fredag 23 oktober 2026
onsdag 21 oktober 2026
Matpriserna väntas stiga igen nästa år
Matpriserna i euroområdet väntas stiga snabbare under nästa år. Europeiska centralbanken räknar med att livsmedelsinflationen når 3,4% under tredje kvartalet 2027. Dyrare energi och sommarens extremväder ligger bakom prognosen.
Prisökningarna på livsmedel har bromsat in kraftigt efter inflationsåren. I augusti låg livsmedelsinflationen i euroområdet på 1,1%, den lägsta nivån sedan mitten av 2021. I september steg den till 1,3%.
Men bakom de lugnare butikpriserna växer ett nytt kostnadstryck fram.
I en analys publicerad den 20 oktober 2026 beskriver fyra ekonomer vid Europeiska centralbanken, ECB, hur högre energipriser och försämrade skördar väntas påverka livsmedelspriserna under 2027.
För svenska hushåll är utvecklingen relevant eftersom internationella råvarupriser påverkar livsmedelskostnaderna även här. Under året har lägre råvarukostnader och sänkt matmoms bidragit till billigare mat i Sverige.
Enligt analysen från ECB väntas livsmedelsinflationen nå 3,4% under tredje kvartalet 2027. Siffran avser prisökningen jämfört med motsvarande kvartal 2026 och uppgången väntas bli betydligt mindre än under inflationskrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Därefter räknar centralbanken med att prisökningstakten avtar.
Energipriserna är en viktig förklaring till ökade priser. Naturgas används vid tillverkning av konstgödsel, och när gasen blir dyrare stiger kostnaderna för spannmålsodlarna. Det kan så småningom märkas på priserna på bröd och pasta. Även kött och mejeriprodukter påverkas när spannmål och djurfoder blir dyrare.
Torka och höga temperaturer har försämrat skördeutsikterna i stora delar av Europa under 2026. Ekonomerna vid ECB bedömer att effekterna väntas bidra till högre livsmedelspriser nästa år. Även väderfenomenet El Niño har bidragit till stigande priser på jordbruksråvaror internationellt.
Hur stor prisuppgången blir är däremot osäkert. Prognosmodellerna ger delvis skilda besked om när prisökningarna kommer och hur stora de blir. Enligt centralbankens beräkningar väntas extremvädret bidra med mellan 0,3% och 0,8% till livsmedelsinflationen i euroområdet under det kommande året.
I Sverige påverkas livsmedelspriserna även av kronans växelkurs och den tillfälliga sänkningen av matmomsen. Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel från 12% till 6%. Enligt nuvarande beslut gäller sänkningen till och med den 31 december 2027.
När momsen återgår till den ordinarie nivån beror effekten på butikspriserna på hur stor del av skatteförändringen som handlarna för vidare till konsumenterna.
Konsumentverket och Konjunkturinstitutet har fått regeringens uppdrag att följa livsmedelspriserna och granska hur momssänkningen påverkar konsumenterna. Nästa delrapport ska lämnas den 1 september 2027.
tisdag 20 oktober 2026
Turkisk pizza med lammfärs och syrad rödlök
En pizza med lammfärs som i Turkiet kallas för Lahmacun. Pizzan toppas med yoghurt, löksalsa och persilja. Servera gärna feferoni till.
4 portioner
1 pizzadeg med tomatsås, cirka 600 gr
300 gr lammfärs
½ tsk malen kanel
1 tsk malen spiskummin
1 tsk paprikapulver
½ tsk salt
2 dl turkisk yoghurt
Rödlökssalsa:
1 stor rödlök
1 msk pressad citronsaft
2 msk olivolja
2 krm salt
Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Börja med salsan. Skala och skiva löken tunt. Låt den ligga i en skål med iskallt vatten cirka 15 minuter. Blanda citronsaft, olivolja och salt till en dressing. Häll av vattnet och krama ur löken, blanda ner dressingen. Lägg pizzadegen på en plåt med bakplåtspapper. Bred på tomatsåsen. Smula över lammfärsen. Blanda kryddorna med salt och strö över färsen. Grädda i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Låt pizzan svalna något. Klicka på yoghurten, toppa med löksalsan och strö över bladpersilja.
Här får Du 17 300 kronor över varje månad, efter hyran
Betalar du hyra i Stockholm centralt och har genomsnittslön är det tufft. I Köpenhamn, med högre hyra men ännu högre löner, har ett par 17 300 kronor mer kvar varje månad.
Frågan är inte så enkel som vilket land som har lägst hyror eller högst löner. Det intressanta är vad som faktiskt är kvar i plånboken när hyresvärden fått sitt.
Deutsche Banks Research Institute ger varje år ut rapporten Mapping the World’s Prices, där man jämför löner och hyror i 28 europeiska städer.
Metoden är densamma för alla: ett par där båda tjänar stadens genomsnittliga nettolön. Hyran för en fyrarummare i cityläge dras av. Det som återstår är parets disponibla inkomst, skriver Dagensps.
I Stockholm tjänar den genomsnittlige löntagaren 3 199 euro i månaden efter skatt, drygt 35 600 kronor.
Hyran för en centralt belägen fyrarummare kostar 2 724 euro, runt 30 000 kronor. Paret har 3 674 euro kvar. Det ger elfte plats bland de 28 städerna.
I Köpenhamn kostar en motsvarande lägenhet faktiskt mer: 3 000 euro i månaden. Men lönen är 4 117 euro per person. Paret har 5 233 euro kvar. Det är 1 559 euro mer, alltså 17 300 kronor varje månad, skriver Dagensps.
Ändå är Stockholm näst dyrast bland EU:s huvudstäder att hyra i, bara London är dyrare.
En omöblerad tvåa av god standard kostar i Stockholm 2 650 euro i månaden, mer än i Paris, Oslo och Köpenhamn, skriver Storstad.se.
I toppen av listan om vad som är kvar efter hyran återfinns de städer man kanske förväntar sig, och en som förvånar. Zürich toppar med 9 140 euro kvar efter att paret betalat en hyra på 5 502 euro, Europas dyraste.
Men med en genomsnittlig nettolön på 7 321 euro per person spelar det ingen roll. Genève följer på andra plats med 8 783 euro kvar, skriver Deutsche Bank/Dagensps.
Oslo slår också Stockholm, med 4 936 euro kvar tack vare ett gynnsamt förhållande mellan norska löner och hyror. Helsingfors hamnar under Stockholm med 3 318 euro.
Längst ned på listan hittar man Lissabon, en stad som lockar många europeiska pensionärer med sol och livsstil, men som ekonomiskt sett ser annorlunda ut.
Genomsnittslönen är 1 408 euro per person, hyran i centrum 2 561 euro. Paret har 253 euro kvar tillsammans varje månad, knappt 2 800 kronor. Det är lägst bland alla 28 europeiska städer i rapporten, skriver Borskollen.
Även Milano är tufft, 697 euro kvar när hyran är betald.
Hela influensavaccinet ändrat inför vintern, så bra väntas skyddet bli
Den som vaccinerade sig mot influensa förra hösten får ett helt annat vaccininnehåll i år. Alla tre virusstammar har bytts ut inför vintern 2026–2027. Förändringen ska ge bättre träffsäkerhet mot de virus som sprids, men hur väl skyddet fungerar avgörs först när influensasäsongen kommit i gång.
Den 2 november 2026 börjar höstens influensavaccinationer i de flesta svenska regioner. Inför detta kommer ett besked från Folkhälsomyndigheten. Årets vaccin bedöms stämma väl överens med de influensavirus som cirkulerar i världen. Bakgrunden är de förändringar som skett bland virusen sedan förra vintern. Influensan muterar ständigt, och de varianter som dominerade en säsong behöver inte vara desamma nästa år. Därför ses vaccinet över inför varje vinter.
I Sverige rekommenderas influensavaccination från 65 års ålder (för denna åldersgrupp är vaccinet kostnadsfritt).
Årets vaccin innehåller nya varianter av influensa A(H1N1), A(H3N2) och influensa B/Victoria. Samtliga tre har ersatts sedan förra säsongen, enligt Folkhälsomyndighetens genomgång av vaccininnehållet. Vilka stammar som väljs bestäms efter omfattande övervakning av influensavirus runt om i världen. Världshälsoorganisationen WHO samlar in resultaten och rekommenderar den sammansättning som bedöms ge bäst skydd under kommande säsong.
En viktig pusselbit kommer från södra halvklotet, där influensasäsongen pågår under vår sommarperiod. Där dominerade influensa A(H3N2), den så kallade K-varianten, mellan juni och september. Samma variant hade också stor spridning i Europa förra vintern.
När WHO i september granskade läget inför nästa influensasäsong på södra halvklotet valde organisationen att behålla samma vaccinsammansättning. Det stärker bedömningen att de stammar som nu ingår i det svenska vaccinet passar väl mot de virus som sprids globalt.
Att vaccinet innehåller rätt virusstammar är en förutsättning för ett bra skydd, men det är inte hela förklaringen. Ålder, immunförsvar och hur lång tid som gått sedan vaccinationen spelar också in.
Hos friska vuxna ger ett välmatchat influensavaccin i genomsnitt skydd mot laboratoriebekräftad influensa hos omkring 60 procent. Hos äldre är skyddet mot att bli smittad ofta lägre, eftersom immunförsvaret svarar svagare på vaccination. Vaccinet minskar också risken för allvarlig sjukdom. Det är en viktig anledning till att årlig vaccination rekommenderas från 65 års ålder, även om skyddet inte är fullständigt.
Hur väl just årets vaccin fungerar går däremot inte att mäta ännu. De första uppskattningarna av skyddseffekten brukar komma under januari eller februari, när forskarna har hunnit jämföra sjukdomsfall bland vaccinerade och ovaccinerade.
I början av oktober var influensasmittan fortfarande låg i Sverige. Under vecka 40 rapporterades 48 bekräftade fall, jämfört med 24 veckan före. En ökning som är värd att följa, men där antalet fall är ännu för litet för att säga något säkert om hur omfattande vinterns epidemi blir. Erfarenheterna från andra länder hjälper forskarna att bedöma vilka virus som väntas spridas, inte hur många svenskar som kommer att insjukna.
En annan förändring är att säsongsvaccinet numera innehåller tre virusstammar i stället för fyra. Influensa B/Yamagata, som tidigare ingick, har inte påvisats i cirkulation sedan mars 2020 och har därför tagits bort ur rekommendationerna.
Det tar ungefär två veckor efter vaccinationen innan kroppen har byggt upp ett bra skydd mot influensa. Därför är november en lämplig tidpunkt att vaccinera sig, innan smittspridningen brukar ta fart på allvar.
När influensan börjar spridas i större omfattning senare under vintern har de som vaccinerat sig i början av november redan hunnit utveckla sitt skydd.
-
Maskulinitet och föråldrade könsroller ger krigiska män Män beredda lyda auktoritära ledare. Politiska vyer långt till höger och mossiga kön...
-
Dag 15 031 Söndagen den 14 april 2002 Dag 15 032 Måndagen den 15 april 2002 Dag 15 033 Tisdagen den 16 april 2002 Dag 15 034 Onsdagen den 17...
