Klassiska ris a la Malta med extra smak från äpplen, ett måste på julens dessertbord
4 portioner
5 dl kall risgrynsgröt
1½ dl vispgrädde
1½ tsk vaniljsocker
1 äpple, gärna rött
½ tsk malen ingefära
1½ msk strösocker
Vispa grädden med vaniljsockret och blanda med gröten. Kärna ur och skär äpplet i små tärningar. Blanda med ingefära och socker och vänd ner i riset.
Influensavaccin rekommenderas framför allt till Dig som är 65 år eller äldre, är gravid efter vecka 12 eller har en sjukdom som ökar risken att bli allvarligt sjuk av influensa. Om Du tillhör en rekommenderad grupp är vaccinationen avgiftsfri på våra mottagningar i Region Stockholm, Region Uppsala och Göteborg. Vaccinationen för rekommenderade grupper startar den 2 november 2026, och i Göteborg den 3 november 2026.
Säsongsinfluensa är en årligt återkommande virusinfektion som sprids under perioden oktober till april. Viruset som orsakar säsongsinfluensa förändras varje år och det produceras därför ett nytt vaccin inför varje säsong. Du behöver därmed vaccinera Dig en gång om året för att behålla ett bra skydd mot influensa.
Från den 2 november 2026 kan Du som tillhör en rekommenderad grupp vaccinera Dig avgiftsfritt på mottagningar i Region Stockholm och Region Uppsala. I Göteborgs kommun startar vaccinationen den 3 november 2026. Om Du rekommenderas vaccin mot både influensa och covid19 kan Du ta dem vid samma besök. Du kan läsa mer om vad som gäller för vaccination mot influensa och covid19 på 1177. Region Stockholm publicerar sina regionala besked, t ex startdatum, i Vårdgivarguiden.
Om Du inte tillhör en rekommenderad grupp och betalar själv kan Du få influensavaccin på alla mottagningar.
Du kan drabbas av influensa när som helst på året, men risken är som störst i samband med det årliga utbrottet av säsongsinfluensa.
Anledningen till att det är vanligt att drabbas av influensa under vintermånaderna är att viruset har lättare att överleva under kalla och torra förhållanden och att vi under vintern tillbringar mer tid inomhus. Influensaviruset, som är luftburet, sprids lätt i inomhusmiljöer där många människor samlas, såsom i skolor, på arbetsplatser och i kollektivtrafiken. I sådana miljöer räcker det med att någon som redan är sjuk hostar eller nyser för att viruset ska spridas.
Influensaviruset smittar också vid direktkontakt med någon som är sjuk och kan överleva på ytor i flera timmar och därmed smitta via exempelvis handdukar, tidningar och dörrhandtag.
Det tar en till fyra dagar från det att Du har smittats tills sjukdomen bryter ut, men Du kan smitta andra personer redan dygnet innan symptomen börjar märkas. Det är därför svårt att skydda sig mot influensa på annat sätt än genom vaccination.
Typiska symptom på influensa är hög feber, värk i kroppen, hosta och en påtaglig, allmän sjukdomskänsla. Skillnaden mot en vanlig förkylning är att influensan är kraftigare, ofta med snabbt stigande feber, frossa samt ledvärk. Dessutom är sjukdomsperioden oftast längre än vid förkylning.
Yngre barn kan få andra symptom i samband med influensa, som t ex magont, kräkningar eller diarré.
Alla som vill skydda sig mot influensa är välkomna att vaccinera sig hos oss. Det är särskilt viktigt att Du vaccinerar Dig om Du tillhör en rekommenderad grupp, eftersom influensa då kan utgöra en väsentlig hälsorisk om Du blir sjuk. Dessutom kan risken för att drabbas av allvarliga följdsjukdomar, som t ex lunginflammation, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, vara högre.
Du tillhör en rekommenderad grupp om Du:
Fyller 65 år i år eller är äldre
Är gravid efter vecka 12
Är sex månader eller äldre och har en sjukdom eller ett annat tillstånd som ökar risken för att bli allvarligt sjuk
Följande sjukdomar och tillstånd ökar risken att bli allvarligt sjuk av influensa:
Hjärt- och kärlsjukdom, inklusive stroke. Om Du bara har högt blodtryck räknas du inte hit
Kronisk lungsjukdom, till exempel KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) eller svår astma
Diabetes typ 1 eller typ 2
Lever- eller njursvikt, det vill säga att levern eller njurarna inte fungerar som de ska.
Kraftigt nedsatt immunförsvar, t ex efter en organtransplantation, vid blodcancer eller på grund av läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Tillstånd som gör det svårare att andas eller hosta, t ex kraftig övervikt (BMI 40 eller högre), neuromuskulär sjukdom (sjukdom i nerver och muskler) eller flerfunktionsnedsättning.
Annan sjukdom som gör Dig kraftigt försvagad, t ex demens eller svår psykisk sjukdom.
Du bör också vaccinera Dig mot influensa om Du arbetar inom vård och omsorg nära patienter eller omsorgstagare, t ex inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende för äldre. Samma sak gäller om Du bor tillsammans med någon som har kraftigt nedsatt immunförsvar.
Rekommendationerna för influensa och covid19 är inte desamma. Du kan alltså rekommenderas vaccin mot influensa utan att rekommenderas vaccin mot covid19.
Oavsett ålder kan Du få vaccin mot covid19 efter en läkares bedömning om Du har en svår grundsjukdom. Om Du rekommenderas båda vaccinerna kan Du ta dem vid samma besök.
Mer information om hur vaccinationen går till och vad som gäller i Din region finns på 1177.
Det finns olika typer, så kallade stammar, av influensaviruset. Inför varje influensasäsong tar Världshälsoorganisationen (WHO) fram rekommendationer rörande vilka stammar som årets influensavaccin ska skydda mot.
Standardvaccinet mot influensa, som kan ges till barn och vuxna från sex månaders ålder, följer WHOs rekommendationer och ger ett bra skydd mot tre stammar av influensaviruset. Vaccinets skyddseffekt är dock något lägre hos äldre personer än hos yngre. Det beror på att immunförsvarets funktion dämpas med stigande ålder.
För personer som är 60 år eller äldre kan därför så kallat högdosvaccin (Efluelda) vara ett alternativ. Högdosvaccinet skyddar mot samma stammar som det vanliga vaccinet, men innehåller en fyra gånger så hög dos, vilket ger starkare immunsvar och därmed bättre influensaskydd hos äldre personer.
Det går bra att kombinera influensavaccin med andra vacciner. När Du besöker mottagningen för vaccination mot influensa kan Du välja att samtidigt vaccinera Dig mot covid19, bältros eller pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Om Du rekommenderas vaccin mot både influensa och covid19 kan Du alltså ta båda vid samma besök.
Vi vaccinerar mot covid19 på utvalda mottagningar. Vaccinationen, som utförs på uppdrag av Sveriges regioner, är avgiftsfri för rekommenderade grupper.
På mottagningen i Region Stockholm, Region Uppsala och Göteborgs kommun, där de vaccinerar på uppdrag av Västra Götalandsregionen, är vaccinationen mot influensa avgiftsfri om Du tillhör en rekommenderad grupp. Du kan också vaccinera Dig på de här mottagningarna om Du inte tillhör en rekommenderad grupp, men då bekostar Du vaccinationen själv.
Influensaviruset börjar vanligtvis spridas under senhösten och är som mest utbrett i februari. Vaccinationen mot influensa påbörjas därför ofta i oktober eller november.
Efter vaccinationen tar det två till tre veckor innan Du har ett fullgott skydd mot sjukdom. Skyddet varar i cirka tre till sex månader, vartefter det sakta minskar.
Eftersom influensaviruset förändras varje år och vaccinet anpassas efter årets variant av viruset, varar skyddet endast en säsong.
Influensavaccinet som erbjuds på mottagningarna ges enligt följande:
Vuxna och barn över tre år, Spruta i överarmen
Barn under tre år, Spruta i låret
Antalet doser som Du behöver ta av influensavaccinet beror på Din ålder och om Du har vaccinerats tidigare:
Vuxna och barn över åtta år. En dos av vaccinet ges vid den årliga influensavaccinationen, oavsett tidigare vaccination mot influensa
Barn mellan sex månader och åtta år. Om det är första gången som Ditt barn vaccineras, ges två doser med minst fyra veckors mellanrum. Om barnet har vaccinerats tidigare, räcker det med en dos
Ta med någon form av svensk eller utländsk legitimation. Om Du tillhör en rekommenderad grupp och vaccinationen utförs på uppdrag av regionen, ska legitimationen vara utfärdad av svensk myndighet alternativt bestå av utländskt pass i kombination med svenskt personbevis.
Klä Dig så att det är enkelt att ge vaccin i överarmen, t ex genom att bära en kortärmad tröja.
Det är mycket ovanligt med allvarliga biverkningar vid vaccination mot influensa.
Efter vaccinationen kan Du bli röd, svullen och öm på stället där Du fick sprutan. Andra vanliga biverkningar är feber, huvudvärk och muskelvärk. Barn kan även få sämre aptit och bli lösa i magen.
Vanliga biverkningar vid vaccination med högdosvaccin är ömhet och rodnad på stickstället samt muskelvärk och en övergående sjukdomskänsla.
Besvären brukar gå över efter en eller ett par dagar.
Du ska inte ta vaccin mot influensa om:
Du har en pågående infektion
Du har feber
I vissa fall bör Du prata med Din läkare om det är lämpligt att Du vaccinerar Dig.
Rådgör med Din läkare om:
Du tar blodförtunnande läkemedel
Du är allergisk mot ägg eller kyckling, influensavaccin innehåller alltid ägg, men eftersom mängden är så liten är risken för en allergisk reaktion i de flesta fall väldigt låg
Du har fått en allergisk reaktion vid en tidigare vaccination
Det går bra att ta vaccin mot influensa om Du är gravid eller ammar.
Som gravid löper Du större risk att bli allvarligt sjuk av influensa än om Du inte är gravid. Influensavaccinet ger dessutom Ditt barn ett bra skydd som nyfödd. Det rekommenderas därför att Du vaccinerar Dig efter graviditetsvecka 12.
Om Du utöver graviditet har sjukdomar som gör att Du rekommenderas att vaccinera Dig, kan Du under vissa omständigheter ta influensavaccinet i förtid. Rådfråga i så fall Din barnmorska om det är lämpligt att Du vaccinerar Dig innan graviditetsvecka 12.
Barn som tillhör en rekommenderad grupp kan vaccineras mot influensa från sex månaders ålder. Du hittar de rekommenderade grupperna längre upp på sidan. Barn under tre år får vaccinet med en spruta i benet och barn över tre får vaccinet med en spruta i armen.
Vissa mottagningar erbjuder influensavaccination för företag som vill ge sina medarbetare möjlighet att vaccinera sig mot influensa.
Influensavaccinet ger inte ett hundraprocentigt skydd mot sjukdom, men minskar väsentligt risken för att bli allvarligt sjuk. Du kan därför få influensa även om Du har vaccinerat Dig. Om det skulle hända, blir dock symptomen lindrigare och sjukdomstiden kortare än om Du inte hade vaccinerat Dig.
Du kan minska risken för att bli sjuk genom att undvika sjuka personer, vara noga med handhygienen och inte röra vid ögon, näsa eller mun om Dina händer inte är nytvättade.
Influensavaccinet skyddar i cirka tre till sex månader. Det tar två till tre veckor efter vaccinationen innan Du har ett fullgott skydd, och skyddet gäller bara under en säsong.
Ja, Du kan få influensa även om Du är vaccinerad, eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd. Om Du blir sjuk brukar symptomen bli lindrigare och sjukdomstiden kortare än om Du inte hade vaccinerat Dig.
Om Du har feber eller en pågående infektion ska Du vänta med att vaccinera Dig tills Du är frisk. En lindrig förkylning utan feber hindrar däremot inte vaccination.
Ja, Du behöver vaccinera Dig varje år för att behålla ett bra skydd. Influensaviruset förändras från år till år, och därför tas ett nytt vaccin fram inför varje säsong.
Ja, Du kan ta influensavaccin vid samma besök som vaccin mot t ex covid19, bältros eller pneumokocker.
På flera håll i Sverige finns patienter som har väntat långt längre än vårdgarantins 90 dagar på en beslutad operation eller åtgärd. I Stockholm visar statistiken en median på hela 1 508 dagar, men bakom den uppseendeväckande siffran finns en liten grupp patienter som stått kvar i kön under lång tid.
Att behöva vänta på vård är verklighet för många patienter. På flera håll i landet är väntetiderna betydligt längre än vårdgarantins 90 dagar.
Den längsta medianväntetiden i den aktuella sammanställningen är hela 1 508 dagar, motsvarande drygt fyra år. Enligt sajten Vårdbetygs sammanställning av Socialstyrelsens väntetidsstatistik.
Det gäller Capio Urologi Solna i Region Stockholm, där 11 patienter fortfarande väntar på en beslutad operation eller åtgärd.
1 508 dagar är inte vad en ny patient får vänta på Capio Urologi Solna. Det är medianen för de elva personer som enligt registret stod kvar i kön i slutet av juli, alltså väntetiden för den sjätte längst väntande. De som faktiskt opererades där i juli hade väntat runt fyra veckor. Sedan hösten 2025 är det i praktiken samma lilla grupp som står kvar månad efter månad, och talet växer i takt med kalendern. Om de elva verkligen väntar på en operation, eller finns kvar i registret av andra skäl, går inte att se i den öppna statistiken, säger Arvid Pilhall, grundare av Vårdbetyg.
I Region Dalarna rapporteras en medianväntetid på 963 dagar, alltså mer än två och ett halvt år. Det gäller barn- och ungdomsmedicin vid Falu lasarett, där 173 patienter ingår i statistiken. enligt Socialstyrelsens register
I Västerbotten är medianväntetiden 101 dagar vid Ortopedi Skellefteå. Men det är långt ifrån regionens längsta. Cancercentrums vårdavdelning i Umeå har 1 157 dagar i median med 38 i kön, varav 37 har väntat över 90 dagar. Det är landets näst högsta tal efter Solna, med samma mönster – en liten grupp som står kvar.
Enligt vårdgarantin ska en patient som har fått beslut om behandling normalt erbjudas vård inom 90 dagar.
Vårdgarantins 90 dagar är en gräns, inte ett genomsnitt. I slutet av juli stod drygt 150 000 personer i kö till en operation eller åtgärd i Sverige, och mer än var tredje av dem hade redan väntat längre än 90 dagar, säger Pilhall.
Socialstyrelsens statistik visar samtidigt att 37% av alla som stod i kö till en operation eller åtgärd i slutet av juli 2026 redan hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, drygt 55 000 av 150 000 väntande.
Av dem som faktiskt fick sin operation eller åtgärd under de senaste tolv månaderna hade 86% fått den inom 90 dagar.
Vårdbetyg påpekar att uppgifterna inte ska ses som en enkel ranking av regionerna. Statistiken redovisas på vårdenhetsnivå och gäller olika typer av vård. En region kan därför ha både korta och mycket långa väntetider beroende på vilken verksamhet det handlar om.
Siffrorna anger dessutom medianväntetid. Det betyder att hälften av patienterna har väntat kortare tid och hälften längre tid än den angivna siffran.
Vegetarisk pasta med gräddkokta rotfrukter som smakar ljuvligt till denna pastarätt. Servera gärna med smakrik, riven ost på toppen.
4 portioner
360 gr tagliatelle, gärna fullforn
Cirka 200 gr morot
Cirka 100 gr rotselleri
2 gula lökar
Smör
2 msk vetemjöl
2 dl standardmjölk
2½ dl mellangrädde
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
1 tsk torkad timjan
Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Skala och skär rotfrukterna i bitar. Fräs dem hastigt i smör i en gryta. Rör i mjölet och späd med mjölken. Häll på grädden och låt allt koka cirka 5 minuter. Smaksätt med salt, peppar och timjan. Blanda såsen med den kokta pastan.
Snabbaste tänkbara glassen. Bara att frysa in citronyoghurten för att sedan toppa den med bär efter smak. Strålande att bjuda på som dessert eller som friskt och fräscht mellanmål.
10 portioner
10 dl superkrämig grekisk yoghurt citron 200 gr
312½ gr blandade färska bär
2½ citron, finrivet skal
Frys in yoghurten i sin förpackning eller i portionsskålar cirka 2 timmar. Toppa med färska bär och citron.
Med färdig soppa från Kelda har Du snabbt en varm rätt som Du kan variera med olika tillbehör, den här goda röran med zucchini t ex. Servera gärna med krutonger på toppen också.
2 portioner
5 dl Kelda mild tomatsoppa
200 gr zucchini
1 pressad vitlöksklyfta
1 msk smör
250 gr cottage cheese
Salt och peppar
Tärna zucchini och fräs den och vitlöken i smör 1-2 minuter. Låt svalna och blanda med cottage cheese. Smaka av med salt och peppar. Koka upp soppan under omrörning i en kastrull. Häll upp i tallrikar och toppa med röran.
Här har vi bytt ut bacon mot vitost marinerad med örter och kryddor. Snabbt och gott,
4 portioner
360 gr spaghetti, gärna fullkorn
1 kruka färsk persilja
1 burk Apetina vitost tärnad i i olja örter och kryddor
4 äggulor
Svartpeppar
Koka pastan al dente. Hacka persiljan. Låt osten rinna av men spara oljan. Blanda nykokt pasta med persilja, ost och tillhörande olja efter smak. Lägg upp i tallrikar och toppa med äggula och nymald svartpeppar.
Klassiska ris a la Malta med extra smak från äpplen, ett måste på julens dessertbord 4 portioner 5 dl kall risgrynsgröt 1½ dl vispgrädde 1½ ...
