Från och med i dag träder den nya lagen om informationsplikt i kraft i Sverige. Lagen har varit föremål för en intensiv politisk debatt och har av kritiker kommit att kallas för “angiverilagen”. Syftet med den nya lagstiftningen är att underlätta för Polisen och Migrationsverket att identifiera personer som vistas i Sverige utan laglig rätt.
Den nya lagen innebär att sex statliga myndigheter blir skyldiga att lämna information till Polisen eller Migrationsverket om det finns anledning att anta att en person saknar rätt att vistas i landet.
De myndigheter som omfattas är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vård, skola och socialtjänst omfattas däremot inte av informationsplikten efter att regeringen beslutat om undantag.
Trots dessa undantag finns det farhågor kring vilka konsekvenser lagen kan få.
Arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog säger till SR att personer som vistas i Sverige utan tillstånd kan bli rädda för att söka vård eller annat samhällsstöd, även om sjukvården inte omfattas av informationsplikten. Han pekar också på risken att osäkerhet kring regelverket kan påverka hur information hanteras mellan olika verksamheter.
Lagen har mött stark kritik från flera fackförbund, organisationer och debattörer, som menar att den riskerar att minska tilliten till myndigheter och skapa ett samhällsklimat där människor undviker kontakt med offentliga verksamheter. Därifrån kommer också benämningen “angiverilagen”.
Regeringen försvarar däremot reformen och framhåller att den handlar om att säkerställa att gällande utlänningslagstiftning följs. Migrationsminister Johan Forssell har betonat att personer som fått beslut om att lämna Sverige också måste följa dessa beslut och att myndigheter ska bidra till att lagar efterlevs.
Är det så att man får ett beslut om att man ska lämna landet, då måste man ju följa det. Det är ju inte valfritt att följa svenska lagar i Sverige, säger migrationsminister Johan Forssell till Sveriges Radio.
