13 september

13 september är den 256e dagen på året i den gregorianska kalendern (257e under skottår). Det återstår 109 dagar av året. Efter fornnordisk mytologi ansågs det från denna dag vara inledningen på hösten.

Namnsdagar

Nuvarande, Sture

Föregående i kronologisk ordning

Före 1620, Macrobius, utgick 1620, efter Macrobius en latinsk författare omkring år 400 efter Kristus

1620–1679, Maternius, nyinfört, utgick sedan.

1680–1900, Amatus, Amatus infördes 1680 till minne av en fransk abbot från 600-talet, utgick 1901.

1901–1985, Ambjörn, nyinfört, flyttades 1993 till 9 mars och utgick 2001.

1986–1992 – Ambjörn, Stig och Styrbjörn, Stig infördes 1986, men flyttades 1993 till 14 december och 2001 till 17 december. Styrbjörn infördes 1986, och flyttades 2001 till 10 maj.

1993–2000, Styrbjörn och Sture, Sture infördes 1986 på 14 december, men flyttades 1993 till dagens datum.

Från 2001, Sture

I föregående revideringar

1929–1949, Natanael

Händelser

509före Kristus, Jupitertemplet på Roms Capitoliumkulle invigs på ides i september.

81, Domitianus blir romersk kejsare.

533, Belisarius och Romerska riket krossar Gelimer och vandalerna i slaget vid Tricamarum nära Karthago.

604, Sedan Gregorius I har avlidit den 12 mars väljs Sabinianus till påve

1276, Sedan Hadrianus V har avlidit den 18 augusti väljs Pedro Julião till påve (den ende portugisiske påven och den ende på posten, som har varit läkare) och tar namnet Johannes XXI, trots att det inte har funnits någon Johannes XX, eftersom han vill korrigera vad man då tror vara ett fel i ordningsnumren på Johannespåvarna 15–19.

1501, David (Michelangelo) börjar uppföras.

1504, Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien utfärdar en kunglig garanti för byggandet av ett kungligt kapell (Capilla Real) som ska byggas.

1584, El Escorial nära Madrid blir färdigbyggt.

1609, Henry Hudson når floden som senare namnges efter honom - Hudsonfloden.

1645, Slaget om Philiphaugh

1743, Storbritannien, Österrike och Konungariket Sardinien undertecknar Wormsfördraget.

1757, Det pommerska kriget inleds genom att den svenska hären bryter in i preussiska Pommern.

1759, Staden Québec stormas och intas i slaget på Abrahams slätter av brittiska trupper, vilket medför att Kanada kommer under brittiskt välde.

1770, Sedan den dansk-norske kungen Kristian VII officiellt har förklarats psykiskt sjuk lyckas hans livläkare Johann Friedrich Struensee störta den dåvarande danske premiärministern Andreas Peter Bernstorff och i praktiken ta över styret över Danmark och Norge i 16 månader. Kristian VII är för all framtid avlägsnad från regeringen och styret, men förblir officiellt kung av Danmark och Norge till sin död 1808.

1791, Ludvig XVI av Frankrike accepterar den nya konstitutionen.

1808, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.

1850, John Russell Hind upptäcker asteroid 12 Victoria.

1868, J C Watson upptäcker asteroid 104 Klymene.

1882, Under Anglo-egyptiska kriget 1882 utkämpas slaget vid Tell El Kebir.

1898, Hannibal Goodwin patenterar celluloid fotografisk film.

1899, Mackinder, Ollier och Brocherel gör den första uppstigningen av Batian (5,199 meter), den högsta toppen av Mount Kenya.

1900, Slaget vid Pulang Lupa

1906, Den första flygningen i Europa med en motordriven luftfarkost genomförs i Paris av brasilianen Alberto Santos-Dumont.

1914, Första slaget vid Aisne inleds.

1916, Mary, en asiatisk elefant på Sparks Circus i USA, hängs offentligt i staden Erin i Tennessee, efter att två dagar innan, ha dödat en nyanställd skötare.

1926, Järnvägsolyckan i Murulla.

1933, Elizabeth McCombs blir den första kvinnan som valts till Nya Zeelands parlament.

1935, Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

1940, Italienarna inleder en invasion av Egypten.

1956, IBM 305 RAMAC introduceras, och är den första kommersiella datorn att använda disklagring.

1968, Kalla kriget. Albanien lämnar Warszawapakten.

1970, New York City Marathon arrangeras för första gången.

1971, Lin Biaos flygplan havererar i Öndörchaan på flykt från ett misslyckat kuppförsök. Fångarnas belägring av Atticafängelset når sitt slut då myndigheterna tar tillbaka fängelset. Det blir till kostnad av att tio människor i gisslan mister livet, 29 andra människor dör och 100 personer skadas

1977, Rymdfärjan Enterprise skjuts upp på uppdrag ALT-13

1982, Grace Kelly drabbas av en stroke och kör av vägen på väg hem till Monaco. Furstinnan av Monaco och dottern Stéphanie förs till sjukhus, där Kelly avlider följande dag.

1985, Super Mario Bros släpps i Japan för Nintendo, och det startar Super Mario-serien för plattformsspel.

1993, Premiär för Ricki Lakes nationellt syndikerade talkshow på amerikansk TV. Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakar hand med palestinska befrielseorganisationens ordförande Yassir Arafat vid Vita huset efter att ha undertecknat Oslo-avtalen som beviljar begränsad palestinsk autonomi.

2001, Civilflygplanstrafiken återupptas i USA efter 11 septemberattackerna.

2003, En tyfon i Sydkorea dödar minst 58 människor och 250 000 människor tvingas lämna sina hem.

2006, Skottdramat på Dawson College äger rum.

2007, FNs deklaration om ursprungsfolkens rättigheter antas.

2008, Delhi, Indien, drabbas av en serie bombsprängningar, vilket resulterar i 30 dödsfall och 130 personskador

2013, Arten Homo naledi upptäcks.

Födda

1475, Cesare Borgia

1521, William Cecil, 1e baron Burghley, chefsrådgivare hos drottning Elisabet I, riksskattmästare

1630, Olof Rudbeck den äldre, naturforskare och historiker

1739, Grigorij Potemkin, rysk general, statsman

1800, Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget

1802, Arnold Ruge, tysk författare

1810, Auguste Bouquet, fransk konstnär och satiriker

1813, William A Barstow, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin, John Sedgwick, amerikansk militär

1852, Obadiah Gardner, amerikansk demokratisk politiker, senator (Maine)

1860, John Pershing, amerikansk general

1863, Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare, mottagare av Nobels fredspris 1934

1865, William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk

1868, Christian Ericson i Funäsdalen, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker

1874, Henry F Ashurst, amerikansk demokratisk politiker, senator (Arizona), Arnold Schönberg, österrikisk-amerikansk tonsättare

1886, Robert Robinson, brittisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1947

1887, Lavoslav Ruzicka, kroatisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1939

1889, Arvid Petersén, svensk skådespelare, teaterregissör, kompositör, orkesterledare och sångare (baryton)

1891, Nita Hårleman, svensk skådespelare

1903, Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare

1908, Albert Gaubier, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare

1911, Erik Idar, svensk konstnär

1916, Roald Dahl, brittisk författare

1919, Olle Anderberg, svensk brottare, OS-silver 1948, OS-guld 1952

1923, Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetisk partisan

1924, Maurice Jarre, fransk kompositör av filmmusik

1925, Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare

1926, Nils Nygren, svensk skådespelare

1931, Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, handelsminister, Europaparlamentariker

1932, Bengt Hallberg, jazzpianist

1933, Seikko Eskola, finsk historiker och samhällsdebattör

1934, Pierre Fränckel, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterchef

1938, John Smith, brittisk politiker, partiledare för Labour 1992–1994, handelsminister

1939, Bill Janklow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota, Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Hajen i flera James Bondfilmer, Guntis Ulmanis, Lettlands president 1993–1999

1940, Óscar Arias, costaricansk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1987

1943, Lincoln Davis, amerikansk demokratisk politiker

1944, Jacqueline Bisset, brittisk skådespelare, Peter Cetera, amerikansk sångare, medlem i Chicago

1948, Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör

1950, Włodzimierz Cimoszewicz, polsk politiker

1960, Kevin Carter, sydafrikansk fotojournalist

1961, Dan Kandell, svensk skådespelare, Dave Mustaine, amerikansk musiker, medlem i Megadeth, Peter Roskam, amerikansk republikansk politiker

1967, Michael Johnson, amerikansk friidrottare

1968, Clara Mannheimer, svensk journalist och programledare i TV, Emma Wiklund, svensk fotomodell, TV-programledare och skådespelare

1973, Fabio Cannavaro, italiensk fotbollsspelare

1976, José Théodore, kanadensisk ishockeyspelare (målvakt), Puma Swede, sverigefinsk porrskådespelerska

1980, Jason Cook, amerikansk skådespelare, mest känd som Shawn D i Våra bästa år

1983, James Bourne, brittisk popmusiker

1984, Nasima Razmyar, finländsk politiker

1986, Kamui Kobayashi, japansk racerförare

1989, Thomas Müller, tysk fotbollsspelare, Jenna Simula, finländsk politiker

1993, Niall Horan, irländsk sångare, medlem i gruppen One Direction

Avlidna

81, Titus, 41, romersk kejsare

1321, Dante Alighieri, 56, italiensk poet

1409, Isabella av Valois, 19, drottning av England

1592, Michel de Montaigne, 59, fransk författare och filosof

1598, Filip II, 71, engelsk prinsgemål (gift med Maria I), kung av Spanien och av Portugal

1612, Karin Månsdotter, 61, drottning av Sverige 1568

1657, Jacob van Campen, 61, nederländsk arkitekt och konstnär

1759, James Wolfe, 32, brittisk officer

1806, Charles James Fox, 57, brittisk statsman

1823, John Wayles Eppes, 51, amerikansk politiker, senator (Virginia)

1847, Nicolas Charles Oudinot, 80, fransk militär, marskalk av Frankrike

1870, Orla Lehmann, 60, dansk politiker

1872, Ludwig Feuerbach, 68, tysk filosof

1891, Johan Gustaf Malmsjö, 76, svensk pianotillverkare

1899, Johan Knutson, 82, finlandssvensk målare

1912, Nogi Maresuke, 62, japansk greve och militär

1914, Charles N Felton, 82, amerikansk republikansk politiker, senator (Kalifornien)

1917, Erik Norman, 75, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

1919, Leocadie Gerlach, 92, svensk-dansk operasångare

1931, Lawrence D'Orsay, 78, brittisk skådespelare, Lili Elbe, 48, dansk konstnär

1934, William Lorimer, 73, engelsk-amerikansk politiker

1936, Magnus Johnson, 64, svensk-amerikansk politiker

1939, Olav Duun, 62, norsk författare

1946, Amon Göth, 37, tysk SS-officer, avrättad

1949, August Krogh, 74, dansk zoofysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1920

1960, Thomas C Hennings, 57, amerikansk demokratisk politiker, senator (Missouri)

1965, Axel Slangus, 74, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare

1966, Wiktor Andersson, 79, svensk skådespelare

1977, Kai Rosenberg, 79, dansk kompositör, kapellmästare och musiker

1982, Marcus Wallenberg, 82, svensk företagsledare och tennisspelare

1983, Axel Strand, 89, svensk före detta LO-ordförande och vice talman i Sveriges riksdag

1995, Frank Silva, 44, amerikansk kulissarbetare och skådespelare, Birger Norman, 81, svensk socionom, diktare, författare och samhällsdebattör

1996, Tupac Shakur, 25, amerikansk rappare

1998, George Wallace, 79, amerikansk politiker

1999, Miriam Davenport, 84, amerikansk målare och skulptör

2001, Dorothy McGuire, 85, amerikansk skådespelare

2007, Erik Tobé, 100, svensk lantmätare och riksdagsman, Joachim Hansen, 77, tysk skådespelare

2008, Jörgen Cederberg, 77, svensk radioprofil

2011, Mehdi Favéris-Essadi ("DJ Mehdi"), 34, fransk DJ och hiphopproducent, Richard Hamilton, 89, brittisk konstnär, Vuokko Rehn, 73, finländsk politiker, riksdagsledamot

2015, Moses Malone, 50, amerikansk basketspelare

2017, Pete Domenici, 85, amerikansk republikansk politiker, senator för New Mexico

2019, Eddie Money, 70, amerikansk sångare och skådespelare

2020, Bim Warne, 82, svensk skådespelare

2021, Antony Hewish, 97, brittisk radioastronom, mottagare av Nobelpriset i fysik 1974

2022, Jean-Luc Godard, 91, fransk-schweizisk filmregissör

2023, Roger Whittaker, 87, kenyanskfödd brittisk sångare och kompositör

6 september

6 september är den 249e dagen på året i den gregorianska kalendern (250e under skottår). Det återstår 116 dagar av året.

Nationaldagar

Swazilands nationaldag.

Namnsdagar

Nuvarande, Lilian och Lilly

Föregående i kronologisk ordning

Före 1702, Magnus

1709–1985, Sakarias

1986–1992, Sakarias, Siv och Sivert

1993–2000, Sakarias och Esaias

Från 2001, Lilian och Lilly

I föregående revideringar

1929–2004, Felix

2005–2024, Felix, Felicia

Händelser

1492, Christofer Columbus avseglar från Kanarieöarna på sin första resa västerut.

1522, Juan Sebastián Elcano avslutar den första världsomseglingen då fartyget Victoria återkommer till Spanien.

1803, Brittisk forskare John Dalton börjar använda symboler för att representera atomer av olika element.

1813, Slaget vid Dennewitz, där den allierade nordarmén under ledning av Sveriges kronprins Karl Johan besegrar fransmännen under marskalk Michel Ney.

1867, J C Watson upptäcker asteroid 94 Aurora.

1870, Louisa Ann Swain från Laramie blir den första kvinnan i USA för att rösta lagligt efter 1807.

1885, Östrumelien förklarar sig i union med Bulgarien.

1901, Den amerikanske presidenten William McKinley skjuts av anarkisten Leon Czolgosz, och dör av skadorna en dryg vecka senare, den 14 september.

1914, Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar cirka 2 miljoner soldater och cirka 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.

1936, Den sista överlevande pungvargen, även kallad tasmansk varg, avlider på Hobart Zoo i Tasmanien.

1940, Carol II av Rumänien abdikerar.

1944, Anne Frank och hennes familj anländer till Auschwitz. Sovjetiska styrkor intar staden Tartu i Estland.

1966, Sydafrikas regeringschef Hendrik Verwoerd knivhuggs till döds.

1968, Swaziland blir självständigt från Storbritannien.

1970, Palestinska PFLP kapar fyra passagerarplan; från El Al, Pan American, Swissair och Trans World Airlines.

1987, Patrik Sjöberg blir världsmästare i höjdhopp.

1991, Sovjetunionen erkänner de baltiska staternas självständighet. Namnet Sankt Petersburg återställs till Rysslands näst största stad, som varit känt som Leningrad sedan 1924.

1997, Uranus måne Caliban upptäcks. Begravningen av Diana, prinsessa av Wales som dog 31 augusti äger rum i London. Över en miljon människor finns på gatorna och 2,5 miljarder människor tittar över hela världen på TV vilket gör det till en av de mest sedda händelserna i historien någonsin.

2009, Superferry 9 förliser, nästan alla personer ombord räddas, 10 omkommer av de 971 personerna ombord.

Födda

1757, Gilbert du Motier, markis av Lafayette, fransk general och statsman

1766, John Dalton, brittisk kemist och fysiker

1782, Daoguang, kinesisk kejsare

1815, Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare

1850, Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris

1857, John B Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator (Wyoming)

1860, Jane Addams, amerikansk feminist och filantrop, mottagare av Nobels fredspris 1931

1868, Axel Hägerström, svensk filosof

1869, Felix Salten, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi

1876, John Macleod, brittisk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923

1879, Johan Nygaardsvold, norsk politiker, statsminister, Joseph Wirth, tysk politiker, rikskansler

1883, Judith Hörndahl, svensk operasångare

1885, August Lindberg (fackföreningsledare), LOs ordförande

1888, Joseph Kennedy, amerikansk affärsman och diplomat

1891, Bengt Nordenskiöld, svensk militär general, chef för flygvapnet

1892, Edward Victor Appleton, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1947

1893,  Irving Bacon, amerikansk skådespelare

1895, Walter Dornberger, tysk militär och ingenjör

1896, Karl Wittfogel, tysk sociolog och sinolog

1900, Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker

1906, Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1970

1909, Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör

1915, Franz Josef Strauss, tysk politiker (CSU)

1924, John Melcher, amerikansk demokratisk politiker, senator (Montana)

1925, Andrea Camilleri, italiensk författare, Jimmy Reed, amerikansk musiker

1931, Sander Levin, amerikansk demokratisk politiker

1935, Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef

1938, Lillemor Dahlqvist, svensk sångare och skådespelare

1939, Susumu Tonegawa, japansk molekylärbiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1987, Håkan Wallner, svensk travtränare och kusk

1940, Elwyn Berlekamp, amerikansk matematiker

1941, Danny K Davis, amerikansk demokratisk politiker

1943, Richard J Roberts, brittisk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1993

Antonia Axson Johnson, svensk företagsledare, Roger Waters, brittisk musiker, basist i Pink Floyd

1944, Swoosie Kurtz, amerikansk skådespelare

1947, Jane Curtin, amerikansk skådespelare, John Kline, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot, Bruce Rioch, skotsk fotbollsspelare och fotbollstränare

1950, Sylvia Garcia, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot

1952, Simon Burns, brittisk parlamentsledamot (Conservative)

1957, Kaj Nuora, svensk skådespelare, José Sócrates, portugisisk politiker, premiärminister

1961, Scott Travis, amerikansk musiker, trummis i Judas Priest, Pål Waaktaar, norsk musiker, gitarrist och låtskrivare i a-ha

1963, Tony Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour, Geert Wilders, nederländsk politiker, partiledare för PvV, ledamot i generalstaterna

1965, Louise Hoffsten, svensk musiker, Per Sinding-Larsen, svensk programledare och musikjournalist

1966, Kendrick Meek, amerikansk demokratisk politiker

1967, Macy Gray, amerikansk sångerska

1969, Jimmy Lindström, svensk skådespelare

1971, Leila K, svensk musiker, Dolores O'Riordan, irländsk musiker, sångare i The Cranberries

1972, Idris Elba, brittisk skådespelare, Anika Noni Rose, amerikansk sångare

1974, Nina Persson, svensk sångare

1976, Naomie Harris, brittisk skådespelare, Josefine Sundström, svensk programledare

1983, Pippa Middleton, engelsk författare

1984, Helena Ekholm, svensk skidskytt, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 2009

1989, Sara Aldén, svensk jazzsångare och kompositör.

1991, Joe Harris, amerikansk basketspelare

1997, Mallory Comerford, amerikansk simmare

1998, Michele Perniola, italiensk sångare

2002, Asher Angel, amerikansk skådespelare, Leylah Fernandez, kanadensisk tennisspelare

Avlidna

972, Johannes XIII, påve

1683, Jean-Baptiste Colbert, 64, Frankrikes finansminister

1701, Jakob II, 67, kung av England

1719, Carlo Cignani, 91, italiensk målare

1811, Johann Georg Lehmann, 46, tysk kartograf

1862, Gustaf Erik Pasch, 74, svensk kemist, uppfinnare av säkerhetständstickan

1869, Jonathan Worth, 66, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina

1914, Gustaf Andersson i Sundsvall, 61, svensk jurist och riksdagsman, borgmästare i Sundsvall

1943, Friend Richardson, 77, amerikansk politiker, Kaliforniens 25e guvernör

1946, John I Cox, 90, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Tennessee

1956, Alex Raymond, 46, amerikansk serietecknare

1959, Kay Kendall, 32, brittisk skådespelare

1966, Hendrik Verwoerd, 64, sydafrikansk politiker, premiärminister

1977, John Littlewood, 92, brittisk matematiker

1979, Ronald Binge, 69, brittisk kompositör och textförfattare

1986, Blanche Sweet, 90, amerikansk stumfilmsskådespelare

1990, Tom Fogerty, 48, amerikansk artist

1994, Nicky Hopkins, 50, brittisk musiker, pianist

1995, Tosse Bark, 72, svensk kompositör, gitarrist, sångare och skådespelare

1998, Ernst-Hugo Järegård, 69, svensk skådespelare, Akira Kurosawa, 88, japansk filmregissör

2000, Kees van Aelst, 83, nederländsk vattenpolospelare

2007, Madeleine L'Engle, 88, amerikansk författare, Ronald Magill, 87, brittisk skådespelare, Luciano Pavarotti, 71, italiensk operatenor

2008, Sören Nordin, 91, svensk travtränare och travtränarkusk, Anita Page, 98, amerikansk skådespelare, sista levande från den allra första Oscarsgalan

2011, Felix von Habsburg, 95, ärkehertig, bror till Otto von Habsburg, George Kuchar, 69, amerikansk filmregissör

2012, Bertil Norström, 88, svensk skådespelare

2014, Odd Bondevik, 73 norsk biskop, Jim Dobbin, 73, brittisk parlamentsledamot (Labour)

2018, Sven Wernström, 93, svensk författare, Burt Reynolds, 82, amerikansk skådespelare

2019, Robert Mugabe, 95, zimbabwisk politiker, Zimbabwes premiärminister samt president och diktator

2020, Anita Lindblom, 82, svensk sångerska

2021, Jean-Paul Belmondo, 88, fransk skådespelare

2023, Kjell-Rune Milton, 75, svensk hockeyspelare

2025, David Baltimore, 87, amerikansk mikrobiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1975

30 augusti

30 augusti är den 242a dagen på året i den gregorianska kalendern (243e under skottår). Det återstår 123 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Albert och Albertina

Föregående i bokstavsordning

Adauctus, Namnet fanns, till minne av Adauctus en martyr, på dagens datum före 1890, då det utgick.

Albert, Namnet infördes på dagens datum 1890, som en hedersbetygelse åt kronprins Gustaf (V):s och kronprinsessan Victorias tredje son, prins Erik, som föddes detta år och som bland annat hette Albert. Det har funnits där sedan dess.

Albertina, Namnet infördes 1755 på 24 april, då det ersatte den äldre, manliga namnformen Albertus. 1901 flyttades det till 22 april och 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Albrekt, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Aste, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Benjamin, Namnet förekom på dagens datum före 1901, men utgick innan dess. 1986 infördes det på 16 augusti, men flyttades 1993 till 28 december, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1890, Adauctus och Benjamin

1890–1900, Albert

1901–1985, Albert

1986–1992, Albert, Albrekt och Aste

1993–2000, Albert och Albertina

I föregående revideringar

1929–1949 – Trygve

Händelser

257, Sedan Stefan I har avlidit den 2 augusti väljs Sixtus II till påve (denna eller nästa dag)

1363, Fem veckors strid vid Poyangsjön börjar.

1464, Sedan Pius II har avlidit den 14 augusti väljs Pietro Barbo till påve och tar namnet Paulus II.

1721, Freden i Nystad sluts mellan Sverige och Ryssland, vilket avslutar stora nordiska kriget.

1813, Slaget vid Kulm slutar.

1839, Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren inleder den första svenska världsomseglingen.

1914, Slaget vid Tannenberg slutar.

1922, Slaget vid Dumlupınar slutar.

1953, En polioepidemi i Sverige har krävt fyrtio dödsoffer.

1958, Invigs Centrumkyrkan, Västerås. Kyrkan tillhörde tidigare Metodistförsamlingen men från och med 4 juli 2011 Equmeniakyrkan.

1967, TV-serien Forsytesagan har svensk premiär.

1982, Den israeliska belägringen av Beirut tvingar Palestinska befrielseorganisationen att lämna Libanon.

1999, En majoritet av invånarna i Östtimor röstar ja till självständighet efter 24 år av indonesisk ockupation.

Födda

1707, Johan Browallius, svensk naturvetenskapsman, teolog och politiker (hattpartiet)

1727, Giovanni Domenico Tiepolo, italiensk målare

1745, Johann Hieronymus Schröter, tysk astronom

1748, Jacques-Louis David, fransk målare

1790, Johan Börjesson, präst och dramatiker, ledamot av Svenska Akademien 1859-1866, Erik Fahlcrantz, biskop i Västerås stift 1849-1866, ledamot av Svenska Akademien

1797, Mary Shelley, brittisk författare, skrev berättelsen om Frankenstein

1805, Ange Guépin, fransk läkare och publicist

1808, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare

1810, Onslow Stearns, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871

1818, Alexander H Rice, amerikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1876–1879

1820, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859

1840, Hazen S Pingree, amerikansk republikansk politiker

1852, Jacobus van ’t Hoff, nederländsk kemist och fysiker, den förste mottagaren av Nobelpriset i kemi 1901

1855, Evelyn De Morgan, brittisk målare

1856, Carl Runge, tysk matematiker

1860,  Isaak Levitan, rysk målare

1862, Lawrence C Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator (Colorado) 1919–1931

1871, Ernest Rutherford, brittisk-nyzeeländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1908

1883, Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet

1884, The Svedberg, svensk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1926

1886, Günter Guse, tysk sjömilitär

1888, Siri Derkert, svensk bildkonstnär

1893, Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935

1895, Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962–1967

1896, Raymond Massey, kanadensisk skådespelare

1898, Shirley Booth, amerikansk skådespelare

1906, Joan Blondell, amerikansk skådespelare

1908, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare

1911, Henake Schubak, finländsk skådespelare

1912, Edward M Purcell, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1952

1915, Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland

1918, Ted Williams, amerikansk basebollspelare

1919, Johan A Olsson, svensk fabrikör och politiker

1920, Donald Hewlett, brittisk skådespelare

1931,  Jack Swigert, amerikansk astronaut

1935, John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas & the Papas

1938, Don Pedro Colley, amerikansk skådespelare

1939, Elizabeth Ashley, amerikansk skådespelare, John Peel, brittisk musikproducent och radioman

1943, Jean-Claude Killy, fransk alpin skidåkare, Robert Crumb, amerikansk serietecknare

1953, Robert Parish, amerikansk basketspelare

1954 , Aleksandr Lukasjenko, president och diktator i Belarus 1994–

1958, Karen Buck, brittisk parlamentsledamot för Labour, Anna Politkovskaja, rysk journalist, skrev för tidningen Novaja Gazeta

1960, Ben Bradshaw, brittisk parlamentsledamot för Labour

1961, Jan Svenungsson, svensk konstnär

1963, Paul Oakenfold, brittisk DJ

1967, Catrin Nilsmark, svensk golfspelare

1971. Lars Frederiksen, amerikansk musiker

1972, Cameron Diaz, amerikansk skådespelare och fotomodell, Musse Hasselvall, svensk passare, elektriker och skådespelare, Markus Karlsson, svensk fotbollsspelare, Pavel Nedvěd, tjeckisk fotbollsspelare

1974, Camilla Läckberg, svensk deckarförfattare och entreprenör

1975, Eva Rexed, svensk skådespelare

1976, Sarah-Jane Potts, brittisk skådespelare

1977, Elden Henson, amerikansk skådespelare, Felix Sánchez, dominikansk friidrottare

1980, Birgitta Johansson, svensk skådespelare

1982, Andy Roddick, amerikansk tennisspelare

1984, Yampier Hernández, kubansk boxare

1991, Fərid Məmmədov, azerbajdzjansk sångare

1993, Paco Alcácer, spansk fotbollsspelare

Avlidna

1181, Alexander III, född Orlando Bandinelli, påve sedan 1159

1483, Ludvig XI, 60, kung av Frankrike sedan 1461

1751, Christopher Polhem, 89, svensk uppfinnare och industriman

1795, Elis Schröderheim, 48, svensk ämbetsman, landshövding i Uppsala län, ledamot av Svenska Akademien

1845, Buckner Thruston, 82, amerikansk jurist och politiker, senator (Kentucky) 1805–1809

1877, Wilson Shannon, 74, amerikansk demokratisk politiker

1880, J W Henderson, 63, amerikansk demokratisk politiker

1888, Christian Naumann, 78, svensk jurist och professor

1884, Bror Emil Hildebrand, 78, svensk riksantikvarie, ledamot av Svenska Akademien

1928, Wilhelm Wien, 64, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1911

1929, Ivo Vojnović, 71, kroatisk författare

1940, J J Thomson, 83, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1906

1944, Carl-Heinrich von Stülpnagel, 58, tysk militär

1950, Frank L Smith, 82, amerikansk republikansk politiker

1956, Walter Warzecha, 65, tysk sjömilitär

1961, Charles Coburn, 84, amerikansk skådespelare

1963, Guy Burgess, 52, brittisk avhoppare som spionerade för Sovjetunionen; tillhörde den kända brittiska spionkvartetten Burgess-MacLean-Blunt-Philby, kända som the Cambridge Four

1967, Ad Reinhardt, 53, amerikansk målare

1971, Nathan Leopold, 66, amerikansk brottsling

1979, Jean Seberg, 40, amerikansk skådespelare

1981, Vera-Ellen, 60, amerikansk dansare och skådespelare

1991,  Jean Tinguely, 66, schweizisk konstnär

1993, Kåge Sigurth, 75, svensk tv-producent och manusförfattare

1998, Denniz Pop, 35, svensk musikproducent

2003, Donald Davidson, 86, amerikansk filosof, Charles Bronson, 81, amerikansk skådespelare

2006, Naguib Mahfouz, 94, egyptisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1988

2007, Michael Jackson, 65, brittisk författare, öl- och whiskyexpert

2008, Tommy Bolt, 92, amerikansk golfspelare

2009, Lennart Atterling, 78, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare

2013, Seamus Heaney, 74, irländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1995

2014, Andrew V McLaglen, 94, brittisk filmregissör

2015, Marvin Mandel, 95, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979, Wes Craven, 76, amerikansk skräckfilmsregissör och manusförfattare

2019, Karin Ahrland, 88, svensk jurist, länsassessor, folkpartistik politiker, statsråd och ambassadör

2022, Michail Gorbatjov, 91, sovjetisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1990

28 juni

28 juni är den 179e dagen på året i den gregorianska kalendern (180e under skottår). Det återstår 186 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Leo

Föregående i bokstavsordning

Leo, Namnet förekom före 1901 på 11 april, men flyttades före detta år, till minne av påven Leo II, till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Leopold, Namnet infördes 1592 på 15 november och fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum. 2001 återfördes det dock till 15 november.

Liselott, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Lola, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Leo

1901–1985, Leo

1986–1992, Leo, Lola och Liselott

1993–2000, Leo och Leopold

Från 2001, Leo

I föregående revideringar

1929–1994, Leo

Händelser

1651, Slaget vid Berestetjko i nuvarande Ukraina mellan ena sidan de saporogiska kosackerna och Krimkhanatet och å andra sidan det polsk-litauiska samväldet inleds och varar till den 30 juni. Trots att kosackerna och krimtatarerna tillsammans har en styrka på 140 000, ledd av kosackledaren Bogdan Chmelnytskyj och understödd av några tusen turkar, och polackerna endast är totalt 63 000 blir slaget under den polske kungen Johan II Kasimirs ledning en avgörande polsk seger. Slaget är troligen världens största fältslag under 1600-talet, men då den polske kungen gör misstaget att efteråt inte förfölja de flyende kosackerna kan de snart omgruppera sig och Chmelnytskyjupproret fortsätter i ytterligare sex år.

1709, En svensk styrka på 22 000 man (varav 17 000 man deltar i slaget) blir under kung Karl XIIs och generalerna Carl Gustaf Rehnskiölds, Adam Ludwig Lewenhaupts och Carl Gustaf Creutz ledning besegrad av en rysk här om 45 000 man (varav 41 000 deltar), ledd av tsar Peter den store och generalerna Aleksandr Mensjikov och Boris Sjeremetev, i slaget vid Poltava i nuvarande Ukraina. Detta blir det största svenska militära nederlaget någonsin och början till slutet på den svenska stormaktstiden, eftersom Karl XIIs segersvit, som han har haft dittills i stora nordiska kriget, därmed bryts. Kungen lyckas med några få man fly till Osmanska riket, medan huvuddelen av den svenska armén tre dagar senare tvingas kapitulera till ryssarna, vilket leder till att tusentals svenska soldater och deras familjer för många år framåt hamnar i rysk krigsfångenskap.

1776, En brittisk flotta på nio krigsfartyg angriper under amiral Peter Parker det amerikanska Fort Moultrie under det nyligen utbrutna amerikanska frihetskriget. Fortet, som ännu är ofärdigt och vid denna tid saknar namn, är uppfört i trä med stockar av palmettoträ. Det mjuka träet går dock inte sönder av det brittiska bombardemanget, utan det har till och med rapporterats att kanonkulorna studsar mot träet. Den amerikanske befälhavaren William Moultrie (som fortet efter slaget får sitt namn efter) leder under det dagslånga slaget sina 400 mannar till seger, då de starkt skadade brittiska fartygen vid dagens slut tvingas dra sig tillbaka.

1876, Ställdalenmeteoritens nedslag, andra bevittnade meteoritnedslag i Sverige

1914, Den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek blir under ett statsbesök i den bosniska huvudstaden Sarajevo mördade av den bosnienserbiske nationalisten Gavrilo Princip, genom att han skjuter dem, när de färdas med bil genom staden. Attentatet går till historien som skotten i Sarajevo och blir den utlösande faktorn till första världskriget, som utbryter en månad senare. Eftersom attentatsmannen är serb ställer den österrikisk-ungerska regeringen i ett ultimatum den 23 juli med långtgående krav på Serbien, vilka serberna vägrar gå med på. Detta blir i sin tur inledningen på den så kallade Julikrisen, då Österrike-Ungern den 28 juli förklarar krig mot Serbien och de flesta europeiska stormakterna därefter går med i kriget enligt det komplicerade allianssystem, som har byggts i Europa under de senaste decennierna.

1919, På femårsdagen av skotten i Sarajevo undertecknas ett fredsavtal i Versailles utanför den franska huvudstaden Paris, vilket officiellt avslutar första världskriget (även om kriget till största delen har tagit slut genom vapenstilleståndet i Compiègneskogen den 11 november 1918). Under det halvår, som har gått mellan stilleståndet och fredsavtalets undertecknande har krigets segrarmakter fört förhandlingar, medan förlorarmakten Tyskland har bjudits in att skriva under avtalet först sedan det är klart (och alltså inte har tillåtits deltaga i förhandlingarna). Avtalets hårda villkor för Tyskland, med omfattande landförluster, stort krigsskadestånd till segrarmakterna och stark begränsning av industri och krigsmakt, leder dels till framväxten av den så kallade ”dolkstötslegenden”, dels till att Tyskland under 1920-talet drabbas av politiskt och ekonomiskt kaos, vilket i sin tur underlättar för den nazistiske diktatorn Adolf Hitlers maktövertagande under 1930-talet och därmed andra världskrigets utbrott 1939.

1922, Ett halvår efter att brittiska och irländska representanter den 6 december 1921 har skrivit under det anglo-irländska avtalet (som en följd av det irländska frihetskriget 1919–1921) utbryter ett inbördeskrig på Irland mellan anhängare och motståndare till avtalet. Avtalets huvudpunkter innebär, att Irland blir en autonom dominon inom det brittiska imperiet och att det i huvudsak protestantiska Nordirland lösgörs från övriga Irland och förblir en del av Storbritannien. Anhängarna är de som accepterar denna lösning, medan motståndarna dels vill att Irland ska vara helt fritt från Storbritannien, dels att hela ön ska förbli en intakt stat. Trots att inbördeskriget varar i elva månader (till 24 maj 1923) träder avtalet i kraft och den Irländska fristaten bildas den 6 december 1922, på dagen ett år efter undertecknandet. Vid inbördeskrigets slut står emellertid anhängarsidan som segrare och fristaten existerar fram till 1937, då Irland blir en helt självständig republik.

1942, Tyskarna inleder årets sommaroffensiv på östfronten under andra världskriget i trakten kring Kursk, med målet att erövra de sovjetiska oljefälten vid Kaspiska havet. Till en början lyckas tyskarna rycka fram långt, men når inte ända fram, innan man tvingas avbryta offensiven i november. Istället fastnar de vid Stalingrad, där de efter ett långt och blodigt slag tvingas kapitulera i början av 1943, varefter de förlorar initiativet på östfronten.

1948, Den sovjetiska Kommunistiska Informationsbyrån, som är en kontrollinstitution, som ska samordna kommuniststyret och kommunismens utveckling inom Östblocket, låter utesluta Jugoslavien ur blocket, sedan osämja har uppstått mellan sovjetledaren Josef Stalin och den jugoslaviske diktatorn Josip Broz Tito, eftersom Tito vägrar böja sig för Stalins vilja i flera frågor. Detta leder till, att Jugoslavien blir det enda kommunistlandet i Östeuropa, som under kalla kriget inte ligger bakom järnridån eller är medlem i den 1955 upprättade Warszawapakten. Det innebär också, att Sovjetunionen inte ingriper mot kommunistiska avvikelser i Jugoslavien, på det sätt som man gör mot Ungernrevolten 1956 och Pragvåren i Tjeckoslovakien 1968.

1950, Endast tre dagar efter att Nordkorea har inlett Koreakriget, genom att den 25 juni gå över gränsen till Sydkorea, blir den sydkoreanska huvudstaden Seoul intagen av nordkoreanska trupper, trots att sydkoreanerna tidigare samma dag har försökt stoppa dem genom att spränga Hanganbron över floden Han i huvudstaden. Därmed skulle kriget ha kunnat vara över med nordkoreansk seger, men då FN-styrkor under amerikansk ledning anländer i början av juli slås nordkoreanerna tillbaka och kriget fortsätter i ytterligare tre år.

1969, Stonewallupproret i USA tar sin början.

2015, Serbien vinner Europamästerskapet i basket för damer 2015 genom att besegra Frankrike 76-68 i Budapest.

Födda

751, Karloman I, frankisk kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien

1170, Valdemar Sejr, kung av Danmark

1476, Paulus IV, född Giovanni Pietro Caraffa, påve

1491, Henrik VIII, kung av England, herre över Irland och kung av Irland

1503 – Giovanni della Casa, italiensk författare

1577, Peter Paul Rubens, flamländsk konstnär

1588, Peder Gustafsson Banér, svenskt riksråd

1712, Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof

1787, Harry Smith, brittisk militär och koloniguvernör

1796, Karolina Amalia av Augustenborg, Danmarks drottning 1839–1848 (gift med Kristian VIII)

1819, Carlotta Grisi, italiensk ballerina

1824, Paul Broca, fransk kirurg, antropolog och neurolog, upptäckare av Brocas område Adolf W Edelsvärd, svensk arkitekt

1825, Emil Erlenmeyer, tysk kemist

1844, Johan Abraham Björklund, svensk tidningsman

1867, Luigi Pirandello, italiensk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1934

1868, John F Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator för Idaho 1918–1921

1873, Alexis Carrel, fransk experimentell kirurg, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1912

1875, Henri Lebesgue, fransk matematiker

1876, Clara Maass, amerikansk sjuksköterska

1883, Pierre Laval, fransk politiker, Vichyfrankrikes konseljpresident 1942–1944

1892, Torsten Hillberg, svensk skådespelare

1902, Richard Rodgers, amerikansk kompositör

1906, Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1963

1912, Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent

1916, Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter

1917, Bernard Wilfred Harris, brittisk-svensk filmmusikkompositör med artistnamnet Wilfred Burns

1926, Mel Brooks, amerikansk komiker, skådespelare, regissör och producent

1927, F Sherwood Rowland, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1995

1928, John Stewart Bell, irländsk fysiker, Hans Blix, svensk folkpartistisk politiker, diplomat och jurist, Sveriges utrikesminister 1978–1979

1930, William C. Campbell, irländsk biokemist och parasitolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015, Joachim Hansen, tysk skådespelare

1931, Hans ”Hasse” Alfredson, svensk komiker, regissör, författare och skådespelare som tillsammans med Tage Danielsson bildade duon Hasse och Tage, Junior Johnson, amerikansk racerförare (död 2019)

1932, Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare

1935, John Inman, brittisk skådespelare

1937, Richard Bright, amerikansk skådespelare

1938, Leon Panetta, amerikansk politiker, jurist och professor, USA:s försvarsminister 2011–2013

1940, Muhammad Yunus, bangladeshisk bankman och ekonom, mottagare av Nobels fredspris 2006

1941, Gunilla von Bahr, svensk flöjtist och musikchef

1942, Björn Isfält, svensk filmmusikkompositör och -arrangör, Jim Kolbe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1985–2007

1943, Klaus von Klitzing, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1985, Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2015 (död 2018)

1945, Jane Harman, amerikansk demokratisk politiker, Manne af Klintberg, svensk clown med artistnamnet Clownen Manne

1950, Mauricio Rojas, chilensk-svensk folkpartistisk politiker och docent, riksdagsledamot 2002–2006 och åter från 2022

1957, Mike Skinner, amerikansk racerförare.

1958, Donna Edwards, amerikansk demokratisk politiker och medborgaraktivist

1960, Lars Karlsson, svensk ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987

1966, John Cusack, amerikansk skådespelare, Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare

1967, Gil Bellows, kanadensisk skådespelare

1971, Fabien Barthez, fransk fotbollsspelare, Benito Martinez, amerikansk skådespelare, Aileen Quinn, amerikansk skådespelare, Elon Musk, sydafrikansk-amerikansk entreprenör

1972, Alessandro Nivola, amerikansk skådespelare

1974,  Joachim Bäckström, svensk operasångare (tenor)

1975, Jon Nödtveidt, svensk musiker, sångare och gitarrist, medlem i gruppen Dissection

1988, Alexandra Asimaki, grekisk vattenpolospelare

1989, Mark Fischbach, amerikansk Youtuber

1991, Kevin De Bruyne, belgisk fotbollsspelare

1992, Elaine Thompson-Herah, jamaicansk friidrottare

1993, Caroline Forsberg Thybo, dansk artist, medlem i gruppen Cool Kids

1999 – Markéta Vondroušová, tjeckisk tennisspelare

2000, Igor Paixão, brasiliansk fotbollsspelare

Avlidna

116 före Kristus, Ptolemaios VIII Euergetes, kung av Egypten

683, Leo II, påve

767, Paulus I, påve

1540, Federico II Gonzaga, 40, markis och hertig av Mantua

1650,  Jean de Rotrou, 40, fransk dramatiker

1791,  Carl Sparre, 67, svensk friherre, landshövding, generalmajor och politiker

1813, Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär

1829, Rasmus Nyerup, 70, dansk folkvisesamlare, översättare, historiker och arkeologipionjär

1836, James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USAs utrikesminister och president

1869, Thomas R Ross, 80, amerikansk politiker

1870, Henrik Reuterdahl, 74, svensk kyrkoman, Sveriges ecklesiastikminister, biskop i Lunds stift och biskop i Uppsala ärkestift, ledamot av Svenska Akademien

1872, Gaspard Théodore Mollien, 75, fransk upptäcktsresande

1881, Jules Dufaure, 82, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president

1910, Samuel D McEnery, 73, amerikansk jurist och demokratisk politiker, guvernör i Louisiana och senator för samma delstat

1913,  John L Barstow, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont

1914, Franz Ferdinand, 50, kronprins och ärkehertig av Österrike-Ungern, Sophie von Chotek, 46, österrikisk hovdam, gemål till Franz Ferdinand

1921, Charles Joseph Bonaparte, 70, amerikansk advokat och politiker, USAs marinminister och justitieminister, grundare av FBI

1940, Italo Balbo, 44, italiensk fascistledare och flygpionjär

1952, Walter Welford, 84, brittisk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota

1961, Aurore Palmgren, 81, svensk skådespelare

1971, Franz Stangl, 63, tysk SS-officer, kommendant för förintelselägren Sobibór och Treblinka

1974, Vannevar Bush, 84, amerikansk ingenjör och uppfinnare

1975, Coke R Stevenson, 87, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas, Rod Serling, 50, amerikansk manusförfattare, programledare för The Twilight Zone

1985, Elsa Larcén, 82, svensk operasångare

1993, GG Allin, 36, amerikansk punksångare, Gudrun Brost, 83, svensk skådespelare

1994, Ulrik Neumann, 75, dansk kompositör, sångare, musiker och gitarrist

1996, Albert R Broccoli, 87, amerikansk filmproducent

1997, Walter Gotell, 73, tysk-brittisk skådespelare

2000, Nils Jönsson, 92, svensk skådespelare, komiker och teaterdirektör med artistnamnet Nils Poppe

2001, Joan Sims, 71, brittisk skådespelare, Mortimer Adler, 98, amerikansk filosof

2007, Kiichi Miyazawa, 87, japansk politiker, Japans premiärminister, Sven Lampell, 86, svensk flygare och militär

2008, Stig Olin, 87, svensk skådespelare, regissör, sångare, radioman och låtskrivare

2009, Billy Mays, 50, amerikansk TV-försäljare

2010, Sigyn Sahlin, 83, svensk skådespelare, scripta och klädformgivare

2012, Gunnel Broström, 90, svensk skådespelare och regissör

2014, Lasse Kühler, 75, svensk dansare och skådespelare

2022, Rolf Skoglund, 81, svensk skådespelare

1 juni

1 juni är den 152a dagen på året i den gregorianska kalendern (153e under skottår). Det återstår 213 dagar av året.

Nationaldagar

Samoa Samoas nationaldag (till minne av självständigheten från Nya Zeeland 1962)

FN-dagar

Mjölkens dag (sedan 2000, för att uppmärksamma mjölkens roll för folkhälsan)

Övriga

Mobilfria dagen (instiftad av Mossenmarkska ljudfonden 2002 för att öka medvetenheten om den moderna ljudmiljön). Worldoutlanderday (den första boken i Outlanderserien skriven av Diana Gabaldon gavs ut denna dag år 1991)

Namnsdagar

Nuvarande, Gun och Gunnel

Föregående i bokstavsordning

Gun, Namnet infördes 1986 på 9 januari. 1993 flyttades det till 2 april och 2001 till dagens datum.

Gunnel, Namnet infördes 1986 på 30 januari. 1993 gjorde det sällskap med Gun till 2 april och 2001 till dagens datum.

Nicomedes, Namnet fanns, till minne av en antik martyr, på dagens datum under medeltiden. I Sveriges första tryckta kalender (1585) förvanskades det genom en feltolkning till Nikodemus.

Nikodemus, Namnet infördes, till minne av en farisé, som förekommer i Johannesevangeliet, på dagens datum 1585, på grund av en feltolkning av det medeltida Nicomedes. Det fanns där fram till 1993, då det utgick.

Nina, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 13 maj och utgick 2001.

Ninni, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Runa, Namnet infördes 1986 på 2 juni. 1993 flyttades det till dagens datum och utgick 2001.

Rune, Namnet infördes, tillsammans med Runa, 1986 på 2 juni. Det följde med detta namn till dagens datum 1993, men när Runa 2001 utgick flyttades Rune istället till 24 november.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1585, Nicomedes

1585–1900, Nikodemus

1901–1985, Nikodemus

1986–1992, Nikodemus, Nina och Ninni

1993–2000, Rune och Runa

Från 2001, Gun och Gunnel

Nuvarande från 1929, Rabbe

Händelser

193, Den romerske kejsaren Didius Julianus blir mördad i sitt palats av en trupp soldater, sedan den romerska senaten har utfärdat en dödsdom mot honom. Han har endast varit kejsare i två månader (sedan 28 mars), men har redan blivit impopulär både bland folket och i senaten, eftersom han har köpt sig kejsartiteln genom att muta praetoriangardet. På sista tiden har han även kommit på kant med detta, sedan det har stått klart att han inte ämnar uppfylla de löften han har givit det. För att bli av med honom utfärdas och verkställs dödsdomen därmed denna dag.

1442, Den nordiske unionskungen Erik av Pommern blir avsatt i Norge, tre år efter att han har blivit avsatt i Sverige och Danmark (1439). Han har då varit kung av Norge i nästan 53 år (sedan 1389), men då han genom sitt krig med Hansan har blivit mer och mer impopulär som kung är han nu slutligen bortkörd från samtliga sina nordiska troner. Han drar sig tillbaka till Gotland, och ägnar sig i sju år åt sjöröveriverksamhet på Östersjön, med Visby som bas, innan han 1449 blir bortkörd även därifrån och därefter lever sina tio sista år i livet (till 1459) som hertig av Pommern.

1533, Anne Boleyn kröns till drottning av England.

1676, En dansk-nederländsk flotta på 42 fartyg, ledd av Niels Juel, besegrar en svensk eskader på 57 fartyg, under ledning av Lorentz Creutz den äldre i slaget vid Ölands södra udde. Det svenska flaggskeppet regalskeppet Kronan, bestyckat med 126 kanoner, exploderar och går till botten, sedan elden har utbrutit ombord och nått krutförrådet, varvid Creutz omkommer, tillsammans med 850 andra matroser. Det svenska nederlaget leder till att danskarna får herraväldet på haven och en månad senare (29 juni) kan inleda sin landstigning i Skåne (vid Råå fiskeläge), i syfte att återta de östdanska provinserna (Skåne, Halland och Blekinge), som gick förlorade till Sverige vid freden i Roskilde 1658.

1719, Svenska staten börjar samla in de så kallade nödmynten, som har präglats och varit i cirkulation sedan 1715. Dessa mynt har mycket större nominellt värde (värdet som är präglat på myntet) än värdet på silverhalten i myntet, vilket har lett till kraftig svensk inflation och mynten är därför inte populära. En vecka senare återlämnas mynten till ägaren, men de är nu värda 2 öre silvermynt, istället för, som tidigare 32 öre. Ägarna får också ett skriftligt bevis på att staten, när det är möjligt, ska återbetala 14 öre av värdet, mot inlösning av mynten, medan övriga 16 öre dras in till kronan. 1724 nedsätts myntens värde till 1 öre silvermynt och det dröjer så sent som till 1760-talet, innan alla mynt är inlösta till kronan.

1792, Kentucky upptas som den 15e delstaten i den amerikanska unionen. Redan 1783 blev området oorganiserat amerikanskt territorium och 1788 var det del av Virginia, när det blev upptaget som delstat. Delstaten Kentucky är alltså en separation från Virginia, vilket beror på att den staten är mycket stor till ytan, vilket innebär, att det för Kentuckyborna är långt och farligt att resa till delstatshuvudstaden Richmond, vilket i sin tur gör det krångligt att sköta militärförsvaret mot indianerna, eftersom alla frågor som rör detta måste godkännas av guvernören i huvudstaden. Dessutom är Kentuckyborna missnöjda över att delstatsregeringen hämmar deras handel på Mississippifloden.

1796, Tennessee upptas som den 16e delstaten att upptas i den amerikanska unionen. Detta blir den första delstaten som skapas av territorium, som administreras av den federala amerikanska regeringen.

1899, Närkes hertig prins Eugen inviger en industri- och hemslöjdsutställning i Örebro, vilken pågår över sommaren. I utställningen ingår också ett lantbruksmöte från den 1 till 4 juni.

1941, Efter att Rashid Ali al-Gaylani har genomfört en statskupp i Irak den 1 april och Irak därför har förlorat en månads krig mot Storbritannien (2–29 maj), inleds en pogrom, som går till historien som Farhud, i den irakiska huvudstaden Bagdad, mot stadens judar. Rashid Ali al-Gaylani sympatiserar nämligen med nazismen och judarna sägs också ha hjälpt britterna under kriget. Under pogromen, som pågår till dagen därpå, dödas mellan 175 och 780 judar och omkring 1000 skadas.

1946, Ion Antonescu, anklagad för att ha stött den tyska invasionen av Sovjetunionen, blir avrättad vid Jilavafängelset i utkanten av Bukarest. Även Mihai Antonescu (vice premiärminister och utrikesminister), Gheorghe Alexianu (guvernör för Transnistrien) och Constantin Z Vasiliu (polischef) avrättas vid detta tillfälle.

1949, Storbritannien erkänner emiratet Cyrenaica, sedan dess ledare Idris har utropat dess självständighet från den brittiska militäradministrationen den 1 mars. Redan två år senare blir det en provins i det förenade kungariket Libyen, med Idris som kung.

1958, Ett nyval till den svenska andra kammaren hålls, med anledning av att koalitionsregeringen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet har spruckit på pensionsfrågan och förhandlingarna mellan de fem riksdagspartierna (Kommunistiska partiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Högerpartiet) om pensionen har strandat. De borgerliga partierna har inte ansett sig kunna bilda ny regering, varför statsminister Tage Erlander har bildat ny regering, som han dock har sagt ska avgå, om man inte kommer till någon lösning i pensionsfrågan. Resultatet av valet blir att det socialistiska blocket går framåt med fyra mandat på de borgerligas bekostnad, men eftersom mandatfördelningen mellan blocken blir 115 lika (då talmannen är socialdemokrat och därför inte har rösträtt) lägger Erlander inte fram sitt pensionsförslag förrän året därpå och det antas inte förrän 1960. Detta är senaste gången nyval har hållits i Sverige.

1964, Kenya blir en republik med Jomo Kenyatta som sin första president.

1975, Det kurdiska politiska partiet Kurdistans patriotiska union bildas.

1980, Den amerikanska nyhets-tv-kanalen CNN lanseras av mediemogulen Ted Turner och inleder sina sändningar klockan 17:00 (amerikansk östkusttid). Det blir den första tv-kanalen i världen, som sänder dygnet runt och dessutom den första amerikanska kanalen, som enbart sänder nyheter. Idag (2026) är det den största nyhetskanalen i världen.

1981, Enhetliga portobestämmelser för alla inrikes brevförsändelser införs av det svenska postverket. Detta innebär, att alla olika bestämmelser om olika porto beroende på försändelsens innehåll avskaffas, då dessa med tiden har blivit allt krångligare, med specialbestämmelser för olika trycksaker till exempel. Från och med nu styrs portokostnaden endast av försändelsens storlek och vikt.

1992, Stockholm-Bromma flygplats öppnas på nytt för internationell flygtrafik, efter att flygplatsen i 30 år enbart har hanterat inrikestrafik (1962 omdirigerades all utrikestrafik till den nyöppnade flygplatsen Arlanda). Ändringen sker sedan den svenska flygtrafiken samma år har avreglerats och är en del i Sveriges anpassning till inträdet i Europeiska unionen 1995.

1997, Järnvägsdelen av den nära 7 kilometer långa bron över det danska sundet Stora Bält mellan Själland och Fyn invigs efter en byggtid på nio år. Vägdelen invigs dock inte förrän ett år senare (14 juni 1998).

1998, Den europeiska centralbanken (ECB) inrättas formellt som egen juridisk person och som en av Europeiska unionens institutioner, med säte i den tyska staden Frankfurt am Main. Banken ägs gemensamt av medlemsländernas centralbanker och ska reglera unionens monetära politik samt sträva efter att stödja unionens allmänna ekonomiska politik. Det är också denna bank som har ensamrätt att utge euromynt och -sedlar.

2001, Den nepalesiske kronprinsen Dipendra dödar åtta personer inom den nepalesiska kungafamiljen, inklusive sina föräldrar, kung Birendra och drottning Aishwarya, innan han även skjuter sig själv och hamnar i koma. Anledningen till skottdramat är att kronprinsen har avvisats från en fest, eftersom han uppträtt illa, då han är berusad. Eftersom kung Birendra dödas i händelsen blir den ännu levande kronprins Dipendra formellt Nepals kung. Han avlider dock själv av sina skador den 4 juni, utan att ha vaknat upp ur sin koma. Han efterträds av sin farbror Gyanendra, som blir Nepals kung fram till 2008, då monarkin avskaffas. Ett terrordåd mot en nattklubb vid havet i Tel Aviv i Israel utförs. Gärningsmannen, Saed Soltan, detonerar sin bomb i kön utanför nattklubben. Attentatet dödar 21 personer och skadar 132.

2005, En lag om rökförbud på restauranger och nöjeslokaler träder i kraft i Sverige, vilket därmed kraftigt begränsar offentlig rökning i landet. En majoritet av svenskarna är emellertid för förbudet och som en följd av detta ökar snusandet istället. Tre dagar efter att en folkomröstning i Frankrike har gett ett nej till europeiska konstitutionen hålls en likadan omröstning i Nederländerna. Även här blir resultatet negativt (61,5% nej). Dessa bakslag för konstitutionen leder till att andra länder, som har tänkt hålla omröstning om konstitutionen, antingen skjuter upp eller ställer in omröstningarna på obestämd tid och att konstitutionen ännu (2026) inte är antagen.

2009, Conan O’Brien tar från Jay Leno över värdskapet för den klassiska amerikanska talkshowen The Tonight Show på tv-nätverket NBC. O’Brien blir dock den mest kortvariga värden i seriens historia, då han efter en intressekonflikt med NBC lämnar den redan efter ett halvår och den 1 mars 2010 blir Leno åter programledare. Flygplanet Air France Flight 447, som är på väg från den brasilianska staden Rio de Janeiro till den franska huvudstaden Paris, störtar i havet nordöst om Brasiliens kust, en halvtimme efter att det har försvunnit från radarn, varvid samtliga 216 passagerare och 12 besättningsmän ombord omkommer. Under den följande månaden bärgas 51 kroppar från vraket, men det dröjer nästan två år (till maj 2011), innan man hittar planets svarta lådor. Enligt haveriutredningen, som offentliggörs den 5 juli 2012, berodde haveriet på att piloterna begick diverse fatala misstag på grund av att deras utbildning var otillräcklig.

Födda

1679, Johan Runius, svensk poet

1767, Benjamin Höijer, svensk universitetslärare och filosof

1769, Józef Elsner, polsk kompositör

1776, Pavel Sjuvalov, rysk militär

1780, Carl von Clausewitz, preussisk general och militärteoretiker, mest känd för bokverket Om kriget

1801, Brigham Young, amerikansk mormonpräst, president för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormonkyrkan)

1804, Michail Glinka, rysk kompositör

1806, John B Floyd, amerikansk militär och demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1849–1852, USAs krigsminister 1857–1860

1831, Redfield Proctor, amerikansk republikansk politiker, USAs krigsminister 1889–1891, guvernör i Vermont 1878–1880 och senator för samma delstat 1891–1908

1855, Edmund Fitzalan-Howard, brittisk politiker

1857, Joseph Pujol, fransk underhållningsartist med artistnamnet Le Pétomane

1863, Richard Stenbeck, svensk psykiater och ämbetsman

1873, Carl Barcklind, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör

1888, Vera Nilsson, svensk konstnär

1889, Charles Kay Ogden, brittisk lingvist och filosof

1890, Frank Morgan, amerikansk skådespelare

1893, Dan Moody, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1927–1931

1895, Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare och motståndskämpe, Polens premiärminister 1947–1949

1896, Agnes Thomée, svensk dansare och skådespelare

1898, Gunnar Edström, svensk läkare, professor och folkpartistisk politiker

1907, Frank Whittle, brittisk flygofficer, provflygare och uppfinnare, Jan Patočka, tjeckisk filosof

1910, Leon Landgren, svensk kompositör, musiker och kapellmästare

1917, William S Knowles, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2001

1922, Povel Ramel, svensk friherre, text- och revyförfattare samt kompositör, pianist, sångare och komiker

1923, Else Marie Brandt, svensk skådespelare

1925, Brita Malmer, svensk arkeolog och numismatiker

1926, Marilyn Monroe, amerikansk skådespelare, Richard Schweiker, amerikansk republikansk politiker, senator för Pennsylvania 1969–1981, USAs hälsominister 1981–1983

1930, Edward Woodward, brittisk skådespelare

1931, Lennart Atterling, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare

1933, Charles Nesbitt Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973–1996

1937, Morgan Freeman, amerikansk skådespelare

1940, René Auberjonois, amerikansk skådespelare, Kip Thorne, amerikansk teoretisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2017

1944, Robert Powell, brittisk skådespelare

1946, Brian Cox, brittisk skådespelare

1947, Ronnie Wood, brittisk gitarrist, basist och konstnär, medlem i gruppen The Rolling Stones

1950, Gemma Craven, brittisk skådespelare och sångare, John M Jackson, amerikansk skådespelare

1953, David Berkowitz, amerikansk seriemördare, Ebba Witt-Brattström, svensk litteraturvetare och feminist, professor vid Södertörns högskola

1955, Kazimir Åberg, svensk jurist och hovrättsråd

1961, Paul Coffey, kanadensisk ishockeyspelare

1968, Jason Donovan, australisk skådespelare och sångare

1970, Alexi Lalas, amerikansk fotbollsspelare

1971, Ghil'ad Zuckermann, israelisk lingvist, professor vid Adelaides universitet

1973, Heidi Klum, tysk fotomodell, programledare, producent, skådespelare, designer, musiker och konstnär

1974, Alanis Morissette, kanadensisk sångare och skådespelare

1980, Oliver James, brittisk skådespelare och sångare

1981, Amy Schumer, amerikansk komiker

1982, Justine Henin, belgisk tennisspelare

1983, Sylvia Hoeks, nederländsk skådespelare

1985, Jannike Stenlund, svensk sångare, låtskrivare och musikproducent

1986, Anna Jönsson Haag, svensk längdskidåkare, bragdmedaljör

1988, Nami Tamaki, japansk J-popartist

1996, Tom Holland, brittisk skådespelare

Avlidna

193, Didius Julianus, 60, romersk kejsare sedan 28 mars detta år (avrättad)

1197, Gertrud av Sachsen och Bayern, mellan 42 och 45, Danmarks drottning sedan 1182 (gift med Knut VI)

1625, Honoré d'Urfé, 57, fransk författare

1676, Stupade i slaget vid Ölands södra udde, Lorentz Creutz den äldre, 61, svensk friherre, ämbetsman, riksråd och amiralgeneral, Claas Uggla, 62, svensk amiral och friherre

1713, Johan Runius, 34, svensk poet

1811, Jeronimo de Bosch, 71, nederländsk filolog

1815, Louis Alexandre Berthier, 62, fransk militär, marskalk av Frankrike

1823, Louis Nicolas Davout, 53, fransk militär, marskalk av Frankrike

1832, Thomas Sumter, 97, amerikansk militär och demokratisk-republikansk politiker, senator för South Carolina 1801–1810

1846, Gregorius XVI, 80, påve sedan 1831

1868, James Buchanan, 77, amerikansk jurist och demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1845–1849 och president 1857–1861

1877, Jens Andersen Hansen, 71, dansk politiker

1879, Louis Napoleon Bonaparte, 23, fransk tronpretendent, även känd som Napoleon IV

1887, Ike Clanton, 40, amerikansk revolverman och brottsling

1922, Samuel E Pingree, 89, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886

1925, Thomas R Marshall, 71, amerikansk demokratisk politiker, USAs vicepresident 1913–1921

1927, Lizzie Borden, 66, amerikansk kvinna, anklagad för, men frikänd för yxmordet på sina föräldrar 1892

1938, Ödön von Horváth, 36, österrikisk-ungersk dramatiker och berättare

1943, Leslie Howard, 50, brittisk skådespelare, regissör och producent

1946, Ion Antonescu, 64, rumänsk militär och politiker, Rumäniens premiärminister 1940–1944 (avrättad), Hasse Zetterström, 69, svensk författare, kåsör, humorist och tidningsutgivare med pseudonymen Hasse Z

1947, Anna Hofman-Uddgren, 79, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör

1961, Melvin Jones, 82, amerikansk affärsman, grundare av välgörenhetsorganisationen Lions

1966, George Vital Laine, 92, amerikansk musiker och orkesterledare med artistnamnet Papa Jack Laine

1968, Helen Keller, 87, amerikansk författare, aktivist och föreläsare

1971, Reinhold Niebuhr, 78, amerikansk teolog och filosof

1978, James Allen, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator för Alabama sedan 1969

1979, Werner Forssmann, 74, tysk urolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1956

1982, Per G Holmgren, 72, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare

1983, Charles av Flandern, 79, belgisk prins, greve av Flandern, Belgiens regent 1944–1950, Anna Seghers, 82, tysk författare

1984, Sten Pettersson, 81, svensk häcklöpare med smeknamnet Sten-Pelle, bragdmedaljör

1988, Moltas Erikson, 55, svensk psykiatriker, underhållare och radioprofil

1997, Nikolaj Tichonov, 92, sovjetisk politiker och ingenjör, Sovjetunionens regeringschef 1980–1985

2004, Randi Brænne, 93, norsk skådespelare

2006, Rocío Jurado, 59, spansk sångare och skådespelare

2008, Yves Saint-Laurent, 71, fransk modeskapare, Josef "Tommy" Lapid, 76, israelisk journalist och politiker, Israels vice premiärminister och justitieminister 2003–2004

2015, Charles Kennedy, 55, brittisk politiker, partiledare för Liberaldemokraterna 1999–2006

2017, Rosa Taikon, 90, svensk silversmed, samhällsdebattör och aktivist för romers rättigheter

2025, Monica Nielsen, 87, svensk sångare och skådespelare

Sommartid

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

Sommartiden är normaltiden plus en timme, där normaltid är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad rikstid. I dagligt tal används även ”vintertid” om den tid då sommartid inte gäller.

Anekdotiskt anförs USAs ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.

Den moderna sommartiden föreslogs av nyzeeländaren George Vernon Hudson 1895, som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige och flera andra europeiska länder. Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med två timmars förskjutning.

Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man använder sommartid. I tropikerna är bruk av sommartid ovanligt (men det förekommer), eftersom där är mindre skillnad på dagsljusets längd mellan sommar och vinter. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna, och på vintern är det ljust så kort tid att resor både till och från arbetet vanligen sker i mörker i vilket fall. Trots det har många av dessa länder sommartid. I några länder, till exempel Island och Argentina har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid "permanent sommartid". Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. I vissa andra länder som prövat detta har det varit klagomål på mörka vintermorgnar. På Island är det i december ändå mörka morgnar med soluppgång klockan 11:20 (hade varit klockan 10:20 om man följt närmaste geografisk tidszon). Under 2018 har en lagstiftningsprocess startats om att överge sommartidsomställningarna i EU-länderna.

I större delen av Europa gäller sommartid från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen WET, (GMT & UTC), den centraleuropeiska tidszonen CET (UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, klockan 1.00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon.

Användandet av sommartid inom EU regleras genom sommartidsdirektivet sedan 2001. Dessförinnan fanns det totalt åtta olika tillfälliga direktiv som reglerade sommartid inom unionen sedan 1980. Under 2018 visade en webbenkät utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen att en stor majoritet av de svarande föredrog att slippa omställningen. Därför föreslog kommissionen den 12 september 2018 ett lagförslag om att upphäva sommartidsdirektivet och upphöra med sommartidsomställningen. I mars 2019 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar, men förslaget har ännu inte godkänts av EUs andra lagstiftande institution, Europeiska unionens råd.

Island använder inte sommartid. Geografiskt sett ligger Islands soltid i UTC‑1 (Reykjavík UTC‑1:28 och Egilsstaðir UTC‑0:57), men Island har sedan 1968 valt att använda UTC som normaltid, alltså en timme före soltiden, ungefär som permanent sommartid, fast det inte är skrivet så. Mellan år 1939 och 1967 hade Island sommartid.

Ryssland och Belarus fattade beslut om att från och med 27 mars 2011 inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid". Detta väckte dock så småningom så starka protester bland befolkningen i Ryssland, att den ryska duman den 1 juli 2014 beslutade att avskaffa sommartid från och med 26 oktober 2014, och i fortsättningen ha normaltid utan tidsomställningar. Problemet var att morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som jobbade inomhus bara såg mörker till och från arbetet. Stödet hade redan året då reformen infördes rasat från tre fjärdedelar på våren till en tredjedel på hösten. Den permanenta sommartiden antogs ha förorsakat hälsoproblem och trafikolyckor, i synnerhet i norr.

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar liksom i övriga EU 01.00 UTC, alltså klockan 02.00 eller 03.00 svensk tid (utan respektive med sommartid), så att timmen mellan klockan 02:00 och 03:00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning SFS 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU.

Under sommartiden står solen som högst runt ettiden, med variation på olika platser huvudsakligen beroende på deras respektive longitud (hur långt österut/västerut de ligger), då jorden roterar åt öster. Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är drygt 50 minuter. (Haparanda klockan 12:25, Stockholm klockan 12:50, Östersund klockan 13:00, Göteborg klockan 13:10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning).

Datum för omställning varierar mellan länderna. Cypern, som är medlem i EU, tillämpar samma datum som övriga EU-länder. I Israel och Libanon varierar datumen, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år.

Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Irak 2008, Pakistan 2010, Ryssland och Armenien 2011 och Turkiet 2016.

Den självutropade staten Turkiska republiken Nordcypern har följt Turkiet, det vill säga bytt tidszon och samtidigt upphört med sommartiden. Därmed har Cypern blivit världens minsta land med två tidszoner.

Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska, Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 2.00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 3-4 veckor från EU, beroende på hur många söndagar det är i mars, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU.

Sommartid tillämpas inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico eller Jungfruöarna och i Arizona endast i indianreservatet Navajo Indian Reservation. Sommartid infördes 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade tidigare inte sommartid.

I Kanada används sommartid i de flesta provinserna, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, och inte heller i en del små glesbefolkade områden nära tidszongränserna. Kanada följer USAs ändring från 2007.

I Mexiko användes sommartid i större delen av landet. Undantaget var delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko hade sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USAs tidigare datum. Sommartiden avskaffades den 28 oktober 2022.

I Karibien har Kuba, Haiti, Turks- och Caicosöarna och Bahamas sommartid medan övriga länder och självstyrande områden i Karibien inte har det. Länderna i Centralamerika använder inte sommartid.

På södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. 

Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.

Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Till 2007 varierade dessutom datumen mellan Australiens delstater. I Uruguay avskaffades sommartid 2015.

Omställningen från och till sommartid görs i nätverkskopplade system numera ofta automatiskt. Fast ibland kan tekniken komma i olag. Dessa informationstavlor på en flygbuss försöker presentera klockslag samt beräknad ankomsttid, drygt tio timmar efter att sommartiden upphört.

Det finns egentligen två aspekter av sommartid att ta i beaktande, dels effekten att ställa om klockan, vilket innebär att de som har fasta arbets- eller studietider måste gå upp en timme tidigare direkt efter omställningen än före helgen, men dels också att vi under hela sommartidsperioden går upp en timme tidigare i förhållande till soltiden, än vad vi skulle ha gjort om vi haft permanent normaltid. Här är det framför allt effekten av omställningen som diskuteras. Det har visat sig vara svårt att påvisa vilka effekter denna omställning har.

De fåtal undersökningar som har gjorts uppvisar inte en entydig bild.

Amerikansk forskning tyder på att den energibesparing som uppnås är i det närmaste försumbar, och att sommartiden leder till en ökning av energikrävande aktiviteter.

S Coren konstaterade att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid, uppenbarligen som följd av förkortad eller försämrad sömn. En motsvarande svensk studie visade motsvarande tendens, som dock inte var statistiskt signifikant, och forskarna anser att studien tvärtom motsäger tolkningen. En tredje studie, där ljusförhållanden vid olyckor analyserats, visar att den bättre tillgången till dagsljus under rusningstid som sommartid medför (i medeltal i USA) borde minska mängden trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare. Effekten av själva övergången undersöktes inte.

Införandet av sommartid leder till 3% ökad omsättning i sport- och fritidsbranschen enligt en undersökning 1999 av EU. Denna ökning ökar energiåtgången. Andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.

Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt följd av den sömnbrist som uppstår.

Studier har visat på en marginell men mätbar ökning, i samband med omställningarna, av bland annat hjärtinfarkter och självmord, hos riskgrupper, såsom personer med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm. Dessutom, som svar på senare tids diskussioner om att sluta ställa om klockan, pekar en rad forskare på flera risker med att göra sommartid permanent. De ger exempel på 13 publikationer som rapporterat hälsoproblem kopplat till den ökade diskrepansen mellan biologisk (solstyrd) klocka och samhällets klocka, närmare bestämt kortare livslängd, förkortad nattlig sömn, mentala problem och kognitiva störningar. Andra sidan så finns länder som Island och Spanien som lever permanent en timme "fel" i förhållande till tidszon utan att några studier pekar på att dess befolkning skulle vara överrepresenterade på dessa områden.

Amerikansk samhällsinformation från 2001 uppmanar till att dra tillbaka klockan när sommartid upphör.

Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan "Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren), se tillbaka på sommaren" (avser omställningen under hösten). Ett annat är "Ställ fram utemöblerna inför sommaren ställ tillbaka utemöblerna inför vintern". Eller ”ställ fram grillen, ställ tillbaka grillen”. På amerikansk engelska används ramsan "spring forward, fall back" ("hoppa [vår] framåt, fall [höst] tillbaka") eller, på engelska om klockan ställs framåt i mars, "March forward" ("marschera [mars] framåt"). Eller helt enkelt "vrid klockan mot sommaren".