söndag 5 april 2026

Påskdagen

Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses.

Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.

Jesus återuppstod enligt kristen tro på påskdagen och därför firas det ordentligt i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han enligt samma religion upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Precis som de flesta andra kristna högtider har man valt tidpunkten för att det redan firades en högtid vid den tiden på året. Skillnaden mellan påsken och Kristi himmelsfärds dag (som följer påskdagen) gentemot andra högtider som kristendomen har lagt sina högtider på, är att dessa bygger på måncyklerna och således infaller vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi återuppståndelse kan man då alltså inte tala om.

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Påskdagens tema är "Kristus är uppstånden". Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen, Kristus är uppstånden, varpå församlingen svarar, Ja, Han är sannerligen uppstånden. I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.

Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Från första början firades påsken varje vecka, på söndagen (då Jesus uppstod), för att övergå till en årlig fest på 100-talet. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea, nuvarande Iznik i Turkiet, år 325, skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet. Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas metonska eller ecklesiastiska fullmånen). Påskdagen infaller då på söndagen närmast efter den metonska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars. Alltså är det tidigaste datum påskdagen kan infalla den 22 mars, oavsett om det är skottår eller vanligt år, och det senaste är den 25 april.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.




Saku Pesonen död i 2 år

 


lördag 4 april 2026

Påskafton

Påskafton är en helgdagsafton, lördagen före påskdagen. Denna dag är gudstjänstfri i Svenska kyrkan.

I Finland kallas dagen allmänt för påsklördag. Benämningarna stäcko- eller stacklördag (stack betyder kort) förekommer också allmänt i Svenskfinland. Även benämningen kortlördag har förekommit.

I Sverige

Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag, lördagen efter långfredagen. Detta beror på att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken börjar vid midnatt.

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg. I delar av landet tänds även påskeldar.



Grattis Edit Hammarsten-Liedberg på Din 24 årsdag

 


fredag 3 april 2026

Begagnad äldre 36 tums platt-TV säljes

 

Pris 500,00, hämtas i Märsta (Stockholm)


Vid intresse, maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar här





Långfredagen

Långfredagen uppmärksammas inom kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Högtidlighållandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.

Finland

Liksom i Sverige var de flesta offentliga nöjestillställningar tidigare förbjudna på långfredagen.

Åland

På Åland avskaffades nöjesförbudet den 1 juni 2010, då landskapslagen om offentliga nöjestillställningar upphävdes. Förbudet hade då inte tillämpats på senare år.

Republiken Irland

Republiken Irland förbjuder försäljning av alkoholdrycker på långfredagen, precis som på juldagen.

Från och med 2018 har förbudet upphävts när det gäller långfredagen.

Sverige

Under 1870-talet klädde sig många i svart för att markera sorg till följd av Jesu lidande. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet, nöjesförbudet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat eller fasta. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig. Många barn var tvungna att vara finklädda, vilket dock även gällde andra helger.

I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkans evangeliebok är temat Korset och långfredagsgudstjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit, endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Ofta hålls gudstjänsten på eftermiddagen för att koppla samman den med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen. På kvällen kan kyrkan anordna gravläggningsgudstjänst. Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte.

I Sverige är långfredagen en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Påskdagen infaller söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.

Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Korset. 

De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:

USA

I USA är långfredag, eller "Good Friday" som dagen kallas där, inte en helgdag på federal nivå, men enskilda delstater, län och kommuner kan fira dagen som lokal allmän helgdag. Långfredagen är en statlig helgdag i Connecticut, Delaware, Florida, Hawaii, Indiana, Kentucky, New Jersey, North Carolina, North Dakota, Tennessee och Texas. Statliga och kommunala kontor och domstolar är stängda, liksom vissa banker och postkontor i dessa stater, och i de län och kommuner där långfredagen är helgdag. Långfredagen är också en helgdag i USAs territorier Guam, Amerikanska Jungfruöarna och Puerto Rico.

De flesta privata företag och vissa andra institutioner är stängda under långfredagen. Den finansiella marknaden och börsen är stängd på långfredagen. De flesta butiker är öppna, medan vissa stänger tidigt. Offentliga skolor och de flesta universitet är stängda på långfredagen, antingen på grund av att det är helgdag, eller på grund av att det är "vårlov". Postkontoren håller öppet deltid, och banker som regleras av den federala regeringen stänger inte på långfredagen. UPS-post har begränsad service på långfredagen.



Påskdagen

Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på s...