Reglerna bakom registreringsskyltarna, därför saknas bokstäverna

Har Du lagt märke till att vissa bokstäver aldrig syns på svenska registreringsskyltar. Det är ingen slump. Bakom besluten finns både praktiska och säkerhetsmässiga skäl.

I dag rullar omkring 8,3 miljoner registrerade fordon på svenska vägar, enligt statistik Statistikmyndigheten SCB. Under lång tid följde registreringsskyltarna samma mönster, tre bokstäver följt av tre siffror. Men när kombinationerna började ta slut infördes 2019 ett nytt system där den sista positionen även kan vara en bokstav.

Det öppnade upp för ytterligare miljontals möjliga kombinationer. Trots det saknas fortfarande flera bokstäver helt, skriver Allas.

Hos Transportstyrelsen har man nämligen gjort ett medvetet urval och valt bort vissa tecken redan från början.

Sex bokstäver förekommer över huvud taget inte på svenska registreringsskyltar: I, Q, V, Å, Ä och Ö.

Förklaringen är främst att skyltarna ska vara enkla att läsa, även i dåliga förhållanden.

Det är specialtecken. Vi ska bara använda det latinska alfabetet”, har Christofer Kärrdahl på Transportstyrelsen sagt till Sveriges Television.

Men även bokstäverna I, Q och V har plockats bort och det är för att de lätt kan förväxlas med andra tecken.

Ett I kan misstas för ett J, Q kan likna ett O och V kan i vissa fall tolkas som U eller W. Av samma skäl används inte heller bokstaven O som sista tecken, eftersom den kan blandas ihop med siffran noll.

Det är inte bara enskilda bokstäver som granskas. Även vissa bokstavskombinationer stoppas innan de ens når vägarna.

Totalt finns ett hundratal kombinationer som är spärrade. Ofta handlar det om ord som kan uppfattas som stötande eller olämpliga.

Exempel är kombinationer som bildar negativa ord eller anspelar på kroppsliga uttryck. Även politiskt laddade förkortningar och namn på kontroversiella organisationer har stoppats.

Dessutom finns praktiska undantag. Kombinationer som liknar siffror, som ett eller sex, undviks för att minska risken för missförstånd, särskilt vid automatisk avläsning.

Trots att det i dag finns ett mycket stort antal möjliga registreringsnummer är tydlighet viktigare än att använda hela alfabetet.

Registreringsskyltar ska kunna läsas snabbt, av polis, kameror och andra trafikanter. Därför prioriteras enkla och tydliga tecken framför variation.

Resultatet är ett system som kanske ser begränsat ut vid första anblick men som i själva verket är noggrant genomtänkt.

Begagnade stolar säljes

 

Pris 400:00 för alla fyra, hämtas  i Gottröra (Rimbo)

Vid intresse, maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar här

Taklampa skänkes

 

Lampan finns i Gottröra

Elen fungerar inte, troligen måste man dra om nya sladdar

0:00

Maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar nedan om Du är intresserad

Påskdagen

Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses.

Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.

Jesus återuppstod enligt kristen tro på påskdagen och därför firas det ordentligt i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han enligt samma religion upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Precis som de flesta andra kristna högtider har man valt tidpunkten för att det redan firades en högtid vid den tiden på året. Skillnaden mellan påsken och Kristi himmelsfärds dag (som följer påskdagen) gentemot andra högtider som kristendomen har lagt sina högtider på, är att dessa bygger på måncyklerna och således infaller vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi återuppståndelse kan man då alltså inte tala om.

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Påskdagens tema är "Kristus är uppstånden". Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen, Kristus är uppstånden, varpå församlingen svarar, Ja, Han är sannerligen uppstånden. I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigaste.

Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Från första början firades påsken varje vecka, på söndagen (då Jesus uppstod), för att övergå till en årlig fest på 100-talet. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea, nuvarande Iznik i Turkiet, år 325, skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet. Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas metonska eller ecklesiastiska fullmånen). Påskdagen infaller då på söndagen närmast efter den metonska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars. Alltså är det tidigaste datum påskdagen kan infalla den 22 mars, oavsett om det är skottår eller vanligt år, och det senaste är den 25 april.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

Saku Pesonen död i 2 år

 

Påskafton

Påskafton är en helgdagsafton, lördagen före påskdagen. Denna dag är gudstjänstfri i Svenska kyrkan.

I Finland kallas dagen allmänt för påsklördag. Benämningarna stäcko- eller stacklördag (stack betyder kort) förekommer också allmänt i Svenskfinland. Även benämningen kortlördag har förekommit.

I Sverige

Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag, lördagen efter långfredagen. Detta beror på att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken börjar vid midnatt.

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg. I delar av landet tänds även påskeldar.

Grattis Edit Hammarsten-Liedberg på Din 24 årsdag