Grattis Maud Elisabeth Edgren Schori på Din 79 årsdag

 

Midsommarafton

Midsommarafton är en helgdagsafton som infaller på en fredag mot slutet av juni månad.

Midsommarafton firades i Sverige tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen som sammanföll med Johannes Döparens dag. I Lukasevangeliet, i Nya testamentet i Bibeln (Lukasevangeliet 1:36, 56–57) (1,26–37) nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus, varför Johannes Döparens festdag sattes till 24 juni, sex månader före jul. Johannes Döparen är ett av få helgon där man firar födelsedagen snarare än dödsdagen (den "himmelska födelsedagen").

I Sverige är midsommardagen, helgdagen, sedan 1953 en rörlig helgdag och infaller på lördagen mellan 20 och 26 juni. Midsommarafton infaller därför alltid dagen före, på en fredag som inträffar på någon av dagarna mellan 19 och 25 juni. Johannes Döparens dag flyttades 2003 av Svenska Kyrkan till söndagen efter midsommardagen. Johannes Döparens dag finns dock kvar som namnsdag den 24 juni. I alla andra länder som firar midsommar (utom Finland) sker firandet på den dag som är egentliga midsommardagen, det vill säga den 24 juni.

Midsommarafton är i Sverige förknippad med ett antal traditioner, såsom dans runt stången, sill, nubbe, blomsterkrans, björklövsdekorationer och sju sorters blommor under huvudkudden.

Midsommarafton firas i Finland som i Sverige med midsommarbrasor, midsommarstänger, dans, festligheter, nypotatis, sill, och flaggning. På Finlands flaggas dag hissas flaggan på midsommaraftonen klockan 18:00 och halas på midsommardagen klockan 21:00.

I många nordeuropeiska länder firar man midsommar med brasor. Helgen infaller i närheten av sommarsolståndet. Natten som följer på midsommarafton är inte nödvändigtvis årets kortaste natt. Årets kortaste natt i Sverige inträffar vanligen natten mellan den 20 och 21 juni, utom år före skottår (2019, 2023, 2027 etcetera) då natten mellan den 21 och 22 juni är kortare.

I Danmark och Norge firar man dagen som Sankt Hans (ett äldre danskt namn på Johannes Döparen, "Hans" är en kortform av "Johannes", således "Sankt Johannes (dag)") och tänder Sankthansbål, likt man gör i Sverige på Valborgsmässoafton.

Svenskar ses som kalla, tills någon behöver hjälp

Svenskar har fortfarande rykte om sig att vara reserverade, korrekta och svåra att komma nära. Men bilden är mer motsägelsefull än så. En ny undersökning i Spanien visar att många visserligen uppfattar svenskar som kalla, men också tror att de skulle få vänlig hjälp om de behövde det.

Spanien är inte vilket resmål som helst för svenska resenärer. Många återvänder år efter år, köper bostad eller tillbringar längre perioder längs kusten. När kontakten med Spanien blir mer vardaglig spelar kulturkrockarna större roll än vid en vanlig semestervecka.

Undersökningen “No somos tan s(u)ecos” har tagits fram på initiativ av Sveriges ambassad i Spanien och bygger på drygt 1 000 intervjuer genomförda av YouGov.

Resultatet visar att 38% av spanjorerna förknippar svenskar med ord som kalla, allvarliga eller torra. Bara 8% kopplar svenskar till ord som gästvänliga, öppna, glada eller nära.

Det är en bild många svenskar kan känna igen från utlandet. Punktlighet, återhållsamhet och respekt för privatlivet kan lätt tolkas som distans i en kultur där samtal, närhet och spontanitet tar större plats i vardagen.

Men när undersökningen går från allmänna omdömen till en konkret situation förändras bilden. Hela 74% tror att en svensk skulle stanna och hjälpa dem med ett leende om de gick vilse i Stockholm. Bland dem som säger sig känna Sverige väl stiger andelen till nio av tio.

Det säger något om skillnaden mellan stereotyp och erfarenhet. Svenskar kan uppfattas som svåra att komma nära, men också som pålitliga, ordentliga och hjälpsamma när det verkligen gäller.

Ett av de mer oväntade resultaten gäller den svenska fikakulturen. Bara 13% av spanjorerna känner till begreppet fika. När det förklaras blir reaktionen betydligt varmare: 66% tycker att idén låter mycket attraktiv.

Det är kanske inte så märkligt. Pausen, kaffet och samtalet ligger nära den spanska kulturen kring kaféer, tapas och möten över mat. Skillnaden är snarare formen än innehållet.

För den som reser ofta till Spanien, köper bostad eller tillbringar vintern där kan bilden av svenskar spela roll. En svensk som bara håller sig till andra svenskar riskerar att förstärka bilden av distans. En svensk som hälsar på grannen, försöker prata spanska och tar sig tid för samtal kan snabbt förändra den.

Svenskarnas rykte behöver alltså inte vara ett problem. Det kan också vara en tillgång. Pålitlighet, punktlighet och hjälpsamhet uppskattas, men blir starkare när de kombineras med lite mer värme i vardagen.

För svenskar med Spanien i kalendern eller i framtidsplanerna är slutsatsen enkel. Man behöver inte bli spanjor för att passa in. Men lite mer vardaglig öppenhet kan göra stor skillnad.

Tacokryddade köttfärsbiffar

Rulla smala biffar av nötfärs som kryddas med tacokrydda och vitlök. Jättegott och fiffigt att rulla in färsbiffar, istället för färs, i mjuka tortillas. Mums.

10 portioner

1 000 gr nötfärs

2½ vitlöksklyftor

2½ tsk salt

2½ msk tandoori kryddmix

2½ dl standardmjölk

2½ tsk smör- och rapsolja

5 tomater

2½ paprika

2½ lök

2½ dl tomatsalsa

20 små tortillabröd

Blandad grönsallad

Blanda färs, vitlök, salt, tacokrydda och mjölk till en jämn smet. Forma smeten till avlånga bullar. Stek dem runt om i smör- och rapsolja i en stekpanna cirka 5 minuter. Hacka tomaterna. Kärna ur och hacka paprikan. Skala och hacka löken. Rulla in färsbullarna och tillbehören i bröden. Servera med sallad.

Glutenfri rabarberpaj

Syrliga rabarber under ett sött, knaprigt täcke av mandelmjöl, glutenfria havregryn och hackade mandlar. En glutenfri rabarberpaj som kommer att älskas av alla. Servera med en generös mängd krämig vaniljsås.

6 portioner

Deg:

2 dl mandelmjöl

2 dl glutenfria havregryn

1 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

125 gr smör

1 dl hackad sötmandel

Fyllning:

500 gr rabarber

4 msk strösocker

1½- 3 tsk potatismjöl

Till servering:

5 dl Dreamy Dessert Klassisk vaniljsås

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Skär rabarbern i cirka 1 cm skivor. Blanda rabarber, socker och potatismjöl och lägg i en pajform. Blanda mandelmjöl, havregryn, socker och vaniljsocker i en bunke. Lägg i smöret, skuret i bitar och arbeta ihop till en smulig deg för hand. Eller mixa allt i en matberedare. Blanda ner den hackade mandeln i smuldegen och fördela den över rabarbern i formen. Grädda mitt i ugnen cirka 20 minuter till fin färg. Servera med vaniljsåsen.

Kycklingwraps med bönor

Trolla fram läckra och matiga wraps med färdiggrillad kyckling, god sås och lite grönsaker

4 portioner

200 gr grillad kyckling

3 salladslökar

Smör

2 dl crème fraiche paprika och chili

400 gr kidneybönor

4 tortillabröd

1 avokado

1 kruka romanssallad

Bena ur kycklingen. Skär kycklingköttet i mindre bitar. Strimla löken. Fräs löken i smör i en stekpanna. Rör ner kycklingkött och crème fraiche. Låt koka ihop någon minut. Häll av och skölj bönorna i kallt vatten. Rör ner dem i kycklingröran. Fördela röran på tortillabröden. Dela, kärna ur och skala avokadon. Skär den i skivor. Lägg avokado och sallad på bröden. Rulla ihop och servera.

Tomatsoppa med korv

Lätt och god tomatsoppa som är extra mättande med både korv och lite pasta i. Rätt som barnen kan fixa själva.

4 portioner

200 gr falukorv

1 dl makaroner

1 liter Kelda mild tomatsoppa

Koka makaronerna. Skär korven i små bitar. Värm korv och soppa i en kastrull. Lägg makaronerna i soppan.