Därför håller vissa relationer bättre än andra

Personlighet spelar större roll för kärleken än många tror. Nu visar forskning vilka typer som oftast får långvariga och harmoniska relationer, och vilka kombinationer som löper störst risk för konflikter, otrohet och skilsmässa.

Varför fungerar vissa par tillsammans år efter år medan andra fastnar i ständiga konflikter? 

Enligt psykologiforskningen handlar det mindre om gemensamma intressen och mer om hur våra personligheter fungerar ihop i vardagen.

Det handlar främst om tre saker: hur vi tolkar vår partner, reagerar känslomässigt och beter oss, i konflikter och i vardagen, säger Anna Dåderman, professor i psykologi vid Högskolan Väst och medicine doktor i rättspsykiatri vid Karolinska Institutet, till Dagens Nyheter.

Forskningen bygger på den så kallade femfaktormodellen, där personligheten delas in i fem grunddrag, öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, välvillighet och neuroticism.

Vissa egenskaper visar sig gång på gång vara positiva i kärleksrelationer.

Personer med hög välvillighet beskrivs ofta som empatiska och bra på att lösa konflikter. Den som har låg grad av neuroticism är vanligtvis lugnare och mindre känslostyrd.

Det är två stabila personer med låg stressnivå, som ofta fungerar jättebra i längden, säger Anna Dåderman.

Störst risk för konflikter finns enligt forskningen när båda parter har hög neuroticism, alltså lätt blir oroliga, stressade eller känslomässigt upprörda.

Risken är stor att de trissar upp varandra och fastnar i en negativ känslomässig spiral, säger Anna Dåderman.

Även stora skillnader i vardagsbeteenden kan tära på relationen över tid. Den som är mycket strukturerad och ordningsam kan till slut irritera sig på en partner som är spontan eller rörig.

Samma sak gäller sociala behov. Om den ena vill umgås med folk hela tiden medan den andra behöver lugn och återhämtning hemma kan missnöjet växa.

Motsättningarna blir ofta mer kritiska när man eventuellt får barn, ska hämta på förskolan och få vardagen och ekonomin att gå ihop, säger Anna Dåderman.

Många tror att liknande personligheter är nyckeln till ett lyckligt förhållande. Men forskningen ger en mer nyanserad bild.

I början av relationen kan likheter skapa trygghet och attraktion. På längre sikt är det viktigare hur personligheterna kompletterar varandra och hur paret hanterar konflikter.

Det är en vanlig uppfattning att man ska vara lika i en relation, men forskningen stöder inte riktigt den idén”, säger Anna Dåderman.

En lugn och trygg partner kan till exempel hjälpa en mer orolig person att hitta balans. På samma sätt kan en social och utåtriktad partner få med den mer introverta ut i nya sammanhang.

Trots att personligheten påverkar relationen starkt menar forskarna att inget förhållande är dömt på förhand.

Det avgörande är hur vi anpassar oss till varandra över tid och möter utmaningarna tillsammans, säger Anna Dåderman.

Alzheimers sjukdom, blodtest för tidig upptäckt

Blodtest för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom har nu tagit ett stort kliv in i den svenska sjukvården. Ett svenskutvecklat blodtest, som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, börjar implementeras i klinisk rutin. Det här är en betydande framgång efter över 15 års forskning, och testet har visat sig vara säkert och användbart både för forskning och kliniskt bruk.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och drabbar idag drygt 100 000 personer i Sverige. Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 svenskar i någon form av demens, och många av dem har Alzheimers sjukdom. Sjukdomen är vanligast efter 65 års ålder, men kan även drabba yngre, vilket gör det särskilt utmanande för familjer där personen är yrkesarbetande och har yngre barn. Det beräknas finnas omkring 10 000 yngre med Alzheimers i Sverige. Samhällskostnaderna är enorma, med över 80 miljarder kronor per år endast för demenssjukdomar.

Tidigare har diagnostiken av Alzheimers krävt avancerade undersökningar som analys av cerebrospinalvätska eller PET-avbildning av hjärnan, vilket är dyrt och inte alltid tillgängligt i primärvården. Blodtester som mäter olika biomarkörer, särskilt proteinerna amyloid beta och tau (inklusive en speciell form, p-tau217), har nu visat sig kunna identifiera Alzheimers sjukdom med hög säkerhet, upp till 90–95% i vissa studier. Detta innebär att fler patienter kan få en tidig diagnos och därmed möjlighet till behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.

Professor Henrik Zetterberg, en pionjär inom området och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, har varit central i utvecklingen av dessa test. Han menar att Sverige har varit världsledande inom både diagnostik och läkemedelsutveckling, men att vi nu riskerar att bli omsprungna av andra länder där test och nya behandlingar redan används kliniskt1. I USA har exempelvis läkemedlet lecanemab, utvecklat av svenska BioArctic, varit i kliniskt bruk sedan 2023, medan EU gav godkännande först i april 2024.

Det nya blodtestet fungerar i en tvåstegsmodell. Om resultatet visar en hög koncentration av biomarkörer kan man med hög säkerhet säga att det finns Alzheimersförändringar i hjärnan. Om resultatet är lågt kan man till cirka 95% säga att det inte är Alzheimers. Mellan dessa två nivåer finns en gråzon på cirka 15%, där man kan behöva komplettera med andra undersökningar.

Blodtesterna kan minska behovet av mer avancerad och dyr diagnostik, vilket snabbar upp handläggningstiderna och sparar stora resurser inom vården. I Skåne pågår studier för att undersöka hur plasma-P-tau217 kan underlätta diagnostik och handläggning av patienter med kognitiva besvär i primärvården2.

Blodtesterna gör det möjligt att upptäcka Alzheimers redan 15–20 år innan symtom uppträder. Förhoppningen är att testen i framtiden ska användas ännu tidigare och bredare, särskilt om det finns behandlingar som kan förhindra sjukdomsutbrottet. Henrik Zetterberg är optimistisk inför framtiden och menar att forskningen nu fokuserar på att få bort amyloidklumparna innan de orsakar nervcellsskada.

Det är dock viktigt att komma ihåg att inget blodtest är 100% säkert. Resultaten måste alltid tolkas i ett komplett kliniskt sammanhang och tillsammans med andra utredningar.

Blodtester för Alzheimers sjukdom är nu på väg att bli en del av den svenska sjukvården. De kan snabba upp diagnostiken, minska behovet av avancerade undersökningar och ge fler patienter möjlighet till tidig behandling. Detta är särskilt viktigt nu när nya sjukdomsmodifierande läkemedel har godkänts. För att fullt ut kunna utnyttja potentialen krävs dock snabb implementering och tydliga riktlinjer för hur testen ska användas i klinisk praxis.

Läkare och apotekare i stor bedrägerihärva, utnyttjade sjuka kvinnor

Flera läkare och apotekare misstänks ha lurat flera regioner i landet på tiotals miljoner kronor i en stor bedrägerihärva där de utnyttjat svårt sjuka kvinnor.

Bedrägerier är snart Sveriges vanligaste brott, under 2025 ökade antalet anmälda fall med flera tusen.

Genom att utnyttja svårt sjuka kvinnor kunde läkare och apotekare, via ett apotek i Stockholm, lura flera regioner på miljontals kronor, det rapporterar Sveriges Radio.

Apoteket i centrala Stockholm är specialiserat på licensläkemedel och det är bland annat via det som flera läkare och apotekare misstänks ha lurat till sig skattepengar, skriver Sveriges Television.

Stockholmaren Elisabet, 38, fick ett telefonsamtal från en anställd på apoteket som ville erbjuda hemkörning av hennes licensläkemedel.

Elisabet hade dock aldrig tidigare haft kontakt med det apoteket och ifrågsatte hur de fått tag i hennes uppgifter. Hon anmälde hänselsen till Integritetsskyddsmyndigheten, som utreder hur apoteket hanterat kunders personliga uppgifter.

En annan kvinna, Hanna, som bor på västkusten, larmade Läkemedelsverket när apoteket i Stockholm skickat mediciner för tusentals kronor till henne, mediciner hon inte hade beställt.

Apoteket misstänks ha varit navet för en avancerad bedrägerihärva via vilket läkare och apotekare har lurat till sig tiotals miljoner kronor i skattepengar, genom att skriva ut läkemedel som de sedan har sålt till överpriser.

I och med att det handlar om licensläkemedel som ofta inte finns på vanliga apotek är inte priserna fastställda, dessa läkemedel kan ändå i undantagsfall förskrivas till patienter.

Nästan tio regioner runt om i Sverige har drabbats av det misstänkta bedrägeriet och det handlar främst om botoxläkemedlet Myobloc och om olika sköldkörtelpreparat.

Det rör sig om läkemedelsförmåner och det handlar om runt 20 miljoner kronor, säger kammaråklagare Jan Tydner, på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges Television.

Det är fler apotek i länet som ingår i den stora bedrägeriutredningen, bland annat två i Södertälje.

Tre läkare och tre apotekare har enligt Sveriges Television häktats och är på sannolika skäl misstänkta för grovt bedrägeri samt försök till grovt bedrägeri.

Efter att två apotek misstänktes vara inblandade i bedrägeriet stängde Läkemedelsverket dem med omedelbar verkan, det skriver Sveriges Television.

Inte nötkött

Falukorven från Vaggeryds Chark innehåller inte nötkött. Trots att det står på förpackningen. Det visar ett test som Sveriges Television Jönköping gjort. “Vårt falukorvsrecept innehåller nötkött. Om det är så att våra rutiner brustit så kommer vi åtgärda detta”, skriver företagets vd Marcus Karlsson i ett mail till Sveriges Television.

Under de senaste veckorna har många konsumenter reagerat i sociala medier och beskrivit att falukorven smakat annorlunda än tidigare. Flera kunder misstänkte att receptet förändrats efter ägarbytet i företaget.

Efter kritikstormen lät Sveriges Television analysera innehållet i falukorven från Vaggeryds Chark. Bakgrunden är uppgifter från personer med insyn i produktionen som hävdar att nötkött under en period plockats bort ur korven, trots att det fortfarande stod kvar i innehållsförteckningen. Uppgifterna har dock tillbakavisats av Marcus Karlsson.

Det som har hänt är att vi använder ett tjockare skinn, eftersom vi hade problem med att den gick sönder i tillverkningen, har han sagt i en tidigare intervju till Sveriges Television.

För att undersöka saken köpte Sveriges Television den 4 maj 2026 en falukorv från Vaggeryds Chark i en butik i Jönköping. Produkten, med bäst föredatum den 23 maj 2026, skickades därefter vidare till Eurofins Food & Feed Testing Sweden för analys av innehållet.

Förnekade att nötköttet var borta från falukorven

Resultatet av analysen redovisas nu av Sveriges Television.

Samma dag som provet köptes intervjuades vd:n om de förändringar som kunder upplevt i smaken. Då förnekade han att nötköttet hade tagits bort ur receptet.

Enligt Sveriges Televisions källor ska företaget dock efter intervjun åter ha börjat använda nötkött i produktionen, efter att under några veckor ha tillverkat falukorven utan nötkött.

Sveriges Television har därefter vid flera tillfällen försökt få en ny intervju med vd:n med anledning av analysresultatet, men företaget har endast lämnat en skriftlig kommentar.

Vårt falukorvsrecept innehåller nötkött. Om det är så att våra rutiner brustit så kommer vi åtgärda detta skriver Marcus Karlsson.

Så gör Du perfekt äggröra hemma

För många är äggröra den perfekta starten på dagen, men att få den riktigt krämig och saftig är inte alltid så lätt. Stjärnkocken Bent Stiansen menar dock att hemligheten är enklare än många tror.

Den norska kocken Bent Stiansen, har lagat mat på hög nivå i decennier. Hans restaurang Statholdergaarden har haft en stjärna i Michelinguiden i snart 30 år.

Och är det något han verkligen kan, så är det att laga äggröra.

Äggröra med härlig smak av gräslök är fina barndomsminnen. Jag äter det ofta i dag. Två skivor rågbröd med äggröra. Då är jag lycklig, säger han till norska Aftenposten.

Bent Stiansen menar att många gör misstaget att steka äggröran för snabbt och på för hög värme.

Då blir den brun i kanterna och torr. Det är inte gott. Eller färdig omelettmix som stått i ugnen i evigheter. Det är helt fruktansvärt, säger han.

Han avråder också från att låta äggröran stå länge innan servering. Äggröra ska helst ätas direkt när den är färdig.

Men att lyckas med en riktigt god äggröra behöver egentligen inte vara svårt, det krävs bara lite tålamod.

Världens bästa äggröra kommer från Frankrike och heter œufs brouillés. Den ska lagas i vattenbad, lugnt och försiktigt, så att den blir saftig, god och krämig, förklarar Stiansen i Aftenposten.

Därför blir äggröran godare på låg värme

När äggen tillagas långsamt får proteinerna tid att stelna utan att äggen bli torra.

Många tror att man måste vänta med att krydda äggröran tills den är färdig. Men Bent Stiansen menar att det går alldeles utmärkt att salta äggen redan innan tillagningen.

Han använder dessutom grädde, aldrig crème fraîche. Den syrliga smaken från crème fraîche passar enligt honom sämre tillsammans med ägg.

För honom är kvalitet på äggen avgörande, bra ekologiska ägg ger mörkare gulor och fylligare smak. 

Ett av kockens viktigaste tips kommer allra sist i tillagningen. När äggröran nästan är klar tar han bort den från värmen och rör ner några klickar kallt smör. Stiansen förklarar att smöret kyler ner och ger en krämigare konsistens.

Eftersom äggröran fortsätter att tillagas även efter att den tagits bort från värmen gäller det att inte vänta för länge.

Så gör Du bättre äggröra hemma:

Tillaga i vattenbad istället för stekpanna. Använd en matsked grädde per ägg. Salta innan tillagning. Rör långsamt hela tiden. Ta bort äggröran innan den känns helt klar. Rör ner kallt smör på slutet. Servera direkt för bästa konsistens.

Undersköterskor halkar efter igen

Undersköterskor i Region Gävleborg ska få möjlighet till extra pengar för lång och trogen tjänst, men först efter dubbelt så lång tid som sjuksköterskorna. Nu växer kritiken från facket Kommunal, som anser att regionen behandlar personalgrupperna olika.

Region Gävleborg vill införa ett särskilt kontinuitetstillägg för undersköterskor. Tanken är att fler ska vilja stanna kvar i yrket och på samma arbetsplats under längre tid.

Men villkoren skiljer sig tydligt mellan olika yrkesgrupper.

Sjuksköterskor får ett lönepåslag på 2 000 kronor i månaden redan efter två år på samma arbetsplats. För undersköterskor dröjer motsvarande tillägg till efter fyra år.

Det får Kommunal att reagera kraftigt.

Det är diskriminering faktiskt. Politikerna gör skillnad på folk, säger Linda Pettersson Lind, sektionsordförande för Kommunal i Region Gävleborg, till Arbetet.

Kommunal har länge drivit frågan om att även undersköterskor ska få ett kontinuitetstillägg. Därför välkomnar facket i grunden att regionen nu vill införa det.

Samtidigt menar Linda Pettersson Lind att det är svårt att acceptera att undersköterskor måste vänta betydligt längre än sjuksköterskor för samma ersättning.

Det är bra att man har kommit på att man även ska premiera undersköterskor, men det är fel att vi får vänta så mycket längre, säger hon.

Hon framhåller också att undersköterskor i dag har ett stort ansvar i vården.

Vi gör jättemycket av sjuksköterskornas jobb. T ex lär vi upp nya sjuksköterskor, tar på oss delegeringar och mycket annat. Utan oss hade det inte gått ihop i regionen.

Patrik Stenvard (M), som ansvarar för frågan i regionen, säger att det ursprungliga tillägget för sjuksköterskor infördes för att minska beroendet av dyr hyrpersonal.

Syftet från början var att minska på inhyrd personal. Det problemet ser vi inte med undersköterskor, säger han.

Han menar därför att det är rimligt att reglerna ser olika ut mellan yrkesgrupperna.

Det är inga konstigheter att det skiljer sig. Det är olika villkor för olika yrkesgrupper och olika avtal.

Satsningen på undersköterskor väntas kosta Region Gävleborg omkring 14 miljoner kronor per år.

Frågan är dock inte avgjord ännu. Vänsterpartiet vill att undersköterskor och sjuksköterskor ska omfattas av samma villkor och har lagt ett eget förslag inför kommande politiska diskussioner senare i maj.

För många undersköterskor handlar frågan om mer än bara pengar, det handlar också om hur deras arbete värderas.