torsdag 21 maj 2026

Många elbilsägare missar detta, så kan oljekrisen slå mot Dig

Allt fler svenskar väljer elbil för att minska beroendet av bensin och diesel. Men många missar att en ny olje- eller gaskris fortfarande kan få stora konsekvenser även för den som redan kör på el.

När oljepriserna stiger tänker de flesta direkt på dyrare bensin och diesel.

För elbilsägare finns ofta en känsla av att man står utanför den typen av kriser.

Men verkligheten ser betydligt mer komplicerad ut.

Den europeiska energimarknaden är i dag starkt sammanlänkad och elpriserna påverkas fortfarande av utvecklingen inom både gas och oljeproduktion.

I praktiken betyder det att även hushåll som laddar sina bilar hemma kan märka av stigande energipriser när oron ökar på världsmarknaden.

Särskilt i perioder när Europa behöver använda mer gas och kol för att täcka efterfrågan pressas elpriserna snabbt uppåt.

För svenska hushåll blir kopplingen extra tydlig eftersom Sverige trots sin stora vattenkraft är tätt integrerat med resten av Europas elsystem.

Samtidigt har stigande bränslepriser redan bidragit till att fler europeiska bilköpare söker sig mot elbilar i snabbare takt.

När kostnaderna för bensin och diesel ökar förändras också kalkylen för många hushåll där lägre driftkostnader och mindre beroende av oljemarknaden blir allt viktigare argument vid bilköpet.

För många elbilsägare märks utvecklingen framför allt vid publika laddstationer.

Operatörer för snabbladdning justerar ofta priserna när elkostnaderna stiger vilket gör att långresor snabbt kan bli dyrare än väntat.

Skillnaden kan bli särskilt tydlig under vintermånader med hög belastning på elnäten och låg produktion från vindkraft.

Samtidigt förändras hela kalkylen kring elbilsägande när energipriserna blir mer volatila.

För bara några år sedan sågs elbilen nästan som en garanti för låga driftkostnader.

Nu börjar fler inse att kostnadsbilden kan variera betydligt beroende på när och hur bilen laddas.

I takt med att energimarknaden blir mer osäker får också smart laddning större betydelse.

Många moderna laddboxar kan automatiskt starta laddningen under timmar när elpriset är som lägst vilket i vissa fall kan spara stora summor över tid.

För villaägare med solceller blir möjligheten att kombinera egen elproduktion med laddning dessutom allt mer attraktiv.

Trots det är elbilar fortfarande mindre känsliga för oljepriser än traditionella bensin och dieselbilar.

Skillnaden är att el kan produceras från många olika energikällor medan fossila drivmedel fortfarande är direkt beroende av den globala oljemarknaden.

Men utvecklingen visar samtidigt att ingen del av energisystemet längre är helt isolerad från internationella kriser.



 

Aspudden år 1973 visar en stadsdel som fortfarande hade kvar mycket av sin äldre småstadskänsla trots Stockholms snabba utveckling under efterkrigstiden.

Området präglades av låga bostadshus,

lokala butiker och lugna gator där människor levde nära både natur och stadsliv.

Under 1970-talet började Aspudden bli allt mer populärt bland unga familjer och människor som uppskattade den personliga atmosfären.

Tunnelbanan gjorde det enkelt att resa till innerstaden samtidigt som området behöll sin lokala identitet.


Bluff

Nu reagerar stjärnkocken Leif Mannerström på fusket med falukorven från Vaggeryds Chark. Om man inte kan lita på innehållsförteckningen, om alla fuskar med det, hur skulle det bli då, säger Leif Mannerström till Sveriges Television Jönköping.

Falukorven från Vaggeryds Chark innehåller inte nötkött. Trots att det står på förpackningen. Det visar ett test som Sveriges Television Jönköping gjort.

Man kan inte stå och ljuga och bluffa, det finns ju en anledning till varför vi har en lag och att det ska finnas en innehållsförteckning. Då måste man följa det, det finns ju ingen anledning att säga att den innehåller oxkött om den inte gör det, säger Leif Mannerström till Sveriges Television Jönköping och menar att det bara är dumt att göra det.

Det är onödigt att påstå att den innehåller nötkött om den inte gör det eftersom det är både svårt att se och känna skillnad i smak, säger Leif Mannerström.

Det var efter att många konsumenter reagerat i sociala medier och beskrivit att falukorven smakat annorlunda än tidigare som Sveriges Television Jönköping lät analysera innehållet i falukorven från Vaggeryds Chark. Bakgrunden är uppgifter från personer med insyn i produktionen som hävdar att nötkött under en period plockats bort ur korven, trots att det fortfarande stod kvar i innehållsförteckningen. Uppgifterna tillbakavisades först av företags vd Marcus Karlsson.

Vårt falukorvsrecept innehåller nötkött. Om det är så att våra rutiner brustit så kommer vi åtgärda detta, skrev företagets vd Marcus Karlsson nyligen i ett mail till Sveriges Television.

Han ville först inte ställa upp på en intervju för Sveriges Television men när han till slut gör det medger han att korven inte innehåller nötkött.

Det är allvarligt, vi får se till att göra det så bra som möjligt framåt, säger han till Sveriges Television Jönköping.



EU-landet där 70-plussare nu slipper betala fordonsskatt

Bilförare över 70 år slipper från och med i år betala fordonsskatt i ett EU-land, men då det endast gäller landets egna medborgare kan det bryta mot EU-lagstiftningen.

Fordonsskatten är en avgift man betalar till staten som i Sverige betalas genom Transportsstyrelsen, den är obligatorisk för alla fordon som inte är avställda eller bara tillfälligt registrerade.

Det är upp till varje EU-land att själva bestämma vilka skatter bilister ska betala när de regelbundet använder sina bilar i landet.

Oftast beror fordonsskatten på hur länge du använder din bil i landet, men du ska inte betala högre skatt än de som bor där permanent.

I de flesta EU-länder behöver inte studerande, gränsarbetare och fritidsboende betala fordonsskatt, men de måste betala vägskatt, det skriver Your Europe.

För att lätta äldres skattebörda planerar Italien att från och med i år befria bilförare som är 70 år och äldre från fordonsskatt, det skriver Chip.

För att 70-plussare i Italien ska kunna befrias från att betala fordonsskatt måste dock vissa villkor vara uppfyllda.

Italienska medborgare, som senast den 1 januari 2026 fyllt 70 år, behöver inte längre betala den italienska fordonsskatten bollo auto, det skriver Italia Informa.

I Italien är fordonsskatten en årlig regional skatt på fordonsinnehav som betalas alla bilägare betalar, oavsett om bilen används eller inte.

Fordonsskatten en av de skatter som tynger de italienska hushållens budgetar mest, den varierar mellan olika regioner och baseras på fordonets motoreffekt och miljöklass.

För att en bil ska befrias från fordonsskatten måsten den vara registreerad på den berörda ägaren, inga inkomstgränser planeras enligt vad som hittills framkommit, men enskilda regioner i Italien kan kräva ytterligare dokumentation.

Undantaget görs inte automatiskt utan berörda bilägare måste lämna in en ansökan till sin regionala myndighet.

Utöver det nya åldersrelaterade undantaget från att betala fordonsskatt har Italien redan andra undantag från denna skatt.

De undantagen inkluderar elbilar under de första fem åren efter registrering, fordon som ägs av personer med officiellt erkända funktionsnedsättningar och vissa veteranbilar.

Utländska medborgare med ett äldreboende eller fritidshus i Italien kommer troligtvis inte omfattas av undantaget. Det är dock tveksamt om det är förenligt med EUs lagstiftning.

De specifika detaljerna i den nya lagstiftningen utreds fortfarande, och om stämningar från missgynnade bilister skulle inkomma skulle de troligtvis ha god chans att vinna, om undantaget från att betala fordonsskatt genomförs som det har rapporterats.

Ett undantag från fordonsskatt som uteslutande är reserverat för italienska medborgare skulle i princip utgöra direkt diskriminering på grund av nationalitet och vara svårt att förena med principerna och reglerna i unionsrätten, skriver den tyskitalienska advokatbyrån Pastori & Kollegen till Chip.



Bästa filmerna

Adam och Eva

Apelsinmannen

Aristocats

Beck, Det tysta skriket

Black Jack

Bonusfamiljen

Clark Olofsson

Cleo

Cornelis

Dallas

Den tatuerade änkan

Den ofrivilige golfaren

Emil i Lönneberga (serien)

Estoniakatastrofen

Eva och Adam

Fem myror är fler än fyra elefanter

Flyg-Bom

Från A till Ö

Goda grannar

Grabben i graven bredvid

Gula hund

Heartbreak Hotel

Historieätarna

Här kommer Pippi Långstrump

I lagens namn

Innan vi dör

Jävla Kajsa

Jönssonligan på Mallorca

Karlsson på taket

Kuta och kör

Livet i Fagervik

Låt den rätte komma in

Macken

Mannen på taket

Nya hyss av Emil i Lönneberga

Någonstans i Sverige

Ogifta par, en film som skiljer sig

Olof Palmes begravning

Paradiset

Pelle Svanslös

Queen of fucking everything

Quislings sista dagar

Raggare

Rederiet

Skärgårdsdoktorn

Sprängaren

The Stig-Helmer story

Tsatsiki, morsan och polisen

Ulveson och Herngren

Under solen

Varning för Jönssonligan

Vi på Saltkråkan

Wallander, Indrivaren

Wallander, Mannen utan ansikte

Xerxes

Yoga med Sofia

Yrrol

Zara Larsson, nu eller aldrig

Zonen

Åsa-Nisse i raketform

Åsa-Nisse som polis

Änglagård, andra sommaren

Änglar, finns dom?

Öronaböj - Ebba Grön

Över alla hinder

1939

88-öresrevyn





Pensionat Pärlan

Levande begravd

Okänd avsändare

Öga för öga

Lilla Fridolf och jag

Mördare utan ansikte




tisdag 19 maj 2026

Därför håller vissa relationer bättre än andra

Personlighet spelar större roll för kärleken än många tror. Nu visar forskning vilka typer som oftast får långvariga och harmoniska relationer, och vilka kombinationer som löper störst risk för konflikter, otrohet och skilsmässa.

Varför fungerar vissa par tillsammans år efter år medan andra fastnar i ständiga konflikter? 

Enligt psykologiforskningen handlar det mindre om gemensamma intressen och mer om hur våra personligheter fungerar ihop i vardagen.

Det handlar främst om tre saker: hur vi tolkar vår partner, reagerar känslomässigt och beter oss, i konflikter och i vardagen, säger Anna Dåderman, professor i psykologi vid Högskolan Väst och medicine doktor i rättspsykiatri vid Karolinska Institutet, till Dagens Nyheter.

Forskningen bygger på den så kallade femfaktormodellen, där personligheten delas in i fem grunddrag, öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, välvillighet och neuroticism.

Vissa egenskaper visar sig gång på gång vara positiva i kärleksrelationer.

Personer med hög välvillighet beskrivs ofta som empatiska och bra på att lösa konflikter. Den som har låg grad av neuroticism är vanligtvis lugnare och mindre känslostyrd.

Det är två stabila personer med låg stressnivå, som ofta fungerar jättebra i längden, säger Anna Dåderman.

Störst risk för konflikter finns enligt forskningen när båda parter har hög neuroticism, alltså lätt blir oroliga, stressade eller känslomässigt upprörda.

Risken är stor att de trissar upp varandra och fastnar i en negativ känslomässig spiral, säger Anna Dåderman.

Även stora skillnader i vardagsbeteenden kan tära på relationen över tid. Den som är mycket strukturerad och ordningsam kan till slut irritera sig på en partner som är spontan eller rörig.

Samma sak gäller sociala behov. Om den ena vill umgås med folk hela tiden medan den andra behöver lugn och återhämtning hemma kan missnöjet växa.

Motsättningarna blir ofta mer kritiska när man eventuellt får barn, ska hämta på förskolan och få vardagen och ekonomin att gå ihop, säger Anna Dåderman.

Många tror att liknande personligheter är nyckeln till ett lyckligt förhållande. Men forskningen ger en mer nyanserad bild.

I början av relationen kan likheter skapa trygghet och attraktion. På längre sikt är det viktigare hur personligheterna kompletterar varandra och hur paret hanterar konflikter.

Det är en vanlig uppfattning att man ska vara lika i en relation, men forskningen stöder inte riktigt den idén”, säger Anna Dåderman.

En lugn och trygg partner kan till exempel hjälpa en mer orolig person att hitta balans. På samma sätt kan en social och utåtriktad partner få med den mer introverta ut i nya sammanhang.

Trots att personligheten påverkar relationen starkt menar forskarna att inget förhållande är dömt på förhand.

Det avgörande är hur vi anpassar oss till varandra över tid och möter utmaningarna tillsammans, säger Anna Dåderman.


Alzheimers sjukdom, blodtest för tidig upptäckt

Blodtest för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom har nu tagit ett stort kliv in i den svenska sjukvården. Ett svenskutvecklat blodtest, som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, börjar implementeras i klinisk rutin. Det här är en betydande framgång efter över 15 års forskning, och testet har visat sig vara säkert och användbart både för forskning och kliniskt bruk.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och drabbar idag drygt 100 000 personer i Sverige. Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 svenskar i någon form av demens, och många av dem har Alzheimers sjukdom. Sjukdomen är vanligast efter 65 års ålder, men kan även drabba yngre, vilket gör det särskilt utmanande för familjer där personen är yrkesarbetande och har yngre barn. Det beräknas finnas omkring 10 000 yngre med Alzheimers i Sverige. Samhällskostnaderna är enorma, med över 80 miljarder kronor per år endast för demenssjukdomar.

Tidigare har diagnostiken av Alzheimers krävt avancerade undersökningar som analys av cerebrospinalvätska eller PET-avbildning av hjärnan, vilket är dyrt och inte alltid tillgängligt i primärvården. Blodtester som mäter olika biomarkörer, särskilt proteinerna amyloid beta och tau (inklusive en speciell form, p-tau217), har nu visat sig kunna identifiera Alzheimers sjukdom med hög säkerhet, upp till 90–95% i vissa studier. Detta innebär att fler patienter kan få en tidig diagnos och därmed möjlighet till behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.

Professor Henrik Zetterberg, en pionjär inom området och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, har varit central i utvecklingen av dessa test. Han menar att Sverige har varit världsledande inom både diagnostik och läkemedelsutveckling, men att vi nu riskerar att bli omsprungna av andra länder där test och nya behandlingar redan används kliniskt1. I USA har exempelvis läkemedlet lecanemab, utvecklat av svenska BioArctic, varit i kliniskt bruk sedan 2023, medan EU gav godkännande först i april 2024.

Det nya blodtestet fungerar i en tvåstegsmodell. Om resultatet visar en hög koncentration av biomarkörer kan man med hög säkerhet säga att det finns Alzheimersförändringar i hjärnan. Om resultatet är lågt kan man till cirka 95% säga att det inte är Alzheimers. Mellan dessa två nivåer finns en gråzon på cirka 15%, där man kan behöva komplettera med andra undersökningar.

Blodtesterna kan minska behovet av mer avancerad och dyr diagnostik, vilket snabbar upp handläggningstiderna och sparar stora resurser inom vården. I Skåne pågår studier för att undersöka hur plasma-P-tau217 kan underlätta diagnostik och handläggning av patienter med kognitiva besvär i primärvården2.

Blodtesterna gör det möjligt att upptäcka Alzheimers redan 15–20 år innan symtom uppträder. Förhoppningen är att testen i framtiden ska användas ännu tidigare och bredare, särskilt om det finns behandlingar som kan förhindra sjukdomsutbrottet. Henrik Zetterberg är optimistisk inför framtiden och menar att forskningen nu fokuserar på att få bort amyloidklumparna innan de orsakar nervcellsskada.

Det är dock viktigt att komma ihåg att inget blodtest är 100% säkert. Resultaten måste alltid tolkas i ett komplett kliniskt sammanhang och tillsammans med andra utredningar.

Blodtester för Alzheimers sjukdom är nu på väg att bli en del av den svenska sjukvården. De kan snabba upp diagnostiken, minska behovet av avancerade undersökningar och ge fler patienter möjlighet till tidig behandling. Detta är särskilt viktigt nu när nya sjukdomsmodifierande läkemedel har godkänts. För att fullt ut kunna utnyttja potentialen krävs dock snabb implementering och tydliga riktlinjer för hur testen ska användas i klinisk praxis.



Många elbilsägare missar detta, så kan oljekrisen slå mot Dig

Allt fler svenskar väljer elbil för att minska beroendet av bensin och diesel. Men många missar att en ny olje- eller gaskris fortfarande ka...