Sverige släpper två miljoner fat olja från beredskapslager

Europa undviker just nu bränsleransonering tack vare ett historiskt beslut om att släppa olja från strategiska beredskapslager. Men effekten kan bli kortvarig om konflikten i Mellanöstern fortsätter.

När energiläget snabbt försämrades på grund av kriget i regionen kring Persiska viken beslutade internationella energiorganet IEA att frigöra 400 miljoner fat olja från medlemsländernas reservlager. Syftet är att dämpa de kraftiga prisökningarna och stabilisera marknaden.

IEA bildades efter oljekrisen 1973 med syftet att skydda medlemsländer mot energichocker. Beslutet är det största samordnade reservsläppet i organisationens historia. Under energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina släpptes betydligt mindre, omkring 182 miljoner fat.

Sverige kommer att släppa två miljoner fat drivmedel från beredskapslager, meddelar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i ett pressmeddelande.

Sverige stödjer IEAs initiativ att släppa olja från beredskapslager. Vi har en god beredskap som gör oss mindre sårbara än många andra.

Enligt energimarknadsanalytikern Samuel Ciszuk beror den kraftiga åtgärden på att situationen nu är mer akut än under tidigare kriser.

Nu har vi ett stort, stort hål i oljemarknaden, säger han till Svenska Dagbladet.

Till skillnad från 2022, då rysk olja fortfarande exporterades trots sanktioner, är situationen nu betydligt mer dramatisk.

Det var bara att länder ville undvika att importera från Ryssland. Nu är vi i ett värsta tänkbara scenario där i princip all oljeproduktion från gulfen är stängd.

En avgörande faktor är blockeringen av Hormuzsundet, genom vilken runt 20% av världens oljeleveranser normalt passerar. När transportleden störs påverkas hela energimarknaden.

Flera asiatiska länder har redan tvingats införa olika typer av energibesparingar och begränsningar. Europa har däremot klarat sig bättre tack vare stora strategiska lager.

Enligt Samuel Ciszuk hade situationen annars kunnat bli betydligt mer akut.

Vi kanske är en vecka därifrån. Nu behövs det inte, att släppa så här mycket olja räddar Europa från ransonering.

Samtidigt understryker han att beslutet bara är en tillfällig lösning.

Det här håller oss uppe några veckor till.

Kriget har skapat ett globalt underskott på ungefär 12 miljoner fat olja per dag. Det innebär att de 400 miljoner fat som nu släpps bara täcker bristen i drygt en månad.

IEA-ländernas totala beredskapslager uppskattas till omkring 1,8 miljarder fat, men även dessa reserver kan snabbt minska om konflikten drar ut på tiden.

Den olja som nu släpps från reservlagren måste förr eller senare köpas tillbaka.

Och då kommer världsmarknadspriset på olja bli onaturligt högt för en stund, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

Svårare att be om hjälp

En majoritet av Sveriges äldre upplever att våld och kränkningar mot äldre har blivit vanligare. Samtidigt uppger nästan var tionde att de själva eller någon nära har utsatts efter 60 års ålder. Det berättar Liza di Paolo, pensionärsorganisationen SKPFs förbundsordförande.

En medlemsundersökning från SKPF Pensionärerna där drygt 2 500 personer har svarat. Enkäten visar att 70% anser att våld och kränkningar mot äldre har ökat de senaste åren.

Man blir ledsen och förbannad, säger Liza di Paolo Sandberg, SKPFs förbundsordförande.

Samtidigt uppger 7,6% att de själva eller någon närstående har utsatts för våld, hot eller kränkningar efter 60 års ålder. Det har News55 skrivit om tidigare.

Våra medlemmar vittnar om både egen utsatthet och en växande otrygghet, säger Liza di Paolo-Sandberg.

Enligt undersökningen är psykiskt våld vanligast. Därefter följer fysiskt och ekonomiskt våld. Särskilt utsatta är äldre kvinnor, rapproterar tidningen Senioren.

Undersökningen visar också att problem inte bara handlar om våld. 27% uppger att de själva eller genom någon nära har upplevt kränkande eller olämpligt bemötande inom vård eller äldreomsorg. Samtidigt säger 41% att de har litet eller mycket litet förtroende för att äldre behandlas väl inom äldreomsorgen.

Äldre som utsätts vet inte vart de ska vända sig. Det finns en skuld och skam kopplat till det här våldet som gör att man inte vågar säga något. Man tänker på hur det ska framstå inför barnen eller grannarna om man kommer ut med att man blivit utsatt i flera år. Då blir åren fler istället, och våldet fortsätter, säger Liza di Paolo Sandberg.

En rapport från Roks, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, pekar samtidigt på att våld mot kvinnor inte upphör med åldern, men ofta blir mindre synligt.

Dessutom riskerar äldre kvinnor att inte bli trodda eller identifierade som våldsutsatta. Skador kan avfärdas som tecken på skörhet eller åldrande, medan rädsla ibland misstolkas som förvirring eller demens.

Lägenhet säljes i Märsta (Valsta) Stockholm

Extra rum

Behöver tapetseras om

Vänstra garderobsdörren behöver nya gångjärn/sprintar

Behöver tapetseras om

Behöver tapetseras om

Behöver tapetseras om

Behöver tapetseras om

Behöver tapetseras om och eventuellt nytt golv

Förråd i porten

 

Källarförråd

Hatthyllan tillhör lägenheten

Europas upprustning hotas av ekonomin

Europeiska länder behöver lägga stora pengar på försvaret kommande år, en utmaning om man inte har allmänheten bakom sig, menar forskaren Armida van Rij.

Rysslands imperialistiska ambitioner, Kinas ekonomiska påtryckningar och USAs svåra inställning, försvaret behöver rustas upp men finansieringen kan visa sig vara en svår nöt att knäcka, menar forskaren Armida van Rij i en rapport för tankesmedjan Centre for European Reform (CER).

EU-länderna kämpar med att nå upp till Natos mål om att höja försvarsutgifterna till fem procent före 2035. Tillsammans ska de europeiska länderna lägga ut cirka 8 900 miljarder kronor på försvaret årligen.

Något som Armida van Rij tror kommer bli en rejäl utmaning utan mer genomgående stöd från respektive länders invånare.

Vi behöver ha med oss allmänheten i de här diskussionerna, för många länder är prisökningarna enorma, och flera av de stora försvarsaktörerna har redan ansträngda budgetar, säger hon i en filmad paneldebatt för CER.

Bland Europas länder står främst Frankrike, Italien och Storbritannien inför stora ekonomiska utmaningar. Men generellt sett måste regeringar antingen skära ned på övriga offentliga utgifter eller höja skatter för att kunna öka utgifterna för försvaret, något som riskerar att möta motstånd bland väljare.

Länder som har låg skuldsättning, exempelvis Tyskland, Nederländerna och flera av de nordiska länderna, skulle på kort sikt kunna finansiera försvarsinvesteringarna med lån. På längre sikt måste också de här länderna överväga att höja skatterna.

Rapporten pekar på ett tydligt samband mellan nedskärningar i offentliga tjänster och ett ökat stöd för populistiska partier.

Utmaningen för regeringarna är att skapa ett nationellt samförstånd för ökade försvarsinvesteringar samtidigt som populistiska partier försöker stärka sitt inflytande i Europa, kommenterar Armida van Rij.

Många väljare ställer sig frågande till de uppoffringar som krävs för att finansiera nya försvarsinvesteringar.

I bland annat Danmark, Tyskland, Polen, Rumänien, Spanien och Storbritannien finns det visserligen stöd hos allmänheten för högre försvarsinvesteringar.

Samtidigt anser man i Estland, Frankrike, Ungern, Italien, Portugal och Schweiz att försvarsutgifterna redan är för höga.

Van Rij menar i rapporten att det är viktigt att regeringarna förankrar ett tydligt ”varför", hos respektive lands invånare. Hon menar att regeringar behöver framhäva hotbilden, samhällenas beredskap och betydelsen av trovärdig avskräckning.

Baltikum och Norden ges som exempel där hotbilden redan är tydlig för många medborgare, medan lägesbilden är mer grumlig på andra håll i Europa.

Det vore värdefullt att lära av Finland som ligger i framkant när det gäller synen på säkerhet och förståelsen för säkerhetsfrågor, säger Armida van Rij, till Yle.

Miljontals svenskar gör samma pensionsmiss varje år, påverkar framtida utbetalning

Miljontals svenskar får just nu besked om sin pension. Trots det är det förvånansvärt få som faktiskt loggar in och granskar siffrorna.

Det orange kuvertet, det årliga årsbeskedet för din allmänna pension. En nationalekonom menar att det inte är någon mirakellösning att höja riktåldern för pension och att det är viktigare att skapa starka incitament för att jobba längre och att alla, sammantaget, kommer behöva arbeta mer under livet

En ny undersökning visar att fyra av fem svenskar riskerar att missa möjligheten att påverka sin framtida pension. För många handlar det om beslut som kan få stor betydelse för ekonomin som pensionär.

Varje år får miljontals svenskar information om sin pension, bland annat genom årsbesked från pensionsbolag och myndigheter. Samtidigt visar en ny undersökning att endast omkring var femte person faktiskt loggar in för att se över sin pension när beskedet kommer.

Det innebär att en stor majoritet riskerar att missa möjligheter att påverka sin framtida ekonomi.

Små val i dag kan nämligen få betydande konsekvenser längre fram. Hur tjänstepensionen placeras, vilka avgifter man betalar och vilka sparalternativ man väljer kan påverka pensionsnivån under många år framöver.

Trots detta uppger många att pensionen känns svår att förstå eller något man tänker ta tag i senare i livet.

En viktig anledning till att pensionen bör ses över regelbundet är att den består av flera olika delar. Förutom den allmänna pensionen från staten tillkommer i många fall tjänstepension från arbetsgivaren och ibland även privat sparande.

Det är framför allt tjänstepensionen som många har möjlighet att påverka. Placeringar och avgifter kan variera kraftigt mellan olika alternativ. Därför kan en genomgång ibland innebära att framtida pension förbättras.

Att ignorera pensionsbeskeden riskerar däremot att göra att viktiga val skjuts upp eller aldrig görs.

Pensionsfrågan har blivit allt mer central i den ekonomiska debatten. Flera medier har under senare år lyft hur små beslut kan få stor effekt på pensionen.

Även andra faktorer kan påverka pensionens storlek. Ett längre arbetsliv eller förändringar i sparande och placeringar kan ge tydliga effekter på inkomsterna som pensionär.

För många är första steget att helt enkelt logga in och kontrollera sin pensionsprognos. Där går det att se hur stor pensionen kan bli vid olika pensionsåldrar och vilka delar som påverkar utfallet.

Genom att ta några minuter för att granska uppgifterna kan man också upptäcka om något verkar fel eller om det finns möjlighet att göra förändringar.

Den som regelbundet följer utvecklingen får bättre kontroll över sin framtida ekonomi och minskar risken för obehagliga överraskningar när arbetslivet väl är över.

Så mycket bensin bör Du ha i tanken

Att köra bilen nästan på tom tank kan skapa onödiga problem. Experter menar att många bilförare underskattar hur viktigt bränslenivån faktiskt är för bilens funktion.

Många bilförare väntar tills bränslemätaren nästan når noll innan de svänger in på en bensinstation.

Det kan dock vara en vana som sliter mer på bilen än många tror.

Som E55 tidigare rapporterat kan den kraftiga uppgången i oljepriset snabbt slå mot svenska bilister, eftersom både bensin och diesel riskerar att bli betydligt dyrare vid pumpen.

Experter varnar nu för att en nästan tom tank kan öka risken för tekniska problem i längden.

Enligt branschexperter handlar det inte om att bilen går bättre med en helt fylld tank.

Däremot kan ett alltför lågt bränslenivå skapa flera praktiska och mekaniska risker. Det skriver KDVR.

Det finns en seglivad uppfattning bland bilförare att bilen fungerar bättre direkt efter tankning.

Men enligt AAAs regiondirektör Skyler McKinley är det i praktiken en missuppfattning.

En bil går inte automatiskt bättre bara för att tanken är full, säger han.

Känslan av att bilen går mjukare efter tankning kan snarare bero på den extra vikten från bränslet.

Den ökade vikten kan påverka hur bilens fjädring reagerar, vilket ibland gör att körningen upplevs stabilare.

Det är i stället när bränslenivån blir mycket låg som riskerna börjar uppstå.

Att ofta köra bilen med nästan tom tank kan belasta bränslepumpen mer än nödvändigt.

Bränslepumpen kyls och smörjs delvis av själva bränslet i tanken.

Om nivån blir för låg kan pumpen överhettas, särskilt i äldre eller mer slitna bilar.

Dessutom kan partiklar och sediment som samlas i botten av tanken dras in i bränslesystemet när bränslenivån är låg.

Det kan i sin tur leda till ojämn motorgång, sämre acceleration eller minskad kraft i uppförsbackar.

Experter menar att den bästa tumregeln är att undvika att köra bilen nästan helt tom.

En mer stabil nivå ger bättre förutsättningar för att skydda bilens bränslesystem.

Att hålla minst en kvarts tank är en bra vana för att minska slitaget på bränslepumpen, säger McKinley.

Under vintermånaderna blir bränslenivån extra viktig.

Om tanken är mycket låg ökar risken för kondens i bränslesystemet, vilket i vissa fall kan orsaka problem i kallt väder.

För många bilägare kan en enkel vana alltså göra stor skillnad.

Att fylla tanken i tid kan bidra till att undvika onödigt slitage och hålla bilen i bättre skick över tid.

Veterinärjätten Evidensia ville tysta kritiker, med pengar

Systrarna Lena Leonardsson och Barbro Walsh berättar hur veterinärjätten Evidensia försökte tysta dem efter att deras hund Nico fått fel diagnos. I stället för att skriva på ett tystnadsavtal och få pengarna tillbaka valde de att stå på sig, för djurens skull.

I oktober förra året tog systrarna Lena Leonardsson och Barbro Walsh med sin hund Nico till djursjukvårdsbolaget Evidensia, efter att han misstänktes ha en ögonskada. De fick då rådet att operera bort ögat, annars skulle avlivning bli nödvändigt.

Strax därefter ändrades plötsligt beskedet och avlivning var nu den enda rekommendationen, säger systrarna till P3 Nyheter.

Men ett senare besök på en annan veterinärklinik visade att Evidensia hade mätt Nicos värden felaktigt och att situationen inte var livshotande. Nico är nu 15 år gammal och pigg.

Det hade kunnat sluta på ett mycket mycket sorgligare sätt. Nu fick vi med oss en hund som har överlevt tack vare oss. Hade vi lyssnat på dem hade han varit död och kremerad vid det här laget, säger en av systrarna.

När Lena och Barbro krävde pengarna tillbaka försökte Evidensia få dem att skriva på ett avtal om tystnad. Avtalet innebar att de inte fick anmäla fallet till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård eller tala med media om sin upplevelse.

Herregud, vad är det de skriver? 

Och inte ett enda ord om att de beklagar det. Att vi då ska vara tejpade resten av livet, nej nej, säger de till P3.

Om de hade accepterat avtalet skulle de fått tillbaka drygt 27 000 kronor, men att säga sin åsikt offentligt hade kunnat kosta dem över 59 000 kronor i vite. Trots det har systrarna valt att stå på sig.

Man måste reagera, för djurens skull.

P3 Nyheter har sökt Evidensia för en kommentar.

Företaget skriver att de återbetalar när det är befogat och att avtalet kan ses som ett sätt att förlikas, men att det inte är obligatoriskt att skriva på.

Priserna för djursjukvård har skjutit i höjden, nu vill myndigheten att veterinärer och djursjukhus blir tydligare med kostnaderna.

Kostnaderna för vård av hundar och katter har ökat kraftigt i Sverige, och många djurägare upplever att prisbilden är otydlig. En ny utredning från Konkurrensverket, beställd av regeringen, bekräftar problemen.

Ja, prissättningen för vård av skadade och sjuka djur är nästintill obefintlig, säger Leif Nordqvist, en av utredarna, till Aftonbladet.

Mellan 2020 och maj 2025 har priserna på djursjukvård för hund och katt ökat med i genomsnitt 40%, medan akutpriserna stigit ännu mer, uppemot 50%. Ökningen har skett snabbare än inflationen och förklaras bland annat av bristen på insyn och jämförelsemöjligheter för djurägare.

Vi föreslår bland annat en branschöverenskommelse om bättre prisinformation på vardera vårdgivares webbplatser, säger Leif Nordqvist.

Myndigheten uppmanar redan nu veterinärkliniker att agera innan eventuella lagförändringar. Att publicera priser på vanliga behandlingar, som öroninflammation eller hälta, kan både hjälpa djurägare och locka nya kunder.

Ni vet vad den här typen av vanliga åkommor kostar att behandla, säger Nordqvist.

Utredningen pekar också på försäkringsbolag som en faktor bakom ökande kostnader. Genom att höja takbelopp och premier utan att aktivt försöka hålla nere veterinärpriserna skapas en negativ spiral där vårdgivarna kan höja sina avgifter.

En annan orsak är att jourmonopol förekommer i vissa regioner och vid helger. När det finns få kliniker som erbjuder dygnet-runt-mottagningar saknas konkurrens som kan bromsa prisökningar.

Konkurrensverket påpekar att djursjukvårdstjänster inte omfattas av konsumenttjänstlagen. Det innebär att det är upp till varje klinik att sätta pris, utan krav på ”skälighet”. Utredningen föreslår därför att lagen utvidgas för att ge djurägare större skydd.

Det blir i stället upp till kliniken att göra en egen prisbedömning. Det är en stor nackdel för djurägare och vi vill därför att konsumenttjänstlagen utvidgas, säger Nordqvist.

Förslagen från Konkurrensverket har nu skickats vidare till regeringen för analys.

Vi har precis tagit emot utredningen. Nu ska vi läsa igenom utredningen och analysera förslagen som vi fått och därefter får vi återkomma. Regeringen vill ha en god konkurrens och transparanta priser för djurägaren, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Målet är att djurägare i framtiden ska kunna jämföra priser och få tydligare information om kostnader innan de bestämmer var deras husdjur ska få vård, något som kan lindra den ekonomiska bördan och öka transparensen i branschen.