Polarbröd är perfekta pizzabottnar. Snabbt och enkelt när tiden är knapp.
4 portioner
4 polarbröd
¾ dl tomatsås
150 gr rökt skinka
1 dl svarta oliver utan kärnor
2 dl riven ost
Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Lägg bröden på en plåt med bakplåtspapper. Bred på tomatsås. Strimla skinkan. Lägg på skinka och oliver och strö över osten. Gratinera i mitten av ugnen cirka 8 minuter.
Priserna för internationell frakt rusar. Orsaken är att företag runt om i världen skyndar sig att fylla på sina lager inför en ny vända med höjda amerikanska tullar, rapporterar Financial Times.
Förra veckan nådde fraktpriserna på rutterna mellan Asien och USAs östkust samt mellan Asien och Europa de högsta nivåerna sedan sommaren 2024, då handelslederna i praktiken stängdes efter en serie missil- och drönarattacker mot handelsfartyg utförda av Huthirebellerna i Jemen.
Priset för en 40-fotscontainer mellan Kina och USAs östkust steg till 7 880 dollar förra veckan. Det är en ökning med 62% jämfört med en månad tidigare, enligt fraktplattformen Freightos.
Fraktpriserna mellan Kina och Medelhavet steg med 47% till 6 431 dollar.
Antalet personer som beviljas omställningsstöd minskar kraftigt. Under årets andra kvartal fick omkring 3 900 personer stöd från Trygghetsfonden TSL, nästan en halvering jämfört med samma period i fjol.
Det visar nya siffror från Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda yrkesarbetare i privat sektor att hitta ett nytt jobb. Under motsvarande kvartal 2025 beviljades 7 507 personer stöd, vilket innebär att årets nivå är 48% lägre.
Samtidigt pekar statistiken på en lugnare utveckling på arbetsmarknaden. Antalet konkurser har minskat, liksom antalet personer som fått omställningsstöd till följd av konkurser.
Vi ser en tydlig nedgång i inflödet till omställningsstödet och även färre konkurser. Det är positiva signaler som tyder på en mer stabil utveckling på arbetsmarknaden, även om osäkerheten i omvärlden gör att vi behöver följa utvecklingen noggrant, säger Caroline Söder, vd för Trygghetsfonden TSL i en kommentar på deras hemsida.
Minskningen syns i samtliga större branscher. Flest personer som beviljats stöd kommer fortsatt från industrin, följt av bygg, transport, handel och personaluthyrning. Tillsammans står de fem sektorerna för mer än 90% av alla beviljade stöd under kvartalet.
Trots att färre nu söker stöd är resultaten fortsatt starka. Enligt fondens statistik hade 88% av deltagarna gått vidare till arbete, studier eller eget företagande inom ett år efter avslutat stöd.
Att nära nio av tio deltagare hittar en ny lösning visar att omställningsstödet fortsätter att göra skillnad. Bakom varje siffra finns människor som ställts inför en stor förändring i arbetslivet och som får möjlighet att ta nästa steg vidare, säger Caroline Söder.
Utan ett kraftigt utbyggt elnät hotas den svenska industrins omställning, elförsörjningen vid kris eller konflikt och möjligheten att hålla nere elpriserna.
En ny undersökning sätter press på energipolitiken inför valet, den visar att åtta av tio svenskar, 83%, anser att det svenska elnätet måste byggas ut skyndsamt.
I dag är skillnaderna mellan norra och södra Sverige fortfarande stora, elpriserna är betydligt högre i söder och i norr är kön för nya anslutningar lång.
Undersökningen är gjord av Verian på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och den visar tydligt att svenskarna bedömer säkrad elförsörjning vid kris eller konflikt som särskilt viktigt, nio av tio svarade att de anser att det är ganska eller mycket viktigt.
En stor majoritet av de som svarat i undersökningen anser även att det är viktigt att möta industrins efterfrågan på el och att bidra till lägre elpriser.
Det här är ett akut behov, för att möta samhällets och industrins efterfrågan behöver Sverige producera minst 70 terrawattimmar mer el till år 2030, det är en ökning med minst 50%, samtidigt måste elen kunna transporteras i landet.
Det här är ett tydligt besked till alla politiska partier inför valet. Väljarna vill se handling, inte fler löften. Utbyggnaden av elnätet måste prioriteras här och nu och då behöver ersättningen till markägarna bli marknadsmässig, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström i ett pressmeddelande.
LRFs undersökning visar också att dagens modell riskerar att bromsa nödvändiga investeringar, 46% tror att ersättningen till markägare vid elnätsutbyggnad är för låg, och 64% tror att utbyggnaden skulle gå snabbare om ersättningen höjdes.
Politiken kan inte både vilja ha snabb elnätsutbyggnad och samtidigt blunda för markägarnas villkor. Vill man korta ledtiderna och minska konflikterna måste äganderätten stärkas och ersättningen bli marknadsmässig, säger Palle Borgström.
LRF anser att undersökningen skickar ett tydligt budskap till riksdagspartierna om att prioritera elnätsutbyggnaden för beredskap, konkurrenskraft och rimliga elpriser, att säkerställa rättssäkra processer och stärkta villkor för markägare samt att se ersättningen vid markintrång som ett verktyg för snabbare utbyggnad och inte som ett hinder.
Inför valet 2026 förväntar vi oss tydliga besked från Sveriges riksdagspartier. Den gröna omställningen för Sverige kan inte vänta. Ett starkt elnät är en grundförutsättning för Sveriges framtid, men utbyggnaden måste ske med respekt för dem som äger marken. Åtta av tio svenskar vill se en snabb utbyggnad av elnätet, säger Palle Borgström i pressmeddelandet.
Ersättningen till markägare när staten eller elbolag vill anlägga elledningar har i princip varit densamma sedan 1970-talet men den 1 juli 2027 ska ersättningen höjas, det skriver TV4.
Men jord- och skogsbruket har moderniserats och LRF tycker inte att den nya föreslagna ersättningen räcker. Ersättningarna, som i dag är engångsbetalningar behöver höjas generellt, minst fördubblas.
I den bästa av världar hade det varit en årlig ersättning som rullar på, säger Henrik Gudmundsson, vice ordförande för LRF Skåne till TV4.
LRF rekommenderar just nu sina medlemmar att inte upplåta mark till exempelvis byggen av elledningar.
Innan vi vet om det blir av avråder vi från att teckna några avtal alls så att man inte skriver på något i dag som justeras nästa år, säger Henrik Gudmundsson till TV4.
Clafoutis, en fransk efterrätt, är en sorts lyxigare ugnspannkaka som kan fyllas med olika typer av frukt eller bär.
10 stycken
312½ gr körsbär, helst urkärnade
1¼ dl vetemjöl
⅝ dl mandelmjöl
1⅞ dl strösocker
3⅛ dl standardmjölk
5 ägg
31¼ gr smör
1¼ riven bittermandel
Florsocker
2½ dl crème fraiche
Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Fördela körsbären i smorda ugnssäkra portionsformar. Blanda mjöl, mandelmjöl och socker i en bunke. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en slät smet. Vispa i resten av mjölken, äggen, smöret och bittermandel. Häll smeten över körsbären och grädda i mitten av i ugnen cirka 15 minuter. Låt svalna något. Vispa crème fraiche tills den blir fast. Sikta florsocker över bakelsen och servera med en klick vispad crème fraiche.
Nästa Nvidia. Den amerikanska minnestillverkaren Micron, om vi ska tro en stor mängd analytiker på och kring Wall Street.
Micron, minneschipstillverkaren från Boise, Idaho, har vunnit Wall Streets hjärtan.
En bestående kärlek. Det beror, antagligen, på hur länge den AI-drivna efterfrågan på minneschips, liksom underskottet i tillgång på samma sak, består.
Micron säger att företaget stärkt sin position på lång sikt och att det gör att man kan stå emot en plötslig nedgång i efterfrågan eller ett läge med överkapacitet.
Wall Street har köpt den analysen och hjälpt Micron till att för en sekvens överträffa marknadsvärderingen för Meta och Tesla.
Den korta sekvensen var förra veckans torsdag och även om Microns kurs sedan sjönk fredag, är den i trakterna av ovan nämnda jättar.
Fredag stängde Micron med ett börsvärde på nästan 1,27 biljoner dollar medan Meta låg på 1,39 och Tesla på 1,42 biljoner dollar.
Microns aktie har stigit mer än 236% enbart den senaste månaden. Fredag stängde aktien på 1 132 dollar, och då ska man veta att den ända fram till mitten av 2025 låg på en kurs under 100 dollar aktien.
Det är en svindlande uppgång för ett företag de flesta förknippar med de små minneskort som förr vanligen behövdes för att öka lagringskapacitet på datorer, smartphones och annat.
Wall Street är inte särskilt förtjust i den produktlinjen, konstaterar Techcrunch. Micron gynnas i stället av den kraftiga utbyggnaden av AI-datacenter som lett till en brist på systemminneschip som Micron tillverkar.
Tillverkare av AI-system, såsom Nvidia, och de molnjättar som bygger egna system, däribland Microsoft, Amazon AWS, Google, Meta och Oracle, köper upp stora mängder minne.
Det tvingar även andra företag med behov av minne, från PC-tillverkare som Dell och HP till tillverkare av andra typer av enheter, att hamstra.
Denna brist på tillgång och utbud har kallats ”RAMageddon” och vänta bestå åtminstone till 2027.
Situationen driver redan upp priser på konsumentelektronik som Appleprodukter och Xbox-konsoler.
På den räkmackan och till tonerna av en techbransch som ropar efter mer minne, seglar Micron fram.
Förra veckan kunde man rapportera ett rekordstarkt kvartal. Omsättningen fyrdubblades jämfört med föregående år och nådde 41,45 miljarder dollar.
Vinsten. Den skenar än mer och gick från 1,88 miljarder dollar motsvarande kvartal förra året till 28,2 miljarder dollar nu.
För det fjärde kvartalet räknar Micron med en omsättning på 49-51 miljarder dollar.
Siffrorna gör Wall Street, ivrigt sökande fler noterade AI-bolag som kan prestera som Nvidia, än mer förtjust i bolaget.
Micron har dessutom förekommit alla dystra profetior kring AI-krascher och annat, genom att peka på en rad långsiktiga leveransavtal, bland annat med just Nvidia och med Anthropic.
Micron påpekar vidare i sin kvartalsrapport att man tecknat 16 strategiska kundavtal inom datacenter, konsument- och bilmarknad.
Det kommer i grunden att förändra bolagets affärsmodell och tycks ha övertygat ett antal analytiker om att Micron är en långsiktigt lönsam investering.
Med tanke på den starka sannolikheten för fortsatt ASP-tillväxt under de kommande kvartalen och förbättrad intäktssynlighet tack vare en snabbt växande uppsättning långsiktiga avtal (SCA) med viktiga kunder, ser vi potential för mer varaktig vinsttillväxt och upprepar vår Outperform-betyg, skriver Sébastien Naji hos William Blair.
Du kan ha dysmorfofobi om Du tycker att detaljer i Ditt utseende är så fula eller konstiga att de begränsar Ditt dagliga liv. Det kan innebära att Du ägnar mycket tid varje dag åt att kontrollera eller dölja Ditt utseende och att Du undviker andra människor. Det finns behandling som hjälper mot dysmorfofobi.
Dysmorfofobi kallas även för upplevd fulhet eller BDD, som är en förkortning av engelskans body dysmorphic disorder. Namnet syftar på att man upplever att ens utseende är förvrängt eller konstigt.
Det kan kännas svårt att leva upp till kraven på hur man ska se ut. Bilder av personer som ser perfekta ut i reklam och sociala medier kan öka stressen. Men många bilder är retuscherade och visar inte verkligheten. Du är inte ensam om att känna den stress som dessa bilder skapar. Läs mer om kropp och utseende på UMO.se.
Att ha komplex eller störa sig på någon detalj i sitt utseende är vanligt. Du kan ha dysmorfofobi om Du mår mycket dåligt över hur Du ser ut och det påverkar Ditt liv varje dag.
Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det ingenting med ytlighet att göra. Det är en psykiatrisk diagnos som har mycket gemensamt med OCD, tvångssyndrom.
Du kan känna igen Dig i ett eller flera av de här symtomen om Du har dysmorfofobi:
Du tänker minst en timme om dagen på en eller flera saker som Du tycker är fel med Ditt utseende
Du känner Dig nedstämd, deprimerad eller har ångest över Ditt utseende
Du försöker dölja det Du tycker är fult eller fel, t ex med smink eller kläder
Du har gjort kosmetiska ingrepp för att rätta till det som Du tycker är fult eller fel, men är fortfarande inte nöjd med Ditt utseende
Du undviker att se Dig i spegeln, eller ser Dig i spegeln väldigt ofta för att känna Dig lugnare
De här besvären gör det svårt för Dig att arbeta, studera och sköta Din ekonomi. Du kan också ha svårt att umgås med andra människor och göra saker som Du tycker om på fritiden
Du kan ha dysmorfofobi om Du har haft Dina besvär i sex månader eller längre
En del upplever att någonting med utseendet är ojämnt, snett eller bara känns fel. Det kan vara en eller flera saker med utseendet som stör Dig och det kan gälla vilka kroppsdelar som helst.
Det är vanligt att Du som har dysmorfofobi oroar Dig över något av följande:
Hudens ojämnheter, rynkor eller färg
Detaljer i ansiktet, t ex form och storlek på näsa, mun, ögon eller öron
Håret, t ex att ha för mycket kroppsbehåring eller att vara tunnhårig
Muskler, t ex att inte ha tillräckligt mycket muskler
Kroppsformen, t ex att ha fel form på ansiktet eller brösten
Oftast ser inte andra personer det Du ser hos Dig själv, t ex att Du är ful eller ser konstig ut
Du som har dysmorfofobi ägnar mycket tid och energi åt att kontrollera, dölja eller rätta till detaljer i Ditt utseende. Du kan tänka att Du ser så ful eller konstig ut att Du inte kan visa Dig för andra. Du känner skam och ångest.
Dina tankar och känslor kan leda till att Du undviker andra människor och har svårt att sköta t ex Ditt arbete eller Dina studier. Du kanske slutar att göra saker Du tidigare har tyckt om att göra. En del som har dysmorfofobi har också ätstörningar, OCD, tvångssyndrom eller ångestsyndrom.
Många med dysmorfofobi undviker sexuella eller intima relationer.
Att livet begränsas så mycket kan ge allvarliga konsekvenser som depression och självmordstankar.
Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om Du tror att Du eller någon annan har dysmorfofobi. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.
Ibland räcker det att Du chattar eller videosamtalar med en läkare eller psykolog för att få hjälp.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård.
Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om Du har tankar på att ta Ditt liv, eller mår så dåligt att Du känner att Du inte orkar mer.
Hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska Du ringa 112.
Det finns behandling som hjälper vid dysmorfofobi.
Behandlingen består av två delar:
Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT
Behandling med läkemedel
I KBT-behandlingen får Du först lära Dig mer om vad dysmorfofobi är. Sedan går Du och behandlaren igenom hur dysmorfofobin har påverkat Ditt sätt att vara och Dina tankar. Du får också berätta om vad Du undviker att göra på grund av oro över Ditt utseende.
Du får sedan stöd att stegvis minska tiden Du lägger på att kontrollera och rätta till Ditt utseende. Med stöd av terapeuten får Du även börja utsätta Dig för situationer Du vanligtvis undviker. Behandlingen syftar till att Du ska styras mindre av oro över Ditt utseende och bli mindre begränsad i livet.
Oavsett var Du bor i Sverige kan Du få KBT-behandling ledd av en psykolog via nätet.
Du kan även ha hjälp av läkemedel som vanligtvis används vid depression, så kallade SSRI-läkemedel.
Det är viktigt att Du som tror att Du har dysmorfofobi tar det på allvar. Det är vanligt att känna skam, men genom att lära Dig mer om sjukdomen kan de känslorna minska och Du kan må bättre. Du kan då få lättare att hantera olika situationer i vardagen. Det kan också vara en förberedelse för att söka hjälp.
Försök att begränsa den tid Du lägger på att dölja, rätta till eller kontrollera utseendet. Det kan minska Dina problem längre fram.
Försök att prata med någon Du litar på och berätta att Du inte mår bra. Det är särskilt viktigt att våga prata med någon om Du har självmordstankar. Du kan också prata med någon anonymt på någon av de stödlinjer som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mail.
När Du börjar prata med andra hjälper det Dig att börja tänka och känna annorlunda, eftersom Du inte längre är ensam med Dina tankar.
Du är värd att må bra och känna Dig nöjd med den Du är. Försök att hitta tillfällen där Du får vara med människor som bidrar till att Du uppskattar Dig själv.
Ofta tar tankar på utseende överdrivet mycket plats. Kanske har Du glömt vilka andra saker som Du tycker om att göra i livet. Vad innebär det för just Dig att må bra. Svaren på de frågorna kan hjälpa Dig att förstå vad Du behöver för att må bra.
En del personer med dysmorfofobi gör kosmetiska ingrepp. Det finns studier som visar att Du troligtvis inte kommer att bli nöjd med resultatet. Även om ingreppet i sig gick bra. Du har fortfarande kvar Din förvrängda upplevelse av hur Du ser ut.
Att vara närstående till någon med dysmorfofobi kan vara svårt på flera sätt. Det är vanligt att bli påverkad av situationen och känna oro, nedstämdhet, maktlöshet och frustration.
Som närstående kan Du berätta att behandling finns och hjälpa den som mår dåligt att söka vård. För att kunna få behandling är det avgörande att den som har de här problemen själv vill ta emot hjälp.
Det är vanligt att den som har dysmorfofobi ställer frågor om hur han/hon ser ut om och om igen till vänner och familjemedlemmar. Att svara på sådana frågor kan lindra personens ångest i stunden, men det gör att han/hon fortsätter att fokusera på och oroa sig över utseendet.
Försök att komma överens med den som har dysmorfofobi om att Ni inte ska diskutera hens utseende. Du kan istället bekräfta honom/henne genom att säga, ”Jag hör att Du är orolig över Ditt utseende, men mitt svar hjälper inte Dig i längden”.
Vill Du komma i kontakt med andra närstående kan Du kontakta OCD-förbundet eller Ångestförbundet. Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat Anhöriglinjen, dit Du kan ringa och få stöd och vägledning.
Du kan också kontakta Din vårdcentral om Du behöver stöd att hantera Din oro. I vissa kommuner kan det finnas stöd till Dig som är närstående.
Det är oklart varför vissa personer får dysmorfofobi. Men det finns saker som ökar risken, både biologiska, sociala och psykologiska.
Dysmorfofobi kan ha med erfarenheter från uppväxten att göra. En del som behandlats för dysmorfofobi beskriver att de har fått lära sig hemifrån att utseendet är viktigt. Andra har erfarenheter av att ha blivit retade eller mobbade för sitt utseende under barndomen. Sådana erfarenheter kan leda till rädsla för att bli avvisad.
En person med negativ kroppsuppfattning kan också ställa höga krav på sig själv. Många med dysmorfofobi beskriver att de vill att saker och ting ska vara perfekta. De är fokuserade på detaljer. Men att vilja vara perfekt påverkar ofta uppfattningen om den egna kroppen negativt.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktig i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.
Från den 1 juli 2026 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan påverka hushållens ekonomi på olika sätt. Tidningarnas Telegrambyrå har sammanställt de viktigaste förändringarna.
Det handlar bland annat om billigare drivmedel, sänkt barnomsorgsavgift, nya tullavgifter vid näthandel och skärpta krav på kontanthantering.
En av de mest direkt märkbara förändringarna är att skatten på bensin och diesel sänks ytterligare under sommaren. Mellan juli och november införs en tillfällig skattesänkning på tre kronor per liter inklusive moms. Det sker utöver den tidigare skattelättnaden som började gälla i maj, skriver Tidningarnas Telegrambyrå.
För barnfamiljer blir det samtidigt billigare med förskola och fritidshem. Ett nytt fribelopp på 10 000 kronor införs i maxtaxan, vilket innebär att den delen av hushållets inkomst inte räknas med när avgiften beräknas.
På bostadsmarknaden blir det enklare för privatpersoner att hyra ut bostadsrätter och villor under längre perioder. En ny privatuthyrningslag ska ge större flexibilitet och friare hyressättning, även om det samtidigt införs skydd mot oskäliga hyror.
En annan förändring gäller kontanter. Från och med juli blir livsmedelsbutiker och apotek skyldiga att ta emot sedlar och mynt, med vissa undantag. Samtidigt får bankerna ett större ansvar att erbjuda möjligheter för kunder att sätta in kontanter.
För den som handlar från länder utanför EU blir det också dyrare. Den tidigare tullfriheten för varor värda upp till 150 euro försvinner och ersätts av en ny avgift på tre euro per vara.
Även för elbilsägare blir det förändringar. Den tillfälliga skattefriheten för laddning av bilen på arbetsplatsen blir nu permanent. Det gäller både förmånsbilar och privata bilar i tjänsten.
På kulturområdet sänks momsen på biljetter till danstillställningar från 25% till 6%, vilket innebär att dansband får samma momssats som teater, opera och cirkus.
Samtidigt blir Boverkets nya byggregler permanenta efter en övergångsperiod. Reglerna innebär mindre detaljstyrning och större frihet för den som bygger.
Många börjar kontrollera vad de kommer att få ut i pension först när uttaget närmar sig. Då kan viktiga beslut redan vara svåra att ändra. Den som har flera arbetsgivare bakom sig, gamla pensionsavtal eller planer på att jobba deltid behöver ofta titta djupare än på den första siffran i prognosen.
Att inte nöja sig med en snabb pensionsprognos är också ett av råden när pensionen ska tas i flera steg, något som blir allt vanligare när fler vill trappa ned i stället för att sluta tvärt.
Många tror att de har kontroll när de har sett en pensionsprognos. Men risken är att siffran tolkas som ett löfte, trots att den bygger på antaganden och val som ännu inte är gjorda.
Erfarenheten är att många söker information om pensionen först när de snart ska börja ta ut den, skriver norska tidningen VG Voksen.
Den norska artikeln handlar om det som pensionsrådgivare kallar en komfortfälla. Man tror att systemet har räknat färdigt, att allt kommer automatiskt och att pensionen redan är så gott som bestämd. I praktiken kan flera delar behöva kontrolleras innan uttaget startar.
I Sverige finns mycket samlat digitalt, men även här kan prognosen ge en falsk känsla av enkelhet. Den visar en uppskattning. Den säger inte alltid vad som händer om Du tar ut pensionen tidigare, jobbar samtidigt, väljer kort utbetalningstid eller har tjänstepensioner hos flera bolag.
Pensionen består ofta av flera delar. Den allmänna pensionen är en del. Tjänstepensionen kan finnas hos flera bolag om man haft olika arbetsgivare. Dessutom kan det finnas privat pensionssparande, gamla IPS-avtal, kapitalförsäkringar eller andra lösningar som inte alltid upplevs som en del av pensionen i vardagen.
På minPension samlas mycket av informationen. Där går det att få en samlad bild och testa hur olika uttag påverkar ekonomin. Från 54 års ålder går det också att använda verktyget för att planera pensionsuttag, jämföra olika alternativ och se pension efter skatt.
Men även en bra digital tjänst kräver att uppgifterna granskas. Den som har haft många arbetsgivare behöver kontrollera att tjänstepensionerna finns med. Den som har privata avtal bör se om de verkligen ingår i bilden. Och den som har bott eller arbetat utomlands kan behöva göra extra kontroller.
När pensionen börjar tas ut påverkar månadsbeloppet. Ett tidigare uttag ger fler utbetalningsår men lägre belopp per månad. Ett senare uttag kan ge mer varje månad, men kräver att man kan arbeta längre eller leva på andra pengar under tiden.
Det är därför tidpunkten inte bara är en fråga om ålder. Hälsa, arbete, boendekostnad, partnerns ekonomi, skulder och sparande spelar in. För den som vill gå ned i tid kan det också vara viktigt att se hur lön och pension fungerar tillsammans.
Ett vanligt misstag är att bara jämföra pensionen vid två datum, t ex 65 år och 67 år. I praktiken behöver många titta på flera åldrar: När den allmänna pensionen kan tas ut, när tjänstepensionen startar, när skatten förändras och när inkomster från arbete upphör.
Tjänstepensionen är ofta den del där valen får störst praktisk effekt. I de flesta fall kan den tas ut livsvarigt eller under en kortare period, t ex 5 år, 10 år, 15 år eller 20 år.
Ett kort uttag kan ge en högre pension de första åren. Det kan passa den som har särskilda planer, vill betala av lån eller har andra inkomster senare. Men det kan också skapa ett fall i inkomsten när utbetalningen tar slut.
Det är här prognosen kan lura. Den första månadsnivån kan se bra ut, men säga för lite om hur ekonomin ser ut tio eller femton år senare. För den som lever länge kan ett kort uttag bli ett problem om det inte finns andra pengar kvar.
Pensionen före skatt är sällan den siffra som avgör vardagen. Det viktiga är vad som blir kvar efter skatt, särskilt för den som kombinerar pension med arbete eller tar ut flera pensioner samtidigt.
Pensionsmyndigheten påminner om att den som har flera inkomster själv behöver se till att det dras tillräckligt med skatt på den totala inkomsten.
Det kan bli särskilt viktigt under övergången mellan arbete och pension. Den som jobbar deltid, tar ut pension samtidigt eller får flera utbetalningar från olika håll kan annars få kvarskatt.
Skatten påverkas också av ålder. Därför kan samma bruttoinkomst ge olika mycket kvar i plånboken beroende på när pensionen tas ut och om arbete finns med i bilden.
Det viktigaste rådet är att inte vänta tills ansökan ska skickas in. När ett uttag väl har startat kan vissa val vara svåra eller omöjliga att ändra.
Börja med att logga in på minPension och testa flera scenarier. Jämför olika uttagsåldrar, olika utbetalningstider för tjänstepension och vad som händer om Du fortsätter jobba ett tag.
Räkna sedan på nettot. Det är summan efter skatt som ska räcka till boende, mat, försäkringar, resor, hälsa och oförutsedda utgifter.
Kontrollera också om alla pensionsdelar finns med. Gamla arbetsgivare, privata pensionsavtal och tjänstepensioner från tidigare jobb kan göra större skillnad än man tror.
Den som bara tittar på en siffra riskerar att missa det som avgör ekonomin över tid. När uttaget startar, hur länge tjänstepensionen betalas ut, hur skatten slår och om alla pensionsdelar verkligen finns med.
Den verkliga frågan är därför inte bara vad prognosen visar första månaden som pensionär. Minst lika viktigt är vad som händer efter fem, tio och tjugo år. Det är ofta där skillnaden mellan en prognos och en plan blir tydlig.
Livet är minst sagt intensivt för konstnären Lars Lerin och maken Junior. Samtidigt som de jonglerar karriärer och familjeliv med fyra barn har de också satt upp tydliga regler för barnens vardag, särskilt när det gäller sociala medier. Regler som dom delar med många länder.
Paret har sönerna Rafael, 11 år, Gabriel, 10 år, och tvillingdöttrarna Gerd och Iris, 7 år. Trots ett fullspäckat schema försöker de skapa en trygg vardag för familjen.
I en intervju med Hemmets Journal berättar Junior att öppen kommunikation är en viktig del av föräldraskapet.
Det som är farligt är att tonåringar är nyfikna på allt. Därför är det viktigt att hela tiden prata med dem och fråga vad de gör, säger han.
Samtidigt finns det områden där paret har valt att vara extra tydliga. Bland annat har barnen inte tillåtelse att använda TikTok.
Det är svårt att förhindra dem att använda sociala medier helt, men än så länge har vi sagt att de inte får använda till exempel TikTok och vissa datorspel säger vi nej till, säger paret till Hemmets Journal.
De menar att reglerna handlar om att skapa en trygg uppväxt och att hjälpa barnen att navigera i en digital värld där innehållet inte alltid är anpassat för yngre användare.
Allt fler länder skärper reglerna för barns användning av sociala medier.
En kartläggning från UNICEF visar att 35 länder och EU nu planerar eller har beslutat om åldersgränser.
Australien blev hösten 2025 först i världen med att införa en nationell åldersgräns. Indonesien och Malaysia har också antagit lagstiftning, men reglerna har ännu inte börjat gälla. I flera andra länder pågår utredningar eller lagstiftningsarbete.
I början av juni presenterade regeringens utredare ett förslag om att barn inte ska få ha konton på sociala medier förrän det år de fyller 15 år. Förslaget omfattar plattformar där användare kan kommunicera, dela innehåll eller interagera med andra. Om lagförslaget blir verklighet föreslås det träda i kraft den 1 januari 2028.
När svenskarna betygsätter appar är trygghet, stabilitet och konkret nytta viktigare än global popularitet.
I en ny rapport från den digitala produktbyrån Framna har svenskars användning av mobilappar kartlagts och den visar att det är stor skillnad på vilka appar som laddas ned mest och vilka som användarna faktiskt värderar högst.
Att en app har miljontals användare betyder inte automatiskt att användarna är nöjda med den, rapporten visar att varken chat GPT, Facebook eller Instagram i år hamnar på listan över svenskarnas 20 mest älskade appar.
Globalt rankar Chat GPT högt i App Pulse, men i Sverige hamnar den inte ens på topp-20-listan och det beror inte på dess funktion utan på användarnas förtroende för den.
Listan över svenskarnas mest älskade appar domineras av svenska varumärken och tjänster som erbjuder tydlig funktion och hög stabilitet.
Dessa 20 appar har i år fått högst betyg av svenskarna, baserat på användarnöjdhet och viljan att rekommendera tjänsten till andra, apparna listas i alfabetisk ordning och utan inbördes rangordning:
Avanza (Finans & Försäkring)
BankID (Produktivitet & Livsstil)
Handelsbanken (Finans & Försäkring)
Kivra (Produktivitet & Livsstil)
Krisinformation (Produktivitet & Livsstil)
Länsförsäkringar Bank (Finans & Försäkring)
Mitt Friskis (Hälsa & Medicin)
Nelly.com (Shopping)
Nordea (Finans & Försäkring)
Omni (Nyheter & Sociala medier)
Rituals (Shopping)
SOS Alarm 112 (Produktivitet & Livsstil)
Spotify (Utbildning & Underhållning)
Storytel (Utbildning & Underhållning)
Sveriges Television Nyheter (Nyheter & Sociala medier)
Swish (Finans & Försäkring)
Ta Körkort (Utbildning & Underhållning)
Tibber (Produktivitet & Livsstil)
Vinted (Shopping)
Waze (Mobilitet & Resor)
De appar som hamnat på topplistan utmärker sig inom fyra områden som tillsammans förklarar 76% av användarnas helhetsbetyg.
De fyra områdena är funktionalitet, användarupplevelse och design, stabilitet och tillit.
Funktionaliteten innebär att appen löser det jobb användarna har öppnat den för att lösa, att appen anpassar sig efter användarna samt känns relevant över tid.
Användarupplevelse och design innebär att appens tjänst är intuitiv, välstrukturerad och ser bra ut.
Stabilitet innebär att appen är snabb, smidig och att den fungerar utan tekniska problem.
Tillit innebär att användarna litar på att appen agerar i deras intresse och hanterar deras data på ett ansvarsfullt sätt.
Vi ser att svenska appar som underlättar vardagen eller ger trygghet presterar bäst. Att appar som erbjuder säkerhet och konkret nytta rankas så högt visar att tillit är den drivkraft som fäller en app snabbare än någon annan när den brister, även om den ensam inte räcker för att lyfta den, säger Framna Sveriges vd Erik Ridman i pressmeddelandet.
I Framnas rapport, Mobile App Trends Report 2026, har appanvändning kartlagts genom att analysera 460 appar och samla in svar från 13 750 användare i Sverige, Danmark, Nederländerna och Polen.
I Sverige var antalet respondenter 3 800. Syftet med rapporten är att undersöka vilka faktorer som driver användarnöjdhet, lojalitet och tillit i mobilappar.
Nya Lungfibrosrapporten avslöjar allvarliga brister i vården som påverkar tusentals patienter.
Nyligen presenterades “Lungfibrosrapporten 2025, hög tid för förändring, vägen till en bättre och mer jämlik lungfibrosvård”. Rapporten ger en omfattande bild av situationen för personer med lungfibros i Sverige. Statistiken visar oroväckande att bara hälften av alla som uppskattas ha lungfibros får diagnos och nödvändig behandling. Dessutom finns det markanta skillnader mellan regionerna, vissa delar av Sverige erbjuder behandling till fem gånger fler patienter per invånare än andra.
Lungfibros är en sällsynt, men livshotande, sjukdom där det bildas ärrvävnad i lungorna. Detta försämrar andningsförmågan och orsakar svåra andningsproblem. Utan behandling är medianöverlevnaden endast 3–5 år, och sjukdomen kan försämras snabbt. Tyvärr är lungfibros ofta underdiagnostiserat och många patienter får inte den vård och uppmärksamhet de behöver. I Sverige lever uppskattningsvis 7 000 personer med denna diagnos.
Detta är ett avgörande steg framåt när vi nu presenterar den första Lungfibrosrapporten. Den bekräftar vad vi länge har observerat, att lungfibrosvården i Sverige är både ojämlik och bristfällig. Det är oacceptabelt att patienter inte får den vård de har rätt till, särskilt när små insatser kan göra stor skillnad. Vår förhoppning är att Lungfibrosrapporten ska driva på nödvändiga förändringar och få regionerna att ta sitt ansvar, förklarar Thomas Andersson, ordförande i Riksföreningen för Lungfibros, i ett pressmeddelande.
Rapporten bygger på det nya vårdförloppet för lungfibros, som tydligt definierar riktlinjerna för god vård. Trots detta visar rapporten att tillämpningen av vårdförloppet har stora brister ett år efter införandet. Enligt regionernas samlade konsekvensbeskrivning skulle det kosta mindre än fyra miljoner kronor att fullt ut implementera det nya vårdförloppet i hela landet, en investering som skulle resultera i att dubbelt så många patienter får livsviktig behandling.
En av de mest alarmerande slutsatserna i Lungfibrosrapporten är den omfattande ojämlikheten i vården över landet. Statistiken visar att vissa regioner behandlar upp till fem gånger fler patienter per invånare jämfört med andra regioner. Dessa markanta skillnader beror på två huvudfaktorer: dels hur effektivt regionerna identifierar och diagnostiserar patienter (med en skillnad på 2,5 gånger), dels hur stor andel av de diagnostiserade som faktiskt erhåller behandling (med en skillnad på 3,5 gånger). Detta påvisar tydligt att patientens bostadsort har en avgörande betydelse för tillgången till lungfibrosvård.
Rapporten lyfter även fram att många patienter får sin diagnos sent, med en mediantid på 17 månader från första symtom till fastställd diagnos. Detta försenar behandlingsstarten avsevärt och minskar möjligheterna att effektivt bromsa sjukdomsförloppet. Därtill saknar många patienter tillgång till nödvändig multidisciplinär vård och psykosocialt stöd, vilket är avgörande komponenter för att hantera sjukdomens komplexa natur.
Rapportförfattarna uppmanar nu regionerna att omgående genomföra detaljerade gapanalyser och utveckla konkreta åtgärdsplaner för att garantera att alla patienter med lungfibros får likvärdig och förbättrad vård.
Denna banbrytande rapport, som är den första i sitt slag, baseras på det nya vårdförloppet för lungfibros från 2024. Den analyserar det aktuella läget inom svensk lungfibrosvård med särskilt fokus på diagnostik, behandlingsmetoder och patientstöd. Rapporten är ett samarbetsprojekt mellan Riksföreningen för Lungfibros, Riksförbundet HjärtLung och läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim AB.
De flesta svenskar spenderar mer pengar än planerat under sommarsemestern. Samtidigt saknar många en tydlig ekonomisk plan inför ledigheten. Bland äldre är det särskilt få som budgeterar, och mer än var fjärde uppger att de tar kostnaderna som de kommer.
Sju av tio svenskar uppger att de spenderar mer pengar än de tänkt under sommarsemestern. Trots det är det få som går in i ledigheten med en tydlig budget. Det visar en ny undersökning som låneförmedlaren Sambla låtit opinionsinstitutet Syno genomföra bland 1 000 svenskar i åldern 18–80 år.
Undersökningen visar att 72% ibland eller ofta spenderar mer pengar än de planerat under sommaren. Endast 5% svarar att det aldrig händer.
Samtidigt är det bara 9% som uppger att de har en tydlig semesterbudget som de faktiskt följer.
Sommaren är en period då många medvetet tillåter sig att släppa lite på tyglarna, och det syns i siffrorna. Det behöver inte vara fel i sig, men ju bättre koll man har på ramarna i förväg, desto lättare blir det att både njuta av ledigheten och känna sig trygg med ekonomin när hösten kommer, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla, i ett pressmeddelande.
Nästan hälften av de tillfrågade, 47%, uppger att de har en ungefärlig plan för sommarens utgifter men ingen strikt budget. Samtidigt svarar 28% att de inte planerat ekonomin alls inför sommaren, medan ytterligare 16% säger att de tar kostnaderna som de kommer.
Det innebär att drygt fyra av tio svenskar går in i sommaren utan någon egentlig plan för ekonomin.
Undersökningen visar också tydliga generationsskillnader.
Bland personer mellan 18 och 34 år svarar omkring tre av fyra att de ibland eller ofta spenderar mer än de tänkt under sommaren, vilket gör dem till den grupp som oftast överskrider sin budget.
Samtidigt är det också bland de yngre som planeringen är som mest utbredd. I åldersgruppen 25–34 år uppger 13% att de har en tydlig budget, och drygt hälften säger att de åtminstone har en ungefärlig plan.
Bland personer mellan 65 år och 80 år är bilden en annan. Där är det bara ett par procent som uppger att de har en tydlig budget inför sommaren. Dessutom svarar mer än var fjärde att de tar kostnaderna som de kommer utan någon planering.
Enligt Marcus Karlsson kan skillnaden delvis förklaras av att många äldre har en mer förutsägbar ekonomi.
Många äldre har en ekonomi där inkomster och utgifter är ganska stabila, medan yngre ofta ska få ihop både boende, resor och nöjen på en mer begränsad plånbok. Där kan en enkel sommarplan göra stor skillnad. Ett par minuter med papper och penna eller en anteckning i mobilen kan vara nog för att skapa den där extra trygghetskänslan, säger han.
28 juni är den 179e dagen på året i den gregorianska kalendern (180e under skottår). Det återstår 186 dagar av året.
Namnsdagar
Nuvarande, Leo
Föregående i bokstavsordning
Leo, Namnet förekom före 1901 på 11 april, men flyttades före detta år, till minne av påven Leo II, till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
Leopold, Namnet infördes 1592 på 15 november och fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum. 2001 återfördes det dock till 15 november.
Liselott, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Lola, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Leo
1901–1985, Leo
1986–1992, Leo, Lola och Liselott
1993–2000, Leo och Leopold
Från 2001, Leo
I föregående revideringar
1929–1994, Leo
Händelser
1651, Slaget vid Berestetjko i nuvarande Ukraina mellan ena sidan de saporogiska kosackerna och Krimkhanatet och å andra sidan det polsk-litauiska samväldet inleds och varar till den 30 juni. Trots att kosackerna och krimtatarerna tillsammans har en styrka på 140 000, ledd av kosackledaren Bogdan Chmelnytskyj och understödd av några tusen turkar, och polackerna endast är totalt 63 000 blir slaget under den polske kungen Johan II Kasimirs ledning en avgörande polsk seger. Slaget är troligen världens största fältslag under 1600-talet, men då den polske kungen gör misstaget att efteråt inte förfölja de flyende kosackerna kan de snart omgruppera sig och Chmelnytskyjupproret fortsätter i ytterligare sex år.
1709, En svensk styrka på 22 000 man (varav 17 000 man deltar i slaget) blir under kung Karl XIIs och generalerna Carl Gustaf Rehnskiölds, Adam Ludwig Lewenhaupts och Carl Gustaf Creutz ledning besegrad av en rysk här om 45 000 man (varav 41 000 deltar), ledd av tsar Peter den store och generalerna Aleksandr Mensjikov och Boris Sjeremetev, i slaget vid Poltava i nuvarande Ukraina. Detta blir det största svenska militära nederlaget någonsin och början till slutet på den svenska stormaktstiden, eftersom Karl XIIs segersvit, som han har haft dittills i stora nordiska kriget, därmed bryts. Kungen lyckas med några få man fly till Osmanska riket, medan huvuddelen av den svenska armén tre dagar senare tvingas kapitulera till ryssarna, vilket leder till att tusentals svenska soldater och deras familjer för många år framåt hamnar i rysk krigsfångenskap.
1776, En brittisk flotta på nio krigsfartyg angriper under amiral Peter Parker det amerikanska Fort Moultrie under det nyligen utbrutna amerikanska frihetskriget. Fortet, som ännu är ofärdigt och vid denna tid saknar namn, är uppfört i trä med stockar av palmettoträ. Det mjuka träet går dock inte sönder av det brittiska bombardemanget, utan det har till och med rapporterats att kanonkulorna studsar mot träet. Den amerikanske befälhavaren William Moultrie (som fortet efter slaget får sitt namn efter) leder under det dagslånga slaget sina 400 mannar till seger, då de starkt skadade brittiska fartygen vid dagens slut tvingas dra sig tillbaka.
1876, Ställdalenmeteoritens nedslag, andra bevittnade meteoritnedslag i Sverige
1914, Den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek blir under ett statsbesök i den bosniska huvudstaden Sarajevo mördade av den bosnienserbiske nationalisten Gavrilo Princip, genom att han skjuter dem, när de färdas med bil genom staden. Attentatet går till historien som skotten i Sarajevo och blir den utlösande faktorn till första världskriget, som utbryter en månad senare. Eftersom attentatsmannen är serb ställer den österrikisk-ungerska regeringen i ett ultimatum den 23 juli med långtgående krav på Serbien, vilka serberna vägrar gå med på. Detta blir i sin tur inledningen på den så kallade Julikrisen, då Österrike-Ungern den 28 juli förklarar krig mot Serbien och de flesta europeiska stormakterna därefter går med i kriget enligt det komplicerade allianssystem, som har byggts i Europa under de senaste decennierna.
1919, På femårsdagen av skotten i Sarajevo undertecknas ett fredsavtal i Versailles utanför den franska huvudstaden Paris, vilket officiellt avslutar första världskriget (även om kriget till största delen har tagit slut genom vapenstilleståndet i Compiègneskogen den 11 november 1918). Under det halvår, som har gått mellan stilleståndet och fredsavtalets undertecknande har krigets segrarmakter fört förhandlingar, medan förlorarmakten Tyskland har bjudits in att skriva under avtalet först sedan det är klart (och alltså inte har tillåtits deltaga i förhandlingarna). Avtalets hårda villkor för Tyskland, med omfattande landförluster, stort krigsskadestånd till segrarmakterna och stark begränsning av industri och krigsmakt, leder dels till framväxten av den så kallade ”dolkstötslegenden”, dels till att Tyskland under 1920-talet drabbas av politiskt och ekonomiskt kaos, vilket i sin tur underlättar för den nazistiske diktatorn Adolf Hitlers maktövertagande under 1930-talet och därmed andra världskrigets utbrott 1939.
1922, Ett halvår efter att brittiska och irländska representanter den 6 december 1921 har skrivit under det anglo-irländska avtalet (som en följd av det irländska frihetskriget 1919–1921) utbryter ett inbördeskrig på Irland mellan anhängare och motståndare till avtalet. Avtalets huvudpunkter innebär, att Irland blir en autonom dominon inom det brittiska imperiet och att det i huvudsak protestantiska Nordirland lösgörs från övriga Irland och förblir en del av Storbritannien. Anhängarna är de som accepterar denna lösning, medan motståndarna dels vill att Irland ska vara helt fritt från Storbritannien, dels att hela ön ska förbli en intakt stat. Trots att inbördeskriget varar i elva månader (till 24 maj 1923) träder avtalet i kraft och den Irländska fristaten bildas den 6 december 1922, på dagen ett år efter undertecknandet. Vid inbördeskrigets slut står emellertid anhängarsidan som segrare och fristaten existerar fram till 1937, då Irland blir en helt självständig republik.
1942, Tyskarna inleder årets sommaroffensiv på östfronten under andra världskriget i trakten kring Kursk, med målet att erövra de sovjetiska oljefälten vid Kaspiska havet. Till en början lyckas tyskarna rycka fram långt, men når inte ända fram, innan man tvingas avbryta offensiven i november. Istället fastnar de vid Stalingrad, där de efter ett långt och blodigt slag tvingas kapitulera i början av 1943, varefter de förlorar initiativet på östfronten.
1948, Den sovjetiska Kommunistiska Informationsbyrån, som är en kontrollinstitution, som ska samordna kommuniststyret och kommunismens utveckling inom Östblocket, låter utesluta Jugoslavien ur blocket, sedan osämja har uppstått mellan sovjetledaren Josef Stalin och den jugoslaviske diktatorn Josip Broz Tito, eftersom Tito vägrar böja sig för Stalins vilja i flera frågor. Detta leder till, att Jugoslavien blir det enda kommunistlandet i Östeuropa, som under kalla kriget inte ligger bakom järnridån eller är medlem i den 1955 upprättade Warszawapakten. Det innebär också, att Sovjetunionen inte ingriper mot kommunistiska avvikelser i Jugoslavien, på det sätt som man gör mot Ungernrevolten 1956 och Pragvåren i Tjeckoslovakien 1968.
1950, Endast tre dagar efter att Nordkorea har inlett Koreakriget, genom att den 25 juni gå över gränsen till Sydkorea, blir den sydkoreanska huvudstaden Seoul intagen av nordkoreanska trupper, trots att sydkoreanerna tidigare samma dag har försökt stoppa dem genom att spränga Hanganbron över floden Han i huvudstaden. Därmed skulle kriget ha kunnat vara över med nordkoreansk seger, men då FN-styrkor under amerikansk ledning anländer i början av juli slås nordkoreanerna tillbaka och kriget fortsätter i ytterligare tre år.
1969, Stonewallupproret i USA tar sin början.
2015, Serbien vinner Europamästerskapet i basket för damer 2015 genom att besegra Frankrike 76-68 i Budapest.
Födda
751, Karloman I, frankisk kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien
1170, Valdemar Sejr, kung av Danmark
1476, Paulus IV, född Giovanni Pietro Caraffa, påve
1491, Henrik VIII, kung av England, herre över Irland och kung av Irland
1503 – Giovanni della Casa, italiensk författare
1577, Peter Paul Rubens, flamländsk konstnär
1588, Peder Gustafsson Banér, svenskt riksråd
1712, Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof
1787, Harry Smith, brittisk militär och koloniguvernör
1796, Karolina Amalia av Augustenborg, Danmarks drottning 1839–1848 (gift med Kristian VIII)
1819, Carlotta Grisi, italiensk ballerina
1824, Paul Broca, fransk kirurg, antropolog och neurolog, upptäckare av Brocas område Adolf W Edelsvärd, svensk arkitekt
1825, Emil Erlenmeyer, tysk kemist
1844, Johan Abraham Björklund, svensk tidningsman
1867, Luigi Pirandello, italiensk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1934
1868, John F Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator för Idaho 1918–1921
1873, Alexis Carrel, fransk experimentell kirurg, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1912
1875, Henri Lebesgue, fransk matematiker
1876, Clara Maass, amerikansk sjuksköterska
1883, Pierre Laval, fransk politiker, Vichyfrankrikes konseljpresident 1942–1944
1892, Torsten Hillberg, svensk skådespelare
1902, Richard Rodgers, amerikansk kompositör
1906, Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1963
1912, Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent
1916, Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter
1917, Bernard Wilfred Harris, brittisk-svensk filmmusikkompositör med artistnamnet Wilfred Burns
1926, Mel Brooks, amerikansk komiker, skådespelare, regissör och producent
1927, F Sherwood Rowland, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1995
1928, John Stewart Bell, irländsk fysiker, Hans Blix, svensk folkpartistisk politiker, diplomat och jurist, Sveriges utrikesminister 1978–1979
1930, William C. Campbell, irländsk biokemist och parasitolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015, Joachim Hansen, tysk skådespelare
1931, Hans ”Hasse” Alfredson, svensk komiker, regissör, författare och skådespelare som tillsammans med Tage Danielsson bildade duon Hasse och Tage, Junior Johnson, amerikansk racerförare (död 2019)
1932, Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare
1935, John Inman, brittisk skådespelare
1937, Richard Bright, amerikansk skådespelare
1938, Leon Panetta, amerikansk politiker, jurist och professor, USA:s försvarsminister 2011–2013
1940, Muhammad Yunus, bangladeshisk bankman och ekonom, mottagare av Nobels fredspris 2006
1941, Gunilla von Bahr, svensk flöjtist och musikchef
1942, Björn Isfält, svensk filmmusikkompositör och -arrangör, Jim Kolbe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1985–2007
1943, Klaus von Klitzing, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1985, Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2015 (död 2018)
1945, Jane Harman, amerikansk demokratisk politiker, Manne af Klintberg, svensk clown med artistnamnet Clownen Manne
1950, Mauricio Rojas, chilensk-svensk folkpartistisk politiker och docent, riksdagsledamot 2002–2006 och åter från 2022
1957, Mike Skinner, amerikansk racerförare.
1958, Donna Edwards, amerikansk demokratisk politiker och medborgaraktivist
1960, Lars Karlsson, svensk ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987
1966, John Cusack, amerikansk skådespelare, Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare
1967, Gil Bellows, kanadensisk skådespelare
1971, Fabien Barthez, fransk fotbollsspelare, Benito Martinez, amerikansk skådespelare, Aileen Quinn, amerikansk skådespelare, Elon Musk, sydafrikansk-amerikansk entreprenör
1972, Alessandro Nivola, amerikansk skådespelare
1974, Joachim Bäckström, svensk operasångare (tenor)
1975, Jon Nödtveidt, svensk musiker, sångare och gitarrist, medlem i gruppen Dissection
1988, Alexandra Asimaki, grekisk vattenpolospelare
1989, Mark Fischbach, amerikansk Youtuber
1991, Kevin De Bruyne, belgisk fotbollsspelare
1992, Elaine Thompson-Herah, jamaicansk friidrottare
1993, Caroline Forsberg Thybo, dansk artist, medlem i gruppen Cool Kids
1999 – Markéta Vondroušová, tjeckisk tennisspelare
2000, Igor Paixão, brasiliansk fotbollsspelare
Avlidna
116 före Kristus, Ptolemaios VIII Euergetes, kung av Egypten
683, Leo II, påve
767, Paulus I, påve
1540, Federico II Gonzaga, 40, markis och hertig av Mantua
1650, Jean de Rotrou, 40, fransk dramatiker
1791, Carl Sparre, 67, svensk friherre, landshövding, generalmajor och politiker
1813, Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär
1829, Rasmus Nyerup, 70, dansk folkvisesamlare, översättare, historiker och arkeologipionjär
1836, James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USAs utrikesminister och president
1869, Thomas R Ross, 80, amerikansk politiker
1870, Henrik Reuterdahl, 74, svensk kyrkoman, Sveriges ecklesiastikminister, biskop i Lunds stift och biskop i Uppsala ärkestift, ledamot av Svenska Akademien
1872, Gaspard Théodore Mollien, 75, fransk upptäcktsresande
1881, Jules Dufaure, 82, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president
1910, Samuel D McEnery, 73, amerikansk jurist och demokratisk politiker, guvernör i Louisiana och senator för samma delstat
1913, John L Barstow, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont
1914, Franz Ferdinand, 50, kronprins och ärkehertig av Österrike-Ungern, Sophie von Chotek, 46, österrikisk hovdam, gemål till Franz Ferdinand
1921, Charles Joseph Bonaparte, 70, amerikansk advokat och politiker, USAs marinminister och justitieminister, grundare av FBI
1940, Italo Balbo, 44, italiensk fascistledare och flygpionjär
1952, Walter Welford, 84, brittisk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota
1961, Aurore Palmgren, 81, svensk skådespelare
1971, Franz Stangl, 63, tysk SS-officer, kommendant för förintelselägren Sobibór och Treblinka
1974, Vannevar Bush, 84, amerikansk ingenjör och uppfinnare
1975, Coke R Stevenson, 87, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas, Rod Serling, 50, amerikansk manusförfattare, programledare för The Twilight Zone
1985, Elsa Larcén, 82, svensk operasångare
1993, GG Allin, 36, amerikansk punksångare, Gudrun Brost, 83, svensk skådespelare
1994, Ulrik Neumann, 75, dansk kompositör, sångare, musiker och gitarrist
1996, Albert R Broccoli, 87, amerikansk filmproducent
1997, Walter Gotell, 73, tysk-brittisk skådespelare
2000, Nils Jönsson, 92, svensk skådespelare, komiker och teaterdirektör med artistnamnet Nils Poppe
2001, Joan Sims, 71, brittisk skådespelare, Mortimer Adler, 98, amerikansk filosof
2007, Kiichi Miyazawa, 87, japansk politiker, Japans premiärminister, Sven Lampell, 86, svensk flygare och militär
2008, Stig Olin, 87, svensk skådespelare, regissör, sångare, radioman och låtskrivare
2009, Billy Mays, 50, amerikansk TV-försäljare
2010, Sigyn Sahlin, 83, svensk skådespelare, scripta och klädformgivare
2012, Gunnel Broström, 90, svensk skådespelare och regissör
2014, Lasse Kühler, 75, svensk dansare och skådespelare
2022, Rolf Skoglund, 81, svensk skådespelare
Bakad potatis med en sås på crème fraiche, spenat, vitlök och ädelost, festligt och supergott. Bakad potatis när den är som bäst.
4 portioner
2 stora bakpotatisar á cirka 300 gr
2 vitlöksklyftor
150 gr bladspenat
1 msk smör
125 gr Kvibille ädel grädd
1 dl crème fraiche
½ tsk salt
1 krm svartpeppar
Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Dela potatisen i halvor. Baka i nedre delen av ugnen tills de är mjuka, 45-60 minuter. Skala och hacka vitlöken. Fräs vitlök och spenat i smör i en stekpanna. Ta från värmen. Grovriv ädelosten och rör ihop med crème fraiche och spenat i stekpannan. Gröp ur potatisarna men spara skalen. Mosa potatisen och rör ner i ost- och spenatröran. Smaka av med salt och peppar. Höj temperaturen i ugnen till 250° eller 225° varmluft. Fyll röran i skalen och baka dem i övre delen av ugnen cirka 10 minuter.
Gamla fiskenät i Skellefteå samlas och och skickas till Ukraina, där de skyddar mot drönare. Vi vet att de här kommer att rädda liv i Ukraina. Kriget har pågått ett tag och mycket har skickats till Ukraina också. Det är ju det här vi verkligen kan bidraga med, säger David Lidström, internationell chef vid Skellefteå kommun till TV4 Nyheterna.
Näten skickas till den hårt krigsdrabbade regionen Sumy i östra Ukraina där de ska användas som skydd mot drönarattacker genom att spännas upp över vägar, broar och annan viktig infrastruktur.
Näten packas ihop i stapelbara plastbackar på en parkering intill den gamla brandstationen i Skellefteå innan de skickas till Ukraina om några veckor, rapporterar TV4 Nyheterna.
Initiativet är en del av det samarbete som Skellefteå kommun haft det senaste året med staden Sumy, som ligger nära den ryska gränsen och regelbundet utsätts för attacker.
Näten, som annars skulle ha kastats, har samlats in genom ett samarbete mellan kommunen, elever på fordonsprogrammet och yrkesfiskare i Västerbotten.
Skulle säga att det är 30 kubik, det är nog 15 ton. 500 kronor per kubik, säger David Lidström till TV4 Nyheterna.
I Ukraina fyller näten en konkret funktion. Genom att hängas upp över vägar och broar ska de göra det svårare för så kallade kamikazedrönare att nå sina mål.
Det skyddar transporter och då kommer det skydda liv. Och det kommer skydda framförallt vitala delar av vägar som måste finnas tillgängliga för blåljusverksamhet tänker jag, David säger Lindström.
Behovet av skydd är stort, särskilt i Sumyregionen nära ryska gränsen där kriget märks tydligt i vardagen.
Professor och läkaren Agnes Wold riktar skarp kritik mot hur barn med könsdysfori bemöts och mot det hon beskriver som ett starkt tryck på föräldrar att bekräfta barnets upplevda könsidentitet, berättar hon.
Agnes Wold är professor, läkare och seniorforskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hon berättar i Almedalen att hon fått hård kritik efter att ha medverkat i podden Hotspot. Där diskuterade hon frågor om barn med könsdysfori och den nya lagstiftning som hon menar riskerar att begränsa vuxnas möjligheter att ifrågasätta ett barns upplevda könsidentitet.
Jag pratade om det här med att man transitionerar barn som jag anser en medicinsk katastrof, säger Agnes Wold.
Hon menar att vuxna har ett ansvar att inte okritiskt bekräfta ett barn som säger sig vara fött i fel kropp.
Så naturligtvis ska du försöka prata dem till rätta. Det är inte bara din rätt, det är din plikt som förälder, säger hon.
Enligt Agnes Wold har svenska föräldrar hamnat i en situation där de upplever att de inte kan säga emot sina barn.
Man har ju tvingat föräldrar att gå med på de här grejerna, att affirmera, alltså bekräfta, när barn får helt vanliga idéer att ‘jag är född i fel kropp, säger hon.
Hon fortsätter, föräldrarna har blivit tillsagda att de måste hålla med.
Agnes Wold säger att hon själv skulle ingripa om ett eget barnbarn berättade att det var fött i fel kropp.
Då skulle jag göra allt som står i min makt, säger hon.
Hon berättar att hon skulle stötta familjen och, om det krävdes, även ta de personliga konsekvenserna.
Hon har tidigare sagt att hon är redo att sitta i fängelse för att omvända sitt barn från könsdysfori, vilket bland annat Omni rapporterat om.
Om jag kunde rädda mitt barn från irreversibla skador på kroppen med dessa fruktansvärda behandlingar så klart skulle jag göra det, säger Agnes Wold.
Det har aldrig varit enklare att investera på börsen. Med några klick i mobilen kan vem som helst köpa aktier, kryptovalutor eller fonder. Men den ökade tillgängligheten har också fört med sig nya risker.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, varnar i Privata Affärer för att dagens investeringsklimat kräver mer av småspararna än tidigare.
Det ställer större krav på den enskilda investeraren att vara påläst, källkritisk och orka stå emot FOMO (Fear of missing out), säger hon till Privata Affärer.
I podden “Ett rikare liv” lyfter hon flera av de vanligaste misstagen som småsparare gör, och hur de kan undvikas.
Det viktigaste rådet handlar inte om börsen alls, utan om privatekonomin.
Innan man börjar investera bör man bygga upp en buffert, menar Langemark. Annars riskerar man att tvingas sälja tillgångar vid fel tillfälle om oväntade utgifter dyker upp.
Det är den avgörande förutsättningen för att lyckas. Den gör att du slipper oroa dig när börsen svänger och en oförutsedd utgift dyker upp, som när luftvärmepumpen går sönder, säger hon.
Enligt Finansinspektionen bör bufferten motsvara två till tre månaders nödvändiga utgifter och ligga på ett konto med insättningsgaranti.
Samtidigt pekar Langemark ut anonyma konton på sociala medier som ett växande problem. Så kallade ”finfluencers” kan driva upp aktier i små och osäkra bolag, ibland kraftigt, för att sedan sälja själva.
Det kan mycket väl vara en AI som driver den här typen av konton. Det är precis samma mekanismer i hjärnan som aktiveras, likt vid spel, säger hon.
Fenomenet, som ofta kallas ”pump and dump”, har blivit allt vanligare i takt med att sparandet flyttat ut på sociala plattformar.
Finansinspektionen varnar också fortsatt för investeringar i kryptovalutor, där värdet ofta drivs av spekulation och snabba svängningar.
För de flesta sparare är rådet i stället tydligt: välj breda och billiga fonder.
Ett högre pris behöver inte signalera en bättre produkt. Man måste förstå att det behövs en långsiktighet för att kunna dra nytta av den risk det innebär att vara på börsen, säger Moa Langemark.
Hon menar samtidigt att även fondsparande blivit mer komplext, eftersom många globalfonder i dag är tungt viktade mot amerikanska teknikbolag.
Därför kan det vara klokt att sprida riskerna ytterligare och komplettera med fonder som investerar i andra regioner.
Spansk polis har gripit en 86-årig svensk man på flygplatsen i Madrid med 4,55 kilo kokain i sitt incheckade bagage.
Så kallad social manipulation är en psykologisk metod där bedragare använder manipulation och mänskliga beteenden, som rädsla, nyfikenhet eller vilja att hjälpa till, för att luras.
Målet är att få offret att avslöja känslig information, lämna ifrån sig pengar eller ge tillgång till digitala konton eller agera på ett sätt som bedragaren vill.
Kriminella organisationer använder i allt mer social manipulering för att värva sårbara personer via exempelvis meddelandeappen Whats App, SMS och sociala medier, skriver Sydkusten.
Efter att en 86-årig svensk mans väska flaggats som misstänkt stoppade spanska polisen Guardia Civil honom på flygplatsen Adolfo Suárez Madrid-Barajas.
Den äldre svensken reste från Costa Rica mot Bryssel när Guardia Civils gräns- och tullenhet på flygplatsen reagerade på hans incheckade bagage.
Vid genomsökningen av mannens resväska hittades 4,55 kilo kokain som hade fördelats på nio cylindrar som låg inlindade i papper.
De första resultaten från utredningen visar att mannen troligen har rekryterats av ett smugglarnätverk som har utnyttjat hans svaga ekonomi och dåliga hälsa.
Mannen ska, i utbyte mot betalning, ha gjort flera resor som kurir med narkotika till bland annat Bogotá, Dubai, Barcelona och Madrid.
Enligt civilgardets befäl greps mannen den 5 juni, skriver Telenico. Efter att ha ställts inför domstol häktades den 86-åriga svenska mannen.
Solen gassar i Visby där Ulf Kristersson lägger an en positiv ton i sitt tal. Efter år präglade av flyktingkris, pandemi, inflationskris, lågkonjunktur och gängbrottslighet ser han ljusare på framtiden.
Statsminister Ulf Kristersson (M) lovar att Sverige ska vara EUs rikaste land om tio år.
Mitt budskap i dag är att det värsta nu är över, säger han på Almedalsscenen i Visby.
Solen gassar i Visby där Ulf Kristersson lägger an en positiv ton i sitt tal. Efter år präglade av flyktingkris, pandemi, inflationskris, lågkonjunktur och gängbrottslighet ser han ljusare på framtiden.
Tar vi vara på våra styrkor, så går Sverige mot en riktigt ljus framtid, säger Kristersson.
Han vill att svenskarna ska känna framtidstro i ett rikt, rimligt och rättvist Sverige.
Om tio år ska vi vara det rikaste landet i hela EU igen. Vi ligger redan bättre till än de allra flesta, men vi måste ändå växla upp, säger han.
Vänsterpartiet vill höja pensionerna med 2 000 kronor i månaden under nästa mandatperiod. Det säger partiledaren Nooshi Dadgostar i Sveriges Televisions Morgonstudion.
Efter att ha lyst med sin frånvaro har det plötsligt börjat pratas om pensioner i Almedalen.
Beskedet kommer bara dagen efter att Socialdemokraterna presenterat sitt eget pensionspaket i Almedalen, där partiet bland annat vill se högre pensionsavsättningar och en så kallad arbetarpension för personer med långa yrkesliv.
Vänsterpartiet väljer en annan väg än Socialdemokraterna. Nooshi Dadgostar menar att Sverige halkat efter internationellt när det gäller pensionernas nivå och riktar samtidigt kritik mot hur frågan hanterats politiskt.
Sverige ligger väldigt lågt. Vi har i Sveriges riksdag gömt undan frågan i en pensionsgrupp. Nu sätter vi ner foten, säger hon i Sveriges Televisions Morgonstudion.
Partiets modell bygger på att höja avgiften till pensionssystemet genom arbetsgivaravgifterna. Enligt Dadgostar handlar det om att öka inbetalningarna från dagens nivå till 18,5%.
Då höjer man avgiften från drygt 17% till 18,5% in i en ålderspensionsavgift via de sociala avgifterna.
Men till skillnad från Socialdemokraterna, som vill arbeta genom den blocköverskridande pensionsgruppen i riksdagen, visar Vänsterpartiet liten tilltro till den modellen.
Nooshi Dadgostar lyfter i stället fram partiets tidigare framgångar i pensionsfrågan.
Vi var ju de som 2021 fick igenom en pensionshöjning på en tusenlapp, mot de övriga partiernas vilja skulle jag säga.
En sak är i alla fall säker, med nästan 30% av väljarkåren har 65-plussarna blivit en allt viktigare grupp för riksdagspartierna inför valet. Det märks inte minst nu när pensionsfrågan lyfts upp.
Falukorv är ett av Sveriges populäraste livsmedel, men informationen om vad korven faktiskt består av är bristfällig. I takt med att priset på nötkött har stigit har korvtillverkarna blandat in mer och mer fläskkött. I en av korvarna i var det bara 5% nötkött. Men etiketterna på korvarna i butiken berättar nästan ingenting.
Vaggeryds charks falukorv avslöjades fuska med innehållsförteckningen i en undersökning av Sveriges Television Jönköping. Man tog då korven till ett laboratorium där det kunde slås fast att korven inte innehåller nötkött, trots att det står på innehållsförteckningen.
För att följa upp testet har P4 testat 19 falukorvar, och som visar stora skillnader i andelen nötkött.
Gudruns korv, som tillverkas av Ögrengruppen, menar att andelen nötkött, det dyrare av de två kötterna, minimerats på grund av inflation och stigande nötköttspriser.
Enligt P4 anser Sveriges konsumenter att märkningen blir missvisande.
Runt om i landet är det stor skillnad på hur stor del av inkomsten som går till villalånet, det kan handla om mellan 41% och 3%.
Landshypotek Bank har räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet.
Med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster har banken gjort en beräkning som utgår från ett hushåll med två inkomster, 75% belåningsgrad, 3% ränta och 2% amortering.
Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.
I Stockholmsområdet är andelarna störst, i Solna lägger ett genomsnittligt hushåll 41% av nettoinkomsten på sitt villalån, i Sundbyberg är andelen 40% och på Lidingö är den 32%.
I flera kommuner där bostadspriserna är höga är inkomsterna också höga, vilket gör att de fortfarande kan ha relativt stora marginaler, så de hushåll som lägger störst del av inkomsten på bolånekostnader har inte automatiskt minst pengar kvar att röra sig med.
Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chef Företagsansvar på Landshypotek Bank, i ett pressmeddelande.
I fler än 20 kommuner står villalånet för 10% av inkomsten, eller mindre, vilket ger dessa hushåll helt andra ekonomiska marginaler.
Det är främst i mindre kommuner i norra Sverige som villalånet tar en mycket mindre andel av inkomsten.
I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går cirka 3% av hushållens nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa.
Det är dock inte bara skillnader mellan storstad och landsbygd, även inom samma län kan inkomster och villapriser skilja sig kraftigt mellan olika kommuner, varför hushåll ofta kan förbättra sina ekonomiska marginaler utan att behöva flytta särskilt långt.
Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Det behöver inte handla om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren i pressmeddelandet.
Skillnaderna är även stora på länsnivå. I Stockholms län går 31% av hushållens inkomster till villalånet, det är högst i landet.
I Gotlands län går 23% av hushållens inkomster till villalånet. I Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län går 22–23% av inkomsten till villalånet.
I Västernorrlands län lägger hushållen i genomsnitt 11% av inkomsten på villalånet, vilket är lägst andel i landet.
Beräkningen avser ett hushåll med två inkomster. Kolumnen ”Kvar efter lån” visar den disponibla inkomsten per månad efter att ränta och amortering betalts.
Pris: 10 000 kronor Grå Besiktas senast: 2027-02-28 Senast godkända besiktning: 2025-12-30 Mätarställning: 216315 Årsskatt: 2 413 kronor L...
