lördag 5 september 2026
fredag 4 september 2026
Jag vill inte ha arvet
De flesta försöker planera för hur ett arv ska förvaltas, delas eller föras vidare. Kai Viehof gjorde tvärtom. När han stod inför ett arv på ett tvåsiffrigt miljonbelopp valde han att avstå från huvuddelen av pengarna.
Beslutet sticker ut, men det väcker också en fråga som sällan får plats när arv diskuteras. Måste den som har rätt till en stor förmögenhet också behålla den.
I Sverige går det att avstå från ett arv, men reglerna och konsekvenserna beror bland annat på när och hur det görs. Ett beslut om att avstå eller avsäga sig ett arv kan också påverka vem som får pengarna i stället.
Kai Viehof, 44, kommer från familjen bakom den tyska handelskedjan Allkauf. Hans farfar Eugen Viehof byggde upp verksamheten från 1960-talet och företaget fick så småningom fler än 100 butiker.
När Kai Viehof var 17 år såldes Allkauf till detaljhandelskoncernen Metro. Affären gjorde familjen mycket förmögen.
Kai Viehof växte därmed upp med vetskapen om att det fanns en stor familjeförmögenhet. I en intervju med den tyska radiokanalen SWR har han berättat att det fanns en förväntan om att kapitalet skulle bevaras över generationerna.
För honom blev förmögenheten så småningom något annat än den trygghet som pengar vanligtvis förknippas med.
För Kai Viehof väntade ett arv på ett tvåsiffrigt miljonbelopp. Men när det blev hans tur att ta över sin del av familjens förmögenhet fattade han ett ovanligt beslut. Han avstod från huvuddelen.
Kai Viehof har beskrivit stora privata förmögenheter som en form av ofrihet och ifrågasätter tanken att människors ekonomiska möjligheter ska avgöras av vilken familj de föds in i.
Viljan att hela tiden få pengar att växa, att göra ännu mer av otroligt mycket, ser jag som en viktig orsak till många av de problem vi har i världen, sade han tidigare i år i en intervju med SWR.
Beslutet innebär däremot inte att Viehof har gjort sig av med alla sina pengar. Handelsblatt beskriver hur han fortfarande har en del av förmögenheten kvar, men vill ge bort merparten även av den.
Kai Viehof är utbildad skatterådgivare men arbetar i dag framför allt med investeringar och projekt med sociala eller miljömässiga mål. Delar av hans kapital har gått till organisationer och initiativ inom bland annat journalistik och arbete mot näthat.
Han är inte ensam bland mycket förmögna arvtagare om att ifrågasätta stora ärvda förmögenheter. I Tyskland har även andra miljonärer argumenterat för högre beskattning av stora arv eller valt att ge bort betydande delar av sina tillgångar.
Tyska tidningen Handelsblatt hänvisar till beräkningar från Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung som visar att mer än hälften av de privata förmögenheterna i Tyskland kommer från arv eller gåvor snarare än från pengar som ägaren själv har tjänat.
För Viehof handlar frågan därför om mer än vad han själv gör med sina pengar.
Även i Sverige är det möjligt att avstå från ett arv, men juridiken skiljer mellan olika situationer. Vad som händer med pengarna beror bland annat på hur avståendet görs och vilka andra arvingar som finns.
För de allra flesta handlar arvsplanering förstås inte om att tacka nej till miljoner. Men Viehofs beslut vänder på en av de vanligaste frågorna kring arv.
I stället för att fråga hur en förmögenhet ska föras vidare frågar han varför den måste föras vidare över huvud taget.
Det har kostat honom miljoner, vilket för Kai Viehof verkar vara själva poängen.
Räntan höjs i höst, kluriga banker tjänar miljoner på Ditt bolån
En höjning som träffar direkt, och en sänkning som låter vänta på sig. Genom att tajma ändringar av den rörliga räntan på bolån kan bankerna dra in miljonbelopp. För en genomsnittlig kund kan skillnaden bli runt tusen kronor.
För en genomsnittlig kund handlar det om en ringa förlust på runt tusenlappen. För de stora bolånebankerna handlar tajmingen om miljonbelopp. Det är ett smart och nästan osynligt sätt att öka intäkterna då relativt få kunder tänker på det.
Bakom pengarna finns en egenhet med den rörliga bolåneräntan. Trots namnet är den bunden i tre månader åt gången och en ränteändring slår därför igenom först på kundens villkorsändringsdag.
Det öppnar för bankerna att tjäna på tajmingen.
Swedbank är det tydligaste exemplet i Zmartas genomgång av sju stora bolånebanker. När bankerna höjde den rörliga räntan med 0,15% i mars gjorde Swedbank det den 28 mars 2026, samma dag som bankens villkorsändringsdag.
Därmed slog höjningen igenom direkt för omkring en tredjedel av kunderna med rörlig ränta.
När Swedbank senare sänkte räntan med 0,05% kom beskedet den 29 maj 2026. Det var dagen efter villkorsändringsdagen, vilket innebar att lika många kunder fick vänta en extra månad på sänkningen.
Zmarta beräknar att tajmingen av de båda ränteändringarna kan ha ökat Swedbanks intäkter med uppemot 40 miljoner kronor.
Även Handelsbanken och Länsförsäkringar Bank lyckades enligt Zmarta tajma båda vårens ränteändringar på ett gynnsamt sätt.
För de sju granskade bankerna är summorna stora. En enda dags skillnad motsvarar enligt beräkningen drygt fyra miljoner kronor i ökade intäkter vid en ränteändring på 0,15%.
Vid en förändring på 0,05% är motsvarande belopp drygt 1,3 miljoner kronor per dag.
Förklaringen till miljonbeloppen finns i svenskarnas stora bolåneskulder. Zmartas beräkningar utgår från att hushållen har bolån på sammanlagt 4 300 miljarder kronor och att 75,6% är rörliga.
Beräkningen bygger på bankernas marknadsandelar och att en tredjedel av den rörliga bolånevolymen går in i en ny tremånadersperiod varje månad.
Det innebär att även små skillnader i datum kan få stor betydelse när de räknas över hela bankens bolånestock, samtidigt som skillnaden för den enskilda kunden är betydligt mindre.
Nu flyttar Europa sina reserver
Djupt under Manhattan ligger en del av Sveriges guldreserv. Samtidigt har Nederländerna minskat sitt innehav i New York kraftigt och Italien har över 1 000 ton kvar i USA. Bakom förändringen finns en växande fråga för Europas centralbanker: Var är guldet säkrast och snabbast att använda i en kris.
Guldets roll som trygghet har fått större uppmärksamhet när geopolitiken blivit mer osäker. Investerare har samtidigt fortsatt söka sig till guld trots kraftiga prisrörelser, och centralbankernas efterfrågan har varit en viktig del av utvecklingen.
Sveriges guldreserv är värd över 170 miljarder kronor och större delen förvaras utanför landet. Det är inget nytt, men när andra europeiska centralbanker börjar ändra var de förvarar sina reserver hamnar även den svenska fördelningen i ett nytt ljus.
Nederländernas centralbank har flyttat om 86 ton av landets guldreserv som tidigare fanns i USA och Kanada. London får nu en betydligt större roll.
Andelen nederländskt guld i New York har minskat från 31,3 till 18,5%. I London har andelen samtidigt ökat från 18,1% till 32,1%.
Centralbanken hänvisar till ökad geopolitisk oro och behovet av bättre krisberedskap. London är en av världens viktigaste marknader för fysiskt guld och där kan reserverna snabbt omsättas om en allvarlig kris skulle uppstå.
Det betyder däremot inte att 86 ton guldtackor helt enkelt lastades och transporterades över Atlanten. Cirka 59 ton såldes i New York och motsvarande mängd köptes i London. Drygt 27 ton flyttades fysiskt från Nordamerika till Nederländerna.
Nederländernas beslut har nu riktat blickarna mot Italien. Landet har en av världens största nationella guldreserver, totalt omkring 2 452 ton.
Av detta finns 1 061,5 ton i USA, motsvarande 43,3% av hela reserven. Nästan 1 100 ton finns i Italien, medan betydligt mindre mängder förvaras i Schweiz och Storbritannien.
Vid utgången av 2025 var hela den italienska guldreserven värd 289,2 miljarder euro, enligt Banca d’Italia. Värdet hade då ökat med över 90 miljarder euro på ett år, främst till följd av det stigande guldpriset.
Även Sveriges guld är utspritt över flera länder. Den 30 april 2026 ägde Riksbanken 125,7 ton guld till ett marknadsvärde på 172,6 miljarder kronor.
Guldet förvaras hos Bank of England i London, Bank of Canada, Federal Reserve Bank of New York och den schweiziska centralbanken samt i Riksbankens egen depå i Sverige.
Nästan hälften finns i London. Riksbankens publicerade fördelning anger 13,1 ton hos Federal Reserve Bank of New York, motsvarande drygt en tiondel av hela den svenska guldreserven.
Att Sverige har guld i andra länder betyder inte att Riksbanken har lämnat ifrån sig kontrollen över tillgångarna. Placeringen är medveten och fyller flera funktioner.
Riksbanken framhåller att en geografisk spridning minskar säkerhetsrisken. Att nästan hälften finns i London har ytterligare en förklaring: Där finns världens största kommersiella marknad för fysiskt guld.
Om Riksbanken snabbt skulle behöva använda eller sälja en del av reserven finns guldet alltså redan på en av de viktigaste handelsplatserna.
Det är också en viktig del av resonemanget bakom Nederländernas senaste förändring. Landet tar inte i första hand hem guldet, utan flyttar tyngdpunkten från Nordamerika till London för att göra reserverna lättare att omsätta i en kris.
För centralbankerna fungerar guld på ett annat sätt än ett vanligt sparande. Det är en reservtillgång som bland annat bidrar till riskspridning och kan användas när det finansiella systemet utsätts för stora påfrestningar.
Intresset har dessutom ökat. Enligt World Gold Council har världens centralbanker köpt omkring 1 000 ton guld per år i genomsnitt under de senaste fyra åren, ungefär dubbelt så mycket som det årliga genomsnittet under det föregående årtiondet.
Geopolitisk oro är en viktig del av förklaringen. Guld har ingen motpartsrisk på samma sätt som exempelvis en obligation och används därför som en del av centralbankernas riskspridning.
Nederländernas beslut visar samtidigt att frågan inte längre bara är hur mycket guld ett land ska äga. I en kris kan även platsen där guldet förvaras få betydelse.
Sverige har redan valt att sprida riskerna mellan fem depåer. Men när europeiska centralbanker börjar se över kartan för sina reserver hamnar även de svenska guldtackorna i New York åter i blickfånget.
Hawaiipizza
Hawaiipizzan med tomatsås, ost, skinka och ananas skapades i Kanada, spreds utöver världen och blev en världskändis. Den 60 år gamla succén med att lägga ananas på pizzan är idag en äkta klassiker.
10 portioner
Pizzadeg:
62½ gr jäst
6¼ dl vatten
5 msk smör- och rapsolja
15 dl vetemjöl
1¼ tsk salt
Tomatsås:
5 msk smör- och rapsolja
7½ msk tomatpuré
2½ tsk sambal oelek
Torkad oregano
2½ finriven vitlöksklyfta
1¼ dl vatten
Fyllning:
375 gr riven ost
250 gr rökt skinka
1¼ ananas
1¼ kruka färsk oregano eller basilika
Pizzadeg:
Smula jästen i en bunke. Tillsätt vatten, smör- och rapsolja, salt och större delen av mjölet. Arbeta till en smidig deg. Låt degen jäsa övertäckt cirka 30 minuter.
Tomatsås:
Rör ihop alla ingredienser i en skål. Värm ugnen med en plåt till 250°. Tärna skinka. Skär bort skalet och mittstocken på ananasen. Tärna frukten. Kavla eller tryck ut degen till pizzor. Lägg över dem på bakplåtspapper. Bred på tomatsåsen. Fördela ost, skinka och ananas på pizzorna. Grädda en pizza i taget. Dra över pappret med pizzan till den varma plåten. Grädda i 12-15 minuter. Toppa de färdiggräddade pizzorna med färsk oregano.
Vardagen är tillbaka, och suget efter alkohol kan hänga kvar
47% av högutbildade svenska män drack alkohol dagligen eller flera gånger i veckan under sommaren. Nu varnar beroendepsykologen för att vanan lätt lever kvar, och ger nio konkreta råd.
Semestern tog slut, men sommarens dryckesvanor gör det inte alltid. En ny undersökning från Systembolaget och Demoskop, gjord bland 1 274 vuxna i juli, visar att varannan högutbildad man dricker alkohol dagligen eller flera gånger i veckan under sommaren, jämfört med 33% av befolkningen i stort, skriver Systembolaget.
Bland de som dricker mest uppger 62% att sommarsammanhang känns tommare utan alkohol.
Stina Ingesson Hammarberg, beroendepsykolog med tio år på Beroendecentrum i Stockholm och forskare vid Karolinska institutet, ser mönstret varje höst.
Det är vanligt att man söker vård efter sommaren, när det har varit en högre konsumtion som man inte får ordning på när hösten kommer. Vanan har blivit en ovana.
Det behöver inte ha gått så långt. De flesta klarar att trappa ned på egen hand. Forskning visar att en miljon svenskar klassas som riskbrukare, men att majoriteten av dem som vill dricka mindre faktiskt lyckas, utan vård, skriver Systembolaget.
En studie från Karolinska institutet visade att aerobics och yoga var lika effektivt för att minska alkoholkonsumtionen som vanlig beroendevård, bland 140 personer med alkoholberoende som aldrig tidigare sökt hjälp.
Fysisk aktivitet motverkar suget direkt och bryter det situationsbundna mönstret.
Fysisk aktivitet hjälper så himla bra. Genom att bryta vanan med något annat som att ta en promenad kan suget vara över när man kommer tillbaka, säger Stina Ingesson Hammarberg.
Det neurologiska mönstret bakom suget är enkelt att förstå: alkohol har en stark belönande effekt och hjärnan vänjer sig snabbt vid att få den i situationer som återkommer. Vardagskvällens vin, middagen med vänner, grillning på balkongen. Byt bort vanan med något annat i de stunderna.
Praktiska råd: ha inte alkohol hemma, bestäm i förväg hur mycket det får bli, ät innan du dricker och börja gärna kvällen med ett alkoholfritt glas. Kartlägg dessutom var, när och varför du brukar bli sugen, och se om det handlar om ensamhet, stress eller vanor som går att bryta på annat sätt.
Behöver Du prata med någon kan Du ringa Alkohollinjen anonymt på 020-84 44 48 eller kontakta Din vårdcentral.
Om Du upplever att Du har svårt att kontrollera Ditt drickande är det ett tecken på att söka professionell hjälp, och Din vårdcentral eller Alkohollinjen på 020-84 44 48 kan vara ett första steg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Maskulinitet och föråldrade könsroller ger krigiska män Män beredda lyda auktoritära ledare. Politiska vyer långt till höger och mossiga kön...
