Banken spärrade kontot, Nikola, 57, kan inte betala hyran

Pengarna finns där, men går inte att använda. När bankkontot plötsligt spärrades stod Nikola utan möjlighet att betala mat och hyra, trots att han inte anser sig ha gjort något fel.

En helt vanlig banktjänst blev plötsligt oanvändbar. Nu står 57-årige Nikola Vujacic utan tillgång till sina egna pengar, och vardagen har rasat.

Jag kommer inte åt mina pengar och det stressar mig enormt. Man måste ju betala räkningar och handla mat, men det bryr sig inte banken om. Jag har fått låna lite pengar av en kompis till mat. Men jag ligger efter med hyran, jag är helt låst, säger Nikola Vujacic till Sydsvenskan.

Bakgrunden är att Nikola Vujacic från Malmö använde sitt personkonto hos Nordea för köp- och säljverksamhet, bland annat via så kallad dropshipping. Enligt honom rörde det sig om cirka 60 000 kronor under en månads tid, fördelat på många mindre affärer.

Efter att banken meddelat att sådan verksamhet ska ske via företagskonto slutade han med upplägget.

Men i början av mars förändrades situationen när hans bror swishade 26 000 kronor, som sedan fördes vidare till ett konto i en annan bank.

Tre veckor senare spärrade Nordea mitt konto. Jag blev helt paff, jag har ju inte gjort något olagligt. Jag ringde banken, men de ville inte berätta vad det handlade om med hänvisning till sekretess, säger Nikola Vujacic till Sydsvenskan.

Nordea uppger i ett mejlsvar till tidningen att banken inte kommenterar enskilda fall, men skriver att regler kring penningtvätt och kundkännedom kan leda till att konton spärras.

Samtidigt finns lagkrav som ger människor rätt till ett bankkonto med grundläggande funktioner. Det skapar en svår balansgång, enligt Åsa Arffman, chefsjurist på Svenska Bankföreningen.

Här finns det en målkonflikt, och i nuläget är det oklart hur dessa två regelverk ska vägas mot varandra, säger Åsa Arffman till Sydsvenskan.

För Nikola Vujacic är konsekvenserna redan tydliga i vardagen.

Nästa gång kanske jag skaffar ett företagskonto. Men flera småföretagare har också drabbats på samma sätt som jag, så man vet ju aldrig, säger han till Sydsvenskan.

Bättre med indexfonder än Nordeas dyra Pensionsfond

En av Nordeas pensionsfonder har samlat på sig en förmögenhet, men resultaten övertygar inte och den höga avgiften äter upp miljoner.

Finansinspektionen, FI, har granskat storbankernas fonderbjudanden och menar att bankernas blandfonder, som investerar i både aktier och räntebärande papper ofta är dyra.

FI menar även att vissa blandfonder kan vara dolda indexfonder och att eftersom passivt förvaltade indexfonder är billigare kan kunder bli lurade då en förvaltad fond är dyrare.

Privata Affärer har tittat på Nordea Pensionsportfölj och kommit fram till samma slutsats gällande den pensionsfonden.

Nordea Pensionsportfölj är bankens förvalsalternativ för kunder som inte själva vill göra sina placeringar och i och med att pengar placeras där utan aktiva val har fonden snabbt blivit förvaltare av stora summor, det skriver Marcus Fridell i Privata Affärer.

Fonden innehåller 100% aktier tills kunden blivit 62 år, sedan blir det stegvis färre aktier och när kunden är 80 år avslutas riskreduceringen.

Pensionsportföljens aktiedel består av tre delar, en del, 70% av portföljens aktiedel, är globala aktier, den delen består av Nordeas fond Nordea 2, BetaPlus Enhanced Global Sustainable Equity Fund, BP,  svenska kronor.

Det är en fond som använder kvantitativa processer för att förfina sina placeringar jämfört med index, Privata Affärer anser inte att det låter som något som skulle kunna berättiga en högre förvaltningskostnad.

BetaPlusfondens största innehav utgörs av smerikanska techbolag, likt en global indexfond, men sedan fonden lanserades 2018 har dess avkastning varit 138,5%, vilket är är sämre än fondens globala jämförelseindex MSCI ACWI, som under samma period, enligt Nordeas senast publicerade faktablad, gett 142,3%.

Utanför pensionsportföljen är BetaPlusfondens förvaltningsavgift 0,80%.

Det är inte en ren indexfond, men inom kategorin aktivt förvaltade fonder är den jämförelsevis relativt passiv.

Kombinationen med ganska små avvikelser från index och höga avgifter gör att Privata Affärer tror att fonden även framöver kommer få svårt att slå sitt jämförelseindex.

En fjärdedel, 25%, av Nordea Pensionsportföljs aktiedel placeras i den renodlade indexfonden Institutionella Aktiefonden Sverige, vars mål är att spegla utvecklingen i OMX Stockholm Benchmark ESG Cap Index.

Indexfondens avvikelser från index är väldigt marginella och när fonden köps styckvis är dess avgift 0,48%.

Privata Affärer tycker det är dyrt inom kategorin och tror att det är anledningen till att fonden, enligt Nordeas uppgifter, på 15 år har presterat 62% under sitt index.

Den återstående delen av Nordea Pensionsportfölj placeras i små och medelstora bolag via fonden Institutionella Småbolagsfonden Sverige.

Här menar Privata Affärer att det handlar om mer äkta aktiv förvaltning, sedan starten 2020 har den fonden dessutom slagit sitt jämförelseindex Carnegie Small Cap Sweden.

Som fristående produkt är fondens avgift 1,50% och Privata Affärer menar att den framstår som det piggaste inslaget i Nordea Pensionsportfölj, men den utgör bara 5% av portföljens aktiedel.

Beroende på kundernas kollektivavtal och andelen aktier varierar kostnaden för Nordea Pensionsportfölj, avgiften sjunker när aktieandelen minskar.

För individuellt pensionssparande är den årliga kostnaden för aktiedelen i portföljen 0,89%. Avgiften är lägre inom kollektivavtalade pensionslösningar, men aktieexponeringen är ändå dyr, mellan 0,37–0,53% per år.

Privata Affärer tycker att Nordea Pensionsportfölj är en indexliknande placering, även om det inte är en indexfond, samt att årliga kostnader på upp till 0,89% i och med det är dyrt.

Det standardmässiga priset för indexprodukter är 0,20% och ibland lägre och Nordea gick hösten 2025 ut med en satsning på att deras indexnära fonder ska ha en generell förvaltningsavgift på 0,19%.

När Privata Affärer ifrågasätter pensionsportföljens kostnad menar Nordea att Betaplusfonden inte är en indexnära fond som kan likställas med en passivt förvaltad fond.

Enligt Nordea handlar det om en ”enhanced fond” och banken lyfter fram den automatiska risknedtrappningen.

Privata Affärer menar att det över tid finns mycket pengar att spara för den som gör ett medvetet val inom sitt pensionssparande.

Vid aktieplaceringar på 250 000 kr med 10% avkastning över 30 år kommer en avgift på 0,89% att äta upp en miljon kr från din avkastning, skriver Marcus Fridell i Privata Affärer.

Jämfört med en mer standardmässigt prissatt indexfond som kostar 0,20% blir besparingen, allt annat lika, 710 000 kronor över perioden, fortsätter han i Privata Affärer.

Privata Affärer anser att Du bör se över Dina pensionsplaceringar och aktivt välja hur de ska placeras och att indexliknande produkter som kostar långt med än 0,20% inte framstår som lockande.

Vi föredrar billiga indexfonder framför Nordea Pensionsportfölj, skriver Marcus Fridell i Privata Affärer.

Går miste

8 av 10 som flyttat sin tjänstepension har gjort det efter erbjudanden från banker och rådgivare, ofta med löfte om lägre bolåneränta. Men affären kan bli betydligt dyrare än den ser ut, säger experten. ”Det är lätt att man går miste om mycket pensionspengar”.

Att flytta sin pension kan verka lockande, särskilt med löften om lägre bolåneränta. Men enligt en ny rapport riskerar många att förlora mer än de vinner när pensionen flyttas från Alecta.

Det är lätt att man går miste om mycket mer pensionspengar än vad man tjänar på bolånet, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström till Dagens industri.

Enligt rapporten sker många flyttar av tjänstepension efter uppmaning från rådgivare, säljare eller via erbjudanden om bolånerabatt. I Alectas enkät uppger 76% att de flyttat sin pension på just dessa grunder.

Det handlar om kollektivavtalade tjänstepensioner inom ITP, där Alecta är förvalsalternativet.

En tydlig drivkraft bakom att flytta sin pension är möjligheten att bli det som bankerna kallar ”helkund” och få rabatt på bolånet. Men enligt rapporten kan det få konsekvenser som sparare inte alltid känner till.

Det är fortfarande vanligt att man fått ett erbjudande från sin bank om lite lägre bolåneränta om man flyttar sin tjänstepension till dem. Flytten kan kännas bra på kort sikt, men det är lätt att man går miste om mycket mer pensionspengar genom högre avgifter än man tjänar på bolånet, säger Staffan Ström till Dagens industri.

Rapporten lyfter också att vissa sparare inte har full koll på vad en flytt innebär. Exempelvis kan garantier gå förlorade när man byter från traditionell försäkring till fondförsäkring.

Staffan Ström pekar på att både Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten har varnat för den här typen av korsförsäljning. Samtidigt fortsätter utvecklingen.

Ändå ser vi att det pågår för fullt, säger han till Dagens industri.

För att motverka problemen har parterna bakom ITP nyligen infört ett bekräftelseval vid flytt av pension. Det innebär att sparare aktivt måste godkänna flytten.

Det är ett sätt att säkerställa att man förstår att pensionspengar flyttas, säger Staffan Ström till Dagens industri.

Alectas undersökning gäller kollektivavtalade tjänstepensioner, där flyttar sker inom ett upphandlat system. För individuella tjänstepensioner ser det annorlunda ut.

Den som inte är nöjd med sin förvaltare eller som vill ha en annan riskprofil på sitt pensionssparande måste kunna flytta snabbt, smidigt, med full transparens och till låg eller ingen kostnad. Där har branschen fortfarande en hel del att jobba på, säger Staffan Ström till Dagens industri.

 

2an på sin tur Hantverkargatan 1962

200-400 kronor i sänkt pension, i månaden

När de gamla tjänstepensionerna gjordes om innebar det tyvärr inte en förbättring för de som var födda på 1960-talet. Snarare rör det sig om sänkt pension med mellan 200 och 400 kronor i månaden, livet ut. Det berättar Dan Adolphson Björck, pensionsexpert på MinPension.

Regelverket ändrades på 2000-talet för de flesta tjänstepensioner i Sverige. För de flesta yrken innebär det högre tjänstepensioner och lägre kostnader för företagen, men med nackdelen att personalen får stå för en större risk eftersom nästan hela deras pensionskapital satsas på börsen.

För de som hade det gamla förmånsbestämda systemet ändrades inte något, om man redan hade nåt pensionsåldern. Och har man det nya systemet som kallas premiebestämd tjänstepension så händer inte heller nåt märkvärdigt.

De som hamnar i kläm däremot är de som är födda på 1960- och 1970-talet, eftersom deras pensioner flyttades från det gamla systemet, det förmånsbestämda, till så kallade fribrev.

Det innebär att pengarna som förut samlades på hög i istället läggs i en premiebestämd pensionsförsäkring.

Det hela är lite krångligt, men innebär tyvärr för exempelvis 1960-talisterna att man får ut en lägre pension än om man legat kvar i det gamla systemet.

Det säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på MinPension, till Aftonbladet.

För den som börjar tjäna in tjänstepension ett år tidigare och har en månadslön på 30 000 kronor handlar det om cirka 50–60 000 kronor i pensionskapital på pensionsdagen i dagens penningvärde om man har ett försiktigt avkastningsantagande, säger han till tidningen.

Minimaränger med lakrits

Syndigt svarta maränger med lakritssmak. Dessa lakritsmaränger är underbara att servera i en marängswiss. Sött och salt i en underbar kombination.

Receptet gäller för 100 stycken

4 äggvitor

2 dl strösocker

2 krm ättikssprit 12%

5 turkisk peppar

½ tsk svart hushållsfärg

Sätt ugnen på 100° eller 90° varmluft. Vispa vitorna till ett skum. Tillsätt socker och ättika, fortsätt vispa till ett fast skum. Mortla lakrits karamellerna och vänd ner i smeten. Häll i en spritspåse, droppe i färgen på ena sidan. Spritsa ut 100 små maränger på plåtar med bakplåtspapper. Grädda dem i nedre delen av ugnen cirka 20 minuter. Stäng av ugnen och låt marängerna stå kvar minst 1 timme i ugnen.