållningsprogram.

Och plötsligt är det inte längre särskilt många överraskningar kvar. Kanske är det dags för TV-kanalerna att våga ta en större risk?

För ibland är det mest spännande ansiktet i rutan faktiskt det som tittarna aldrig har sett tidigare.

Grattis Rigmor Strandberg på Din 103 årsdag (2026-08-24)

Grattis Nisha Melki, på Din 40 årsdag (2026-08-22)

Grattis Margareta på Din 76 årsdag (2026-08-21)

 

Grattis Joel på Din 36 årsdag (2026-08-21)

 

Grattis Frans på Din 20 årsdag (2026-08--21)

Grattis Evelin på Din 74 årsdag (2026-08-21)

Grattis Malin på Din 51 årsdag (2026-08-20)

 

Grattis Claude på Din 74 årsdag (2026-08-19)

 

Fikapaus på Cafè Pom & Flora Vasastan med Björn

 

Grattis Mona Andersson på Din 90 årsdag (2026-08-17)

Helt orealistiskt

Moderaterna vill göra förskola och fritids gratis. Socialdemokraternas Anders Ygeman gillar själva idén men dömer ut finansieringen, “Helt orealistiskt”, säger han till Svenska Dagbladet.

Anders Ygeman öppnar ändå för att Socialdemokraterna kan gå åt samma håll.

Det är inte helt orimligt att ifrågasätta avgifter på förskolan när det är gratis att gå i skolan, säger han till Svenska Dagbladet.

Det var på tisdagen Moderaterna presenterade det nya vallöftet riktat till landets barnfamiljer.

Partiet vill avskaffa avgifterna för både förskola och fritidshem under nästa mandatperiod. Enligt Moderaterna skulle en vanlig familj med två barn därmed få omkring 2 100 kronor mer kvar varje månad.

Förskolan ska vara avgiftsfri, precis som resten av skolan, sade statsminister Ulf Kristersson när förslaget presenterades tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson.

Moderaterna säger att reformen är en del av arbetslinjen. Tanken är att lägre kostnader ska öka drivkrafterna att arbeta och samtidigt bidra till integrationen.

Prislappen beräknas till omkring 10 miljarder kronor om året. Moderaterna vill finansiera satsningen genom minskat bistånd, mindre byråkrati och åtgärder mot bidragsfusk.

Det är framför allt finansieringen som får Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman att reagera.

Den är helt orealistisk. Det är nu flera månader sedan som finansministern sade att pengarna var slut.

Anders Ygeman är betydligt mer positiv till själva förslaget. Han påminner om att maxtaxan för förskolan infördes under en socialdemokratisk regering.

Samtidigt varnar han för att avgiftsfri förskola kan tränga undan andra satsningar.

Nu väljer man att skjuta till pengar för att sänka avgifter, vilket i grunden är positivt. Men man skjuter inte till pengar för att öka exempelvis personaltätheten.

Om Socialdemokraterna själva tänker lova avgiftsfri förskola vill Anders Ygeman ännu inte avslöja.

Försvaret vill ta över ryskägd fastighet på Muskö

För några år sedan avslöjade Expressen att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten köpt en strandtomt mycket nära försvarets anläggning på Muskö i Stockholms skärgård.

Försvaret vill ta över en omdebatterad ryskägd fastighet i närheten av Musköbasen.

Enligt Försvarsmakten utgör det nuvarande ägandet ett säkerhetshot.

Det är ett prioriterat ärende, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

För några år sedan avslöjade Expressen att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten köpt en strandtomt mycket nära försvarets anläggning på Muskö i Stockholms skärgård.

De senaste åren har bygget av ett stort fritidshus, på över 600 kvadratmeter samt med en stor nedsprängd källare, pågått på platsen.

Nu vill Försvarsmakten ta över den uppmärksammade fastigheten, som formellt ägs av affärsmannens fru som har både ryskt och svenskt medborgarskap. Anledningen är enligt myndigheten att fastigheten behövs för att stärka försvaret av Musköbasen, främst mot drönare.

Fortifikationsverket har därför ansökt om att expropriera, det vill säga tvångsinlösa, fastigheten.

Det är flera olika delar som samverkar, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

En del i det är det allvarliga säkerhetsläget. En annan del är utvecklingen av rysk drönarkrigföring och hur det förändrar hotbilden mot oss.

Fastighetens geografiska läge är centralt för Muskös skydd, enligt Carl-Johan Edström. Även ägarförhållandena är dock en del av bakgrunden.

Det rysk-svenska paret har ägt fastigheten, med drygt 1,8 hektar mark och ungefär lika stor vattenareal, sedan 2017.

I sin ansökan skriver Fortifikationsverket att Försvarsmaktens bedömning är att ägaren och hennes make utgör ett säkerhetshot och att Ryssland skulle ha ”stor operativ nytta” av att de får ha kvar fastigheten.

Ansökan är inlämnad till regeringen, som nu ska hantera ärendet. Enligt försvarsminister Pål Jonson är det ett prioriterat ärende.

Vi kan naturligtvis inte kommentera det enskilda fallet. Men vi kommer att prioritera den här ansökan i och med att den kopplas till uppbyggnaden av totalförsvaret och att det är viktigt att det sker snabbt, säger han.

Sedan det ryskkopplade köpet på Muskö blev känt har bland annat en utredning lagt fram förslag om skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv i Sverige.

I början av sommaren tillsatte regeringen ytterligare en utredning, med syfte att göra det enklare för staten att ta över, expropriera, fastigheter som riskerar att användas för att hota Sveriges säkerhet.

Det finns definitivt ett växande problem kopplat till underrättelseinhämtning mot Sverige och svenska intressen över tid, säger Pål Jonson.

Därför behöver vi också mer kraftfulla instrument för att kunna hantera de hot, risker och sårbarheter som är kopplade till det.

Broccolipasta med skinka

Pasta med broccoli och rökt skinka i en jättegod sås som smakar av skånsk senap. Servera gärna pastan med riven ost på toppen.

10 portioner

900 gr tagliatelle, gärna fullkorn

625 gr broccolibuketter

625 g rökt skinka

6¼ dl matlagningsgrädde

5 msk skånsk senap

15 dl grovt strimlad isbergssallad

5 dl riven ost

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Lägg i broccolin när det återstår cirka 3 minuter av koktiden. Lyft upp broccolin och häll av vattnet från pastan. Strimla skinkan. Koka upp grädde och senap i en kastrull. Blanda ner skinka, broccoli och sallad i såsen. Låt koka upp och servera såsen till pastan. Toppa med riven ost.

Misstaget vid stoppskylten kan kosta Dig 2 500 kronor

Du stannar bakom bilen framför och väntar på Din tur. När den kör vidare är det bara att följa efter, eller? 

Nej. Vid stopplikt måste varje förare göra ett eget stopp, och misstaget kan bli dyrt.

Stoppskylten hör till de mest välbekanta vägmärkena på svenska vägar, men det finns fortfarande missförstånd kring vad den faktiskt kräver. Ett av dem är att stoppet redan skulle vara avklarat om bilen stått stilla i kön bakom ett annat fordon. Så fungerar inte reglerna.

Varje förare måste själv stanna på rätt plats innan färden fortsätter. Att inte stanna vid stopplikt kan dessutom få större konsekvenser än böter. Transportstyrelsen anger stoppliktsbrott som ett av de trafikbrott där polisen kan omhänderta körkortet om det är troligt att myndigheten senare kommer att återkalla det.

Finns en stopplinje ska fordonet stannas vid den. Om det inte finns någon stopplinje ska föraren stanna innan bilen kör in på den korsande vägen, leden eller spårområdet. Vägmärket B2 anger stopplikt och hänvisar till bestämmelserna i trafikförordningen.

Det räcker alltså inte att sakta ned och rulla mycket långsamt genom korsningen. Bilen ska stanna. Polisen utfärdar också regelbundet ordningsböter för just brott mot stopplikten.

Så sent som i augusti 2026 rapporterade polisen om förare i Västerbotten som fått ordningsbot efter att inte ha stannat. Enligt uppgift är boten för en förare av motorfordon 2 500 kronor. För cyklister och förare av vissa andra fordon är beloppet lägre.

Ett annat vanligt påstående är att bilen måste stå stilla i tre sekunder. Något sådant tidskrav finns inte i bestämmelserna.

Kravet är att fordonet faktiskt stannar. Att exempelvis räkna till tre kan användas som ett pedagogiskt knep vid körutbildning, men ska inte blandas ihop med vad lagen kräver.

Det viktiga är därför inte hur länge bilen står stilla utan att den stannar och att stoppet sker på rätt plats. Det gäller även om vägen är tom och sikten är god.

Konsekvensen behöver inte stanna vid ordningsboten. Transportstyrelsen räknar uttryckligen upp att inte stanna vid stopplikt bland de trafikbrott som kan leda till körkortsingripande. Det är Transportstyrelsen som efter en utredning beslutar om körkortet ska återkallas eller lämnas tillbaka.

Det gör den gamla missuppfattningen om bilen framför särskilt kostsam. Varje bil i kön måste göra sitt eget stopp när den kommer fram till stopplinjen.

Viktminskning med operation

Att leva med obesitas kan påverka både hälsa och livskvalitet negativt. Obesitas kan leda till en rad följdsjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes typ 2, sömnapné och ledbesvär. Det har visat sig i studier att den mest effektiva metoden att uppnå långsiktig viktnedgång är kirurgisk åtgärd.

På Kirurghuset i Västerås erbjuder man två olika operationsmetoder: gastric bypass och gastric sleeve. Båda operationsmetoderna är väl beprövade ingrepp som kan ge stor och långvarig viktnedgång. En kirurgisk åtgärd är dock ingen quick fix utan ett verktyg som bör kombineras med livsstilsförändringar för att uppnå bästa resultat och mående. Viktnedgången som följer leder till förbättrad hälsa och minskad risk för samsjuklighet och komplikationer av fetma (obesitas).

På Kirurghuset bemöter läkarna alla patienter med respekt oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller kroppsstorlek. Kliniken vet att många patienter upplevt stigmatisering i tidigare kontakt med vården och vill ändra på detta genom information om obesitas som en sjukdom istället för att skuldbelägga patienten vilket tyvärr ofta har hänt många.

Vid en gastric bypass kopplas en liten del av magsäcken ihop med tunntarmen och magsäcken blir som en liten ficka. Operationen innebär endast en omkoppling av tarmen och bortkoppling av större delen av magsäcken, ingenting kasseras med denna metod. 

Gastric bypass bidrar till följande:

Mindre mängd mat får plats i den lilla magsäcksfickan

Förändrad hormonfrisättning vilket minskar hunger och sötsug

Försämrat upptag av näringsämnen och kalorier

Vid en gastric sleeve opereras större delen av magsäcken bort och det som är kvar blir en lång tub. Resterande del av magsäcken kasseras och på så sätt är operationen oåterkallelig. Det finns andra sidan möjlighet att göra en gastric bypass på sikt om gastric sleeve inte skulle ha tillräckligt god effekt. 

Gastric sleeve bidrar till följande:

Mindre mängd mat får plats i tuben

Förändrad hormonfrisättning vilket minskar hunger och sötsug

Båda operationsmetoderna har god effekt och valet av operation beslutas i samband med erfaren kirurg. Generellt kan man säga att gastric bypass har något bättre viktnedgång på lång sikt jämfört med gastric sleeve. Vid refluxbesvär (halsbränna, sura uppstötningar etc) rekommenderas inte gastric sleeve då besvären tenderar att förvärras efter operationen. Vid reflux är Gastric bypass ett bra alternativ.

Efter en viktoperation behöver Du göra kostförändringar för att må bra och få ett långsiktigt resultat. Rekommenderad måltidsordning innebär tre huvudmåltider och två till tre mellanmål. Det är viktigt att den mindre portionen innehåller mycket näring, därför är det mycket viktigt att maten Du får i Dig är av kvalitet. Det är också viktigt att alla måltider innehåller protein för att minska risken för muskelnedbrytning i samband med den snabba viktnedgången.

För att säkerställa näringsintaget rekommenderas livslång behandling med vitamin- och mineraltillskott då risken att utveckla näringsbrister annars är mycket stor.

Efter Din operation på Kirurghuset kommer Du att övernatta på klinikens vårdavdelning. Det finns även möjlighet att övernatta fler nätter på hotell i direktanslutning till kliniken mot en avgift. Efter utförd operation kommer Du att följas upp av teamet på Kirurghuset under ett helt år med möjlighet till förlängning vid behov. Uppföljningen kommer att anpassas utifrån dina önskemål och behov. Kirurghuset i Västerås är väldigt mån om patientsäkerheten och utför noggranna och enskilda undersökningar i syfte att minimera risker och komplikationer inför operationen. 

Inför en operation genomförs olika kartläggningar av bland annat:

Opererande kirurg

Anestesiolog

Dietist

Kontroller i form av blodprover, blodtryck och puls, EKG

Information om ingreppet samt förberedelser

Har Du fler frågor och funderingar kring viktoperation? 

Hos Kirurghuset i Västerås är Du i trygga händer. Kontakta kliniken för mer information om viktoperation.

Boka tid hos Kirurghuset i Västerås

Det blev lite hetsigt

Det blev lite hetsigt, säger Artur Ringart efter Äldreriksdagen där åtta partier tampades med väljarnas viktigaste frågor.

Svenskarnas viktigaste valfrågor innefattar bland annat sjukvård och äldreomsorg. Två frågor som tyvärr inte debatteras särskilt ofta mellan partierna. I Sveriges Television lyfts istället exempelvis kriget i Gaza upp som en av de fyra viktigaste frågorna.

Men på Äldreriksdagen är det fullt fokus på pensionärernas viktigaste frågor, sjukvård, ekonomi och omsorg.

Frågorna till Äldreriksdagen togs fram av pensionärsorganisationerna PRO Pensionärerna, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna tillsammans med News55, och levererades av debattledaren Anna Hedenmo.

Arbete 2026 -