fredag 1 maj 2026
Första maj
Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890. Initiativet till demonstrationen 1890 togs av Andra internationalen, som genom en internationell manifestation ville kräva åtta timmars arbetsdag. Första maj har också kommit att firas till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Dagen firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar genom demonstrationer och möten.
Första maj har en lång förhistoria. Sedan antiken har människor i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. De tidigaste Första majfirandena går ända tillbaka till tiden innan kristendomen anlände till Europa. T ex det keltiska firandet av Beltane och även Valborgsmässoafton i de germanska länderna. Trots att de hedniska firandena började försvinna när Europa blev kristet, så överlevde ändå en mer sekulär version av firandet i Europa. I denna form är Första maj även i vissa länder känd för sina traditioner som att dansa runt en majstång och kröningen av Majdrottningen. Även de gamla hedniska 1 majriterna firas av nyhedniska grupper som t ex wiccaner.
Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var från början intimt förknippade med kampen för åtta timmars arbetsdag. Den 4 maj 1886 höll en grupp lokala anarkister, bland andra August Spies, ett möte i Chicago, till följd av att polisen dagen innan skjutit två demonstrerande arbetare. På mötet framfördes bland annat krav om åtta timmars arbetsdag. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna, se Haymarketmassakern. Efter mötet greps ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. De tre som dömts till fängelse benådades av guvernör John Peter Altgeld 1893, då han ansåg samtliga åtta ha dömts på otillräckliga grunder. Det har inte kunnat fastställas vem som kastade bomben.
Vid det konstituerande mötet för Andra internationalen i juli 1889 i Paris lade den franske socialistiske fackföreningsledaren Raymond Lavigne fram förslaget om att en internationell demonstration för åttatimmarsdagen skulle anordnas under en och samma dag. Till mötet i Paris hade det amerikanska fackförbundet AFL sänt en skrivelse som informerade om att organisationen skulle arrangera manifestationer för åttatimmarsdagen den 1 maj 1890. Detta beaktades vid Parismötets beslut om datum för den internationella demonstrationen, som därmed planerades till den 1 maj 1890. Den internationella demonstrationsdagen var avsedd som en engångsmanifestation, även om den senare kom att utvecklas till en återkommande tradition. Det är omstritt huruvida AFL valde datumet för sin manifestation med anledning av Haymarketmassakern, då detta inte kunnat beläggas med dokument från tiden. I USA var vid denna tid 1 maj den dag då arbetskontrakt vanligen förnyades, vilket gjorde att strejker och arbetsmarknadskonflikter ofta förekom just denna dag. Samtidigt hade AFLs ledare försökt att distansera sig från Haymarkethändelserna och tog avstånd från generalstrejken som strategi. Trots oklarheterna kring huruvida Haymarketmassakern verkligen påverkade valet av datum för den internationella manifestationen för åtta timmars arbetsdag har det blivit vanligt att arbetarrörelsens organisationer hävdar att första maj delvis firas till minne av ”Chicagomartyrerna”.
I Brasilien är Arbetarnas dag, Dia do Trabalhador, en ledig dag, och fackliga organisationer uppmärksammar dagen med evenemang som varar dagen lång. Det är även den första maj som löner för de flesta yrkesområden och de nationella minimilönerna brukar justeras.
I Folkrepubliken Kina firas första maj sedan 1990-talet med en gyllene vecka, ett av de tre tillfällen på året då det i Kina råder en veckas generell ledighet. Under högtiden, även känd som 五一 (pīnyīn, Wǔ Yī, bokstavligen "fem ett"), anordnas landets största nationella parad. Huvuddelen av paraden består av marscherande militärer och militärens luftkonster.
Den första förstamajstrejken i Warszawa (Ryska imperiet) 1890 samlade omkring 10 000 arbetare. Därefter 1912—1914 samlades omkring 400 000 arbetare i tåg. Vid Februarirevolutionen 1917 samlades flera miljoner i tåget. Efter Oktoberrevolutionen 1917 firades Första maj under två dagar, med demonstration mot kapitalismen den första dagen och med arbetarfester utе i naturen annandag. Att demonstrera utvecklades till en plikt som många sovjetmedborgare inte vågade avstå ifrån. Det kunde resultera i repressalier. Därför var mängden demonstranter väldigt stor under flera decennier.
I Storbritannien firas May Day alltid första måndagen i maj. Dagen firas med demonstration mot kapitalismen, men demonstrationstågen är inte partipolitiska som i många andra länder. Man brukar samla ihop till stora demonstrationer till främst London, Glasgow, Edinburgh och Doncaster. I London har första maj-demonstrationer ofta slutat i kravaller med polisen.
De första demonstrationerna för åtta timmars arbetsdag den 1 maj i Sverige skedde 1890 på 19 platser över hela landet. Dessa orter var Arboga, Billesholm, Bofors, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Karlshamn, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Västerås, Ystad och Östersund. Demonstrationer för åtta timmars arbetsdag hölls även söndagen 4 maj 1890 på tre ytterligare orter, Norberg, Nyköping och Uppsala.
I Stockholm samlades den 1 maj 1890 omkring 30 000 personer vid Cirkus, som då låg vid Karlavägen och marscherade till Hakberget, Ladugårdsgärdet, där ytterligare 20 000 personer väntade. Då demonstrationerna inte tilläts innanför stadens gräns valdes Hakberget, som låg utanför dåvarande stadsgräns. Där lyssnade alltså runt 50 000 till de åtta talarna, som förutom socialdemokraterna Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson, även innefattade liberalerna Fridtjuv Berg och David Bergström. En resolution antogs av den samlade folkmassan med krav på åtta timmars arbetsdag, ”I följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag”. I Malmö talade Axel Danielsson.
I början av 1900-talet var det inte ovanligt att Ungsocialisterna, SAC, SKP och Socialdemokraterna samlades i ett gemensamt tåg. Idag går de oftast i separata tåg.
Första maj är allmän helgdag i Sverige sedan 1939. Fram till 2005 var första maj den enda av Sveriges allmänna helgdagar som var en så kallad borgerlig helgdag (borgerlig i bemärkelsen profan eller ickekyrklig, då den inte har någon koppling till, eller sammanfaller med Svenska kyrkans kyrkoår). Sedan 2005 är även nationaldagen en sådan allmän borgerlig helgdag.
Åren 1940 och 1941 under andra världskriget ersattes första majfirandet på många orter av "medborgartåg" för att manifestera nationell enighet. I "Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende” deltog både socialdemokrater och borgerliga partier. SKP tilläts inte att delta i medborgartågen, utan arrangerade egna demonstrationer. År 1940 förbjöds även förstamajmöten i vissa delar av landet av militära skäl, vilket gjorde att inga demonstrationer förekom i Göteborg och Malmö detta år.
1967 anordnades det första Röd Frontmötet i Göteborg. Mötet representerade slutet på kommunisternas och socialdemokraternas gemensamma första majdemonstration. Röd Front har sedan dess anordnats varje år över hela landet.
Redan den 1 maj 1889 anordnade nykterhetsrörelsen och frikyrkor i Jönköping en demonstration för nykterhet, i vilken 3 000 personer deltog. Under 1890-talet arrangerades liknande nykterhetsdemonstrationer den 1 maj, i flera städer. År 1987 demonstrerade Moderata löntagarrådet i Malmö med den dåvarande moderata riksdagsmannen Sten Andersson i spetsen på första maj (samma dag var för övrigt utrikesminister Sten Andersson socialdemokraternas huvudtalare i staden). På 2000-talet har andra partier än de socialistiska med allt större engagemang börjat använda första maj för att manifestera sin politik. Bland annat har Kristdemokraterna i Uppsala under flera år ordnat marscher på första maj för ”rättvisa i barnomsorgen”. År 2006 lockade detta tåg 1 200 deltagare, men intresset har falnat allt mer, och 2014 hade de enligt polisens uppgift färre än 500 som manifesterade Då detta är Kristdemokraternas enda stora majtåg i Sverige består den även till delar av tillresta från andra orter. Även enfrågegrupper har på senare år arrangerat manifestationer på första maj, ett exempel är Piratbyrån som sedan 2004 arrangerat manifestationer på första maj. I Sverige firas första maj även av nazister sedan 2011, då Svenskarnas parti firade det för första gången.
Vid sidan av det politiska firandet av första maj som arbetarrörelsens festdag, har dagen i Finland länge firats för att välkomna vårens ankomst. Under 1800-talet handlade det om en stadsfest som firades i det offentliga rummet, med betoning på studenternas akademiska vårfester i universitetsstäderna. Första maj-firandet hänger också intimt samman med de festligheter och evenemang som ordnats, och ännu ordnas, på valborgsmässoaftonen dagen innan.
Vid mitten av 1800-talet var första maj redan en etablerad festdag, inte minst för studenter. Det skedde tidigast i Helsingfors där Cajsa Wahllunds Restaurang Kajsaniemi, som öppnats 1839, bidrog till utvecklingen. Sommarrestaurangerna öppnade ofta för säsongen på första maj. Också Brunnshuset, Alphyddan, Hotel Societetshuset och, något senare, Hotell Kämp hörde till de huvudsakliga festarenorna i Helsingfors.
På många terrasser, i parker och paviljonger spelades orkestermusik. Hornmusiken hade en betydande roll på första maj ända in på 1900-talet, men dagen förknippas också starkt med studentikos körsång i universitetsstäderna.
Under början av 1900-talet fick firandet av första maj karnevalartade drag med inslag av lekfullt busande. Det såldes serpentiner, konfetti och fyrverkeripjäser, som skräpade ned stadsmiljön och inte uppskattades av alla. Snart kom också majviskor, luftballonger och lustiga hattar som rekvisita och nöjesattribut. Förbud mot bomber och konfetti på 1910-talen och 1920-talen, förbudslagstiden och krigsårens dysterhet gjorde att den offentliga första maj-yran mattades av, för att leva upp igen på nytt efter de båda världskrigen.
För många helsingforsbor är det i dag tradition att, på morgonen den första maj, lyssna på studentsången. Den svenskspråkiga Akademiska sångföreningen uppträder i Kajsaniemiparken, följda av teknologernas blåsorkesterHumpsvakar. De finskspråkiga Ylioppilaskunnan Laulajat sjunger i Ulrikasborg. Vid tjänlig väderlek kombineras firandet med picknick. I Åbo ordnar Åbo universitets och Åbo Akademis studentkårer picknick i Vårdbergsparken.
I äldre folklig tradition i Finland har förekommit seder och bruk som tagit intryck av mellaneuropeiska karnevalsseder. Hit hörde bland annat seden att springa med klockor och skällor, som varit allmänt utbredd på 1800-talet på svenskspråkiga orter i Finland, särskilt i Österbotten och på Åland. Traditionen gick ut på att barn, och ibland också ungdomar, fäste olika klockor eller ko- och fårskällor på kroppen som sedan skramlade då man sprang. Klockspringandet gick ofta ut på att man tidigt på morgonen skulle väcka dem som sov. Det sades också att barnen genom klockspringningen hälsar sommaren välkommen.
En annan folklig sed vid första maj har varit att samlas kring majbrasor, som förekommit i hela Svenskfinland. Uttrycket ”att dricka märg i benen”, som förekom både i folklig och borgerlig tradition, betyder att dricka sig till kraft och styrka. Uttrycket har använts speciellt i samband med munterheterna och festandet på första maj.
Första maj är en officiell helgdag i Turkiet. Den avskaffades 1981 efter statskuppen året innan, men återinfördes av den turkiska regeringen 2010. Taksimplatsen är centrum för manifestationerna sedan en blodig massaker skedde där första maj 1977.
I Tyskland hade arbetare firat första maj i flera decennier innan Nazistpartiet efter maktövertagadet 1933 gjorde om dagen till officiell helgdag under namnet ”nationella arbetets dag” (Tag der nationalen Arbeit). Dagen därpå, den 2 maj 1933, förbjöds alla fria fackförbund och det statliga arbetarförbundet DAF inrättades istället och som ersatte de tyska fackföreningarna. De traditionella arbetarsångerna och arbetarsymbolerna blev också förbjudna.
Numera firas första maj åter med arbetarsånger och arbetarsymboler, speciellt i Berlin där stora demonstrationer äger rum. I Tyskland har de senaste åren oroligheter brutit ut första maj då vänstergrupper drabbat samman med nynazister.
I USA och Kanada firar man istället för Första maj, Labor day den första måndagen i september. Detta för att bland annat presidenten Grover Cleveland inte ville att den amerikanska arbetarrörelsen skulle hedra Haymarketmassakern och oroligheter uppstå. Alla delstater har gjort den till allmän helgdag. I USA finns inte längre några stora socialistiska partier och därför är det ofta fackförbund som organiserar demonstrationerna. På senare år har dock många fackförbund, sociala rörelser och immigrantorganisationer återupptagit traditionen med stora demonstrationer på Första maj, något som upphörde på 1940-talet.
Första maj sågs som en av de viktigaste högtidsdagarna i Sovjetunionen. Där, liksom i flera andra länder i Östeuropa, firades dagen med ståtliga militärparader och var för utomstående ett tillfälle att göra kremlologiska observationer.
Det första Förstamajfirandet i Indien anordnades i Madras av Labour Kisan parti i Hindustan den 1 maj 1923.
I hela världen sjungs Internationalen traditionellt av de olika partier och grupper som demonstrerar på första maj. Idag sjungs vanligtvis enbart första och sista verserna samt refrängen, så gör t ex Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Syndikalister brukar lägga till en egen vers som uppmanar till vapenvägran och kommunisterna sjunger ibland versen som går ut på att arbetarklassen inte ska delta i krigen mot sina klassbröder, utan vända vapnen mot de egna generalerna.
I Sverige brukar socialdemokraterna ofta sjunga Arbetets söner.
Det finns också sedan 1911 en speciell svensk första majsång kallad just Första maj med text av den socialistiske pionjären Hannes Sköld.
Valborgsmässoafton (2026-04-30)
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Sverige, Tjeckien, Slovenien, Tyskland och Åland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg. Valborgsmässoafton motsvaras av den förkristna Beltane bland kelterna och segerblot i det förkristna Norden.
Skräp efter vårstädning av skog och mark eldas då upp. Eldningsförbud inträder i allmänhet i Sverige i början av maj.
Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med de förkristna germanska vårfester hållna denna dag, som av kristendomen stämplades som häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland annat genom scenen ”Walpurgisnacht” i Goethes Faust), och där drev ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet, förde man oväsen genom rop, skott och horn och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa förkristna vårseder. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar.
Allmänt firande i Finland och Sverige
På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, den i folkmun kanske populäraste beteckningen, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog.
De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton, men förbinder inte firandet med den heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för våren och ljuset, därigenom går firandet längre tillbaka i tiden än kristendomen som, när den vann utbredning i Norden, knöt an till de gamla festerna. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och tidigare tradition. När Sverige kristnades på 1000-talet, byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna.
I Sverige sammanfaller firandet med kung Carl XVI Gustafs födelsedag.
I Finland varierar firandet stort, men gemensamt för många finländares valborgsfirande är struvor och mjöd. Bland finlandssvenskar kallas valborg vappen i folkmun, inlånat från finskans vappu (i sin tur av Valpuri, Valborg). Finlandssvenskar önskar ofta varandra Glada vappen istället för Glad valborg och Glad första maj. Det är oklart varifrån uttrycket Glada vappen härstammar, eftersom det språkligt skulle vara mer korrekt att säga Glad vapp, i likhet med God jul. Uttrycket antas ha uppkommit genom en felöversättning av finskans Hauskaa vappua (ungefär Glad vapp) eller som ett skämt. Enligt en obekräftad uppgift i en insändare i tidningen Hufvudstadsbladet uppkom uttrycket genom en illa översatt annons i ett skyltfönster i Helsingfors på 1940–1950-talet.
Under 1800-talet firades inte valborgsmässoafton alls i Finland, utan det var första maj som var festdagen. Strax efter sekelskiftet 1900, när busandet på gatorna blev en viktigare del av första maj, blev det vanligt att man inledde firandet kvällen innan. Under förbudstiden i Finland 1919–1932, då det förekom mycket smuggelsprit, flyttades studenternas och de välbärgade stadsbornas firande från restaurangerna till privata lokaler. Nu blev valborgsmässoafton i ännu högre grad den egentliga festkvällen, som kunde följas av en sillfrukost på första maj.
På landsbygdsorter, där det varken fanns arbetarklass- eller studenttraditioner, var valborgsmässoafton under 1900-talet den huvudsakliga festkvällen. Vid mitten av 1900-talet blev valborgsmässoafton en allmän danskväll på landsbygden, som inledde sommardanssäsongen.
Dagen är en av årets stora högtidsdagar vid flertalet av Finlands och Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig studentmössan, eller sommarmössan i de sammanhang där även vinterstudentmössa används. I Göteborg anordnar teknologerna vid Chalmers tekniska högskola Cortègen, och i Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår Forsränningen.
Studenttåg med studentorkestrar och studentföreningar avgår från de olika kårhusen för att sammanstråla i Trädgårdsföreningen på eftermiddagen. Där spelar olika orkestrar och vårtal hålls, vilket avslutas med mösspåtagning.
På kvällen inleds Cortègen från Chalmers. Det är en lång karavan som under ett par timmar ringlar genom stadens centrala gator, huvudsakligen utgjord av lastbilar med av studenter byggda scener i papp och papier maché där studenterna agerar skådespelare. Scenerna anknyter till aktuella händelser. Mellan lastbilarna förekommer så kallade ”lösnummer”. Det kan till exempel vara fantasifullt ombyggda bilar, motoriserade badkar, toaletter och stolar, diverse spektakulära hemmabyggen. Inför Cortègen har chalmeristerna under en månads tid sålt Cortègeprogram, en publikation baserad på studentikos humor, på stan iklädda vita rockar och ibland halmers vintermössa. Cortègen ses av ett par hundra tusen göteborgare. Cortègetraditionen går tillbaka till 1909
Vid valborg (Vappen) inleds festligheterna på kvällen den 30 april i Helsingfors med att studenterna samlas vid statyn Havis Amanda för att klä den med en studentmössa. De olika högskolorna har sina egna program på kvällen och natten, men på morgonen den 1 maj hör det till att bevista studentsången, den svenskspråkiga Akademiska sångföreningen gör det i Kajsaniemiparken, följda av teknologernas blåsorkester Humpsvakar. De finskspråkiga Ylioppilaskunnan Laulajat sjunger i Ulrikasborg. Vid tjänlig väderlek kombineras valborgsfirandet med picknick.
På valborg i Linköping brukar dagen inledas med lekar eller tävlingar vid Stångån eller Tinnerbäcken. Därefter är det kortege till Borggården vid Linköpings slott. Akademiska föreningen har traditionsenlig champagnelunch på Nationernas Hus.
Studentorkestern LiTHe Blås marscherar genom stan och kommer på eftermiddagen fram till Borggården där Linköpings Studentsångare inleder med vårsånger på Borggården. Mösspåtagning sker efter den första sången. En representant för studentkårerna och en representant för lärarkollegiet håller vårtal. På kvällen har sektionerna eller nationerna middag eller bal.
Studentorkesterfestivalen har vanligen byggstart för kårtegen. På kvällen är det kravall, Akuten som hålls på Kårallen.
En traditionsenlig valborgsmässoafton i det akademiska Lund kallas för "siste april". Siste aprilfestligheterna i Lund var ursprungligen en förfest inför studentkårens rektorsuppvaktning den 1 maj. Numera firas siste april i Lund med kamp mellan nationerna i grenar såsom pajkastning och dragkamp. Dessa så kallade Siste aprillekar instiftades av Aron Borelius, professor i konsthistoria vid Lunds universitet 1958–1964. Övriga befolkningen beger sig till Stadsparken för en gigantisk picknick och de minsta åker karusell på södra lekplatsen. Under hela dagen hålls aktiviteter såsom sillfrukost på någon av studentnationerna, lekar och tävlingar i Stadsparken (tidigare på Centrala idrottsplatsen), Stadsparken, picknick i Stadsparken, karuseller och tivoli, traditionell mösspåtagning på Tegnérsplatsen. Radio AF sänder traditionsenligt direkt från Stadsparken. Tal av Lunds Universitets Studentkårers vice ordförande, samt sång av Studentsångarna som sjunger ut vintern, traditionsenlig siste-apriluppsättning av Lundaspexarna, Wermlands Nations traditionsenliga bal på Grand Hotel eller Sittning på någon av nationerna och också många fester natten lång.
På 1 maj avslutar många sitt siste april-firande med frukostbuffé på Grand Hotel för att på så sätt sätta punkt för ett komplett dygns firande. Rektorsuppvaktning 1 maj (studenterna uppvaktar rektorn på Universitetshusets trappa) och traditionsenligt hälsar Studentsångarna våren välkommen från Universitetshusets trappa som direktsänds i Sveriges Television.
På Skansen i Stockholm har man firat vårens ankomst sedan 1894 och programmet består av studentsång, konserter, vårtal och valborgsmässobål. På eftermiddagen inleds den traditionella mösspåtagningen för studenterna.
En av de äldsta traditionerna vid Umeå universitet är Renhornens konserter, som numera hålls i Aula Nordica två gånger under eftermiddagen. Valborg är också dagen för Medicinska studentkårens sillunch på kårhuset Villan. Av tradition brukar också nationerna samlas för champagnefrukost vid universitetsdammen. Alltmer populärt är också att samlas för grillfester, vid campus, i studentområden och i naturen runt universitetet.
Från 2006 (det år Umeå utsågs till Årets studentstad) till början av 010-talet firades Valborg på campus, som var ett samarrangemang mellan universitet, Umeå kommun och Akademiska hus, och därför en angelägenhet för tusentals umebor (utöver studenter och akademiker).
Firandet brukade inledas på eftermiddagen med uppträdanden och diverse aktiviteter för hela familjen. Senare på kvällen framträdde Valborgskören, med medlemmar från Umeå Studentkör, Nationskören, Umeå vokalensemble och ibland även från Sångkraft. Då hölls även ett vårtal av någon av universitets doktorer eller professorer, varpå brasan tändes. Firandet avslutades med musikuppträdanden, ofta med något lokalt band som Isolation Years, David Sandström Overdrive eller Deportees.
Firandet av vårens ankomst är en urgammal tradition som under 1800-talets första hälft övertogs av studenterna i bland annat Uppsala. Under denna tid började studenterna manifestera sig som en särskild samhällsgrupp med egna traditioner och fester. År 1842 fastslog Upsala studenters sångförening (Allmänna Sången) att valborgsmässoafton skulle vara en av fyra årliga högtider som studenterna särskilt skulle fira. De tre övriga var Gustav Vasas födelsedag den 12 maj och Gustav II Adolfs och Karl XII:s dödsdagar 6 respektive 30 november. Från mitten av 1850-talet till och med 1904 firades även unionsdagen 4 november under livliga former. Av dessa fem särskilda festdagar har bara valborgsmässoafton och (i någon mån) 6 november överlevt in i vår tid.
Av olika memoarskildringar framgår ganska väl hur valborgsfirandet gick till under 1800-talet. Sången var viktig, nationsidentiteten var viktig. Stora torget var den stora festplatsen, där samlades studenterna på dagen och där avslutades på nattkröken det hela med ringdans (ofta till lokalbefolkningens och polisens förtret).
Under 1900-talet har traditionen utvecklats och förändrats. Torgny Tson Segerstedt blev 1955 rektor vid Uppsala universitet. Han skapade tidigt traditionen att rektor skulle vinka med sin studentmössa exakt klockan 15:00 från Carolinas balkong.
Sedan 1975 äger den så kallade forsränningen rum under förmiddagen på sista april, arrangerad av Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Den började som en informell tävling i gummibåtar utmed Fyrisåns centrala delar, men utvecklades snart till en karnevalsliknande företeelse. Tusentals åskådare kantar åns sidor under evenemanget varje år.
Studenterna börjar två dagar före valborg, den 28 april med det som kallas ”skvalborg” som dagen efter följs av ”kvalborg” då man ofta har grillfester, lekar och annat under dagen och sedan går ut på nation och festar till morgontimmarna. För studenterna som läser på Teknat-fakulteten och/eller bygger en flotte till Forsränningen börjar festligheterna ännu tidigare, redan 21 april börjar Forsfestivalen där flottarna byggs och det finns massa aktiviteter som är öppna för allmänheten. På sista april börjar man sedan i regel ganska tidigt på morgonen.
Valborgsfirandet inleds för de svenskspråkiga studenterna i Vårdbergsparken på kvällen, med konsert av Brahe Djäknar och Florakören, samt mösspåtagning. Konserten och firandet TV-sänds. De finskspråkiga studenterna firar i Puolalaparken. Efter detta samlas alla finskspråkiga studenter vid Aura ås strand, där statyn Liljan får studentmössa av tandläkarstuderande. Kvällen firas i vänners lag, ofta på olika restauranger. Nästa dag, första maj, ordnar Åbo universitets och Åbo Akademis studentkårer picknick i Vårdbergsparken.
Valborgsfirandet i Visby arrangeras av Gotlands studentkår Rindi och Visby Centrum med picknick i Almedalen på eftermiddagen och sedan fackeltåg från Ringmurens österport ner till Almedalen där, på Almedalsscenen, studentkören sjunger följt av tal och sedan livebandspelning. I stället för en stor brasa så tänds eldkorgar runt Almedalen och hela kvällen avslutas med en eldshow från studentkårens gycklargille.
Under valborgsmässoafton ordnar de olika studentkårerna gemensamt program bland annat vid Hovrättsbassängen, där man vanligtvis ser tävling i "vapprodd". Senare klockan 18:00, med alla studentorganisationer närvarande, får statyn av Zacharias Topelius vid Kyrkoesplanaden, en vit studentmössa på huvudet. Därefter brukar studentkören Pedavoces sjunga in våren på trapporna till gamla Vasa Lyceum. Under kvällen ordnar kårerna vanligtvis egna fester på olika håll i staden, men under första maj samlas många till picknickfrukost i Hovrättsparken.
Solen är här, är Du redo ☀️
Den där första riktiga vårvärmen gör något med oss. Vi sitter ute trots att jackan fortfarande behövs och tar en extra omväg hem för att fånga några minuters sol.
Men vårsolen är starkare än många tror. Den påverkar både hud och ögon, även när det inte känns som sommar än.
Du kanske smörjer in barnen eller smöjer in Dig och tar med solglasögonen till stranden. Men hur ofta skyddar Du Dig själv på väg till jobbet, under en fika i solen eller bara mitt i vardagen.
UV-strålar tränger i huden oavsett hudtyp och kan öka risken för hudcancer och påverka ögonen över tid.
Bra att veta:
Hudcancer kan drabba alla, även Dig som aldrig bränt Dig
Solen når huden även när det är molnigt
Ögonen tar också stryk av UV-strålning, särskilt hos barn
Så skyddar Du Dig enkelt i vardagen:
Använd minst SPF 30 varje dag, gärna SPF 50 om Du har känslig hud
Smörj in mer än Du tror, en tesked per kroppsdel är ett bra riktmärke
Glöm inte öron, nacke, händer och ovansidan av fötterna
Välj solglasögon med 100% UV-skydd, gärna med större glas som täcker mer
Komplettera med keps eller hatt om Du är ute länge
Solens UV-strålar kan påverka både huden och ögonen, särskilt hos barn och Du som vistas mycket utomhus. Om Du upplever torra ögon, ljuskänslighet eller andra synbesvär är det klokt att få det undersökt i tid.
Små vanor gör stor skillnad. Solskydd, solglasögon och omtanke om både huden och ögonen gör att Du kan njuta av solen på ett tryggt sätt.
Solens varmaste dagar börjar ofta med svala morgnar. Det bästa kommer ofta gradvis, nästan utan att vi märker det.
tisdag 28 april 2026
Fängelse för kränkande fotografering och ofredande i hemtjänsten
En man som var anställd inom hemtjänsten i Örebro döms nu till fängelse i ett år för ofredande och kränkande fotografering av äldre hemtjänstmottagare.
Nu har en 22-årig man som var anställd i hemtjänsten i Örebro och som filmat när han förnedrat äldre med glåpord dömts till ett års fängelse, det rapporterar Expressen.
Mannen åtalades för 44 brott mot 13 äldre kvinnor och män och avskedades från sin anställning som vårdbiträde vid åtalet. Han har nu dömts för 36 fall av kränkande fotografering och 7 fall av ofredande.
Mannen åtalades även för misshandel i två fall, men friades från de misstankarna och dömdes i de fallen för ofredande.
Han döms bland annat för att ha ofredat en 86-årig kvinna genom att säga ”jag ska knulla Din guds syster” på arabiska och för att ha skrikit ”ser ut som en apa” på arabiska åt 92-årig kvinna. På samma film hörs han även säga ”Ät skit. Hora” på arabiska, det skriver Expressen.
I alla fall döms mannen för att utan samtycke ha filmat de äldre, flera av de drabbade lider av demens och förstod inte att de filmades.
Vissa av filmerna ses som särskilt försvårande där de äldre exempelvis varit nakna, och tingsrätten ser det som allvarligt att filmerna dessutom har spridits.
Tingsrätten menar att mannen har missbrukat sitt förtroende som anställd i hemtjänsten och enligt Expressen skriver tingsrätten att det har handlat om personer som ”i mångt och mycket intar en skyddslös ställning”.
Det var via en annan utredning om kränkande fotografering inom hemtjänsten i Kristinehamn som polisen upptäckte den 22-åriga mannen då de hittade filmer som han skickat till de misstänkta i det fallet.
22-åringen nekade till brott i polisförhör och han säger att det inte är han som syns i filmerna samt hävdar att översättningarna från arabiska i några fall är felaktiga.
Mitt liv del 4
Dag 15 031 Söndagen den 14 april 2002
Dag 15 038 Söndagen den 21 april 2002
Dag 15 039 Måndagen den 22 april 2002Dag 15 0341 Onsdagen den 24 april 2002
Dag 15 042 Torsdagen den 25 april 2002
Dag 15 044 Lördagen den 27 april 2002
Dag 15 045 Söndagen den 28 april 2002
Dag 15 046 Måndagen den 29 april 2002Dag 15 048 Onsdagen den 1 maj 2002
Dag 15 049 Torsdagen den 2 maj 2002
Dag 15 051 Lördagen den 4 maj 2002
Dag 15 055 Onsdagen den 8 maj 2002
Dag 15 056 Torsdagen den 9 maj 2002
Dag 15 058 Lördagen den 11 maj 2002
Dag 15 062 Onsdagen den 15 maj 2002
Dag 15 063 Torsdagen den 16 maj 2002
Dag 15 065 Lördagen den 18 maj 2002
Dag 15 066 Söndagen den 19 maj 2002
Dag 15 067 Måndagen den 20 maj 2002Dag 15 069 Onsdagen den 22 maj 2002
Dag 15 070 Torsdagen den 23 maj 2002, Eurovision Song Contest hålls i Tallinn, Estland.
Dag 15 072 Lördagen den 25 maj 2002
Dag 15 073 Söndagen den 26 maj 2002
Dag 15 074 Måndagen den 27 maj 2002Dag 15 076 Onsdagen den 29 maj 2002
Dag 15 077 Torsdagen den 30 maj 2002
Dag 15 079 Lördagen den 1 juni 2002
Dag 15 080 Söndagen den 2 juni 2002
Dag 15 081 Måndagen den 3 juni 2002Dag 15 083 Onsdagen den 5 juni 2002
Dag 15 084 Torsdagen den 6 juni 2002, Björn Zetterström 7 år
Dag 15 086 Lördagen den 8 juni 2002
Dag 15 087 Söndagen den 9 juni 2002
Dag 15 088 Måndagen den 10 juni 2002Dag 15 090 Onsdagen den 12 juni 2002
Dag 15 091 Torsdagen den 13 juni 2002
Dag 15 093 Lördagen den 15 juni 2002
Dag 15 094 Söndagen den 16 juni 2002
Dag 15 095 Måndagen den 17 juni 2002Dag 15 097 Onsdagen den 19 juni 2002
Dag 15 098 Torsdagen den 20 juni 2002
Dag 15 100 Lördagen den 22 juni 2002
Dag 15 101 Söndagen den 23 juni 2002
Dag 15 102 Måndagen den 24 juni 2002Dag 15 104 Onsdagen den 26 juni 2002
Dag 15 105 Torsdagen den 27 juni 2002
Dag 15 107 Lördagen den 29 juni 2002
Dag 15 108 Söndagen den 30 juni 2002
Dag 15 109 Måndagen den 1 juli 2002Dag 15 111 Onsdagen den 3 juli 2002
Dag 15 112 Torsdagen den 4 juli 2002
Dag 15 114 Lördagen den 6 juli 2002
Dag 15 115 Söndagen den 7 juli 2002
Dag 15 116 Måndagen den 8 juli 2002Dag 15 118 Onsdagen den 10 juli 2002
Dag 15 119 Torsdagen den 11 juli 2002
Dag 15 121 Lördagen den 13 juli 2002
Dag 15 122 Söndagen den 14 juli 2002
Dag 15 123 Måndagen den 15 juli 2002Dag 15 125 Onsdagen den 17 juli 2002
Dag 15 126 Torsdagen den 18 juli 2002
Dag 15 128 Lördagen den 20 juli 2002
Dag 15 129 Söndagen den 21 juli 2002
Dag 15 130 Måndagen den 22 juli 2002Dag 15 132 Onsdagen den 24 juli 2002
Dag 15 133 Torsdagen den 25 juli 2002
Dag 15 135 Lördagen den 27 juli 2002
Dag 15 136 Söndagen den 28 juli 2002
Dag 15 137 Måndagen den 29 juli 2002, 26-årige Tony Deogan deltar i slagsmål i Högalidsparken och misshandlas grovt. Avlider fyra dagar senare på Karolinska Sjukhuset.Dag 15 139 Onsdagen den 31 juli 2002
Dag 15 140 Torsdagen den 1 augusti 2002
Dag 15 142 Lördagen den 3 augusti 2002
Dag 15 146 Onsdagen den 7 augusti 2002
Dag 15 147 Torsdagen den 8 augusti 2002
Dag 15 149 Lördagen den 10 augusti 2002
Dag 15 150 Söndagen den 11 augusti 2002
Dag 15 151 Måndagen den 12 augusti 2002Dag 15 153 Onsdagen den 14 augusti 2002
Dag 15 154 Torsdagen den 15 augusti 2002
Dag 15 156 Lördagen den 17 augusti 2002
Dag 15 157 Söndagen den 18 augusti 2002
Dag 15 158 Måndagen den 19 augusti 2002Dag 15 160 Onsdagen den 21 augusti 2002
Dag 15 161 Torsdagen den 22 augusti 2002
Dag 15 163 Lördagen den 24 augusti 2002
Dag 15 164 Söndagen den 25 augusti 2002
Dag 15 165 Måndagen den 26 augusti 2002Dag 15 167 Onsdagen den 28 augusti 2002, Tillverkningen av Chevrolet Camaro upphör.
Dag 15 168 Torsdagen den 29 augusti 2002
Dag 15 170 Lördagen den 31 augusti 2002
Dag 15 174 Onsdagen den 4 september 2002
Dag 15 175 Torsdagen den 5 september 2002
Dag 15 177 Lördagen den 7 september 2002
Dag 15 181 Onsdagen den 11 september 2002, Artisten Marie Fredriksson faller ihop i sitt badrum efter en joggingrunda. Hon förs till sjukhus och där upptäcks en hjärntumör.
Dag 15 182 Torsdagen den 12 september 2002
Dag 15 184 Lördagen den 14 september 2002
Dag 15 188 Onsdagen den 18 september 2002
Dag 15 189 Torsdagen den 19 september 2002
Dag 15 191 Lördagen den 21 september 2002
Dag 15 195 Onsdagen den 25 september 2002
Dag 15 196 Torsdagen den 26 september 2002
Dag 15 198 Lördagen den 28 september 2002
Dag 15 202 Onsdagen den 2 oktober 2002
Dag 15 203 Torsdagen den 3 oktober 2002
Dag 15 205 Lördagen den 5 oktober 2002
Dag 15 209 Onsdagen den 9 oktober 2002
Dag 15 210 Torsdagen den 10 oktober 2002
Dag 15 212 Lördagen den 12 oktober 2002
Dag 15 216 Onsdagen den 16 oktober 2002
Dag 15 217 Torsdagen den 17 oktober 2002
Dag 15 219 Lördagen den 19 oktober 2002
Dag 15 223 Onsdagen den 23 oktober 2002
Dag 15 224 Torsdagen den 24 oktober 2002
Dag 15 226 Lördagen den 26 oktober 2002
Dag 15 230 Onsdagen den 30 oktober 2002
Dag 15 231 Torsdagen den 31 oktober 2002
Dag 15 233 Lördagen den 2 november 2002
Dag 15 237 Onsdagen den 6 november 2002
Dag 15 238 Torsdagen den 7 november 2002
Dag 15 240 Lördagen den 9 november 2002
Dag 15 244 Onsdagen den 13 november 2002
Dag 15 245 Torsdagen den 14 november 2002
Dag 15 247 Lördagen den 16 november 2002
Dag 15 251 Onsdagen den 20 november 2002, Styckmordet i Halmstad 2002
Dag 15 254 Lördagen den 23 november 2002, Ove Zetterström 56 år
Dag 15 258 Onsdagen den 27 november 2002
Dag 15 261 Lördagen den 30 november 2002
Dag 15 265 Onsdagen den 4 december 2002
Dag 15 268 Lördagen den 7 december 2002
Dag 15 272 Onsdagen den 11 december 2002
Dag 15 275 Lördagen den 14 december 2002
Dag 15 279 Onsdagen den 18 december 2002
Dag 15 282 Lördagen den 21 december 2002
Dag 15 286 Onsdagen den 25 december 2002
Dag 15 289 Lördagen den 28 december 2002
Dag 15 293 Onsdagen den 1 januari 2003, Knivsta bryter sig ur Uppsala kommun och blir Sveriges 290e kommun. Telia byter namn till Telia Sonera AB. Luíz Inácio Lula Da Silva blir president i Brasilien. Pascal Couchepin blir president i Schweiz.
Dag 15 296 Lördagen den 4 januari 2003
Dag 15 549 Söndagen den 7 september 2003
Dag 15 696 Söndagen den 1 februari 2004





