En Kremlstödd betaltjänst har fört 6,9 miljarder dollar genom västerländska storbanker trots sanktionerna. Drygt hälften hamnade i Kina och Hongkong, och det kan bara vara toppen av isberget.
Summan kommer från hundratusentals läckta filer som Financial Times har granskat. Filerna kommer från betalbolaget A7 och täcker perioden från slutet av 2024 till augusti 2025.
Upplägget, som rundade sanktionerna med miljarder, byggde på skalbolag och förfalskade fakturor. Men den verkliga omfattningen är sannolikt långt större än 6,9 miljarder.
Tre veckor före FTs granskning skickade brittiska National Crime Agency ut en varning till hela finansbranschen. Det var första gången ett sådant larm riktades mot A7 specifikt.
Enligt myndighetens varning om A7 säger bolaget självt att det gjort upp affärer för över 86 miljarder dollar under sitt första år. Siffran är A7s egen, men den är tolv gånger större än det FT kunnat spåra. Larmet kopplar även nätverket till aktörer knutna till den iranska staten.
Myndigheten beskriver också hur det gick till. Skalbolagen, som A7 kallar underagenter, registrerades runt om i världen men styrdes från Ryssland. De anställda använde VPN-tjänster för att se ut att befinna sig i samma land som banken de sökte konto hos.
Läckan visar hur fakturorna tillverkades. I februari 2025 gällde en betalning på 3,6 miljoner yuan i själva verket 500 nattkikare till en rysk kund. På pappret var det härdat glas. Personalen övervägde att kalla varorna skor, men avstod eftersom tidigare betalningar till samma mottagare hade beskrivits som optik.
A7 hade ett bibliotek med tusentals falska eller kopierade företagsstämplar. Tullkoder för sanktionerade varor byttes mot närmaste tillåtna alternativ, och en särskild mjukvara rensade dokumenten från kyrilliska bokstäver.
Mest pengar gick genom First Abu Dhabi, Emiratens största bank. Där skickade 17 A7-bolag ut över 1,8 miljarder dollar. Standard Chartered i Hongkong tog emot 1,1 miljarder, Citigroups kunder 74 miljoner och Deutsche Banks kunder i Europa omkring 18 miljoner.
Den största enskilda betalaren var ett kirgiziskt statligt handelsbolag. Enligt det brittiska larmet avvecklades det i februari 2026.
A7 grundades av den moldaviske oligarken Ilan Shor, med stöd av den ryska statsbanken Promsvjazbank.
Vi ger företag och länder frihet, eftersom vårt system är immunt mot sanktioner, sa Shor till nyhetsbyrån Tass i juli.
Zach Tvarozna, tidigare bankanalytiker inom den amerikanska statsförvaltningen, säger till FT att materialet borde få oss att tänka om kring hur svårt det är att hålla det traditionella korrespondentbanksystemet rent.
First Abu Dhabi uppger att alla identifierade konton är stängda. Standard Chartered, Citigroup, JPMorgan och Deutsche Bank vill inte kommentera.
Granskningen kommer mitt i en vecka då sanktionsarbetet prövas. EU strök två oligarker från listan efter krav från tre medlemsländer, samtidigt som Trump skrev under nya sanktioner.
Ryssland har också hittat vägar via Maldivernas lyxöar. I Sverige fick en bilhandlare betala för sanktionsbrott efter köp från ryska ambassaden.
