Höga hyror i nya äldreboenden kan göra det svårare för äldre att flytta, även när behovet finns. I en ny rapport pekas bostadstillägget ut som en nyckel för att fler ska kunna få ett boende som fungerar.
Problemet är inte bara att det saknas platser. Det handlar också om vem som har råd att flytta in när nya boenden byggs. Äldreboendet kan sluka en stor del av pensionen och den som har låg pension kan vara beroende av bostadstillägg. Den som har lite sparande eller något högre inkomst kan däremot hamna i ett mellanläge där stödet minskar, men hyran ändå blir svår att bära.
I rapporten Från hinder till hem föreslås ett moderniserat bostadstillägg som en av flera reformer för att fler äldre ska kunna flytta till rätt boende i tid.
Bakgrunden är att många nya äldreboenden får högre hyror än äldre bestånd. Nyproduktion kostar mer. Lokalerna ska vara tillgängliga, fungera för vård och omsorg, ha plats för hjälpmedel och ge personalen en rimlig arbetsmiljö.
Det kan vara nödvändigt för att bygga moderna boenden. Men för den som ska flytta in blir frågan enkel. Går hyran att betala varje månad?
Bostadstillägg är ett skattefritt stöd för den som har låg pension. Hur mycket man kan få beror på bostadskostnad, inkomster, tillgångar och om man är ensamstående eller sammanboende.
Men maxbeloppet gäller inte alla. Sparade pengar, tjänstepension, kapitalinkomster eller en partner med inkomst kan minska stödet. Därför kan två personer med samma hyra få olika bostadstillägg.
Det är här frågan blir känslig. En pensionär kan ha för låg inkomst för att enkelt klara en hög hyra, men ändå för mycket tillgångar för att få fullt stöd.
Rapporten pekar på att dagens system riskerar att bromsa flyttar till nyproducerade boenden. Om hyrorna stiger snabbare än stöden blir glappet större för den som behöver flytta.
Det handlar inte nödvändigtvis om personer med stora förmögenheter. Det kan räcka med ett mindre sparande, en något högre tjänstepension eller pengar från en bostadsförsäljning för att bostadstillägget ska påverkas.
Pensionsmyndigheten skriver att hela den ekonomiska situationen påverkar om man kan få bostadstillägg. För den som står inför en flytt blir det därför viktigt att räkna på nettot. Det räcker inte att titta på pensionen eller hyran var för sig. Frågan är vad som finns kvar när hyra, mat, omsorgsavgift och andra kostnader är betalda.
117 kommuner i Sverige bedömer att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre 2026. Enligt rapporten väntas dessutom antalet personer över 85 år öka kraftigt fram till 2040.
Men fler platser löser inte hela problemet om hyrorna blir för höga för dem som behöver flytta in. Då riskerar nya boenden att bli svåra att efterfråga, samtidigt som äldre blir kvar i bostäder som inte längre fungerar.
Den som själv står inför en flytt, eller hjälper en anhörig, bör börja med att räkna på hela kostnaden för boendet.
Hyran är bara en del. I ett särskilt boende kan även mat, omsorgsavgift, service och andra avgifter tillkomma. Det är den totala månadskostnaden som avgör om ekonomin håller.
Gör också en preliminär beräkning av bostadstillägg. Pensionsmyndigheten har en tjänst där det går att testa om det är värt att ansöka.
Kontrollera hur sparande, kapitalinkomster och eventuell partner påverkar stödet. För den som säljer en bostad inför flytten kan pengarna från försäljningen också få betydelse.
Spara underlag om pension, hyra, avgifter och tillgångar. Det gör det lättare att ansöka och att förstå vilket stöd som faktiskt kan bli aktuellt.
För den som behöver äldreboende är flytten ofta ett stort beslut. Det kan handla om hälsa, trygghet och att lämna ett hem där man bott länge. Då bör ekonomin inte bli ett hinder som gör att flytten skjuts upp.
Rapportens förslag sätter fingret på ett växande problem. Nya äldreboenden behövs, men de måste också vara ekonomiskt möjliga att flytta in i.
