Bostadsrättsföreningar med miljonlån leds av lekmän i en styrelse utan krav på utbildning, hävdar en debattör, och samtidigt ska många föreningar lägga om sina lån till högre ränta.
Den som köper en bostadsrätt köper också en del av föreningens skuld. Det påpekar Berit Ståhl, master i politik, ekonomi och kommunal revision, i en debattartikel i Aftonbladet.
Hennes budskap är att föreningar som förvaltar miljoner, ibland miljarder, styrs av grannar som inte behöver visa någon utbildning inom fastighetsekonomi, entreprenadrätt eller teknisk förvaltning.
Berit Ståhl menar att bostadsrättslagen från 1991 vilar på en gammal föreningstanke men i dag tillämpas på en hård kommersiell marknad.
Hon lyfter fram 1990-talskrisen, då räntorna rusade, och hävdar att över 500 föreningar gick i konkurs. Siffran är hennes egen och bygger på en statlig utredning som hon hänvisar till.
Hon berättar också om en förening utanför Stockholm där en ordförande med demenssjukdom enligt henne oavsiktligt lät en medlem sälja sin bostadsrätt två gånger. Uppgiften är hennes och har inte kunnat bekräftas.
En styrelse blir aldrig starkare än dess förenings kunnigaste medlemmar, skriver hon. Dolda problem tigs ihjäl, menar Berit Ståhl, eftersom ingen vill sänka värdet på sin egen lägenhet. “Tystnadskulturen sprider sig som covid”.
Lagen ställer enkla krav. Styrelsen måste bestå av minst tre ledamöter, varav en är ordförande, och saknas styrelse kan föreningen tvingas i likvidation, enligt BRF Ledning.
Något krav på utbildning finns inte, men branschorganisationen Bostadsrätterna uppmanar nya ledamöter att gå kurser, som ingår i medlemsavgiften.
Berit Ståhls oro hänger ihop med räntorna. Högt belånade föreningar, med skulder på 10 000 till 15 000 kronor per kvadratmeter eller mer, kan behöva höja månadsavgiften när lånen läggs om, skriver ICA Banken.
Berit Ståhl erkänner själv att bilden har nyanser. “Men det är värt att notera att det finns transparenta, duktiga styrelser med svåra medlemmar.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar