Saftkräm

Oavsett om Du använder klassisk saft som ska spädas 1-4 eller den variant som ofta finns numera, som ska spädas 1-7, så passar de här måtten. Du behöver alltså inte ändra om Du köper en mer ”modern” saft.

3 dl outspädd saft, t ex jordgubb eller hallon

5 dl vatten

3 msk potatismjöl

Rör ihop saft, vatten och potatismjöl i en kastrull. Koka upp under omrörning tills krämen tjocknar (rör från botten av kastrullen i en ”åtta”). Låt krämen få ett uppkok men inte mer, ta den från plattan så fort Du ser första bubblan, annars kan den bli seg. Häll upp i en skål och strö en nypa strösocker över (för att motverka ”skinn” på krämen). Servera ljummen eller kall med mjölk eller gräddmjölk och kanske lite mandelbiskvier eller små skorpor. 

Begagnad nackmassage säljes

 

Pris 100,00, hämtas i Nacka (Stockholm)

Så gott som ny, provat den några gånger bara

Vid intresse, maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar här

All "ultraprocessad" mat är inte onyttig

Många kopplar ultraprocessad mat till ohälsa. Men det är en förenklad uppfattning som riskerar att bli missvisande, menar livsmedelsforskaren Susanne Bryngelsson.

Ultraprocessad mat har blivit ett återkommande begrepp i diskussionen om kost och hälsa. Men enligt Susanne Bryngelsson, filosofie doktor i livsmedelsvetenskap vid forskningsinstitutet RISE, är debatten ibland förenklad.

I vissa fall handlar den dock inte alls om processning, utan om formulering. Tydligare åtskillnad av dessa koncept behövs för en mer konstruktiv diskussion, skriver Susanne Bryngelsson i en analys.

Med andra ord: skillnaden mellan hur maten är gjord och vad den innehåller är inte alltid tydlig i debatten.

Inom livsmedelsforskning gör man en tydlig skillnad mellan dessa två begrepp, förklarar Susanne Bryngelsson.

Formulering handlar om receptet, vilka ingredienser som används och i vilka mängder. Processning handlar i stället om hur maten bearbetas, till exempel om den kokas, bakas, mals eller värmebehandlas.

När livsmedel kritiseras för att vara ”ultraprocessade” handlar det ofta om ingredienser som salt, socker eller mättat fett.

Ett livsmedels innehåll av dessa ämnen eller energi beror dock ofta främst på valet av ingredienser, och mindre på hur det har processats, skriver Susanne Bryngelsson.

Det betyder att två livsmedel kan vara lika mycket bearbetade, men ändå ha helt olika näringsinnehåll beroende på ingredienserna i receptet.

Samtidigt kan sättet maten bearbetas på spela roll för hur kroppen tar upp näring.

T ex kan upphettning, enligt Susanne Bryngelsson, bryta ner vissa vitaminer, och kokning kan göra att mineraler försvinner i kokvattnet. Processning kan också förändra strukturen i maten, vilket påverkar hur snabbt kroppen tar upp kolhydrater eller andra näringsämnen.

Ett exempel är skillnaden mellan vitt bröd och pasta. De kan innehålla liknande ingredienser, men pasta ger ofta ett lägre blodsockersvar. Det beror på strukturer som bildas under tillverkningen av pasta.

Ett annat exempel, som hon tar upp, är morötter. Kroppen kan ta upp mer betakaroten från rivna eller kokta morötter än från hela råa.

Ny forskning visar också att själva sättet vi äter på kan påverka hur mycket vi får i oss.

I ett forskningsprojekt studerades hur matens textur påverkar hur snabbt människor äter. När deltagarna åt mat som gjorde att de åt långsammare fick de i sig i genomsnitt cirka 370 kilokalorier mindre per dag.

Resultaten tyder på att faktorer som textur och ätbeteende kan vara viktiga för hur mycket energi vi får i oss, skriver Susanne Bryngelsson.

För att göra diskussionen mer tydlig har forskare inom organisationen International Union of Food Science and Technology tagit fram en ny modell för livsmedelsklassificering. Den ska bättre skilja mellan hur mat är sammansatt och hur den tillverkas.

Målet är att framtida diskussioner om mat och hälsa i högre grad ska bygga på vetenskapliga fakta och mer nyanserade sätt att beskriva livsmedel, skriver Susanne Bryngelsson i sin analys.

Landets tio bästa och sämsta vårdcentraler, enligt patienterna

Kvaliteten på landets vårdcentraler varierar kraftigt beroende på var i Sverige Du söker vård. Den bilden framträder tydligt i den senaste nationella patientenkäten för primärvården.

En man har ont i magen. En ny studie visar att var Du bor kan påverka bakterierna i Din tarm och därmed i förlängningen även hur Du mår.

Vi har tidigare rapporterat om hur olika delar av vårdsystemet påverkar patienter, bland annat när väntetider och organisation i vården skapar problem i vårdkedjan.

Den senaste sammanställningen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som redovisas av Senioren, visar nu att skillnaderna mellan landets vårdcentraler är stora.

Den nationella patientenkäten mäter bland annat patienternas upplevelse av bemötande, tillgänglighet, delaktighet och helhetsintryck av vården.

I årets mätning skiljer det mer än 35 betygspoäng mellan den vårdcentral som får högst respektive lägst helhetsbetyg.

Topplaceringen går till Hansakliniken i Kalmar, som får ett helhetsbetyg på 96,1 i patientenkäten. På andra plats ligger Föllinge hälsocentral i Krokom med 94, följt av Fridkullens vårdcentral och BVC i Göteborg på 93,5.

Samtliga i topp tio har ett helhetsbetyg över 91, vilket enligt patientenkäten tyder på mycket hög patientnöjdhet.

I den andra änden av skalan finns vårdcentraler där patienternas upplevelse är betydligt mer negativ.

Lägst betyg får Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö, med ett helhetsbetyg på 59,4. Näst lägst ligger Haparanda hälsocentral på 59,7.

Flera mottagningar i Västra Götaland återfinns också bland de tio lägst rankade, bland annat Närhälsan Angered, Närhälsan Hjällbo och Närhälsan Frölunda.

Skillnaden mellan toppen och botten visar att patientupplevelsen av primärvården kan vara mycket olika beroende på vilken mottagning man besöker.

De tio bästa vårdcentralerna:

Helhetsbetyg enligt patientenkäten.

Kalmar, Hansakliniken: 96,1

Krokom, Föllinge hälsocentral: 94

Göteborg, Fridkullens vårdcentral och BVC: 93,5

Nacka, Kvarnholmens vårdcentral Praktikertjänst: 93,2

Stockholm, Vårdcentralen Hökarängen: 92,6

Borås, Vega vårdcentral och BVC i Fristad: 92,5

Gävle, Hälsocentralen Sjöstaden: 92,2

Stockholm, Botkyrka Ros Care vårdcentral: 92

Markaryd, Gränsbygdskliniken: 91,8

Värmdö, Djurö vårdcentral: 91,7

De tio sämsta vårdcentralerna:

Helhetsbetyg enligt patientenkäten.

Malmö, Vårdcentralen Gullviksborg: 59,4

Haparanda, Haparanda hälsocentral: 59,7

Göteborg, Närhälsan Angered vårdcentral: 61,7

Vara, Närhälsan Vara vårdcentral: 61,8

Helsingborg, Vårdcentral Hjärtat: 61,9

Örebro, Karla vårdcentral: 62

Kumla, Kumla vårdcentral: 62,2

Landskrona, Vårdcentralen Centrum: 62,3

Göteborg, Närhälsan Hjällbo vårdcentral: 62,4

Göteborg, Närhälsan Frölunda vårdcentral: 62,7

Den nationella patientenkäten genomförs regelbundet inom svensk primärvård och bygger på patienters egna svar efter besök på vårdcentraler och hälsocentraler.

Enkäten omfattar bland annat frågor om:

Bemötande från personalen

Möjlighet att få kontakt med mottagningen

Delaktighet i vården

Förtroende för vårdgivaren

Helhetsintryck av besöket

Resultaten används bland annat av regioner och vårdgivare för att följa upp och förbättra kvaliteten i primärvården.

Grattis Anders Bodinger på Din 80 årsdag

 

Om kriget kommer, så kan Din privatekonomi påverkas

Vad händer med lönen, bolånen och försäkringarna om Sverige hamnar i krig? 

Tidigare riksbankschefen ger en bild av vad hushållen kan behöva räkna med, och varför mycket i praktiken är omöjligt att förutse.

Oro för omvärldsläget gör att fler börjar fundera över hur ekonomin skulle påverkas om Sverige hamnade i en allvarlig kris eller ett krig. Den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves påpekar att krigssituationer alltid är svåra att förutse, särskilt i ett land som Sverige där man inte upplevt krig på flera hundra år.

Om ett land hamnar i ett så kallat skymningsläge, där risken för krig ökar kraftigt, påverkas hela ekonomin. Resurser måste omfördelas och staten prioriterar ofta försvar och säkerhet framför annan produktion.

Stefan Ingves beskriver det klassiska ekonomiexemplet om att välja mellan “smör och kanoner”.

Det är ett förenklat sätt att säga att hela samhällsekonomin påverkas. Försvar är inte gratis, allt skall betalas förr eller senare, och omfördelningen av resurser kommer att påverka hela folkhushållet, skriver han i Dagens Nyheter.

Samtidigt påverkas finansmarknaderna. I början kan de fungera relativt normalt, men statens behov av pengar ökar snabbt. Investorer söker sig då ofta till stora och stabila valutor eller tillgångar som guld.

För mindre valutor, som den svenska kronan, kan resultatet bli en försvagning. Det kan i sin tur driva upp inflationen och leda till stigande räntor.

I mer extrema lägen kan staten införa regleringar på finansmarknaderna och styra sparande och lån i ekonomin, förklarar han.

Historiskt har krigsekonomier ofta inneburit större statlig kontroll över både sparande och investeringar. I sådana situationer kan staten bestämma hur pengar används i ekonomin, samtidigt som inflationen urholkar värdet på sparande.

Stefan Ingves beskriver fenomenet som ”finansiellt förtryck”.

När varor blir bristvaror är det också vanligt att en svart marknad uppstår.

Han pekar på exempel från bland annat Finland efter andra världskriget och dagens situation i Ukraina. Vid krigsutbrottet i Ukraina steg inflationen till omkring 25% innan den senare sjönk igen.

På individnivå finns få möjligheter att skydda sig helt ekonomiskt mot krig.

Många försäkringar gäller t ex inte vid krig, eftersom det klassas som force majeure. Samtidigt gäller i regel fortfarande skyldigheten att betala lån, även om situationen i praktiken kan leda till omförhandlingar.

Blir man inkallad till tjänst kan man få ersättning från staten, men bara upp till en viss nivå. Dessutom får arbetsgivare normalt inte säga upp anställda enbart för att de blivit inkallade.

Trots osäkerheten menar Ingves att det finns en enkel slutsats för hushållen.

Det går inte att kontrollera hur ekonomin utvecklas i en krissituation, men det går att försöka bygga en ekonomisk buffert.

Att ha sparande för oväntade utgifter kan göra det lättare att hantera svåra tider.

Hoppas att de lägen jag beskriver aldrig inträffar men vänj dig vid tanken, och räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går, avslutar han.

 

NP Möller