Pensionerna vänder uppåt, fler får större del av sin lön

Efter flera år då pensionerna halkat efter kommer nu ett trendbrott. Nya siffror visar att dagens pensionärer får ut en större andel av sin tidigare lön än för bara några år sedan.

För den som gick i pension under 2024 motsvarade den totala pensionen drygt 70% av slutlönen. Det är en tydlig ökning jämfört med 2022, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Det är cirka 6% högre jämfört med 2022, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, skriver Aftonbladet.

Bakom förändringen ligger framför allt de höjda åldersgränserna i pensionssystemet. Fler har väntat längre med att ta ut pension, och då blir månadsutbetalningarna högre.

Enligt rapporten fick kvinnor med medelinkomst i genomsnitt 68% av sin slutlön i pension under 2024. För män låg siffran på 73%.

Det handlar om den totala pensionen, alltså både allmän pension och tjänstepension.

Nivåerna är nu ungefär tillbaka där de låg när det nuvarande pensionssystemet infördes i slutet av 1990-talet.

Men utvecklingen döljer också en viktig förändring: den allmänna pensionen har blivit svagare över tid.

När pensionssystemet var nytt stod den allmänna pensionen för omkring 60% av slutlönen. I dag ligger den på ungefär 50%.

Skillnaden har i stället vägts upp av tjänstepensionerna, som vuxit i betydelse tack vare stark utveckling på finansmarknaden under många år.

För många pensionärer betyder det att tjänstepensionen i dag spelar en avgörande roll för ekonomin efter arbetslivet.

En viktig förklaring till att den allmänna pensionen minskat är att svenskar lever längre än tidigare.

Sedan början av 2000-talet har medellivslängden ökat med mer än tre år. Samtidigt låg pensionsåldern länge kvar kring 65 år.

När pensionspengarna ska räcka under fler år blir varje månadsutbetalning lägre.

För att bromsa utvecklingen har politikerna därför successivt höjt åldersgränserna i systemet.

År 2023 höjdes åldern för garantipension och bostadstillägg från 65 till 66 år. I år höjdes gränsen vidare till 67 år genom den så kallade riktåldern, som följer förändringar i medellivslängden.

Det har fått fler att arbeta längre, eller åtminstone vänta med att börja ta ut pensionen. Och det märks nu i nivåerna på de nya pensionerna.

Hit söker fem gånger fler än det finns plats för

Lön och boende under utbildningen. Jobb efter den. När försvaret utbildar egna ingenjörer söker nästan fem gånger än det finns plats för.

Nu har första omgången av de skräddarsydda utbildningar som Försvarsmakten genomför tillsammans med tre högskolor.

Satsningen kallas Stofu, en förkortning för ”Särskild teknisk officersutbildning”.

Den innebär att man utbildar sig till såväl ingenjör som officer och det visar sig vara populärt.

140 sökande kan räknas in när ansökningsperioden gått ut och av dem kommer cirka 30 att beredas plats på utbildningen.

Försvarsmakten har tidigare rekryterat färdigutbildade ingenjörer, som sedan fått en officersutbildning i efter hand.

Dessutom har man en egen utbildning till teknisk officer, men mest inriktad mot vapensystem.

Den nya utbildningen ska ge bredare tekniska kunskaper till försvaret, är tanken.

Om man vill in på utbildningen. Då gäller att man klarar dubbla krav. Man måste bli antagen både av Försvarsmakten och fylla de krav som krävs för den specifika utbildningen på högskola.

Väl genom nålsögat får de blivande tekniska officerarna under utbildningen en mindre lön och betalt boende.

Efter utbildningen väntar jobb inom försvaret med ungefär samma ingångslön som ”vanliga” högskoleingenjörer har, en lön i nivå med övriga officerare som börjar jobba inom försvaret.

Försvaret ser många fördelar med den nya utbildningen, men det som framför allt driver fram den är naturligtvis den allt mer tekniska krigföring vi ser som driver behovet av den.

Ukrainakriget har snabbt kommit att handla mer om AI, data, 3D-printade drönare och långdistansdrönare än om soldater med kängor på fötterna.

Där ska samarbetet med högskolan i Blekinge, Luleå tekniska universitet och Chalmers bidra till att ge Sverige lösningar för framtida försvar.

Mår bäst när jag utmanar mig själv

Många trappar ner träningen med åren. Johan Lagerman i Linköping har gjort tvärtom. Inför sin 70-årsdag springer han med viktväst, gör hundratals armhävningar och hämtar inspiration från amerikanska Navy Seals. Forskare menar att fler äldre skulle må bra av att våga ta i lite mer.

När Johan Lagerman snörar på sig löparskorna handlar det sällan om en lugn promenad runt kvarteret. Flera gånger i veckan springer han nästan en mil med en viktväst på drygt nio kilo.

Dagen därpå väntar nästa pass, chins, armhävningar och knäböj i långa serier.

Jag har egentligen bara fortsatt göra det jag alltid mått bra av, att röra på mig regelbundet, säger han till Svenska Dagbladet.

Johan Lagerman arbetade tidigare som fysioterapeut och har länge varit van vid träning. För några år sedan upptäckte han den så kallade ”Murph”-workouten på Youtube, en träningsform inspirerad av den amerikanske Navy Seal-soldaten Michael Murphy.

Originalversionen är ökänd för att vara extremt krävande, men Johan valde sin egen väg.

Han började försiktigt, utan viktväst och med kortare pass. Sedan ökade han belastningen steg för steg.

I dag har han en fast rutin över tre dagar, löpning med viktväst, styrkepass och därefter aktiv vila med promenad eller cykling.

Att träna hårt nära 70 år kan låta riskabelt. Men enligt Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet, är problemet ofta det motsatta.

Det största problemet är egentligen inte att äldre personer tränar för hårt, utan att många tränar för lite, säger han till Svenska Dagbladet.

Forskningen visar att kroppen kan fortsätta utvecklas långt upp i åldrarna, om träningen anpassas efter den egna förmågan.

Hög intensitet betyder inte samma sak för alla. Det handlar om att utmana sin egen nivå, inte att jämföra sig med yngre eller med andra, säger Rosendahl.

Han betonar samtidigt att äldre behöver vara mer noga med återhämtningen och öka belastningen gradvis.

För Johan Lagerman handlar träningen minst lika mycket om det mentala som det fysiska.

När det känns tungt försöker han tänka i små steg i stället för att fokusera på hela passet.

Det är regelbundenheten som ger framgången. Börjar jag dagtinga med mig själv mår jag inte bra den dagen, det är mycket skönare att bara göra det.

Många får en känslomässig skjuts när de får utmana sig själva även i hög ålder. Att känna att kroppen fortfarande fungerar ger både självförtroende och en väldigt positiv känsla, säger han.

I augusti väntar nästa utmaning för Johan Lagerman: Midnattsloppet tillsammans med familjen.

Den här gången lämnar han dock viktvästen hemma.

Då ska jag springa utan viktvästen, förhoppningen är att jag kommer att flyga fram då, säger han och skrattar.

Han beskriver fortfarande träningen som något lekfullt snarare än militäriskt.

Mjölkchokladcheesecake

Gör cheesecaken tvärtom med kakbotten smulad överst och Du har en god och flott efterrätt på ett kick.

Receptet gäller för 4 portioner:

Kaksmul:

6 digistivekex

30 gr smör

1 tsk krossade kardemummakärnor

150 gr mjölkchoklad

250 gr Kesella kvarg

1 dl vispgrädde

1 msk vaniljsocker

2 dl bär

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Krossa eller mixa kexen fint. Smält smöret och rör ner smulorna och kardemumman. Lägg det på en plåt med bakplåtspapper och rosta i mitten av ugnen 6–8 minuter. Smält chokladen i mikro eller över vattenbad. Rör ner kvargen. Vispa grädde och socker fast och blanda med chokladsmeten. Fördela smeten i glas och låt stå i kyl minst 30 minuter. Strö över smulorna och garnera med bär vid servering.

Hett grönsaksris

Risrest blir risfest. Lika gott kallt som varmt, som det är eller som med något fräscht tillbehör.

4 portioner

2½ dl jasminris

1 morot

1 rödlök

125 gr salladslök

2 msk smör

1 pressad vitlöksklyfta

1 msk riven färsk ingefära

2 msk ostronsås

2 msk sweet chilisås

2 msk japansk soja

Sås:

2 dl turkisk yoghurt

1 msk sweet chilisås

1 krm salt

Koka riset. Skala moroten och löken. Skär dem i skivor och bitar. Strimla salladslöken. Fräs lök och morot i smör i en stor stekpanna tillsammans med vitlök och ingefära. Rör i kokt ris och låt steka med några minut. Smaksätt med ostronsås, sweet chilisås och soja. Blanda yoghurt med sweet chilisås och salt. Servera riset med såsen.

Gurksoppa med pepparrot

Härlig gurksoppa med sting av pepparrot och några droppar tabasco. Soppan serveras varm med ett gott bröd och pepparrotsgrädde på toppen.

4 portioner

700 gr gurka

1 gul lök

6 dl vatten

2 tärningar grönsaksbuljong

1 tsk torkad körvel

Några droppar tabasco

1 dl mellangrädde

Till servering:

1½ dl mellangrädde

1 msk riven pepparrot

Skär gurkorna i bitar, spara en bit till garnering. Skala och grovhacka löken. Mixa gurka och lök i en matberedare tills det är finfördelat. Koka upp vattnet och rör ner gurkröra, buljongtärningar, körvel, tabasco och grädde. Låt soppan koka någon minut. Hyvla eller skiva resten av gurkan i tunna skivor och lägg ner i soppan. Vispa grädden, smaksätt med pepparrot och servera till soppan tillsammans med bröd.