lördag 20 juni 2026
Midsommardagen
Midsommardagen är inom Svenska kyrkan en helgdag, som infaller lördagen mellan den 20 och den 26 juni, alltså midsommarveckoslutets lördag, och tillsammans med Johannes döparens dag bildar en dubbelhelg.
Fram till 1952 firade också Svenska kyrkan midsommar på den helige Johannes Döparens dag, och högtiden kom att handla mer om sommaren och skapelsen än om Johannes. Som en anpassning till detta är sedan 2003 års evangeliebok midsommaren en skild helgdag, medan Johannes firas på söndagen.
Dagens liturgiska färg är grön.
Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Skapelsen, och en välkänd text är Paulus tal till atenarna på Areopagen, där han retoriskt framför att atenarna redan känner den kristna guden, eftersom de även byggt ett altare med texten "Åt en okänd Gud".
fredag 19 juni 2026
Midsommarafton
Midsommarafton är en helgdagsafton som infaller på en fredag mot slutet av juni månad.
Midsommarafton firades i Sverige tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen som sammanföll med Johannes Döparens dag. I Lukasevangeliet, i Nya testamentet i Bibeln (Lukasevangeliet 1:36, 56–57) (1,26–37) nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus, varför Johannes Döparens festdag sattes till 24 juni, sex månader före jul. Johannes Döparen är ett av få helgon där man firar födelsedagen snarare än dödsdagen (den "himmelska födelsedagen").
I Sverige är midsommardagen, helgdagen, sedan 1953 en rörlig helgdag och infaller på lördagen mellan 20 och 26 juni. Midsommarafton infaller därför alltid dagen före, på en fredag som inträffar på någon av dagarna mellan 19 och 25 juni. Johannes Döparens dag flyttades 2003 av Svenska Kyrkan till söndagen efter midsommardagen. Johannes Döparens dag finns dock kvar som namnsdag den 24 juni. I alla andra länder som firar midsommar (utom Finland) sker firandet på den dag som är egentliga midsommardagen, det vill säga den 24 juni.
Midsommarafton är i Sverige förknippad med ett antal traditioner, såsom dans runt stången, sill, nubbe, blomsterkrans, björklövsdekorationer och sju sorters blommor under huvudkudden.
Midsommarafton firas i Finland som i Sverige med midsommarbrasor, midsommarstänger, dans, festligheter, nypotatis, sill, och flaggning. På Finlands flaggas dag hissas flaggan på midsommaraftonen klockan 18:00 och halas på midsommardagen klockan 21:00.
I många nordeuropeiska länder firar man midsommar med brasor. Helgen infaller i närheten av sommarsolståndet. Natten som följer på midsommarafton är inte nödvändigtvis årets kortaste natt. Årets kortaste natt i Sverige inträffar vanligen natten mellan den 20 och 21 juni, utom år före skottår (2019, 2023, 2027 etcetera) då natten mellan den 21 och 22 juni är kortare.
I Danmark och Norge firar man dagen som Sankt Hans (ett äldre danskt namn på Johannes Döparen, "Hans" är en kortform av "Johannes", således "Sankt Johannes (dag)") och tänder Sankthansbål, likt man gör i Sverige på Valborgsmässoafton.
torsdag 18 juni 2026
Svenskar ses som kalla, tills någon behöver hjälp
Svenskar har fortfarande rykte om sig att vara reserverade, korrekta och svåra att komma nära. Men bilden är mer motsägelsefull än så. En ny undersökning i Spanien visar att många visserligen uppfattar svenskar som kalla, men också tror att de skulle få vänlig hjälp om de behövde det.
Spanien är inte vilket resmål som helst för svenska resenärer. Många återvänder år efter år, köper bostad eller tillbringar längre perioder längs kusten. När kontakten med Spanien blir mer vardaglig spelar kulturkrockarna större roll än vid en vanlig semestervecka.
Undersökningen “No somos tan s(u)ecos” har tagits fram på initiativ av Sveriges ambassad i Spanien och bygger på drygt 1 000 intervjuer genomförda av YouGov.
Resultatet visar att 38% av spanjorerna förknippar svenskar med ord som kalla, allvarliga eller torra. Bara 8% kopplar svenskar till ord som gästvänliga, öppna, glada eller nära.
Det är en bild många svenskar kan känna igen från utlandet. Punktlighet, återhållsamhet och respekt för privatlivet kan lätt tolkas som distans i en kultur där samtal, närhet och spontanitet tar större plats i vardagen.
Men när undersökningen går från allmänna omdömen till en konkret situation förändras bilden. Hela 74% tror att en svensk skulle stanna och hjälpa dem med ett leende om de gick vilse i Stockholm. Bland dem som säger sig känna Sverige väl stiger andelen till nio av tio.
Det säger något om skillnaden mellan stereotyp och erfarenhet. Svenskar kan uppfattas som svåra att komma nära, men också som pålitliga, ordentliga och hjälpsamma när det verkligen gäller.
Ett av de mer oväntade resultaten gäller den svenska fikakulturen. Bara 13% av spanjorerna känner till begreppet fika. När det förklaras blir reaktionen betydligt varmare: 66% tycker att idén låter mycket attraktiv.
Det är kanske inte så märkligt. Pausen, kaffet och samtalet ligger nära den spanska kulturen kring kaféer, tapas och möten över mat. Skillnaden är snarare formen än innehållet.
För den som reser ofta till Spanien, köper bostad eller tillbringar vintern där kan bilden av svenskar spela roll. En svensk som bara håller sig till andra svenskar riskerar att förstärka bilden av distans. En svensk som hälsar på grannen, försöker prata spanska och tar sig tid för samtal kan snabbt förändra den.
Svenskarnas rykte behöver alltså inte vara ett problem. Det kan också vara en tillgång. Pålitlighet, punktlighet och hjälpsamhet uppskattas, men blir starkare när de kombineras med lite mer värme i vardagen.
För svenskar med Spanien i kalendern eller i framtidsplanerna är slutsatsen enkel. Man behöver inte bli spanjor för att passa in. Men lite mer vardaglig öppenhet kan göra stor skillnad.
Tacokryddade köttfärsbiffar
Rulla smala biffar av nötfärs som kryddas med tacokrydda och vitlök. Jättegott och fiffigt att rulla in färsbiffar, istället för färs, i mjuka tortillas. Mums.
10 portioner
1 000 gr nötfärs
2½ vitlöksklyftor
2½ tsk salt
2½ msk tandoori kryddmix
2½ dl standardmjölk
2½ tsk smör- och rapsolja
5 tomater
2½ paprika
2½ lök
2½ dl tomatsalsa
20 små tortillabröd
Blandad grönsallad
Blanda färs, vitlök, salt, tacokrydda och mjölk till en jämn smet. Forma smeten till avlånga bullar. Stek dem runt om i smör- och rapsolja i en stekpanna cirka 5 minuter. Hacka tomaterna. Kärna ur och hacka paprikan. Skala och hacka löken. Rulla in färsbullarna och tillbehören i bröden. Servera med sallad.
Glutenfri rabarberpaj
Syrliga rabarber under ett sött, knaprigt täcke av mandelmjöl, glutenfria havregryn och hackade mandlar. En glutenfri rabarberpaj som kommer att älskas av alla. Servera med en generös mängd krämig vaniljsås.
6 portioner
Deg:
2 dl mandelmjöl
2 dl glutenfria havregryn
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
125 gr smör
1 dl hackad sötmandel
Fyllning:
500 gr rabarber
4 msk strösocker
1½- 3 tsk potatismjöl
Till servering:
5 dl Dreamy Dessert Klassisk vaniljsås
Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Skär rabarbern i cirka 1 cm skivor. Blanda rabarber, socker och potatismjöl och lägg i en pajform. Blanda mandelmjöl, havregryn, socker och vaniljsocker i en bunke. Lägg i smöret, skuret i bitar och arbeta ihop till en smulig deg för hand. Eller mixa allt i en matberedare. Blanda ner den hackade mandeln i smuldegen och fördela den över rabarbern i formen. Grädda mitt i ugnen cirka 20 minuter till fin färg. Servera med vaniljsåsen.
Kycklingwraps med bönor
Trolla fram läckra och matiga wraps med färdiggrillad kyckling, god sås och lite grönsaker
4 portioner
200 gr grillad kyckling
3 salladslökar
Smör
2 dl crème fraiche paprika och chili
400 gr kidneybönor
4 tortillabröd
1 avokado
1 kruka romanssallad
Bena ur kycklingen. Skär kycklingköttet i mindre bitar. Strimla löken. Fräs löken i smör i en stekpanna. Rör ner kycklingkött och crème fraiche. Låt koka ihop någon minut. Häll av och skölj bönorna i kallt vatten. Rör ner dem i kycklingröran. Fördela röran på tortillabröden. Dela, kärna ur och skala avokadon. Skär den i skivor. Lägg avokado och sallad på bröden. Rulla ihop och servera.
Tomatsoppa med korv
Lätt och god tomatsoppa som är extra mättande med både korv och lite pasta i. Rätt som barnen kan fixa själva.
4 portioner
200 gr falukorv
1 dl makaroner
1 liter Kelda mild tomatsoppa
Koka makaronerna. Skär korven i små bitar. Värm korv och soppa i en kastrull. Lägg makaronerna i soppan.
Smördegsbakelser med hallon
Smördegsbakelser med hallon är små lyxiga munsbitar som du kan imponera med på nästa fikastund. Frasiga bottnar som dekoreras med en mascarponekräm, färska hallon och lite hackade pistagenötter.
12 stycken
300 gr kyld smördeg
⅗ ägg
Mascarponekräm:
1⅘ dl vispgrädde
150 gr mascarpone
⅗ dl florsocker
Till garnering:
1⅕ ask färska hallon, cirka 125 gr
2⅖ msk pistagenötter
'Eventuellt 1⅕ ask ätbara blommor
Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Rulla ut smördegen och skär i avlånga remsor. Lägg på en plåt täckt med bakplåtspapper. Pensla smördegsplattorna med uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen cirka 10 minuter eller tills smördegen blivit gyllene. Ta ut från ugnen och låt svalna på galler.
Mascarponekräm:
Lättvispa grädden och ställ åt sidan. Vispa mascarpone och siktat florsocker luftigt i en separat bunke. Vänd i den lättvispade grädden och rör ihop till en jämn kräm.
Vid montering:
Halvera eller kvarta hallonen. Hacka pistagenötterna grovt. Klicka eller spritsa ut mascarponekrämen på de avsvalnade smördegsplattorna. Toppa med hallon, hackade pistagenötter och gärna ätbara blommor.
Pastasallad med skinka och apelsin
Pastasallad med apelsiner, avokado och skinka passar bra ihop. Kaprisen står för sältan.
4 portioner
360 gr pasta, gärna fullkorn
250 gr skivad rökt skinka
1 schalottenlök
2 dl gräddfil
2 msk kapris
2 apelsiner
1 avokado
Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Spola den i kallt vatten och låt rinna av. Strimla skinkan fint och blanda med pastan. Skala och finhacka löken. Blanda gräddfil, lök och kapris. Smaka av med spad från kaprisen. Skala apelsinerna med kniv och skär ut hinnfria klyftor. Dela dem i halvor. Skala, kärna ur och skär avokadon i mindre bitar. Blanda avokado snabbt med apelsin för att undvika missfärgning. Servera skinksalladen med såsen, apelsin och avokado.
Frasiga små blåbärspajer
Blåbärspaj i litet format. Gör bottnarna i förväg till festen, eller ta med på utflykten. Fyll dem med vaniljkvarg och blåbär när de ska ätas. Mums.
100 gr smör
71½ dl vetemjöl
1 dl havregryn
½ dl strösocker
Fyllning:
250 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj
Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Smält smöret, ta från värmen och rör ner mjöl, havregryn och socker. Låt svalna något. Tryck ut degen i mazarinformar, gärna av papper. Grädda i mitten av ugnen cirka 8 minuter. Låt kallna. Klicka i kvarg och toppa med blåbär.
Archer ska skjuta över E18
För första gången på över 20 år kommer Försvarsmakten åter att använda skjutplatserna söder om Våtsjön. Redan nästa vecka kommer artillerisystemet Archer att skjuta norrut, över E18 öster om Karlskoga. Det skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.
Bakgrunden är den pågående upprustningen av det svenska försvaret, där artilleriförmågan spelar en allt viktigare roll.
Sedan årsskiftet ansvarar Bergslagens artilleriregemente, A 9, för Villingsbergs övnings- och skjutfält. Regementet återetablerades i Kristinehamn som en del av regeringens satsning på att stärka Sveriges försvar i ett försämrat omvärldsläge.
Nu återaktiveras skjutplatser som inte har använts sedan 2004. Syftet är att skapa förutsättningar för övningar med det moderna artillerisystemet Archer, som har betydligt längre räckvidd än tidigare pjässystem.
Under 2026 kommer vi därför att återaktivera de skjutplatser vi har söder om Våtsjön för att skjuta artilleri norrut över E 18 in mot skjutfältet, skriver Försvarsmakten.
Försvarsmakten har redan tillstånd att använda ett tiotal skjutplatser i området. Enligt gällande miljötillstånd får verksamheten bedrivas på dagtid under sammanlagt tio vardagar per år.
De första skjutningarna är planerade till den 23 och 24 juni.
För boende i området innebär det att militära fordon kommer att synas längs vägarna och att kraftiga knallar kommer att höras från skjutplatserna. Försvarsmakten uppger att verksamheten genomförs inom ramen för gällande lagar, tillstånd och säkerhetsbestämmelser.
Skyltar och vakter kommer att placeras ut längs vägarna i området och vissa vägar kan tidvis få begränsad framkomlighet under övningarna.
Enligt Försvarsmakten är målet att kunna använda Villingsbergs skjutfält mer effektivt. Dagens artillerisystem ställer högre krav på skjutavstånd än tidigare, vilket gör att de äldre skjutplatserna åter blir aktuella.
Inledningsvis väntas verksamheten genomföras några gånger per år. Samtidigt räknar Försvarsmakten med att behovet kommer att öka i takt med att den svenska artilleriförmågan byggs ut.
Närboende kommer att informeras inför varje planerad skjutperiod.
Grattis alla Björn idag och speciellt min älskade son
Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserast till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland, "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".
Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Den 31 december 2019 fanns det totalt 61 486 personer i Sverige med Björn som förnamn, varav 34 983 med det som tilltalsnamn, inklusive två kvinnor. 1 779 personer hade det som efternamn. År 2014 fick 56 pojkar Björn som tilltalsnamn.
Namnsdag: i Sverige 18 juni, i Finland 11 oktober
onsdag 17 juni 2026
Trots sparande kan företagare missa miljoner i pension
Många företagare pensionssparar, men inte alltid tillräckligt och en beräkning visar att företagare kan missa flera miljoner i pension, trots att de sparar.
Företagare behöver själva se till att ta ut lön eller överskott som genererar deras allmänna pension medan anställdas lön gör det automatiskt.
Anställda har dessutom ofta tjänstepension som betalas automatiskt av arbetsgivaren, men så är det inte för företagare, de behöver själva spara på ett sätt som kompenserar för tjänstepensionen.
För företagare som driver aktiebolag kan det handla om tjänstepensionsavsättningar via bolaget, men för den som driver enskild firma eller handelsbolag handlar det vanligtvis om eget pensionssparande.
I det uppstår en risk att få för lite pension. Det kan kännas ansvarsfullt med eget sparande, men det kan ändå ligga under den nivån som motsvarar en vanlig tjänstepension.
Det gäller särskilt vid inkomster över 52 125 kronor per månad, där avsättningen till tjänstepensionen normalt blir mycket högre.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, säger att många företagare gör rätt i att pensionsspara men fel i att tro att det alltid räcker med några procent. Enligt honom är det här en dold pensionsrisk.
Problemet är att pensionsgapet inte syns i vardagen. Det märks först långt senare, när arbetsinkomsten ska ersättas av pension. Då kan några procentenheter för lite i sparande ha vuxit till hundratusentals kronor eller mer, säger han i ett pressmeddelande.
Enligt Pensionsmyndighetens senaste undersökning känner 89% av företagare till att de behöver pensionssparande utöver den allmänna pensionen och 69% uppger att de har ett sådant sparande.
När företagare anger hur mycket de sparar för att kompensera för tjänstepension uppger 25% att de sparar upp till 3% av sin lön eller sitt överskott, 25% att de sparar 4–6% och 28% att de sparar över 6%.
Dock uppger endast 47% att de tar ut en marknadsmässig lön eller att de har ett överskott som bygger pension.
Många företagare har frågan på radarn. Men det räcker inte att bara ha ett sparande. Man behöver också veta om sparandet faktiskt ersätter den tjänstepension man saknar och om lönen eller överskottet samtidigt bygger allmän pension. Annars riskerar man att missa pension från två håll, säger Stefan Westerberg i pressmeddelandet.
En anställd får 4,5–6% av inkomsten upp till 52 125 kronor per månad och minst 30% på inkomstdelar däröver i kollektivavtalad tjänstepension och det är ett vanligt jämförelsemått som företagare kan utgå ifrån.
I praktiken kan företagares pensionsbehov avvika från jämförelsen med tjänstepensionen. För företagare med låg lön eller lågt överskott kan intjänandet till den allmänna pensionen bli lägre, samtidigt som det egna sparandet inte alltid ersätter tjänstepensionen fullt ut.
I en ny beräkning från Länsförsäkringar har den lägre jämförelsenivån, 4,5% upp till 52 125 kronor per månad och 30% på inkomstdelar däröver använts.
Det gör beräkningen försiktig och den ska inte ses som en individuell rekommendation om rätt sparnivå.
Beräkningen visar att en 40-årig företagare med 55 000 kronor i månadsinkomst som sparar 3% riskerar att ha cirka 860 000 kronor mindre i pensionskapital vid 69 års ålder, jämfört med en anställd som har samma inkomst och vanlig tjänstepension.
Vid 70 000 kronor i månadsinkomst och 3% sparande kan skillnaden bli drygt 3 miljoner kronor.
För inkomster över 52 125 kronor i månaden förändras kalkylen snabbt. Då kan även ett sparande på 6% vara för lågt. För en 40-åring får det stor effekt, en tusenlapp för lite i månaden kan växa till omkring 550 000 kronor mindre i pensionskapital vid 69 års ålder, säger Stefan Westerberg.
Om en företagare tar ut en låg lön eller har ett lågt överskott blir intjänandet till den allmänna pensionen lägre, om det egna sparandet då också är lågt kan effekten bli både låg allmän pension och låg ersättning för tjänstepensionen.
Pensionen börjar inte med sparandet, utan med inkomsten som ligger till grund för den allmänna pensionen. Första steget är därför att se till att lön eller överskott ger intjänande till pension och socialförsäkringar. Därefter behöver företagaren räkna på hur den uteblivna tjänstepensionen ska kompenseras, säger Stefan Westerberg i pressmeddelandet.
Det är rimligt för en företagare att se själva företaget som en del av den långsiktiga ekonomin, men bolaget är inte detsamma som tjänstepension.
Ett bolagsvärde måste realiseras medan ett pensionssparande byggs upp över tid och är öronmärkt för framtida pension.
Det ska gå att sälja företaget och dess värdering måste hålla och rätt köpare måste finnas, verksamheten får dessutom inte vara helt beroende av ägarens egna arbetsinsats.
Det här gäller särskilt mindre företag där värdet ofta är kopplat till ägarens kompetens, arbete och kundrelationer. Även om ett företag ger god inkomst under arbetslivet kan det vara svårt att sälja för ett belopp som räcker som pension.
Stefan Westerberg säger att det inte är fel att se sitt företag som en del av pensionen, men att man då behöver ha en realistisk plan för hur företagets värde ska bli pengar att leva på.
För många företagare är den tryggaste vägen inte antingen företag eller pensionssparande, utan både och, säger han i pressmeddelandet.
Råd till företagare:
Börja med lön eller överskott som bygger allmän pension
Pensionen börjar med inkomsten som ligger till grund för den allmänna pensionen och socialförsäkringarna. Ett för lågt löneuttag eller överskott kan därför påverka både pension, sjukpenning och föräldrapenning. För den som driver aktiebolag behöver lön, pension och utdelning vägas ihop.
Räkna på vad som motsvarar tjänstepension
Utgå inte från att några procent alltid räcker. Vid inkomster upp till 52 125 kronor per månad kan 4,5–6% vara en rimlig tumregel, men vid högre inkomster kan det krävas betydligt mer. Det viktiga är att räkna på vad som faktiskt saknas jämfört med en anställd med tjänstepension.
Använd avdraget rätt i enskild firma och handelsbolag
För den som driver enskild firma eller är delägare i handelsbolag handlar avdraget normalt om eget pensionssparande utifrån överskottet i näringsverksamheten. Om överskottet är lågt kan avdraget minska underlaget för allmän pension och socialförsäkringar. Då kan sparande med skattade pengar vara ett bättre alternativ.
Använd avdraget rätt i aktiebolag
För den som driver aktiebolag är det bolaget som kan göra avdrag för pensionskostnader för ägaren som anställd i bolaget. Som huvudregel är bolagets avdrag för pensionskostnaden begränsat till 35% av den anställdes lön, dock högst 10 prisbasbelopp. För 2026 motsvarar det 592 000 kronor.
Välj sparform efter skatt, flexibilitet och skydd
Pensionsförsäkring, kapitalförsäkring, ISK, direktpension eller sparande i bolaget fungerar olika när det gäller skatt, avgifter, flexibilitet och försäkringsskydd. Det viktiga är att sparandet är långsiktigt, medvetet valt och faktiskt öronmärkt för pensionen.
Se företaget som ett komplement, inte hela pensionsplanen
Om företaget ska vara en del av pensionen behövs en realistisk plan för värde, skatt, försäljning och vad som händer om bolaget inte kan säljas som tänkt. Ett företag kan ge god inkomst under arbetslivet utan att automatiskt vara lätt att sälja vid pension.
Följ upp pension, skydd och sparande varje år
Företagets ekonomi och familjesituationen förändras. Därför behöver lön eller överskott, pensionsavsättning, sparform, återbetalningsskydd, försäkringsskydd och bolagsplan ses över regelbundet.
Mitt liv del 4
Dag 15 031 Söndagen den 14 april 2002
Dag 15 038 Söndagen den 21 april 2002
Dag 15 039 Måndagen den 22 april 2002Dag 15 0341 Onsdagen den 24 april 2002
Dag 15 042 Torsdagen den 25 april 2002
Dag 15 044 Lördagen den 27 april 2002
Dag 15 045 Söndagen den 28 april 2002
Dag 15 046 Måndagen den 29 april 2002Dag 15 048 Onsdagen den 1 maj 2002
Dag 15 049 Torsdagen den 2 maj 2002
Dag 15 051 Lördagen den 4 maj 2002
Dag 15 055 Onsdagen den 8 maj 2002
Dag 15 056 Torsdagen den 9 maj 2002
Dag 15 058 Lördagen den 11 maj 2002
Dag 15 062 Onsdagen den 15 maj 2002
Dag 15 063 Torsdagen den 16 maj 2002
Dag 15 065 Lördagen den 18 maj 2002
Dag 15 066 Söndagen den 19 maj 2002
Dag 15 067 Måndagen den 20 maj 2002Dag 15 069 Onsdagen den 22 maj 2002
Dag 15 070 Torsdagen den 23 maj 2002, Eurovision Song Contest hålls i Tallinn, Estland.
Dag 15 072 Lördagen den 25 maj 2002
Dag 15 073 Söndagen den 26 maj 2002
Dag 15 074 Måndagen den 27 maj 2002Dag 15 076 Onsdagen den 29 maj 2002
Dag 15 077 Torsdagen den 30 maj 2002
Dag 15 079 Lördagen den 1 juni 2002
Dag 15 080 Söndagen den 2 juni 2002
Dag 15 081 Måndagen den 3 juni 2002Dag 15 083 Onsdagen den 5 juni 2002
Dag 15 084 Torsdagen den 6 juni 2002, Björn Zetterström 7 år
Dag 15 086 Lördagen den 8 juni 2002
Dag 15 087 Söndagen den 9 juni 2002
Dag 15 088 Måndagen den 10 juni 2002Dag 15 090 Onsdagen den 12 juni 2002
Dag 15 091 Torsdagen den 13 juni 2002
Dag 15 093 Lördagen den 15 juni 2002
Dag 15 094 Söndagen den 16 juni 2002
Dag 15 095 Måndagen den 17 juni 2002Dag 15 097 Onsdagen den 19 juni 2002
Dag 15 098 Torsdagen den 20 juni 2002
Dag 15 100 Lördagen den 22 juni 2002
Dag 15 101 Söndagen den 23 juni 2002
Dag 15 102 Måndagen den 24 juni 2002Dag 15 104 Onsdagen den 26 juni 2002
Dag 15 105 Torsdagen den 27 juni 2002
Dag 15 107 Lördagen den 29 juni 2002
Dag 15 108 Söndagen den 30 juni 2002
Dag 15 109 Måndagen den 1 juli 2002Dag 15 111 Onsdagen den 3 juli 2002
Dag 15 112 Torsdagen den 4 juli 2002
Dag 15 114 Lördagen den 6 juli 2002
Dag 15 115 Söndagen den 7 juli 2002
Dag 15 116 Måndagen den 8 juli 2002Dag 15 118 Onsdagen den 10 juli 2002
Dag 15 119 Torsdagen den 11 juli 2002
Dag 15 121 Lördagen den 13 juli 2002
Dag 15 122 Söndagen den 14 juli 2002
Dag 15 123 Måndagen den 15 juli 2002Dag 15 125 Onsdagen den 17 juli 2002
Dag 15 126 Torsdagen den 18 juli 2002
Dag 15 128 Lördagen den 20 juli 2002
Dag 15 129 Söndagen den 21 juli 2002
Dag 15 130 Måndagen den 22 juli 2002Dag 15 132 Onsdagen den 24 juli 2002
Dag 15 133 Torsdagen den 25 juli 2002
Dag 15 135 Lördagen den 27 juli 2002
Dag 15 136 Söndagen den 28 juli 2002
Dag 15 137 Måndagen den 29 juli 2002, 26-årige Tony Deogan deltar i slagsmål i Högalidsparken och misshandlas grovt. Avlider fyra dagar senare på Karolinska Sjukhuset.Dag 15 139 Onsdagen den 31 juli 2002
Dag 15 140 Torsdagen den 1 augusti 2002
Dag 15 142 Lördagen den 3 augusti 2002
Dag 15 146 Onsdagen den 7 augusti 2002
Dag 15 147 Torsdagen den 8 augusti 2002
Dag 15 149 Lördagen den 10 augusti 2002
Dag 15 150 Söndagen den 11 augusti 2002
Dag 15 151 Måndagen den 12 augusti 2002Dag 15 153 Onsdagen den 14 augusti 2002
Dag 15 154 Torsdagen den 15 augusti 2002
Dag 15 156 Lördagen den 17 augusti 2002
Dag 15 157 Söndagen den 18 augusti 2002
Dag 15 158 Måndagen den 19 augusti 2002Dag 15 160 Onsdagen den 21 augusti 2002
Dag 15 161 Torsdagen den 22 augusti 2002
Dag 15 163 Lördagen den 24 augusti 2002
Dag 15 164 Söndagen den 25 augusti 2002
Dag 15 165 Måndagen den 26 augusti 2002Dag 15 167 Onsdagen den 28 augusti 2002, Tillverkningen av Chevrolet Camaro upphör.
Dag 15 168 Torsdagen den 29 augusti 2002
Dag 15 170 Lördagen den 31 augusti 2002
Dag 15 174 Onsdagen den 4 september 2002
Dag 15 175 Torsdagen den 5 september 2002
Dag 15 177 Lördagen den 7 september 2002
Dag 15 181 Onsdagen den 11 september 2002, Artisten Marie Fredriksson faller ihop i sitt badrum efter en joggingrunda. Hon förs till sjukhus och där upptäcks en hjärntumör.
Dag 15 182 Torsdagen den 12 september 2002
Dag 15 184 Lördagen den 14 september 2002
Dag 15 188 Onsdagen den 18 september 2002
Dag 15 189 Torsdagen den 19 september 2002
Dag 15 191 Lördagen den 21 september 2002
Dag 15 195 Onsdagen den 25 september 2002
Dag 15 196 Torsdagen den 26 september 2002
Dag 15 198 Lördagen den 28 september 2002
Dag 15 202 Onsdagen den 2 oktober 2002
Dag 15 203 Torsdagen den 3 oktober 2002
Dag 15 205 Lördagen den 5 oktober 2002
Dag 15 209 Onsdagen den 9 oktober 2002
Dag 15 210 Torsdagen den 10 oktober 2002
Dag 15 212 Lördagen den 12 oktober 2002
Dag 15 216 Onsdagen den 16 oktober 2002
Dag 15 217 Torsdagen den 17 oktober 2002
Dag 15 219 Lördagen den 19 oktober 2002
Dag 15 223 Onsdagen den 23 oktober 2002
Dag 15 224 Torsdagen den 24 oktober 2002
Dag 15 226 Lördagen den 26 oktober 2002
Dag 15 230 Onsdagen den 30 oktober 2002
Dag 15 231 Torsdagen den 31 oktober 2002
Dag 15 233 Lördagen den 2 november 2002
Dag 15 237 Onsdagen den 6 november 2002
Dag 15 238 Torsdagen den 7 november 2002
Dag 15 240 Lördagen den 9 november 2002
Dag 15 244 Onsdagen den 13 november 2002
Dag 15 245 Torsdagen den 14 november 2002
Dag 15 247 Lördagen den 16 november 2002
Dag 15 251 Onsdagen den 20 november 2002, Styckmordet i Halmstad 2002
Dag 15 254 Lördagen den 23 november 2002, Ove Zetterström 56 år
Dag 15 258 Onsdagen den 27 november 2002
Dag 15 261 Lördagen den 30 november 2002
Dag 15 265 Onsdagen den 4 december 2002
Dag 15 268 Lördagen den 7 december 2002
Dag 15 272 Onsdagen den 11 december 2002
Dag 15 275 Lördagen den 14 december 2002
Dag 15 279 Onsdagen den 18 december 2002
Dag 15 282 Lördagen den 21 december 2002
Dag 15 286 Onsdagen den 25 december 2002
Dag 15 289 Lördagen den 28 december 2002
Dag 15 293 Onsdagen den 1 januari 2003, Knivsta bryter sig ur Uppsala kommun och blir Sveriges 290e kommun. Telia byter namn till Telia Sonera AB. Luíz Inácio Lula Da Silva blir president i Brasilien. Pascal Couchepin blir president i Schweiz.
Dag 15 296 Lördagen den 4 januari 2003
Dag 15 549 Söndagen den 7 september 2003
Dag 15 696 Söndagen den 1 februari 2004




