Allt färre järnvägsfel åtgärdas, samtidigt skenar Trafikverkets kostnader. Trafikverkets produktivitet har minskat med 25% på tio år, samtidigt som myndighetens personalstyrka och antalet konsulter har ökat kraftigt. Nu kräver både Socialdemokraterna och Miljöpartiet förändringar av hur den svenska järnvägen organiseras.
En ny rapport pekar på stora problem inom det svenska järnvägsunderhållet. På tio år har Trafikverkets produktivitet minskat med 25%, samtidigt som allt fler resurser har lagts på organisationen.
Rapporten Den svenska järnvägen behöver en ny myndighet presenterades vid ett järnvägspolitiskt seminarium arrangerat av kampanjen Spårfel och tankesmedjan Arena Idé.
Mellan 2011 och 2024 ökade Trafikverkets personal och anlitade konsulter med mer än 4 500 årsarbetskrafter, enligt rapporten.
Sedan 2015 har myndigheten i genomsnitt rekryterat omkring 40 nya årsarbetare varje månad.
Trots den kraftiga ökningen av personal och resurser har antalet fysiska åtgärder på det statliga järnvägsnätet minskat. Samtidigt har punktligheten försämrats.
Det är en utveckling som nu får politiker och järnvägsexperter att kräva förändringar.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att Trafikverket bör delas upp och att järnvägen ska få en egen myndighet.
Talesättet ”det går som tåget” gäller inte längre för punktlighet, pålitlighet och trygghet. Vi ska vända den utvecklingen, säger han i ett pressuttalande.
Daniel Helldén vill också att mer av järnvägsunderhållet ska tas tillbaka i statlig regi.
Även Socialdemokraterna vill se en förändring. Partiets trafikpolitiska talesperson Aylin Nouri menar att stora delar av resurserna som skulle kunna gå till järnvägen i dag försvinner i administration och upphandlingar.
Jag vill få mer järnväg för varje skattekrona. Därför vill vi få stopp på upphandlingscirkusen och ta tillbaka mer av underhållet i egen regi, säger hon.
Kritiken handlar bland annat om att Trafikverket i dag i stor utsträckning fungerar som beställare av järnvägsunderhåll.
Erland Olausson, jurist och tidigare särskild utredare om framtidens järnvägsunderhåll, anser att det är fel väg.
I dag betraktas inte underhållet som kärnverksamhet, vilket är fel, säger han.
Han jämför situationen med ett industriföretag som skulle lägga ut en central del av sin egen verksamhet på entreprenad.
Frågan om hur den svenska järnvägen ska organiseras lär fortsätta vara en het politisk fråga, inte minst inför valet.