Banken får inte neka en omedelbar återbetalning av en obehörig transaktion bara för att kunden misstänks ha varit grovt vårdslös. Det slår EU-domstolen fast i en ny dom. Huvudregeln är att pengarna ska vara tillbaka senast nästa bankdag.
En falsk länk, en kopia av bankens webbplats och ett konto som plötsligt töms. Efter ett nätbedrägeri kan nästa bakslag komma när banken vägrar ersätta förlusten med hänvisning till att kunden själv varit vårdslös.
Men nu har EU-domstolen slagit fast att misstankar om grov vårdslöshet inte räcker för att banken ska få hålla inne återbetalningen. Att agera snabbt när pengar försvinner i ett bedrägeri är fortfarande avgörande. Den nya domen förtydligar vad banken måste göra när en kund anmäler en obehörig transaktion.
Fallet började med att en kvinna i Polen lade ut en vara till försäljning på nätet. En person som påstod sig vara intresserad skickade en länk för att bekräfta affären. Länken ledde till en falsk banksida där kvinnan skrev in sina inloggningsuppgifter. Bedragaren använde dem för att föra över motsvarande cirka 700 euro från hennes konto.
Kvinnan kontaktade banken dagen därpå, men fick nej till återbetalning. Banken ansåg att hon hade varit grovt vårdslös genom att inte skydda sina inloggningsuppgifter.
Tvisten hamnade i polsk domstol, som begärde besked från EU-domstolen om hur reglerna ska tolkas.
Svaret kom den 15 oktober 2026 och lämnar inget utrymme för banken att vägra en omedelbar återbetalning enbart med hänvisning till kundens misstänkta vårdslöshet.
Enligt EU-domstolens avgörande i mål C-70/25 ska en obehörig transaktion som huvudregel återbetalas omedelbart, senast vid slutet av nästa bankdag efter att banken fått kännedom om den. Banken får alltså inte börja med att neka återbetalning och låta kunden driva en lång tvist för att få pengarna tillbaka.
Däremot kan banken kräva tillbaka beloppet i efterhand om den lyckas visa att kunden orsakat förlusten genom uppsåt eller grov vårdslöshet.
Skillnaden är vem som måste ta nästa steg. Först ska banken återställa kontot. Vill banken sedan lägga förlusten på kunden måste den kunna bevisa att förutsättningarna för det är uppfyllda. Undantaget gäller när banken har rimliga skäl att misstänka att kunden själv begått bedrägeri och meddelar misstanken till behörig myndighet.
Domen gäller obehöriga transaktioner. I det polska fallet hade kvinnan lämnat ut sina inloggningsuppgifter, men det var bedragaren som genomförde överföringen.
Om kunden i stället själv har godkänt betalningen, exempelvis efter att ha blivit lurad att använda BankID, blir den juridiska bedömningen en annan. Den skillnaden är särskilt viktig i Sverige, där bedragare ofta försöker få människor att själva signera överföringar.
Avgörandet bygger på EU betaltjänstdirektiv, som också ligger till grund för svenska regler. Det är därför relevant för svenska bankkunder, även om den ursprungliga tvisten ska avgöras av den polska domstolen.
Gör så här om pengar försvinner från kontot
Kontakta banken direkt. Anmäl transaktionen, begär återbetalning och spärra kort, BankID eller andra tjänster som kan ha utsatts
Spara underlagen. Kontoutdrag, meddelanden och uppgifter om bedrägeriet kan behövas om banken ifrågasätter vad som hänt
Begär ett skriftligt besked. Om banken vägrar återbetalning, be den förklara varför och ange om den anser att transaktionen var behörig
Pröva bankens beslut. Om ni inte kommer överens kan ärendet i vissa fall tas vidare till Allmänna reklamationsnämnden, ARN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar