Alla helgons dag

Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum eller Dominica in natali sanctorum, är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Finland och Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. I Finland flyttades den två år senare, till lördagen.

Ursprungligen var dagen alltså en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Inom den latinska riten i romersk-katolska kyrkan är den 1 november, såsom alla helgons dag, en av de förpliktande helgdagarna.

Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag 1953 till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter Alla helgons dag fick 1983 karaktären av Alla själars dag, till minne av alla döda. Sedan 2002 är detta också ett av dagens officiella namn i Den svenska evangelieboken.

Seden att uppmärksamma helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa. Inom de ortodoxa kyrkorna sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst. För ortodoxa kyrkan var åminnelsedagens ursprung Alla martyrers fest, vilken firades t ex i Antiokia. Även inom den romerskkatolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Efter Pantheons invigning till kyrka den 13 maj 608 hänsköts firandet till den 1 november. Datumet fastslogs under påven Gregorius VII.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet (med början i Cluny år 998) alla själars dag den 2 november, som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan för de döda, och kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar de döda "requiem aeternam", "evig vila".

I samband med reformationen upphörde Alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder men hade i Sverige ännu i 1700-talets almanackor namnet Själadagen. Den återinfördes i Svenska kyrkan som helgdag 2002 och infaller på söndagen efter Alla helgons dag; den hade då informellt firats denna dag sedan 1950-talet. För att inte blanda samman "alla helgon" och "alla döda" firas enligt 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" alltid på en lördag i början av november. Den följande "söndagen efter alla helgons dag" har namnet "Alla själars dag". Kollektbönen under Alla helgons dag markerar kyrkans officiella inställning till helgonen, när man ber att "förebilden" av "helgonens skara" skall "väcka oss till ett heligt liv så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar". I Svenska kyrkan är det just "helgonen" som är temat på Alla helgons dag.

Seden att tända ljus på gravarna i allhelgonatid växte i Sverige fram mot slutet av 1800-talet. I äldre tradition tändes gravljus mest på julafton, en sed som levde kvar in på 1940-talet.

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före Alla helgons dag snarast av den folkliga Halloween, en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton), med barnupptåg av olika slag, en sed som sedan mitten av 1990-talet har vunnit spridning också i Sverige, där det fått ta över en del seder från det folkliga påskfirandet. Under Halloween i anglosaxiska länder besöker barn klädda i skräckmundering hus utanför vilka en urgröpt pumpa ställts fram. Barnen kan vara utklädda till onda väsen som häxor, spöken eller liemannen. Ur den utplacerade pumpan har ett skräckinjagande låtsasansikte skurits i syfte att skrämma bort onda andar. Barnen ringer på och om någon öppnar frågar barnen "bus eller godis?". 

Att välja bus innebär att ett skämtsamt rackartyg kommer att drabba dem som har besöks. Detta ska symbolisera de onda andar som följt med upp vid årets skörd. Inte bara kära anhöriga som har lämnat oss under året kommer upp som goda andar, även de onda frigörs vid skörden. Därför ställs pumpan fram för att mota bort de onda andarna från våra hem. De onda andarna avskyr allt med ljus, som solljus eller eldsken. Därför är det viktigt att tända ett levande ljus i pumpan för att öka den avskräckande effekten. En del av seden går ut på att respektera dem som inte firar Halloween, och ett hem utan pumpa vid ingången anses fredat och deltar inte i firandet.

Halloween infaller i de länder där sederna uppstått och vuxit fram alltid den 31 oktober, eftersom det är den dagen som är All Hallow's Eve i dessa länder, med Alla helgons dag som fast helgdag dagen därpå, den 1 november. I Sverige är det ju rent faktiskt "Alla helgons afton" dagen före Alla helgons dag, det vill säga fredagen som infaller mellan 30 oktober och 5 november, men det finns ingen levande praxis i Sverige för när Halloween vore rimligast att fira här. Eftersom det tidigt fanns en motsättning där svenskar vana vid traditionellt svenskt allhelgonafirande med ljus på gravar inte ville se utklädda spöken springa omkring samma dag har frågan varit livligt debatterad och det finns eller har funnits en opinion för "fredag bus, lördag ljus" men på senare år (senare delen av 2010-talet) verkar en mer dogmatisk linje bunden till datumet 31 oktober dominera bland de som yttrar sig i frågan.

Traditionellt sker under allhelgonhelgen högtidlighållandet av döda släktingars minne genom att besöka och utsmycka deras gravar. Kyrkan markerar detta genom gudstjänster på Alla själars dag, som infaller dagen efter, det vill säga på söndagen.

Räkna om

LO kräver nya regler för riktåldern och högre pensioner. Fackorganisationen varnar för att många arbetare redan är utslitna när de når pensionsåldern.

Det är helt orimligt att Sveriges arbetare skulle behöva arbeta ännu längre för att få en bra pension. Alltför många av Sveriges arbetare som börjat jobba tidigt i livet slits redan i dag ut innan de nått riktåldern, säger Johan Lindholm, LO ordförande, enligt Privata Affärer.

Kritiken framförs i LO remissvar på pensionsavgiftsutredningen, där organisationen kräver omfattande förändringar av pensionssystemet.

Riktåldern räknas i dag upp utifrån utvecklingen av medellivslängden. LO anser att beräkningen också måste ta hänsyn till hur hälsa och livslängd utvecklas i breda befolkningsgrupper.

Organisationen pekar på att människor som börjat arbeta tidigt riskerar att vara utslitna redan innan de når riktåldern.

Pensionsavgiftsutredningen visar dessutom att människor skulle behöva arbeta ännu högre upp i åldrarna för att nå de pensionsnivåer som ursprungligen var tänkta.

LO vill att den inkomstgrundade allmänna pensionen ska motsvara 62% av lönen efter ett långt arbetsliv, för personer med normala löner.

För att nå målet kräver organisationen att pensionsavgifterna höjs med två till tre procentenheter.

Men höjningen ska inte bara gynna framtidens pensionärer. LO vill också förstärka redan intjänade pensionsrätter retroaktivt, så att förbättringarna inte enbart kommer dem som arbetar i dag till del.

Organisationen föreslår att höjningen kan finansieras genom att den allmänna löneavgiften sänks.

LO motsätter sig också delar av utredningen som kan tolkas som att den allmänna pensionen bör hållas tillbaka när tjänstepensionerna ökar.

Även Åsa Lindestam, ordförande för PRO, har kritiserat denna del av utredningen i organisationens remissvar.

LO anser att arbetsmarknadens parter själva ska avgöra hur ersättningen för arbete fördelas mellan lön och tjänstepension.

Staten kan inte ta tjänstepensionerna som en förevändning att inte ta sitt ansvar för den allmänna pensionen, säger Johan Lindholm i en kommentar, enligt Privata Affärer.

Alla helgonahelg och gravsmyckning

Idag har jag tänt ljus för min älskade mor och son som jag tyvärr inte får träffa mera i detta liv, men snart får vi ses igen i nästa liv igen.

Asiatiska bananpannkakor

Försvinnande goda, frasiga pannkakor med banan och kokos. Servera dem som dessert, gärna med vaniljglass.

10 stycken

2½ nästan mogna bananer

Smör- och rapsolja

Pannkakssmet:

2½ dl rismjöl

1¼ dl vetemjöl

1¼ dl kokosflingor

206¼ ml kokosmjölk, en liten burk

3⅛ dl standardmjölk

2½ ägg

⅝ tsk salt

Till servering:

Vaniljglass

Ljus sirap

Skala och skiva bananerna tunt. Vispa ihop smeten. Hetta upp en stekpanna med smör- och rapsolja. Häll i smet och lägg på bananskivor. Vänd pannkakan när den stelnat på ytan och stek ½ minut till. Stek resten av pannkakorna på samma sätt. Servera nystekta med glass och sirap.

Svenska kraftnät varnar för nya hot, samtidigt väntar dyr elvinter

Sabotage mot kraftledningar, cyberangrepp och främmande makts kartläggning av svensk energiinfrastruktur. Svenska kraftnät beskriver ett allvarligt säkerhetsläge där hoten mot elförsörjningen växer. Varningen kommer inför en vinter då hushållen redan riskerar höga elräkningar.

Svenska kraftnät ser ett ökat intresse från främmande makt för att kunna störa den svenska elförsörjningen. Myndigheten pekar bland annat på sabotage, cyberintrång och kartläggning av känsliga anläggningar och uppgifter.

Varningen kommer efter en höst med stora prisrörelser på elmarknaden. I södra Sverige steg elpriset med 49% i september 2026. Utöver risken för höga vinterpriser måste elbolag och myndigheter nu förbereda sig för avsiktliga angrepp.

I Svenska kraftnäts uppdaterade hotbild beskrivs sex områden där säkerhetsriskerna är särskilt stora. Det handlar bland annat om angrepp mot anläggningar och digitala system, men också om kartläggning av personal och investeringar som kan ge utländska aktörer tillgång till känslig information.

Ryssland bedöms utgöra det största hotet. Även Kina, Iran och organiserad brottslighet ingår i myndighetens samlade bedömning.

”Ingen går säker”, säger Erik Nordman, säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Svenska kraftnät, till Tidningen Näringslivet.

Kriget i Ukraina har visat hur elnät kan bli direkta mål för attacker. Svenska kraftnät använder erfarenheterna därifrån i arbetet med att skydda anläggningar och bygga upp en beredskap för snabba reparationer.

Svenska kraftnät bedömer att det svenska elsystemet är robust. Men ett riktat angrepp mot viktiga anläggningar kan orsaka strömavbrott även när det finns tillräckligt med elproduktion.

Erik Nordman framhåller att det skulle krävas omfattande störningar för att Sverige ska drabbas av mycket långvariga avbrott.

Det ska väldigt mycket till för att vi ska ha väldigt långvariga elavbrott, säger han till Tidningen Näringslivet.

Svenska kraftnät har rutiner för att återställa elförsörjningen efter större störningar. Erfarenheterna från Ukraina används också för att utveckla förmågan att reparera skadad infrastruktur.

I sin kraftbalansrapport inför vintern bedömer Svenska kraftnät att risken för effektbrist är låg. Produktionen och möjligheterna till import väntas normalt räcka för att täcka efterfrågan, även under perioder med hög förbrukning.

Marginalerna är dock mindre i södra Sverige, där elförsörjningen är mer beroende av överföring från andra elområden och från utlandet.

Vattennivåerna i de nordiska magasinen är lägre än normalt, samtidigt som underhållsarbeten i kärnkraften och höga gaspriser i Europa påverkar elmarknaden.

Sverige använder relativt lite naturgas, men den europeiska gasmarknaden får ändå genomslag i svenska elpriser. När gaseldad elproduktion blir dyrare kan det höja priset även här.

Enligt Energimyndighetens lägesbild är gasförsörjningen stabil på kort sikt, även om prisnivån är fortsatt hög.

Terminsmarknaden pekar också mot en kostsam vinter. Det har tidigare rapporterats om förväntade elpriser över 1,30 kronor per kilowattimme i Mellansverige och närmare 1,60 kronor i sydligaste Sverige under början av nästa år. Det handlar om grossistmarknadens priser, före elnätsavgifter, skatt och moms.

Vid ett längre strömavbrott kan både uppvärmning och vattenförsörjning påverkas. Även mobilnät, internet och kortbetalningar riskerar att sluta fungera om reservkraften inte räcker.

På Krisinformation.se finns råd om hemberedskap vid elavbrott. Där rekommenderas bland annat dricksvatten, mat som går att äta utan uppvärmning, ficklampor och en radio som fungerar utan elnätet.

Kontanter och viktiga telefonnummer på papper kan också vara användbara när digitala tjänster ligger nere. Vid större störningar är Sveriges Radio P4 en viktig kanal för myndighetsinformation.

Extremt provocerande

Jimmie Åkesson sätter ner foten i Sverigedemokraternas interna strid om svenskhet och etnonationalism. I en ovanligt skarpt formulerad debattartikel i Expressen går Sverigedemokratledaren till angrepp mot dem som ifrågasätter partiets linje. Hans besked är tydligt. Den som inte accepterar partiets grundläggande värderingar får lämna.

Under de senaste veckorna har en konflikt blossat upp inom Sverigedemokraterna om vad som krävs för att betraktas som svensk.

Bland de framträdande företrädare som hamnat på olika sidor finns Richard Jomshof och Mattias Karlsson. Diskussionen gäller framför allt vilken betydelse etnicitet och biologiskt ursprung ska ha för svensk identitet.

Nu ger sig partiledaren Jimmie Åkesson in i diskussionen med en lång debattartikel i Expressen.

Han försvarar partiets princip om öppen svenskhet och avvisar uppfattningen att svenskt ursprung är ett nödvändigt villkor för att bli svensk.

Man bör ha respekt för frågeställningens komplexitet, även om jag som sverigedemokrat inte tvekar att svara ja på frågan om man kan bli svensk även om man inte föds som svensk.

Jimmie Åkesson framhåller att svensk nationell identitet och svenskt medborgarskap är två olika saker.

Enligt honom kan politiker ställa krav för medborgarskap, men de bör inte försöka lagstifta om människors nationella tillhörighet utifrån härkomst.

Han kräver också att de som förespråkar en etnisk definition av svenskhet förklarar hur deras idéer skulle omsättas i praktiken.

Richard Jomshof och Mattias Karlsson har olika åsikter om vad etnicitet och biologiskt ursprung betyder för svensk identitet.

En stor del av debattartikeln handlar om skillnaden mellan ideologiska diskussioner och praktisk politik.

Jimmie Åkesson försvarar de kompromisser som Sverigedemokraterna har gjort för att få politiskt inflytande. Han menar att partiets framgångar bygger på förhandlingar och realistiska prioriteringar, inte på att företrädare vägrar kompromissa.

Sedan kommer ett ovanligt hårt angrepp mot dem som anser att partiet övergett sina principer.

Det är mot den bakgrunden extremt provocerande när egocentriska, självutnämnda idéväktare moraliserar över detta och anser sig både vara och veta bättre.

Han fortsätter med en direkt utmaning ärligt talat, vad fan har Ni själva åstadkommit?

Jimmie Åkesson betonar att det ska finnas utrymme för intern debatt, men att partiets företrädare samtidigt måste respektera principprogrammet.

Hans ambition är att Sverigedemokraterna ska fortsätta växa och bli en dominerande politisk kraft under lång tid framöver.

Avslutningen är ett tydligt besked till dem som inte accepterar den vägen.