Det här gör män krigiska

Maskulinitet och föråldrade könsroller ger krigiska män

Män beredda lyda auktoritära ledare. Politiska vyer långt till höger och mossiga könsroller. Det maxar krigsviljan, enligt en ny studie.

Alexander Yendell vid universitetet i Leipzig och David Herberg från Bergens universitet har gjort en undersökning om människors stöd för krig och noterar att vilja till våld är djupt rotad i maskulinitet och att underordna sig auktoritära ledare.

Några av de starkaste psykologiska drivkrafterna för stod till krig är helt enkelt tydliga maskulinitetsnormer, konstaterar norska Forskning.

Där kommer könsroller även in i en tydlig roll. Bland brittiska män som nickar bifall till följande påståenden är villigheten att gå i krig särskilt stor.

Bland dem som stödjer dessa könsroller från stenåldern är steget heller inte långt till att stödja en auktoritär ledare, enligt undersökningen som även konstaterar att majoriteten här röstar till höger om genomsnittet.

Jag tycker det är mycket intressant att de lyckas rikta strålkastarljuset mot krig som något värdebaserat och psykologiskt, i stället för krig som geopolitiska spänningar mellan nationer, säger Isabel Bramsen, fredsforskare i Lund.

Krig och kriser skapar ångest, rädsla och polarisering. Här blir könsnormer ofta mycket rigida, instämmer Sofie Rose vid Centrum för krigsstudier på Syddansk universitet.

Steget mellan att acceptera en auktoritär ledare och stöd för krig är relevant, enligt forskarna.

Politisk ideologi spelar också roll. Väljare på högerkanten stöder oftare krig, och män stödjer krig mer än kvinnor.

Bramsen pekar på att maskulinitet spelar en tydlig roll i internationell politik. Exempel är Donald Trumps tal till den amerikanska militären eller de många bilderna av Vladimir Putin som ”en riktig man”, ridande på häst och utan skjorta eller utrustad med stora vapen.

Och i spåren av krigs brutalitet och hårda retorik avdunstar de mer ”mjuka” maskulina värderingarna, menar hon.