4 portioner
Pannkakssmet:
2 1/2 - 3 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
6 dl mjölk
3 ägg
2-3 msk smör eller margarin
Sätt på ugnen på 225 grader. Vispa ihop pannkaksmeten utan smält fett. Bryn lite fett i en långpanna i ugnen. Häll i smeten. Grädda i mitten av ugnen till pannkakan "stannat" och fått fin färg, 20-25 minuter. Skär den i bitar och servera med sylt eller bär.
Söt vaniljpaj som passar till syrliga sensommarbär t ex hjortron, lingon eller vinbär.
Receptet gäller för 8 bitar
3 dl vetemjöl
2 msk strösocker
125 gr smör
1 äggula
Fyllning:
3 ägg
1½ dl strösocker
½ vaniljstång
2 dl crème fraiche
2 msk vetemjöl
2 dl hjortron
1 dl hjortonsylt
Hacka ihop mjöl, socker och smör till en grynig massa. Tillsätt äggulan och arbeta ihop till en deg. Tryck ut den i en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Låt vila i kyl 30 minuter. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Vispa ägg och socker pösigt. Skrapa fröna ur vaniljstången. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och häll i pajformen. Grädda pajen i nedre delen av ugnen cirka 35 minuter. Låt kallna. Blanda bär och sylt och bred ut på pajen.
Kelda tomatsås och wienerkorv till spaghetti blir försvinnande gott.
10 portioner
900 gr pasta, gärna fullkorn
5 dl frysta ärter
15 wienerkorvar
6¼ dl Kelda pastasås tomat & crème fraiche
2½ dl riven ost
Koka pastan och lägg i de frysta ärtorna när det återstår några minuter. Skiva korven och lägg den i en kastrull. Häll i tomatsåsen och låt det koka några minuter.
Miljontals svenskar har redan deklarerat för att få pengarna tidigt. Nu återstår bara timmar innan möjligheten stängs.
Intresset för att få skatteåterbäring redan i april fortsätter att öka.
Förra året valde nära fem miljoner svenskar att deklarera tidigt, en kraftig ökning jämfört med tidigare år.
Den som godkänner sin deklaration utan ändringar senast den 31 mars 2026 får sin återbäring redan i början av april, i år mellan den 7 och 9 april 2026.
Det gör tidsfristen till en av de mest avgörande datumen i deklarationsperioden.
Samtidigt visar en ny genomgång att många svenskar väljer att använda skatteåterbäringen mer långsiktigt, där hela 45% planerar att spara pengarna, ofta som en ekonomisk buffert.
Systemet med tidig återbetalning infördes för att öka användningen av digitala tjänster. Det har visat sig vara effektivt.
Allt fler väljer att deklarera så snart möjligheten öppnar, ofta redan första dygnet.
I år skickade över en miljon svenskar in sina deklarationer inom de första 24 timmarna.
Kravet som många missar:
För att få pengarna i april krävs att deklarationen godkänns utan ändringar
Det innebär att alla uppgifter måste vara korrekta från början
Den som gör avdrag, ändrar uppgifter eller deklarerar senare får i stället vänta till juni
Samtidigt betonar experter att det är viktigare att deklarera korrekt än snabbt
De flesta tycker att det ändå är bättre att göra rätt från början
Det innebär att vissa avstår från att deklarera tidigt om de är osäkra på exempelvis reseavdrag eller andra justeringar.
Viktiga datum att hålla kontroll på:
Efter den 31 mars 2026 stängs möjligheten till tidig återbäring
Nästa viktiga datum är den 4 maj 2026, som är sista dagen att deklarera över huvud taget
Utbetalningar sker därefter i olika omgångar
Den som missar april 2026 får i regel sina pengar i juni 2026.
För den som får kvarskatt gäller andra datum, där betalning ska ske senast i juli 2026 eller september 2026 beroende på slutskattebesked.
För många hushåll handlar det om ett konkret val.
Tidig återbäring kan ge ett snabbt tillskott i ekonomin, men kräver att allt är korrekt från början.
Utvecklingen visar att majoriteten prioriterar både snabbhet och enkelhet.
Samtidigt kvarstår grundregeln.
Det viktigaste är inte när Du deklarerar, utan att det blir rätt.
If | Se ditt pris direkt och få rätt skydd för bolaget utan onö
Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.
Sommartiden är normaltiden plus en timme, där normaltid är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad rikstid. I dagligt tal används även ”vintertid” om den tid då sommartid inte gäller.
Anekdotiskt anförs USAs ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.
Den moderna sommartiden föreslogs av nyzeeländaren George Vernon Hudson 1895, som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige och flera andra europeiska länder. Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med två timmars förskjutning.
Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man använder sommartid. I tropikerna är bruk av sommartid ovanligt (men det förekommer), eftersom där är mindre skillnad på dagsljusets längd mellan sommar och vinter. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna, och på vintern är det ljust så kort tid att resor både till och från arbetet vanligen sker i mörker i vilket fall. Trots det har många av dessa länder sommartid. I några länder, till exempel Island och Argentina har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid "permanent sommartid". Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. I vissa andra länder som prövat detta har det varit klagomål på mörka vintermorgnar. På Island är det i december ändå mörka morgnar med soluppgång klockan 11:20 (hade varit klockan 10:20 om man följt närmaste geografisk tidszon). Under 2018 har en lagstiftningsprocess startats om att överge sommartidsomställningarna i EU-länderna.
I större delen av Europa gäller sommartid från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen WET, (GMT & UTC), den centraleuropeiska tidszonen CET (UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, klockan 1.00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon.
Användandet av sommartid inom EU regleras genom sommartidsdirektivet sedan 2001. Dessförinnan fanns det totalt åtta olika tillfälliga direktiv som reglerade sommartid inom unionen sedan 1980. Under 2018 visade en webbenkät utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen att en stor majoritet av de svarande föredrog att slippa omställningen. Därför föreslog kommissionen den 12 september 2018 ett lagförslag om att upphäva sommartidsdirektivet och upphöra med sommartidsomställningen. I mars 2019 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar, men förslaget har ännu inte godkänts av EUs andra lagstiftande institution, Europeiska unionens råd.
Island använder inte sommartid. Geografiskt sett ligger Islands soltid i UTC‑1 (Reykjavík UTC‑1:28 och Egilsstaðir UTC‑0:57), men Island har sedan 1968 valt att använda UTC som normaltid, alltså en timme före soltiden, ungefär som permanent sommartid, fast det inte är skrivet så. Mellan år 1939 och 1967 hade Island sommartid.
Ryssland och Belarus fattade beslut om att från och med 27 mars 2011 inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid". Detta väckte dock så småningom så starka protester bland befolkningen i Ryssland, att den ryska duman den 1 juli 2014 beslutade att avskaffa sommartid från och med 26 oktober 2014, och i fortsättningen ha normaltid utan tidsomställningar. Problemet var att morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som jobbade inomhus bara såg mörker till och från arbetet. Stödet hade redan året då reformen infördes rasat från tre fjärdedelar på våren till en tredjedel på hösten. Den permanenta sommartiden antogs ha förorsakat hälsoproblem och trafikolyckor, i synnerhet i norr.
Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.
Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar liksom i övriga EU 01.00 UTC, alltså klockan 02.00 eller 03.00 svensk tid (utan respektive med sommartid), så att timmen mellan klockan 02:00 och 03:00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning SFS 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU.
Under sommartiden står solen som högst runt ettiden, med variation på olika platser huvudsakligen beroende på deras respektive longitud (hur långt österut/västerut de ligger), då jorden roterar åt öster. Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är drygt 50 minuter. (Haparanda klockan 12:25, Stockholm klockan 12:50, Östersund klockan 13:00, Göteborg klockan 13:10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning).
Datum för omställning varierar mellan länderna. Cypern, som är medlem i EU, tillämpar samma datum som övriga EU-länder. I Israel och Libanon varierar datumen, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år.
Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Irak 2008, Pakistan 2010, Ryssland och Armenien 2011 och Turkiet 2016.
Den självutropade staten Turkiska republiken Nordcypern har följt Turkiet, det vill säga bytt tidszon och samtidigt upphört med sommartiden. Därmed har Cypern blivit världens minsta land med två tidszoner.
Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska, Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 2.00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 3-4 veckor från EU, beroende på hur många söndagar det är i mars, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU.
Sommartid tillämpas inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico eller Jungfruöarna och i Arizona endast i indianreservatet Navajo Indian Reservation. Sommartid infördes 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade tidigare inte sommartid.
I Kanada används sommartid i de flesta provinserna, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, och inte heller i en del små glesbefolkade områden nära tidszongränserna. Kanada följer USAs ändring från 2007.
I Mexiko användes sommartid i större delen av landet. Undantaget var delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko hade sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USAs tidigare datum. Sommartiden avskaffades den 28 oktober 2022.
I Karibien har Kuba, Haiti, Turks- och Caicosöarna och Bahamas sommartid medan övriga länder och självstyrande områden i Karibien inte har det. Länderna i Centralamerika använder inte sommartid.
På södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet.
Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.
Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Till 2007 varierade dessutom datumen mellan Australiens delstater. I Uruguay avskaffades sommartid 2015.
Omställningen från och till sommartid görs i nätverkskopplade system numera ofta automatiskt. Fast ibland kan tekniken komma i olag. Dessa informationstavlor på en flygbuss försöker presentera klockslag samt beräknad ankomsttid, drygt tio timmar efter att sommartiden upphört.
Det finns egentligen två aspekter av sommartid att ta i beaktande, dels effekten att ställa om klockan, vilket innebär att de som har fasta arbets- eller studietider måste gå upp en timme tidigare direkt efter omställningen än före helgen, men dels också att vi under hela sommartidsperioden går upp en timme tidigare i förhållande till soltiden, än vad vi skulle ha gjort om vi haft permanent normaltid. Här är det framför allt effekten av omställningen som diskuteras. Det har visat sig vara svårt att påvisa vilka effekter denna omställning har.
De fåtal undersökningar som har gjorts uppvisar inte en entydig bild.
Amerikansk forskning tyder på att den energibesparing som uppnås är i det närmaste försumbar, och att sommartiden leder till en ökning av energikrävande aktiviteter.
S Coren konstaterade att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid, uppenbarligen som följd av förkortad eller försämrad sömn. En motsvarande svensk studie visade motsvarande tendens, som dock inte var statistiskt signifikant, och forskarna anser att studien tvärtom motsäger tolkningen. En tredje studie, där ljusförhållanden vid olyckor analyserats, visar att den bättre tillgången till dagsljus under rusningstid som sommartid medför (i medeltal i USA) borde minska mängden trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare. Effekten av själva övergången undersöktes inte.
Införandet av sommartid leder till 3% ökad omsättning i sport- och fritidsbranschen enligt en undersökning 1999 av EU. Denna ökning ökar energiåtgången. Andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.
Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt följd av den sömnbrist som uppstår.
Studier har visat på en marginell men mätbar ökning, i samband med omställningarna, av bland annat hjärtinfarkter och självmord, hos riskgrupper, såsom personer med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm. Dessutom, som svar på senare tids diskussioner om att sluta ställa om klockan, pekar en rad forskare på flera risker med att göra sommartid permanent. De ger exempel på 13 publikationer som rapporterat hälsoproblem kopplat till den ökade diskrepansen mellan biologisk (solstyrd) klocka och samhällets klocka, närmare bestämt kortare livslängd, förkortad nattlig sömn, mentala problem och kognitiva störningar. Andra sidan så finns länder som Island och Spanien som lever permanent en timme "fel" i förhållande till tidszon utan att några studier pekar på att dess befolkning skulle vara överrepresenterade på dessa områden.
Amerikansk samhällsinformation från 2001 uppmanar till att dra tillbaka klockan när sommartid upphör.
Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan "Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren), se tillbaka på sommaren" (avser omställningen under hösten). Ett annat är "Ställ fram utemöblerna inför sommaren ställ tillbaka utemöblerna inför vintern". Eller ”ställ fram grillen, ställ tillbaka grillen”. På amerikansk engelska används ramsan "spring forward, fall back" ("hoppa [vår] framåt, fall [höst] tillbaka") eller, på engelska om klockan ställs framåt i mars, "March forward" ("marschera [mars] framåt"). Eller helt enkelt "vrid klockan mot sommaren".
2 portioner
5-6 medelstora kokta potatisar
1 msk vetemjöl
2 dl mjölk
1/2-1 msk smör eller margarin
1-2 krm salt
Vitpeppar
Dill, persilja eller gräslök
Skala potatisen, skär den i tärningar. Vispa ut mjölet med mjölken i en kastrull. Lägg i fettet. Koka upp under omrörning, och koka 3-5 minuter. Lägg i potatisen, rör om försiktigt och låt den bli genomvarm. Smaka av med salt. Blanda i klippt kryddgrönt.
Servera med stekt korv, t ex isterband, köttbullar, rökt fisk, rimmad eller gravad lax.
Beatlesikonen Paul McCartney är tillbaka med ny musik. I vår släpper han sitt första album på fem år, ett personligt projekt där han blickar tillbaka på uppväxten i Liverpool.
Paul McCartney, 83, är åter aktuell med ny musik. I slutet av maj släpper den tidigare Beatlesmedlemmen sitt nya album The Boys of Dungeon Lane, det första på över fem år.
Det nya albumet blir McCartneys första på över fem år, efter McCartney III från 2020.
Enligt The Hollywood Reporter präglas musiken av ett mer eftertänksamt och personligt uttryck, där han blickar tillbaka på sin barndom i Liverpool, långt innan genombrottet med Beatles.
Albumet beskrivs som ett av hans mest personliga hittills. McCartney återvänder till sin barndom i Liverpool, med berättelser om uppväxten i arbetarklassområdet Speke och minnen från tiden innan världssuccén med Beatles.
Som en första smakbit har singeln “Days We Left Behind” redan släppts. Låten är, enligt McCartney själv, en “minnessång” där han reflekterar över livet som varit och de platser som format honom.
Titeln på albumet syftar på en gata i hans barndomskvarter, ett tydligt tecken på att temat kretsar kring rötter, minnen och livets gång.
Trots sin ålder visar McCartney inga tecken på att sakta ner. Han fortsätter både att spela in ny musik och att turnera, och det nya albumet har vuxit fram mellan spelningar runt om i världen.
Albumet släpps den 29 maj 2026 och blir ytterligare ett kapitel i en av musikhistoriens mest framgångsrika karriärer.
Ny analys visar att elbilsägare betalar betydligt mer i försäkring, trots lägre drivmedelskostnader.
Elbilar har länge lyfts fram som ett ekonomiskt attraktivt alternativ, där lägre kostnader för bränsle ska väga upp högre inköpspris.
Men i takt med att marknaden mognar blir andra kostnader allt tydligare.
En ny analys visar att försäkring är en av de största skillnaderna mellan elbilar och traditionella bensinbilar.
Samtidigt sker ett tydligt skifte på begagnatmarknaden, där elbilar nu i många fall blivit billigare än motsvarande dieselbilar och kan spara ägare tusentals kronor redan vid köp.
Genomsnittligt betalar elbilsägare motsvarande cirka 27 000 kronor per år i försäkring, jämfört med omkring 18 000 kronor för bensinbilar.
Det innebär att elbilar i snitt kostar runt 40% mer att försäkra.
Skillnaden kvarstår även när man jämför bilar i samma ålder.
För nya elbilar är premien upp till 30% högre, medan skillnaden för bilar mellan ett och fyra år ligger på omkring 22% till 27%.
Hybridbilar hamnar i ett mellanskikt.
De är något dyrare att försäkra än bensinbilar, men betydligt billigare än helt eldrivna modeller.
Elbilar kräver ofta specialiserade verkstäder och tekniker, vilket driver upp arbetskostnaderna.
Dessutom är tillgången på reservdelar fortfarande begränsad i många regioner, vilket kan leda till längre reparationstider och högre kostnader.
Reparationsnätverket för elbilar är fortfarande under uppbyggnad, konstaterar analysen.
Det gör att försäkringsbolagen måste ta höjd för högre utgifter vid skador, vilket i sin tur slår mot premien.
Trots dagens högre kostnader finns det tecken på att utvecklingen kan vända.
Elbilar har färre rörliga delar än traditionella fordon, vilket på sikt kan minska risken för mekaniska fel.
Samtidigt byggs infrastrukturen för service och reparation ut, vilket kan pressa priserna.
Med en mer utvecklad marknad kan kostnaderna stabiliseras, enligt analysen.
För konsumenter innebär det att kalkylen för elbil fortfarande är komplex.
Lägre drivmedelskostnader vägs upp av högre fasta kostnader, där försäkring nu blivit en allt viktigare faktor att ta hänsyn till.
Nu är det snart dags att ställa om klockan till sommartid igen. Men när ställer man om till sommartid?
Ska klockan ställas fram eller bak?
Vi har vintertid, även kallad normaltid, mellan oktober och mars varje år. Mellan mars och oktober gäller istället sommartid. Klockan ställs då fram en timme för att få ljusare kvällar under sommarmånaderna.
Natten till söndagen den 29 mars 2026 ställer vi fram klockan en timme. Det innebär att klockan 02:00 blir klockan istället klockan 03:00, och en timmes sömn går förlorad under natten.
Sommartiden varar fram till natten den 25 oktober 2026, då vi ställer tillbaka klockan en timme till vintertid och får en timmes extra sömn.
För vissa är sommartiden endast förknippad med härliga ljusa kvällar, men för andra är det svårare att anpassa sig till den nya dygnsrytmen och sömnen påverkas. Speciellt små barn kan ha svårt med omställningen när rutinerna ruckas på, och läggningarna om kvällen kan ta extra lång tid.
Här kommer sju råd för bättre sömn:
Stressa mindre. Stress är en vanlig orsak till sömnproblem
Lägg Dig och gå upp ungefär samma tider varje dag
Varva ner, utan skärm, några timmar innan läggdags
Om Du har små barn, planera in längre tid för barnen att varva ner inför läggdags under övergången från vinter- till sommartid
Minska på koffein och undvik alkohol och tobak
Var utomhus i dagsljus minst en timme om dagen. Dagsljus hjälper kroppens biologiska klocka att anpassa sig efter soldygnet
Om Dina sömnproblem påverkar Ditt liv så pass mycket att Du inte kan sköta vardag, arbete eller Dina relationer kan Du behöva söka hjälp för att få bättre sömn.
Det är helt normalt att i perioder ha problem med sömnen. Men om Dina sömnproblem är långvariga och påverkar Ditt liv negativt kan Du behöva professionell hjälp. Hos Din vårdcentral kan Du få hjälp av både läkare eller psykolog för att få bukt med Dina sömnbesvär.
Om Du sparar till Din pension som Du ska finns det risk för att Du går miste om tusentals kronor i allmän pension. Detta eftersom spärrgränsen för bostadstillägget inte höjts på 25 år. “Skamligt” säger Liza di Paolo Sandberg på SKPF.
Bostadstillägget kan vara ett viktigt tillskott för pensionärer med låg inkomst, men regelverket slår olika beroende på sparande. Många har rätt till stödet utan att veta om det, samtidigt som andra riskerar att gå miste om det just på grund av sina besparingar.
Samtidigt finns en tydlig gräns för sparande, över 100 000 kronor för ensamstående och 200 000 kronor för par kan minska eller helt ta bort stödet.
Liza di Paolo Sandberg är starkt kritisk till detta. ”Dagens regelverk innebär att bostadstillägget reduceras eller faller bort helt om den sökande har mer än 100 000 kronor i tillgångar för ensamstående eller 200 000 kronor för sammanboende”, säger hon.
Marknaden kastas mellan geopolitik, ränteoro och nya investeringshajper. För investerare blir frågan inte vad som händer just nu, utan vad som faktiskt spelar roll framåt.
Det kortsiktiga bruset på börsen är just nu ovanligt högt. I stället för att försöka tajma marknaden menar Lundkvist att fokus bör ligga på strategi.
Uppgångarna är inte värda någonting. Nedgångarna får man ändå bara skaka av sig. Vilka moves vill jag göra och vad ska utlösa dem.
I ett läge där marknaden snabbt skiftar riktning blir passivitet ibland en strategi i sig.
Det är nog bättre att bara försöka överleva.
En av de tydligaste spaningarna i avsnittet är att kapital börjar röra sig bort från klassiska råvaror som guld. Trots geopolitisk oro har guldpriset fallit, vilket förvånat många.
Förklaringen enligt råvaruexperter är att investerare behövt likviditet och därför sålt tillgångar som tidigare gått starkt. I stället riktas blickarna nu mot jordbruksråvaror.
De brukar komma sist i råvarucykeln, säger Ingnäs.
Särskilt vete lyfts fram som kraftigt undervärderat. När producenter inte längre kan bära sina kostnader blir det en signal om att priserna är ohållbara. Det talar för att livsmedelsrelaterade priser kan stiga framöver.
Samtidigt sker ett större skifte i globala kapitalflöden. Efter många år där USA och andra utvecklade marknader dominerat, börjar investerare återvända till tillväxtmarknader.
Värderingsgapet är en viktig faktor. Medan amerikanska börsen handlas på höga multiplar, ligger många tillväxtmarknader betydligt lägre. Det lockar kapital.
Det finns tydliga tecken på en ny supercykel.
Brasilien lyfts särskilt fram som en marknad med låg värdering och stark koppling till råvaror.
En sektor som fortsatt har det tufft är fastigheter. Trots förbättrade kassaflöden är värderingarna fortfarande pressade.
Det går bra för bolagen, men värderingen är dålig.
Det gör sektorn intressant, men också riskfylld. Den stora oron är kopplad till räntor. Om inflationen tar fart igen kan räntorna stiga, vilket historiskt slår hårt mot fastighetsbolag.
I kontrast lyfts banksektorn som en potentiell vinnare. Vid stigande räntor förbättras ofta bankernas lönsamhet.
Det är bankerna som gynnas.
Det gör sektorn till ett återkommande tema i ett osäkert makroläge.
Ett av de mest laddade ämnena är AI. Efter flera år av massiv hype börjar nu allt fler ifrågasätta om investeringarna motsvarar verklig nytta.
Det saknas bevis för att det här lever upp till löftena.
Trots investeringar på hundratals miljarder dollar är effekterna på ekonomin fortfarande svåra att tydligt se.
Goldman Sachs pekar på att mycket av tillväxten kanske inte alls kan kopplas till AI. Det väcker en avgörande fråga:
Lundkvist är tydlig med att AI som teknik har stor potential. Men problemet ligger i förväntningarna.
Löftet är inte 10% effektivisering, det är att allt ska förändras.
Om den utvecklingen uteblir riskerar marknaden att reagera kraftigt. Antingen måste förväntningarna justeras. Eller så fortsätter hajpen, trots brist på bevis.
Avslutningsvis konstaterar duon att marknaden just nu präglas av flera parallella krafter. Geopolitik, råvaror, räntor och teknikhajper samverkar på ett sätt som gör helhetsbilden svår att läsa. Samtidigt öppnar det för nya möjligheter.
För investerare handlar det mindre om att reagera på varje rörelse, och mer om att förstå de långsiktiga trenderna som växer fram.
Du kan ha fått en depression om Du under en längre tid känner Dig nedstämd, trött och inte har någon ork. Det kan också vara att Du känner att Du har tappat lusten även till sådant som Du brukar tycka om att göra. Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.
Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Det är vanliga reaktioner som oftast går över av sig själv.
Depression räknas som en psykisk sjukdom. Det är ingen tydlig gräns mellan nedstämdhet och depression, men vid depression är symtomen svårare och pågår längre.
Depression beror på ett samspel mellan yttre faktorer och vilken sårbarhet Du har för att få depression.
Din sårbarhet är ärftlig, den föds du med. Yttre omständigheter kan vara många. Det kan t ex vara stress, att Du eller någon Du tycker om blir allvarligt sjuk, att någon Du tycker om dör, ekonomiska problem eller arbetslöshet.
Depression är vanligt.
Depression kan ge flera olika symtom.
Du kan ha fått en depression om Du har något eller några av dessa besvär i mer än två veckor:
Du är nedstämd
Du är trött
Du känner ingen glädje eller lust, inte ens till sådant Du tidigare har gillat
Du har ingen ork eller lust att ta itu med saker, och vardagen känns jobbig och meningslös
Du kan också känna igen Dig i ett eller flera av dessa besvär:
Låg självkänsla
Känsla av hopplöshet
Svårt att koncentrera Dig
Ångest, stor oro, irritation eller ilska
Kroppsliga besvär
Självmordstankar
En depression påverkar Din självkänsla. Du kan tycka illa om Dig själv och tänka att Du är värdelös. Skuldkänslor är vanliga, och Du kan anklaga Dig själv för saker som går dåligt för Dig eller Dina närstående. Det kan också vara svårt att söka vård, då Du tänker att det är Ditt eget fel.
Det kan kännas som att livet är tomt och meningslöst. Du kan tycka att det inte är någon mening med att försöka göra något åt det som är fel, och att ingenting någonsin kommer att bli bra.
Din kraft, Din energi och Din ork blir sämre. Du kan bli så påverkad att Du inte orkar hålla ordning runt dig. T ex kanske Du inte orkar plocka undan efter Dig när Du har ätit, eller kasta sopor. Du kan också känna att Du inte orkar ta hand om Din hygien såsom att borsta tänderna, duscha eller byta till rena kläder.
Du kan ha svårt att läsa en bok eller följa med i en film. Du kan känna dig rastlös och ofokuserad.
Du kan ha ångest och oroa Dig för framtiden eller för andras krav eller förväntningar. Du kan känna Dig irriterad eller kan lätt bli arg, även för småsaker.
En depression kan också kännas i kroppen.
Här är några vanliga besvär:
Du har ont i magen
Du har huvudvärk
Du har ont i axlarna, nacken eller ryggen
Du har tappat matlusten, eller äter och dricker alldeles för mycket
Du har tappat sexlusten
Du har sömnsvårigheter. Det kan vara att Du har svårt att somna, att Du vaknar flera gånger under natten eller att Du sover alldeles för mycket.
Ibland kan depressionen göra att Du tänker att det vore bättre om Du inte levde. Du kan också känna att Du är en belastning för Dina närstående. Du kan ha tankar om att alla egentligen skulle må bättre om Du var borta.
Ibland är tankarna på självmord konkreta, och Du kanske har planer på att ta Ditt liv. Om Du tänker så ska Du inte vara ensam. Sök då hjälp direkt.
Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om Du tror att Du eller någon annan har en depression.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård. Det gäller även om Du är orolig för någon som inte själv vill söka hjälp.
Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.
Du kan kontakta en stödjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd och vem Du kan kontakta. Du kan ringa eller chatta anonymt.
Du kan även söka en privat psykolog eller terapeut. Då får Du själv betala hela kostnaden.
Sök vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om Du har tankar på att ta Ditt liv, eller mår så dåligt att Du känner att Du inte orkar mer.
Ring genast 112 om Du eller någon i Din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Detsamma gäller om Du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.
När Du söker vård för depression får Du berätta hur Du mår. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som kan visa om Du har en depression.
Den Du träffar kan t ex vara en läkare, sjuksköterska, psykolog eller socionom. Om den Du träffar inte är läkare kan Du behöva träffa en läkare för att få en bedömning och eventuell behandling med läkemedel.
Ofta får Du fylla i ett eller flera formulär där Du får svara på frågor om hur Du mår.
Det kan vara frågor som t ex:
Hur ofta känner Du Dig nedstämd?
Hur sover Du på nätterna?
Hur är Din aptit?
Hur ofta dricker Du alkohol?
Hur är Dina tankar om liv och död?
Läkaren gör sedan en bedömning utifrån samtalet och formuläret.
Eftersom vissa kroppsliga sjukdomar kan ge besvär som liknar depression gör läkaren ofta en kroppsundersökning.
Du kan också få lämna blodprover och urinprover. T ex kan ökad eller minskad mängd av sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet ge symtom som påminner om depression. Undersökningen kan även visa om Du har brist på andra ämnen och behöver behandling för det.
Depression kan behandlas på flera olika sätt. Den beror på vilken typ av depression Du har och vad Du själv föredrar. Under behandlingen är det bra om Du försöker ha rutiner i vardagen på det sätt som Du klarar av.
De här formerna av behandling fungerar vid depression:
Råd och stöd för att skapa bra vanor
Psykoterapi
Läkemedel
Det finns flera andra metoder om depressionen inte blir bättre av de vanligaste behandlingsmetoderna.
Den första behandlingen vid lätt depression brukar vara att Du får information om vad depression är och vad Du kan göra själv för att börja må bättre.
Under samtalet med vårdpersonalen kommer Du att få frågor om Dina levnadsvanor. Då kan Du fundera över Dina vanor och se om Du behöver stöd för att göra förändringar.
Följande råd är viktigast att följa:
Rör på Dig
Försök att sova tillräckligt
Ät på regelbundna tider, gärna varierat och hälsosamt
Undvik alkohol och droger.
Du kan få fysisk aktivitet på recept, FaR.
Psykoterapi kan hjälpa vid depression. Målet med terapi är att Du ska må bättre. Du ska också få stöd med att göra förändringar i Dina vanor.
Den vanligaste behandlingen vid depression är kognitiv terapi, KBT, eller interpersonell terapi, IPT. Det finns KBT-behandling som Du kan få via nätet.
Ibland räcker det inte att ändra sina levnadsvanor och att få psykoterapi. Då behöver Du läkemedel för att övrig behandling ska fungera.
Det finns flera olika typer av läkemedel mot depression. Det är viktigt att behandling med läkemedel hela tiden utvärderas, för att se om den hjälper eller behöver förändras. Det kan vara så att Du får biverkningar. En biverkning är en oönskad effekt av läkemedel. Prata då med Din behandlare.
Det är ofta en läkare som har ansvaret för Din behandling med läkemedel. Får Du samtidigt annan behandling träffar Du regelbundet en psykolog, kurator eller sjuksköterska. Annan behandling kan vara exempelvis psykoterapi.
Vid behandling med läkemedel brukar man få komma på återbesök efter en månad. Be om en tid för återbesök om Du inte blir erbjuden det. Du kan också be läkaren att kontakta Dig om en månad om Du känner att Du själv inte klarar av att boka en ny tid.
Läkaren på vårdcentralen kan skriva en remiss till en psykiatrisk mottagning om behandlingen Du har fått inte hjälper. Där får Du träffa en psykiater för att få en noggrannare bedömning. En psykiater är en läkare som är specialist i psykiska sjukdomar och besvär.
Du kan också behöva en bedömning av en psykiater om läkaren på vårdcentralen misstänker att Du har en svår depression, eller någon annan psykiatrisk diagnos.
Du kan även ha ett alkoholberoende eller andra besvär, som t ex ångest. Det är olika för olika personer vad som behandlas först. Du kan få behandling för olika besvär samtidigt.
Efter några veckors behandling brukar de flesta känna sig bättre. Du mår bättre och orkar mer och de svåra tankarna kommer alltmer sällan. Det kan dock ta några månader innan Du känner Dig helt bra. Efter en svår depression kan det ta längre tid.
Ha gärna kontakt med Din terapeut eller annan behandlare under en tid även efter depressionen. Då kan Du diskutera och få stöd i återhämtningen om Du behöver det.
Vid svår depression behövs oftast antidepressiva läkemedel som första behandling. Ibland bedömer läkaren att behandlingen bör användas vid en medelsvår depression.
Du kan behöva få behandling på en psykiatrisk klinik. Du kan också behöva en del praktisk hjälp för att klara vardagen. Din behandlare kan efter att Ni har kommit överens om det kontakta socialtjänsten. Sedan kan Ni tillsammans berätta vad Du behöver hjälp med.
Du kan behöva vårdas på psykiatrisk klinik om det finns stor risk för självmord. Det är för Din egen säkerhet.
Om Du vårdas på en klinik finns personal som hjälper Dig när det känns extra svårt. Läkarna där kan ändra behandlingen om det behövs. Närstående får komma på besök på kliniken.
Du kan få så kallad hjärnstimulering för att må bättre. Det kan vara i form av elbehandling, ECT eller magnetbehandling, rTMS.
Det finns andra typer av behandlingar vid svår depression eller om annan behandling inte har hjälpt. Dessa behandlingar utförs på specialistkliniker.
Ett exempel är behandling med läkemedlet ketamin som man får med dropp i armen.
Ett annat exempel är vagusnervstimulering. Då stimuleras vagusnerven som går från hjärnstammen, vilket kan påverka nervsystemet i hjärnan. Ett sätt är att få ett klips på örat.
Här är några råd på sådant som Du kan göra själv för att må bättre.
Råden hjälper under själva depressionen. De minskar även risken för att få depression igen, om Du har haft en eller flera depressioner. De hjälper också om Du vet att Du har en stor risk att få depression eller om Du återhämtar Dig efter en depression.
Att göra förändringar när det gäller sina dagliga vanor kan verka svårt, särskilt om Du inte har mått bra under en längre period. Men om Du bestämmer Dig för att göra en förändring och håller fast vid den kan det ge Dig kraft och öka Din självkänsla. Det kan i sig vara ett skydd mot depression.
Det finns många studier som visar att fysisk aktivitet hjälper vid depression. När Du rör på Dig bildas ämnen i kroppen som ger lugn och gör att Du mår bättre. Du får bättre sömn och ökad motståndskraft mot stress. Om Du har utmattningsdepression bör Du rådgöra med Din behandlare innan Du börjar träna.
Försök hitta de aktiviteter Du tycker är roliga och rör på Dig så mycket Du kan i vardagen. Vid svår och medelsvår depression kan detta kännas helt omöjligt. Gör så mycket Du orkar och ha inte för höga krav på Dig själv. Att röra sig lite är bättre än att inte röra sig alls.
Du kan t ex promenera, cykla, simma, gympa, arbeta i trädgården eller göra någon annan vardagsmotion. Det bästa är om Du rör på Dig varje dag, i cirka 30 minuter.
Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att vara utomhus och röra sig mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också vara bra.
Sömnen är viktig för att Du ska må bra. Försök lägga Dig samma tid varje kväll. Dagsljus är viktigt för att må bra och för att bli trött på kvällen. Därför är det bra att vara utomhus, helst mitt på dagen när det är som ljusast.
Att äta på bestämda tider kan ge struktur till dagen.
Försök att äta varierat och hälsosamt. Det är bra för hela kroppen och påverkar även hur man mår psykiskt. Undvik snabbmat och godis och snacks.
Det är vanligt att exempelvis dricka alkohol för att minska känslor av nedstämdhet och ångest. Men på lång sikt blir både ångesten och depressionen svårare av alkohol och droger. Alkohol ökar även risken för att Du ska få allvarliga självmordstankar.
Vårdpersonalen brukar fråga om Dina alkoholvanor och om Du använder droger. Det är viktigt att Du berättar hur mycket och hur ofta Du dricker och använder droger. Annars finns det risk att behandlingen inte fungerar.
Du som röker eller snusar kan må bättre av att sluta med nikotin. Du kan ta hjälp av något av de läkemedel som finns för att göra det lättare att sluta.
Eftersom depressionen gör att Du har mindre energi kanske Du inte orkar lika mycket som tidigare. Det kan betyda att Du måste acceptera att Du för tillfället behöver bete Dig på ett annat sätt.
Du kan behöva sänka Dina krav på Dig själv om Du arbetar. De flesta arbetsgivare har förståelse för att man behöver ta det lite lugnare. Undvik att ta på Dig extra arbetsuppgifter.
Det är bra att försöka sänka kraven även när det gäller privatlivet och familjelivet. Försök fundera på vad som känns viktigt för Dig själv, och be om hjälp när Du inte orkar.
För att hantera stress och få mer vila kan det vara bra att lära sig att slappna av.
Många tycker att det är avstressande att vara ute och gå i naturen. Att lyssna på musik, poddar eller en inläst bok kan hjälpa Dig att koppla bort jobbiga tankar.
Att göra sådant som Du tycker är intressant och ger Dig livslust är också viktigt. Gör sådant som Du brukar tycka om att göra, även om lusten just då inte finns där. Det kan göra att Du mår bättre efter ett tag, även om Du inte trodde det från början.
Sexualiteten har betydelse för hälsan. Det gäller oavsett Din ålder, om Du lever ensam eller i en relation. Om Din sexualitet påverkas negativt av Dina besvär finns hjälp att få.
Sjukvården har ett ansvar för att hjälpa Dig, om Du behöver. På en del platser i landet finns personer som är specialiserade på hjälp vid sexuella besvär.
Prata med Din läkare eller annan vårdpersonal om Du har frågor kring Din sexuella hälsa.
När man mår dåligt hjälper det att ha stöd från närstående, familj och vänner. Det hjälper också att göra sådant som känns meningsfullt.
Det hjälper även att uppleva gemenskap. Det kan t ex ske i föreningar, församlingar och grupper eller forum på nätet. Det kan ge ett stöd och en känsla av att Du är en del av ett större sammanhang eller en gemenskap.
Att hjälpa någon annan kan betyda mycket både för en själv och den man hjälper. Det kan ge inspiration och ny kraft. Att få och ge uppskattning och att dela med sig av sina erfarenheter kan skydda mot depression.
De flesta som mår dåligt behöver tala med någon som man känner sig trygg med. Det kan t ex vara en närstående, en behandlare eller annan vårdpersonal. Du kan också få stöd genom att prata med någon som har egen erfarenhet av depression.
Riksförbundet Balans har tio lokalföreningar och är till för alla som själva har upplevt depression eller bipolär sjukdom, eller som är närstående till någon med dessa besvär.
Du kan också kontakta någon organisation som ger stöd via chatt eller telefon.
Det är bra att ha en så kallad krisplan. En krisplan handlar om att komma överens med behandlaren och läkaren om vad som gäller vid tidiga tecken. I krisplanen kan Du och Dina närstående planera i förväg och bestämma vad som ska hända om Du börjar bli sjuk.
Det kan handla om att en eller flera närstående kan få avgöra när Du behöver söka vård. Det kan vara en stor hjälp att påminnas om vad Ni har kommit överens om i krisplanen den dagen Du blir sjuk och kanske har tappat sjukdomsinsikten.
Det kan vara svårt att hjälpa och ge stöd till någon som har en depression. Ofta kan han/hon verka arg, sur och ointresserad.
Det är inte alltid som personen själv förstår att han/hon har en depression. Då kan Du behöva prata med honom/henne om vad Du har märkt.
Uppmana den som har en depression att söka vård. Försök att ge hopp genom att berätta att det finns behandling som hjälper. Du kan också erbjuda Dig att följa med som stöd.
Ha tålamod. Det kan kännas som att den som har en depression inte lyssnar på det Du säger, men det behöver inte vara sant. Det är vanligt att personer som har haft en depression i efterhand berättar att det var stödet från omgivningen som fick dem att inte ge upp hoppet.
Du kan ringa och diskutera situationen med personal på vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning. Du kan också få stöd på chatt eller telefon av personer som har egen erfarenhet av depression.
Du som är närstående kan behöva hjälp, stöd och avlastning för att orka. Du kan kontakta någon patientförening för att prata med någon som har egen erfarenhet av depression. Du kan också få stöd på chatt, mail eller telefon.
Det kan också finnas olika stöd från kommunen.
Du kan också kontakta en vårdcentral.
Du kan själv behöva stöd om Du är ung och har en förälder med depression. Prata med någon vuxen och ta emot hjälp, t ex av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för Dig när Din förälder mår dåligt.
Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt.
Det är inte skadligt att prata om tankar på självmord med någon som har självmordstankar. Det ökar inte risken för att den som tänker på självmord verkligen kommer att försöka ta sitt liv. Tvärtom är det bra att hjälpa den som mår dåligt att sätta ord på vad han/hon tänker och känner.
Var beredd på att det kan ta tid om personen själv inte vill ta emot behandling.
Är Du rädd för att personen ska komma till skada kan han/hon behöva få vård mot sin vilja. Det finns olika lagar som reglerar detta.
Barn behöver få veta vad som händer. De har också rätt till det. Att hålla saker hemliga är inte bra eftersom barnet ändå märker att något är annorlunda.
Barn behöver få ställa frågor och få svar om närståendes sjukdom. De behöver också få prata om hur de har det och vad de tycker, tänker och känner. Barn undrar ofta över andra saker än vuxna.
Det är viktigt att barn får veta att det inte är deras fel om en närstående är sjuk.
Tänk på det här:
Berätta på ett enkelt sätt vad som har hänt och vad som kommer att hända. Du behöver inte berätta allt, men det Du berättar ska vara sant
Låt barnet vara med där den som är sjuk får vård, när det går
Äldre barn kan tycka att det känns lättare att få prata med någon vårdpersonal utan att Du eller någon annan närstående vuxen är med
Barn behöver få veta att den som är sjuk har goda chanser att må bättre
Be någon vuxen som barnet tycker om och litar på att göra saker tillsammans med honom/henne, om Du känner att Du inte räcker till
Den vanligaste formen av depression kallas för egentlig depression. Den brukar delas upp i tre svårighetsgrader som beskriver hur mycket Du klarar av att göra i vardagen.
Dessa svårighetsgrader finns:
Lätt eller lindrig depression. Vardagen kan fungera även fast Du mår dåligt
Medelsvår eller måttlig depression. Det är svårt att klara av vardagen. Det märks tydligt för den närmaste omgivningen att Du mår mycket dåligt
Svår eller djup depression. Hela livet påverkas. Du kan ha svårt att t ex äta, dricka eller sova. Det märks tydligt för personer omkring Dig att Du inte orkar eller klarar av vardagens krav
Det är vanligt att den som har en djup depression får självmordstankar, men det är inte alla som har en djup depression som har självmordstankar eller självmordsplaner
Det går att först vara i en av graderna och sedan i en annan, eller att byta fram och tillbaka.
Återkommande depressioner innebär att Du får depressioner flera gånger.
Risken ökar om Du har en depression under en längre tid och inte får behandling. Ju längre tid Du har återkommande depressioner, desto djupare och oftare kan depressionerna bli.
En typ av återkommande depression är årstidsbunden depression. Då kommer symtomen vid samma tid varje år. De flesta med årstidsbunden depression får besvär under den mörka årstiden. Men det finns även de som mår som sämst på våren och sommaren.
Utmattningssyndrom uppstår när Du har haft stress länge och inte har kunnat återhämta Dig tillräckligt.
Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla med utmattningssyndrom som får en depression.
Det kan handla om bipolär sjukdom om Du har återkommande depressioner varvat med perioder av mani. När Du har mani är Du överdrivet upprymd och förlorar omdömet.
Du kan ha en typ av depression med färre symtom under en längre tid. Det kallas för dystymi.
Det är vanligt att Du får dystymi som ung. Då kan vården och Dina närstående uppfatta Din nedstämdhet och låga självkänsla som en del av hur Du är som person.
Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten eller när Du nyss har fått barn. För en del blir nedstämdheten till en depression. Då är det viktigt att Du söker hjälp för det. Det är svårt att förbereda sig på att bli förälder om Du inte alls mår bra.
Det är vanligt att Du får andra besvär ihop med depression, t ex alkoholberoende eller ångest.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Den som får behandling har rätt att vara med och bestämma om sin vård och behandling, och välja vilken slags hjälp han/hon vill ha. Det är viktigt att Du litar på behandlaren för att behandlingen ska bli bra. Annars kan Du be att få träffa någon annan, eller byta till en annan mottagning.
För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.
Alla mår dåligt någon gång i livet.
Trots mycket låga resultat på högskoleprovet har hundratals svenskar blivit legitimerade läkare genom att uytbilda sig i Östeuropa. Nu larmar vårdpersonal om risker för patientsäkerheten.
Svenskar med mycket låga resultat på högskoleprovet utbildar sig till läkare utomlands och får därefter svensk legitimation. Det visar en granskning från Sveriges Radio Ekot. Flera av dessa läkare har senare anmälts av arbetsgivare som en möjlig fara för patienter.
Under perioden 2020 till 2025 fick omkring 1 700 svenskar läkarlegitimation i Sverige efter studier i nyare EU-länder i Öst- och Centraleuropa. Enligt Ekot sker detta med stöd av ett EU-direktiv som innebär att utbildningar automatiskt ska godkännas inom unionen.
Granskningen visar att nära hälften av de nyblivna läkarna har gjort högskoleprovet. Resultaten är ofta långt under vad som krävs för att antas till läkarutbildning i Sverige. Drygt 150 personer hade 0,5 poäng eller lägre, och i vissa fall ännu lägre trots upprepade försök.
Högskoleprovet mäter, enligt Universitets- och högskolerådet, kunskaper och färdigheter som är viktiga för att klara högskolestudier. Maxpoängen är 2,0, och antagningsgränsen till läkarutbildningen i Sverige har de senaste åren legat runt 1,6.
Ekot har också gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg. Där beskriver arbetsgivare återkommande allvarliga brister hos vissa läkare utbildade utomlands. I anmälningarna står bland annat, ”Har mycket stora kompetensluckor” och ”Kan inte värdera röntgen och labbsvar”. I andra fall har patienter kallats tillbaka för kompletterande prover efter felbedömningar.
Christer Rosenberg, distriktsläkare i Göteborg, uttrycker oro över situationen. ”Har man en legitimation så ska man klara jobbet. De måste kunna de basala sakerna som en läkare måste kunna. Det är livsfarligt annars”, säger han till Ekot.
I flera anmälningar framgår att felaktiga bedömningar lett till fördröjd behandling, bland annat vid cancerfall. Kollegor har i vissa fall ifrågasatt om läkarna haft tillräcklig utbildning.
Enligt Ekot väcker granskningen frågor om hur dagens regelverk påverkar patientsäkerheten och vilka krav som bör ställas på läkare som utbildats utanför Sverige men inom EU.
