Grattis Per Holmberg von Brömssen på Din 75 årsdag (2026-05-19)

Grattis Leif på Din 73 årsdag (2026-05-19)

 

Bolånen stiger igen, trots oförändrad styrränta

Många hushåll hoppades på lugnare tider efter centralbankernas räntesänkningar. Men nu blir bolånen dyrare igen i flera länder, trots att styrräntorna inte har höjts. Oro för kriget i Mellanöstern och stigande energipriser skakar marknaden.

I både Europa och USA har bolåneräntorna börjat klättra uppåt de senaste månaderna.

I USA ligger räntan på vanliga 30-åriga bolån nu på omkring 6,36%, enligt Financial Times. Även i Europa syns tydliga uppgångar.

I Tyskland har räntan på tioåriga bolån stigit till cirka 3,6%. I Storbritannien har vissa bundna bolån blivit mer än 1% dyrare på bara några månader.

Det innebär högre månadskostnader för den som ska köpa bostad eller förnya sina lån, rapporterar Realtid.

Bakgrunden är den växande oron kring konflikten i Mellanöstern.

Störningar kring oljetransporter genom Hormuzsundet har fått energipriserna att stiga. Samtidigt befarar investerare att inflationen kan ta fart igen.

Marknaden räknar därför med att centralbankerna kan tvingas hålla räntorna höga längre än väntat, eller till och med höja dem på nytt.

Det påverkar direkt räntorna på bolån, även innan några officiella beslut tas.

När bolånen blir dyrare minskar också hushållens möjligheter att köpa bostad.

Flera bedömare ser nu tecken på att bostadsmarknaden kan bromsa in under året. Samtidigt försöker vissa köpare agera snabbt innan räntorna stiger ännu mer.

Utvecklingen slår särskilt hårt i länder där bostadspriserna redan är höga och hushållen är känsliga för ränteförändringar.

Samtidigt finns fortfarande stor bostadsbrist på flera håll, inte minst i USA.

Det gör marknaden extra känslig när lånekostnaderna stiger. Kombinationen av dyra lån och få bostäder väntas dämpa både försäljning och prisutveckling framöver.

För många hushåll innebär det ett osäkrare läge än för bara några månader sedan, trots att centralbankerna ännu inte har höjt styrräntorna igen.

1,5 miljoner svenskar får nu bidrag från Pensionsmyndigheten

Allt fler äldre är beroende av extra pengar utöver den vanliga pensionen. Nu visar färska siffror att över 1,5 miljoner svenskar får olika former av stöd från Pensionsmyndigheten, samtidigt som skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner består.

I december 2025 fick 1 528 000 personer någon form av grundskydd utbetalt från Pensionsmyndigheten. Det handlar bland annat om garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Det kallas lite slarvigt för ett bidrag eftersom det är statliga pengar som betalas ut utan motprestation, men rör sig egentligen om ett grundskydd inom ramen för pensionssystemet.

Av mottagarna var 987 000 kvinnor och 542 000 män. Medianutbetalningen låg på 2 000 kronor i månaden, enligt Pensionsmyndighetens nya rapport.

Rapporten visar också att kvinnors pensioner fortsatt ligger lägre än männens. För personer över 66 år var kvinnors genomsnittliga allmänna pension 15 300 kronor i månaden under 2025.

Pensionärstypfallen har haft en stark inkomstutveckling de senaste tio åren, med ökningar på mellan 12% och 23%. Det kan sättas i relation till att den genomsnittliga inkomstökningen för befolkningen som var 9 % under samma period, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

När änkepension räknas in steg kvinnornas snitt till 15 700 kronor. För män låg motsvarande nivå på 17 700 kronor i månaden.

Skillnaderna syns även tidigare i arbetslivet. Den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för kvinnor under 2024 var 333 600 kronor. För män var siffran 381 500 kronor.

Totalt betalade Pensionsmyndigheten ut 465 miljarder kronor i allmän pension under 2025. Där ingår bland annat inkomstpension, premiepension, garantipension och änkepension.

Den största delen bestod av inkomst- och tilläggspensioner, som uppgick till 384 miljarder kronor. Garantipensionen stod för 32 miljarder kronor medan inkomstpensionstillägget uppgick till 6 miljarder kronor.

Rapporten visar också att det vid slutet av 2025 fanns 6,6 miljoner sparare under 66 år med pensionsbehållning i inkomstpension och/eller premiepension.

Chokladbollar

Dessa chokladbollar får en god smak av att smöret först får puttra. Rulla chokladbollarna i kokos eller pärlsocker, det som Du själv föredrar.

15-20 stycken

100 gr smör

1 dl strösocker

1 msk vaniljsocker

3 msk kakao

3 dl havregryn

3 msk kallt starkt kaffe

Pärlsocker kokos eller strössel

Smält smöret och låt puttra en minut. Blanda socker, vaniljsocker, kakao, havregryn, kaffe och smör med en elvisp. Ställ in i kylskåp så att smeten stelnar lite, cirka 40 minuter. Forma bollar. Rulla i pärlsocker, kokos eller strössel.

Många elbilsägare missar detta, så kan oljekrisen slå mot Dig

Allt fler svenskar väljer elbil för att minska beroendet av bensin och diesel. Men många missar att en ny olje- eller gaskris fortfarande kan få stora konsekvenser även för den som redan kör på el.

När oljepriserna stiger tänker de flesta direkt på dyrare bensin och diesel.

För elbilsägare finns ofta en känsla av att man står utanför den typen av kriser.

Men verkligheten ser betydligt mer komplicerad ut.

Den europeiska energimarknaden är i dag starkt sammanlänkad och elpriserna påverkas fortfarande av utvecklingen inom både gas och oljeproduktion.

I praktiken betyder det att även hushåll som laddar sina bilar hemma kan märka av stigande energipriser när oron ökar på världsmarknaden.

Särskilt i perioder när Europa behöver använda mer gas och kol för att täcka efterfrågan pressas elpriserna snabbt uppåt.

För svenska hushåll blir kopplingen extra tydlig eftersom Sverige trots sin stora vattenkraft är tätt integrerat med resten av Europas elsystem.

Samtidigt har stigande bränslepriser redan bidragit till att fler europeiska bilköpare söker sig mot elbilar i snabbare takt.

När kostnaderna för bensin och diesel ökar förändras också kalkylen för många hushåll där lägre driftkostnader och mindre beroende av oljemarknaden blir allt viktigare argument vid bilköpet.

För många elbilsägare märks utvecklingen framför allt vid publika laddstationer.

Operatörer för snabbladdning justerar ofta priserna när elkostnaderna stiger vilket gör att långresor snabbt kan bli dyrare än väntat.

Skillnaden kan bli särskilt tydlig under vintermånader med hög belastning på elnäten och låg produktion från vindkraft.

Samtidigt förändras hela kalkylen kring elbilsägande när energipriserna blir mer volatila.

För bara några år sedan sågs elbilen nästan som en garanti för låga driftkostnader.

Nu börjar fler inse att kostnadsbilden kan variera betydligt beroende på när och hur bilen laddas.

I takt med att energimarknaden blir mer osäker får också smart laddning större betydelse.

Många moderna laddboxar kan automatiskt starta laddningen under timmar när elpriset är som lägst vilket i vissa fall kan spara stora summor över tid.

För villaägare med solceller blir möjligheten att kombinera egen elproduktion med laddning dessutom allt mer attraktiv.

Trots det är elbilar fortfarande mindre känsliga för oljepriser än traditionella bensin och dieselbilar.

Skillnaden är att el kan produceras från många olika energikällor medan fossila drivmedel fortfarande är direkt beroende av den globala oljemarknaden.

Men utvecklingen visar samtidigt att ingen del av energisystemet längre är helt isolerad från internationella kriser.

 

Aspudden år 1973 visar en stadsdel som fortfarande hade kvar mycket av sin äldre småstadskänsla trots Stockholms snabba utveckling under efterkrigstiden.

Området präglades av låga bostadshus,

lokala butiker och lugna gator där människor levde nära både natur och stadsliv.

Under 1970-talet började Aspudden bli allt mer populärt bland unga familjer och människor som uppskattade den personliga atmosfären.

Tunnelbanan gjorde det enkelt att resa till innerstaden samtidigt som området behöll sin lokala identitet.