Så mycket bensin bör Du ha i tanken

Att köra bilen nästan på tom tank kan skapa onödiga problem. Experter menar att många bilförare underskattar hur viktigt bränslenivån faktiskt är för bilens funktion.

Många bilförare väntar tills bränslemätaren nästan når noll innan de svänger in på en bensinstation.

Det kan dock vara en vana som sliter mer på bilen än många tror.

Som E55 tidigare rapporterat kan den kraftiga uppgången i oljepriset snabbt slå mot svenska bilister, eftersom både bensin och diesel riskerar att bli betydligt dyrare vid pumpen.

Experter varnar nu för att en nästan tom tank kan öka risken för tekniska problem i längden.

Enligt branschexperter handlar det inte om att bilen går bättre med en helt fylld tank.

Däremot kan ett alltför lågt bränslenivå skapa flera praktiska och mekaniska risker. Det skriver KDVR.

Det finns en seglivad uppfattning bland bilförare att bilen fungerar bättre direkt efter tankning.

Men enligt AAAs regiondirektör Skyler McKinley är det i praktiken en missuppfattning.

En bil går inte automatiskt bättre bara för att tanken är full, säger han.

Känslan av att bilen går mjukare efter tankning kan snarare bero på den extra vikten från bränslet.

Den ökade vikten kan påverka hur bilens fjädring reagerar, vilket ibland gör att körningen upplevs stabilare.

Det är i stället när bränslenivån blir mycket låg som riskerna börjar uppstå.

Att ofta köra bilen med nästan tom tank kan belasta bränslepumpen mer än nödvändigt.

Bränslepumpen kyls och smörjs delvis av själva bränslet i tanken.

Om nivån blir för låg kan pumpen överhettas, särskilt i äldre eller mer slitna bilar.

Dessutom kan partiklar och sediment som samlas i botten av tanken dras in i bränslesystemet när bränslenivån är låg.

Det kan i sin tur leda till ojämn motorgång, sämre acceleration eller minskad kraft i uppförsbackar.

Experter menar att den bästa tumregeln är att undvika att köra bilen nästan helt tom.

En mer stabil nivå ger bättre förutsättningar för att skydda bilens bränslesystem.

Att hålla minst en kvarts tank är en bra vana för att minska slitaget på bränslepumpen, säger McKinley.

Under vintermånaderna blir bränslenivån extra viktig.

Om tanken är mycket låg ökar risken för kondens i bränslesystemet, vilket i vissa fall kan orsaka problem i kallt väder.

För många bilägare kan en enkel vana alltså göra stor skillnad.

Att fylla tanken i tid kan bidra till att undvika onödigt slitage och hålla bilen i bättre skick över tid.

Lägenhet säljes i Märsta (Valsta) Stockholm

Förråd i porten

 

Källarförråd

Hatthyllan tillhör lägenheten

Veterinärjätten Evidensia ville tysta kritiker, med pengar

Systrarna Lena Leonardsson och Barbro Walsh berättar hur veterinärjätten Evidensia försökte tysta dem efter att deras hund Nico fått fel diagnos. I stället för att skriva på ett tystnadsavtal och få pengarna tillbaka valde de att stå på sig, för djurens skull.

I oktober förra året tog systrarna Lena Leonardsson och Barbro Walsh med sin hund Nico till djursjukvårdsbolaget Evidensia, efter att han misstänktes ha en ögonskada. De fick då rådet att operera bort ögat, annars skulle avlivning bli nödvändigt.

Strax därefter ändrades plötsligt beskedet och avlivning var nu den enda rekommendationen, säger systrarna till P3 Nyheter.

Men ett senare besök på en annan veterinärklinik visade att Evidensia hade mätt Nicos värden felaktigt och att situationen inte var livshotande. Nico är nu 15 år gammal och pigg.

Det hade kunnat sluta på ett mycket mycket sorgligare sätt. Nu fick vi med oss en hund som har överlevt tack vare oss. Hade vi lyssnat på dem hade han varit död och kremerad vid det här laget, säger en av systrarna.

När Lena och Barbro krävde pengarna tillbaka försökte Evidensia få dem att skriva på ett avtal om tystnad. Avtalet innebar att de inte fick anmäla fallet till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård eller tala med media om sin upplevelse.

Herregud, vad är det de skriver? 

Och inte ett enda ord om att de beklagar det. Att vi då ska vara tejpade resten av livet, nej nej, säger de till P3.

Om de hade accepterat avtalet skulle de fått tillbaka drygt 27 000 kronor, men att säga sin åsikt offentligt hade kunnat kosta dem över 59 000 kronor i vite. Trots det har systrarna valt att stå på sig.

Man måste reagera, för djurens skull.

P3 Nyheter har sökt Evidensia för en kommentar.

Företaget skriver att de återbetalar när det är befogat och att avtalet kan ses som ett sätt att förlikas, men att det inte är obligatoriskt att skriva på.

Priserna för djursjukvård har skjutit i höjden, nu vill myndigheten att veterinärer och djursjukhus blir tydligare med kostnaderna.

Kostnaderna för vård av hundar och katter har ökat kraftigt i Sverige, och många djurägare upplever att prisbilden är otydlig. En ny utredning från Konkurrensverket, beställd av regeringen, bekräftar problemen.

Ja, prissättningen för vård av skadade och sjuka djur är nästintill obefintlig, säger Leif Nordqvist, en av utredarna, till Aftonbladet.

Mellan 2020 och maj 2025 har priserna på djursjukvård för hund och katt ökat med i genomsnitt 40%, medan akutpriserna stigit ännu mer, uppemot 50%. Ökningen har skett snabbare än inflationen och förklaras bland annat av bristen på insyn och jämförelsemöjligheter för djurägare.

Vi föreslår bland annat en branschöverenskommelse om bättre prisinformation på vardera vårdgivares webbplatser, säger Leif Nordqvist.

Myndigheten uppmanar redan nu veterinärkliniker att agera innan eventuella lagförändringar. Att publicera priser på vanliga behandlingar, som öroninflammation eller hälta, kan både hjälpa djurägare och locka nya kunder.

Ni vet vad den här typen av vanliga åkommor kostar att behandla, säger Nordqvist.

Utredningen pekar också på försäkringsbolag som en faktor bakom ökande kostnader. Genom att höja takbelopp och premier utan att aktivt försöka hålla nere veterinärpriserna skapas en negativ spiral där vårdgivarna kan höja sina avgifter.

En annan orsak är att jourmonopol förekommer i vissa regioner och vid helger. När det finns få kliniker som erbjuder dygnet-runt-mottagningar saknas konkurrens som kan bromsa prisökningar.

Konkurrensverket påpekar att djursjukvårdstjänster inte omfattas av konsumenttjänstlagen. Det innebär att det är upp till varje klinik att sätta pris, utan krav på ”skälighet”. Utredningen föreslår därför att lagen utvidgas för att ge djurägare större skydd.

Det blir i stället upp till kliniken att göra en egen prisbedömning. Det är en stor nackdel för djurägare och vi vill därför att konsumenttjänstlagen utvidgas, säger Nordqvist.

Förslagen från Konkurrensverket har nu skickats vidare till regeringen för analys.

Vi har precis tagit emot utredningen. Nu ska vi läsa igenom utredningen och analysera förslagen som vi fått och därefter får vi återkomma. Regeringen vill ha en god konkurrens och transparanta priser för djurägaren, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Målet är att djurägare i framtiden ska kunna jämföra priser och få tydligare information om kostnader innan de bestämmer var deras husdjur ska få vård, något som kan lindra den ekonomiska bördan och öka transparensen i branschen.

Viktminskning

Undrar Du hur viktminskning med t ex medicin fungerar, kostar och vart Du kan vända Dig för hjälp.

Att uppnå och bibehålla en hälsosam kroppsvikt är en viktig faktor för övergripande hälsa och välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården används ofta begreppen övervikt och fetma för att beskriva viktklasser som kan medföra ökade hälsorisker. Ett vanligt verktyg för att uppskatta detta är kroppsmasseindex (BMI), som är ett mått på vikten i förhållande till längden (kg/m²). Generellt indikerar ett BMI mellan 25 och 29,9 övervikt, medan ett BMI på 30 eller högre klassificeras som fetma. Det är dock viktigt att komma ihåg att BMI är ett generellt mått och inte ger en fullständig bild av en individs hälsostatus, då det exempelvis inte skiljer på muskelmassa och fettmassa.

Övervikt och fetma är kopplade till en ökad risk för flera kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärt/kärlsjukdomar (inklusive högt blodtryck och stroke), vissa cancerformer, sömnapné och ledbesvär. Målet med vikthantering är därför främst att förbättra hälsan, öka livskvaliteten och minska risken för dessa sjukdomstillstånd.

Grundprincipen för att gå ner i vikt är att skapa en negativ energibalans, vilket innebär att kroppen förbrukar mer energi (kalorier) än den tillförs via kost och dryck. När detta sker börjar kroppen använda sina lagrade energireserver, främst fett, vilket resulterar i en minskad kroppsvikt. En gradvis och kontrollerad viktnedgång är oftast mer hållbar och hälsosam på lång sikt än snabba, extrema metoder. Att gå ner i vikt är en process som kan involvera olika strategier och anpassningar beroende på individens förutsättningar och mål.

Det finns flera metoder och strategier för att hantera sin vikt och uppnå en hälsosam viktnedgång. Dessa kan delas in i livsstilsförändringar, professionellt stöd för dessa förändringar, samt medicinska behandlingsalternativ när sådana bedöms nödvändiga. 

De mest grundläggande och långsiktigt hållbara metoderna för vikthantering involverar anpassningar av dagliga vanor (livsstilsförändringar):

Koststrategier

Näringsrik kost: 

Fokusera på en kost baserad på grönsaker, frukt, bär, fullkornsprodukter, baljväxter, fisk, fågel och magra mejeriprodukter

Portionsstorlekar: 

Att vara medveten om och anpassa portionsstorlekar kan hjälpa till att kontrollera kaloriintaget

Regelbunden måltidsrytm: 

Att äta regelbundna måltider kan bidra till stabilare blodsockernivåer och minska risken för överätning

Begränsa intaget av energitäta, näringsfattiga produkter: Minska konsumtionen av livsmedel med högt innehåll av socker, ohälsosamt fett och lite näring, såsom läsk, godis, snacks och processad snabbmat.

Vätskeintag: 

Vatten är den rekommenderade drycken för att släcka törst och upprätthålla vätskebalansen.

Individuell anpassning: 

Den bästa kosthållningen är den som är näringsmässigt balanserad och som individen kan följa långsiktigt. Det finns ingen universell “bästa diet för viktminskning”; anpassning efter individuella behov och preferenser är centralt.

Fysisk aktivitet

Aktiv motion: 

Sträva efter att vara fysiskt aktiv de flesta dagar i veckan. Allmänna rekommendationer för vuxna är minst 150–300 minuters måttligt intensiv eller 75–150 minuters högintensiv aerob fysisk aktivitet per vecka, eller en kombination därav

Variation: 

Kombinera konditionsträning (t ex raska promenader, löpning, cykling) med muskelstärkande aktiviteter (t ex styrketräning) minst två gånger i veckan

Vardagsmotion: 

Öka den dagliga rörelsen genom att exempelvis ta trappor, gå eller cykla kortare sträckor

Beteendemässiga och psykologiska Aspekter

Målsättning: 

Sätt upp specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta (SMART) mål

Självmonitorering: 

Att föra dagbok över kostintag och fysisk aktivitet kan öka medvetenheten och hjälpa till att identifiera mönster

Stresshantering och sömn: 

God sömnhygien och strategier för stressreducering är viktiga, då både stress och sömnbrist kan påverka aptit och matval negativt

Medveten närvaro (Mindfulness): 

Att äta medvetet och uppmärksamma kroppens hunger- och mättnadssignaler kan vara hjälpsamt

Professionellt stöd för livsstilsförändringar Ibland kan det vara svårt att på egen hand genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Professionellt stöd kan då vara värdefullt.

Dietister: 

Kan erbjuda individanpassad kostrådgivning och stöd i att etablera hållbara matvanor

Fysioterapeuter: 

Kan hjälpa till att utforma anpassade träningsprogram och ge råd om fysisk aktivitet

Psykologer eller terapeuter: 

Kan ge stöd i att hantera beteendemässiga utmaningar, emotionellt ätande och motivationssvårigheter

Viktminskning med medicin innebär vanligtvis en daglig dos av medicin, som kan tas i form  av injektioner eller tabletter. Det är viktigt att följa läkarens instruktioner noggrant och att regelbundet följa upp med medicinsk personal för att övervaka effekter och eventuella biverkningar.

Läkemedlen fungerar genom att påverka olika biokemiska processer i kroppen, såsom aptitreglering, ämnesomsättning och fettmetabolism. Ett sådant verksamt ämne som används i läkemedel är t ex semaglutid, vilket hjälper till att minska aptiten och öka mättnadskänslan och kan leda till viktminskning över tid. Semaglutid går att hitta i läkemedlet Ozempic, en injicerbar medicin som används för just viktminskning. Andra vanliga substanser som används för viktminskning är Orlistat (Xenical), liraglutid (Saxenda) och bupropion/naltrexon (Mysimba).

Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att genomgå en grundlig medicinsk bedömning (i vissa fall t ex en hälsokontroll) och konsultation med en läkare. Detta kan innefatta att bedöma eventuella underliggande medicinska tillstånd eller mediciner som kan påverka behandlingen.

För att ta del av behandlingen krävs ett kroppsmasseindex (BMI) på 30 eller högre för vuxna. Alternativt kan behandlingen också erbjudas till vuxna med ett BMI mellan 27 och 30, förutsatt att de upplever viktrelaterade hälsoproblem såsom diabetes, högt blodtryck eller höga blodfetter.

Efter att behandlingen har påbörjats är det viktigt att följa läkarens instruktioner noggrant och hålla kontroll på eventuella förändringar i hälsotillståndet. Ibland kan det vara nödvändigt att ändra behandlingsplanen beroende på hur det går och om man får några biverkningar. Forskning från maj 2024 visar att det gradvis går att trappa ner på fetmamedicin som innehåller semaglutid, utan att gå upp all vikt igen, förutsatt att man upprätthåller en hälsosam livsstil.

En ytterligare metod vid viktminskning är så kallad obesitaskirurgi där Du får hjälp av en överviktskirurg. En obesitaskirurgi kan övervägas vid svår fetma (Du har ett BMI på 40 eller högre eller ett BMI på 35 eller högre om du lider av en sjukdom som till exempelvis typ 2 diabetes) när andra metoder varit otillräckliga.

Metoder: 

Vanliga operationer är gastric bypass och gastric sleeve

Process: 

Kräver omfattande utredning och innebär ett livslångt åtagande gällande livsstilsanpassningar och medicinsk uppföljning

En viktig del av vikthanteringsmetodiken är att ha strategier för att bibehålla den uppnådda viktnedgången på lång sikt. Detta innefattar oftast att fortsätta med de etablerade hälsosamma kost- och motionsvanorna, regelbunden egenkontroll och vid behov söka fortsatt stöd.

Kostnaderna för de olika metoderna vid viktminskning kan variera kraftigt beroende på val av metod och individuella omständigheter.

Viktminskning med medicin: 

Kostnaden för receptbelagda viktminskningsläkemedel kan vara betydande, ofta flera tusen kronor per månad. Vissa läkemedel kan vara subventionerade under specifika förutsättningar, men detta varierar. Det är viktigt att diskutera kostnader och eventuell subvention med behandlande läkare. Kontakta en vårdgivare nära dig för mer information om kostnader vid medicinsk viktnedgång

Professionellt stöd genom dietist/fysioterapeut/psykolog: 

Kostnaden för besök hos dessa yrkesgrupper varierar beroende på om vården ges inom offentlig eller privat sektor, och om remiss finns. Patientavgifter inom offentlig vård är reglerade och ingår i högkostnadsskyddet

Kirurgisk behandling: 

Obesitaskirurgi som utförs inom den offentliga vården täcks av den vanliga patientavgiften upp till högkostnadsskyddet, förutsatt att man uppfyller de medicinska kriterierna. Operationer i privat regi medför betydligt högre kostnader

Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt genom effektiv vikthantering medför en rad positiva effekter för både fysisk och psykisk hälsa:

Förbättrad fysisk hälsa: 

Minskad risk för typ 2-diabetes och förbättrad blodsockerkontroll hos personer med befintlig diabetes. Sänkt blodtryck och förbättrade blodfettvärden, vilket minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Minskad belastning på leder, vilket kan lindra artrosbesvär. Förbättrad andningsfunktion och minskad risk för sömnapné. Minskad risk för vissa cancerformer

Ökad energi och rörlighet: 

Viktnedgång kan leda till att man känner sig piggare och har lättare att röra på sig i vardagen

Förbättrat psykiskt välbefinnande: 

Många upplever ökad självkänsla, bättre humör och minskade symtom på nedstämdhet eller ångest

Högre livskvalitet: 

Sammantaget kan dessa förbättringar leda till en markant ökad allmän livskvalitet

Processen att gå ner i vikt och de olika metoderna kan också medföra vissa utmaningar eller nackdelar:

Allmänna utmaningar Viktnedgång kräver tid, engagemang och uthållighet. Det kan upplevas som socialt begränsande eller medföra känslor av frustration, särskilt vid viktplatåer. Det vill säga när du når ett stadie där vikten varken rör sig upp eller ner.

Livsstilsförändringar: 

Initialt kan kostomläggningar och ökad fysisk aktivitet upplevas som krävande eller svåra att passa in i vardagen.

Viktminskning med medicin: 

Alla läkemedel kan ge biverkningar. För GLP-1-receptoragonister (som semaglutid och liraglutid) är vanliga biverkningar exempelvis illamående, kräkningar, diarré och förstoppning, särskilt i början av behandlingen. Orlistat kan ge mag/tarmbesvär relaterade till fettintaget. Kostnaden kan också vara en betydande nackdel. Långtidsanvändning kan vara nödvändig för bibehållen effekt

Kirurgisk Behandling: 

Obesitaskirurgi är ett stort ingrepp som medför risker för komplikationer både på kort och lång sikt (t ex infektioner, bråck, näringsbrister, tarmvred). Livslånga kostanpassningar och tillskott av vitaminer och mineraler är nödvändiga

Flera olika typer av vårdgivare kan vara involverade i processen för viktminskning, beroende på individens behov och val av metod:

Vårdcentral/Husläkare: 

Är oftast den första kontakten. Läkaren kan göra en första hälsobedömning, ge grundläggande råd om livsstilsförändringar, utreda eventuella bakomliggande orsaker till övervikt, och vid behov förskriva läkemedel eller remittera vidare till specialistvård eller andra vårdgivare

Dietist: 

Specialiserad på kost och nutrition. Kan ge individanpassade kostråd, utforma kostplaner och ge praktiskt stöd för att genomföra kostförändringar

Fysioterapeut/Sjukgymnast: 

Expert på kropp och rörelse. Kan hjälpa till att utforma anpassade träningsprogram, ge råd om lämplig fysisk aktivitet och stödja vid smärta eller rörelsehinder

Psykolog eller psykoterapeut: 

Kan erbjuda stöd för beteendeförändringar, hantering av emotionellt ätande, motivationsarbete och andra psykologiska aspekter relaterade till vikt och ätande

Överviktskirurg och obesitascentrum: 

Vid behov av mer specialiserad medicinsk behandling, såsom avancerad läkemedelsbehandling eller bedömning för obesitaskirurgi, kan remiss ske till endokrinologer, kirurger eller specialiserade obesitasmottagningar/centrum

Företagshälsovård: 

Kan i vissa fall erbjuda stöd och program för vikthantering till anställda.

En mottagning som specialiserar sig på viktminskning med medicin. Här kan Du få hjälp med bedömning, behandling och uppföljning av Din medicinska viktminskning. På Vården.se kan Du jämföra och boka mellan flera olika vårdgivare som erbjuder medicinsk viktminskning.  

Ett växande antal digitala plattformar och appar erbjuder stöd för vikthantering, inklusive rådgivning från dietister och läkare via video eller chatt. Det är viktigt att välja seriösa aktörer med kvalificerad personal. Hitta en digital vårdgivare nära Dig.

Att ta kontakt med Din vårdcentral är ett bra första steg för att diskutera din situation och få vägledning till rätt typ av stöd och behandling.

Ta del av artiklar och blogginlägg skrivna eller granskade av vårdgivare inom medicinsk viktnedgång.

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Begagnad personbil säljes

Säljer en Peugeot Partner 1,6 HDI, avställd 2026-02-06. Vit. 2010. Lastbil. Besiktas senast 2026-10-31. Årsskatt: 3 853,00 och betalningsmånader är mars, juli och november. Dragkrok. Diesel.

Pris 5 000,00, hämtas i Enköping (Uppsala)

I nuvarande skick, går att köra, men det finns ingen styrservo. Finns även rost i dörrarna. Går utmärkt i motor och växellåda. 

Vid intresse, maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar här

Njurcancer och livskvalitet, patientens perspektiv på internationella njurcancerdagen

Den 19 juni uppmärksammas internationella njurcancerdagen, en dag som syftar till att öka medvetenheten om njurcancer och de utmaningar som patienter möter under och efter sin sjukdom. Njurcancer är en av de tio vanligaste cancerformerna i Sverige och drabbar årligen omkring 1 000 personer. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder lever fler idag med eller efter njurcancer, vilket gör frågor om livskvalitet allt viktigare.

Livskvalitet är ett mångfacetterat och subjektivt begrepp som påverkas av både fysiska, psykiska och sociala faktorer. För personer som lever med njurcancer kan livskvalitet handla om allt från symtomkontroll och biverkningar av behandling till möjligheten att fortsätta arbeta, delta i sociala aktiviteter och behålla sin självständighet. Stephanie Bonn, ordförande i Njurcancerföreningen och själv diagnostiserad med njurcancer, betonar vikten av att dessa frågor diskuteras i vården, ”Vad som är livskvalitet för olika individer är såklart väldigt subjektivt, men det är bra att det nu är inskrivet i den nya nationella cancerstrategin som ett av de tre målen”.

Många patienter ställs inför svåra beslut kring behandling, särskilt när bot inte är möjlig och målet istället är att förlänga livet. Adjuvant behandling, som syftar till att minska risken för återfall, innebär ofta både hopp och oro. Rachel Giles, ordförande för VHL Europa, beskriver känslan av osäkerhet, ”Det är ett väldigt svårt beslut eftersom man inte vet vad som väntar runt hörnet. Man vet bara att om man går in genom den dörren, så är det en svart låda”. Diskussioner om risker och livskvalitet är vanliga i patientgrupper och forum, där erfarenhetsutbyte kan ge stöd i beslutsprocessen.

I den nya nationella cancerstrategin lyfts livskvalitet fram som ett av tre övergripande mål, ”Bästa möjliga livskvalitet under och efter cancersjukdom, ett personanpassat stöd för ett gott liv under och efter cancer”. Detta innebär att vården förväntas ta ett helhetsgrepp och erbjuda stöd utifrån varje individs unika behov och önskemål, inte bara fokusera på överlevnad och sjukdomsbehandling. Forskning visar att patientcentrerad vård, där patientens egna värderingar och prioriteringar beaktas, kan förbättra både livskvalitet och behandlingsresultat.

Internationell forskning bekräftar att livskvalitet är en avgörande faktor för patienter med njurcancer. Studier visar att tidig och kontinuerlig dialog om livskvalitet mellan patient och vårdgivare kan minska ångest, förbättra symtomhantering och öka patientens känsla av kontroll. Faktorer som påverkar livskvalitet inkluderar smärta, trötthet, oro för återfall och biverkningar av behandling, men även socialt stöd och möjlighet till delaktighet i beslut kring vård och behandling.

Rekommendationer för ett patientfokuserat arbetssätt:

Individanpassad dialog, uppmuntra samtal om vad som är viktigt för varje enskild patient

Helhetssyn, integrera fysiska, psykiska och sociala aspekter i vårdplaneringen

Delaktighet, involvera patienten i beslutsfattande kring behandling och stödinsatser

Uppföljning, erbjud kontinuerligt stöd och uppföljning även efter avslutad behandling

Livskvalitet är en central fråga för personer som lever med njurcancer. Genom att lyfta patientens perspektiv och integrera evidensbaserad kunskap i vården kan vi skapa bättre förutsättningar för ett gott liv, under och efter cancersjukdom. Internationella njurcancerdagen påminner oss om vikten av att fortsätta utveckla en vård där varje patient får stöd utifrån sina unika behov och önskemål.

Enkel milkshake

Den här himmelskt goda milkshaken blandar Du lätt ihop på ett par minuter. Den är söt och fluffig och serveras i högt glas. Vaniljglass, mjölk och bär är allt som behövs.

4 portioner

8 dl vaniljglass

4 dl mjölk

4 - 6 dl färska bär eller fruktbitar

Mixa vaniljglass, mjölk och bär eller fruktbitar. Servera med hög sked i glas.