Så gör Du perfekt äggröra hemma

För många är äggröra den perfekta starten på dagen, men att få den riktigt krämig och saftig är inte alltid så lätt. Stjärnkocken Bent Stiansen menar dock att hemligheten är enklare än många tror.

Den norska kocken Bent Stiansen, har lagat mat på hög nivå i decennier. Hans restaurang Statholdergaarden har haft en stjärna i Michelinguiden i snart 30 år.

Och är det något han verkligen kan, så är det att laga äggröra.

Äggröra med härlig smak av gräslök är fina barndomsminnen. Jag äter det ofta i dag. Två skivor rågbröd med äggröra. Då är jag lycklig, säger han till norska Aftenposten.

Bent Stiansen menar att många gör misstaget att steka äggröran för snabbt och på för hög värme.

Då blir den brun i kanterna och torr. Det är inte gott. Eller färdig omelettmix som stått i ugnen i evigheter. Det är helt fruktansvärt, säger han.

Han avråder också från att låta äggröran stå länge innan servering. Äggröra ska helst ätas direkt när den är färdig.

Men att lyckas med en riktigt god äggröra behöver egentligen inte vara svårt, det krävs bara lite tålamod.

Världens bästa äggröra kommer från Frankrike och heter œufs brouillés. Den ska lagas i vattenbad, lugnt och försiktigt, så att den blir saftig, god och krämig, förklarar Stiansen i Aftenposten.

Därför blir äggröran godare på låg värme

När äggen tillagas långsamt får proteinerna tid att stelna utan att äggen bli torra.

Många tror att man måste vänta med att krydda äggröran tills den är färdig. Men Bent Stiansen menar att det går alldeles utmärkt att salta äggen redan innan tillagningen.

Han använder dessutom grädde, aldrig crème fraîche. Den syrliga smaken från crème fraîche passar enligt honom sämre tillsammans med ägg.

För honom är kvalitet på äggen avgörande, bra ekologiska ägg ger mörkare gulor och fylligare smak. 

Ett av kockens viktigaste tips kommer allra sist i tillagningen. När äggröran nästan är klar tar han bort den från värmen och rör ner några klickar kallt smör. Stiansen förklarar att smöret kyler ner och ger en krämigare konsistens.

Eftersom äggröran fortsätter att tillagas även efter att den tagits bort från värmen gäller det att inte vänta för länge.

Så gör Du bättre äggröra hemma:

Tillaga i vattenbad istället för stekpanna. Använd en matsked grädde per ägg. Salta innan tillagning. Rör långsamt hela tiden. Ta bort äggröran innan den känns helt klar. Rör ner kallt smör på slutet. Servera direkt för bästa konsistens.

Undersköterskor halkar efter igen

Undersköterskor i Region Gävleborg ska få möjlighet till extra pengar för lång och trogen tjänst, men först efter dubbelt så lång tid som sjuksköterskorna. Nu växer kritiken från facket Kommunal, som anser att regionen behandlar personalgrupperna olika.

Region Gävleborg vill införa ett särskilt kontinuitetstillägg för undersköterskor. Tanken är att fler ska vilja stanna kvar i yrket och på samma arbetsplats under längre tid.

Men villkoren skiljer sig tydligt mellan olika yrkesgrupper.

Sjuksköterskor får ett lönepåslag på 2 000 kronor i månaden redan efter två år på samma arbetsplats. För undersköterskor dröjer motsvarande tillägg till efter fyra år.

Det får Kommunal att reagera kraftigt.

Det är diskriminering faktiskt. Politikerna gör skillnad på folk, säger Linda Pettersson Lind, sektionsordförande för Kommunal i Region Gävleborg, till Arbetet.

Kommunal har länge drivit frågan om att även undersköterskor ska få ett kontinuitetstillägg. Därför välkomnar facket i grunden att regionen nu vill införa det.

Samtidigt menar Linda Pettersson Lind att det är svårt att acceptera att undersköterskor måste vänta betydligt längre än sjuksköterskor för samma ersättning.

Det är bra att man har kommit på att man även ska premiera undersköterskor, men det är fel att vi får vänta så mycket längre, säger hon.

Hon framhåller också att undersköterskor i dag har ett stort ansvar i vården.

Vi gör jättemycket av sjuksköterskornas jobb. T ex lär vi upp nya sjuksköterskor, tar på oss delegeringar och mycket annat. Utan oss hade det inte gått ihop i regionen.

Patrik Stenvard (M), som ansvarar för frågan i regionen, säger att det ursprungliga tillägget för sjuksköterskor infördes för att minska beroendet av dyr hyrpersonal.

Syftet från början var att minska på inhyrd personal. Det problemet ser vi inte med undersköterskor, säger han.

Han menar därför att det är rimligt att reglerna ser olika ut mellan yrkesgrupperna.

Det är inga konstigheter att det skiljer sig. Det är olika villkor för olika yrkesgrupper och olika avtal.

Satsningen på undersköterskor väntas kosta Region Gävleborg omkring 14 miljoner kronor per år.

Frågan är dock inte avgjord ännu. Vänsterpartiet vill att undersköterskor och sjuksköterskor ska omfattas av samma villkor och har lagt ett eget förslag inför kommande politiska diskussioner senare i maj.

För många undersköterskor handlar frågan om mer än bara pengar, det handlar också om hur deras arbete värderas.

Allt fler ångrar pensionen, frågorna Du bör ställa innan Du börjar jobba igen

För många blev pensionen inte den frihet de hoppats på. Nu väljer allt fler att återvända till arbetslivet, men experter varnar för att beslutet kan få oväntade konsekvenser för både ekonomi, skatt och livskvalitet.

Stigande priser, längre liv och en vardag som inte blev som planerat får fler pensionärer att börja arbeta igen. Internationellt talas det allt oftare om fenomenet “unretirement”, där personer som redan gått i pension väljer att återvända till arbetslivet.

Men innan beslutet tas finns flera viktiga frågor att ställa sig, enligt experter som varnar för att ett ogenomtänkt steg kan påverka både pensionen och privatekonomin under lång tid framöver.

Att arbeta efter pensionen har blivit betydligt vanligare under senare år. För vissa handlar det om ekonomi. För andra om social gemenskap, struktur eller känslan av att fortfarande behövas.

I Kiplinger beskriver flera amerikanska experter hur många pensionärer underskattar hur stort beslutet faktiskt är när de börjar arbeta igen efter pensionen.

En viktig orsak bakom utvecklingen är att många pensionärer fått högre kostnader än de räknat med. Boende, mat och energi har blivit dyrare samtidigt som många lever betydligt längre än tidigare generationer.

I Sverige visar statistik från SCB att antalet äldre ökar snabbt samtidigt som allt fler väntas leva många år efter pensionen. För vissa pensionärer räcker därför inte pensionen riktigt till för den livsstil man tänkt sig.

Samtidigt beskriver flera rådgivare att många också underskattar hur mycket inflation och stigande levnadskostnader påverkar ekonomin över en längre pensionstid.

Att återvända till arbetslivet kan stärka ekonomin, men det påverkar också skatt, pension och vardag på flera sätt.

I Sverige kan arbete efter pension ge lägre skatt genom förhöjt grundavdrag och jobbskatteavdrag. Samtidigt kan extra inkomster påverka bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och andra behovsprövade ersättningar.

Pensionsmyndigheten beskriver också hur arbete och pensionsuttag ofta behöver planeras tillsammans för att undvika oväntade skatteeffekter och få bättre överblick över ekonomin som “jobbonär”.

I artikeln hos Kiplinger beskriver flera experter att pensionärer ibland återvänder till arbetslivet utan att egentligen fundera på varför. För vissa blir arbetet positivt och socialt stimulerande. För andra riskerar det att skapa ny stress eller känslan av att aldrig riktigt få lämna arbetslivet bakom sig.

Flera rådgivare rekommenderar därför att pensionärer först funderar på vad de faktiskt saknar i pensionärslivet. Är det inkomsten, gemenskapen, rutinerna eller känslan av mening?

Svaret kan påverka vilken typ av arbete som passar bäst och om lösningen verkligen behöver vara att gå tillbaka till ett heltidsjobb.

En tydlig trend är att många äldre söker mer flexibla lösningar när de börjar arbeta igen. Det kan handla om konsultuppdrag, deltidsarbete, säsongsjobb eller projektanställningar snarare än traditionella heltidsjobb.

För många blir kombinationen av pension och viss arbetsinkomst ett sätt att både stärka ekonomin och behålla större frihet.

Samtidigt varnar experter för att pensionärer ibland accepterar sämre villkor eller hög belastning eftersom de känner ekonomisk press.

Det här bör Du tänka igenom innan Du börjar jobba igen:

Hur påverkas skatten om Du börjar arbeta igen?

Påverkas bostadstillägg eller andra ersättningar?

Behöver hela pensionen tas ut samtidigt som Du arbetar?

Är det ekonomin eller något annat Du egentligen saknar?

Hur påverkas hälsan och livskvaliteten av att börja jobba igen?

Vilken typ av arbete passar Din livssituation i dag?

Finns möjlighet till deltid eller flexibla uppdrag?

Pensionen behöver inte längre vara en så skarp slutpunkt mellan arbete och ledighet. I stället blir åren efter 65 år allt oftare en period där arbete, pension och fritid kombineras på olika sätt.

Det är just därför flera experter lyfter fram att beslutet med börja jobba igen också kräver mer planering än många först tror. För när pensionen väl förändras påverkas ofta betydligt mer än bara inkomsten varje månad.

Gröt gjorde att rött hår spreds i Europa

Ljushyade och rödhåriga människor kan ha fått en evolutionär fördel när Europas invånare gick från jakt till jordbruk. En ny stor DNA-studie visar att människans utveckling tog fart efter bondesamhällets genombrott, och forskarna tror att kosten spelade en avgörande roll.

En internationell forskargrupp har analyserat DNA från nästan 16 000 människor som levde i Europa och Mellanöstern för tusentals år sedan. Resultaten, som publicerats i tidskriften Nature, pekar på att människans evolution förändrades snabbare än man tidigare trott efter jordbrukets framväxt för omkring 10 000 år sedan.

Tidigare har forskarna bara känt till ett fåtal genetiska förändringar från perioden efter att människan blev bofast. Nu har nästan 500 genvarianter identifierats som tycks ha gynnats av det naturliga urvalet.

Vi ser dramatiska förändringar, säger Harvardprofessorn David Reich, som lett studien, till Nature.

En av de tydligaste förändringarna handlar om ljus hud och rött hår. Forskarna tror att det hänger ihop med en ny kosthållning när människor slutade leva som jägare och samlare.

Tidigare fick människor mycket D-vitamin genom fisk, kött och annan animalisk föda. När spannmål och gröt blev vanligare minskade mängden D-vitamin i maten.

Ljushyade personer har lättare att bilda D-vitamin från solljus, särskilt i nordliga och solfattiga områden. Därför kan gener för ljus hud och rött hår ha blivit vanligare eftersom de gav bättre förutsättningar att överleva.

Torsten Günther, forskare i populationsgenomik vid Uppsala universitet, beskriver studien som ovanligt omfattande.

Bara det faktum att datamängden är så enorm gör att man kan reducera bruset och osäkerheten i den här typen av mätningar, säger han till Dagens Nyheter.

Han menar att teorin om D-vitamin är stark, men påpekar samtidigt att utvecklingen inte är helt enkel att förklara.

Jägare och samlare i Skandinavien hade nämligen relativt ljus hud redan för 8 000–10 000 år sedan, medan människor längre söderut ofta var mörkare.

Om Du är rödhårig i Spanien är risken att få hudcancer väldigt hög. Men om Du är rödhårig på Irland, med 300 regndagar om året, så spelar det inte så stor roll, säger Torsten Günther.

Forskarna menar att resultaten utmanar den gamla bilden av att människans evolution nästan stannade av när jordbrukssamhället tog över.

Tvärtom tycks människan ha fortsatt anpassa sig snabbt till nya livsvillkor, både till maten på tallriken och till klimatet runt omkring.

Ett annat välkänt exempel är att många vuxna i Norden utvecklade förmågan att tåla mjölk och bryta ner laktos långt efter att jordbruket infördes.

Hastighetsmätare säljes

 

Hastighetsmätare finns i Nacka/Finntorp

Peugeot 406. årsmodelll 2001

300:00

Maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar nedan om Du är intresserad

Äldre stolar säljes

Gungstolen är 1950-talet och lilla barnstolen är från 1930-talet

Stolarna säljes för 600,00 för bägge

Finns i Gottröra (Stockholm)

Är Du intresserad så maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar nedan så jag vet hur jag ska få tag i Dig