Psykos och psykossjukdomar

En psykos innebär att Du tolkar verkligheten annorlunda. Du kan t ex höra röster eller känna Dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Det är viktigt att Du får behandling tidigt om Du har fått en psykos.

Psykoser kan förekomma både vid psykiatriska sjukdomar och vid kroppsliga sjukdomar. De kan även förekomma vid användning av vissa läkemedel eller droger. Du kan också utveckla en psykos efter en längre tids sömnbrist eller stress.

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för en grupp psykiatriska sjukdomar där Du som har sjukdomen tolkar verkligheten annorlunda än de flesta andra. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.

Dessa symtom är vanliga vid psykos:

Vanföreställningar

Hallucinationer

Tankestörningar

Förlust av tidigare förmågor

Symtomen varierar mellan olika personer. Du kan ha flera av symtomen samtidigt men det är ovanligt att alla symtom förekommer samtidigt. Här nedanför beskrivs de olika symtomen i listan mer detaljerat.

När Du har vanföreställningar tolkar Du verkligheten annorlunda jämfört med andra. 

Här är några exempel:

Du känner Dig förföljd

Du känner Dig övervakad

Du upplever att Du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt

Du upplever att Du är utsatt för strålning eller något annat skadligt

Du upplever att Du har kontakt med döda personer, eller med krafter som kan påverka Dig och andra

Hallucinationer är sånt som Du upplever med Dina sinnen, men som inte finns i verkligheten. Det kan vara intryck från kroppens alla sinnen.

Det är t ex vanligt att höra röster eller ljud som inte är där. Det kan vara röster Du känner igen, men det kan också vara röster som Du känner är främmande. Det kan kännas som att de kommer inifrån huvudet, eller att de kommer utifrån. Rösterna kan kommentera det Du gör eller hur Du ser ut, ibland på ett otrevligt sätt.

Rösterna kan också uppmana Dig att göra saker som ibland kan vara farliga eller riskfyllda. Det kan kännas svårt att stå emot rösterna.

Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i kroppen som inte går att förklara.

Ibland kan hallucinationerna innebära att Du ser sådant som inte andra ser. Det är ovanligt och förekommer främst vid psykoser utlösta av andra sjukdomar och vid användning av droger.

Vid tankestörningar har Du svårt att tänka som Du vanligtvis gör. Du kan ha svårt att tänka färdigt en tanke, eller att tänka sammanhängande tankar. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Du kan uppleva att Dina tankar sänds ut till andra människor. Du kan också uppleva att andra vet vad Du tänker eller skickar in främmande tankar i Ditt huvud.

Tankestörningar kan också påverka Ditt sätt att prata, skriva och läsa. Du kanske slutar att prata mitt i en mening, eller plötsligt börjar prata om något helt annat. Du kan också ha svårt att följa ett resonemang eller läsa en text utan att tappa fokus.

Det kan börja kännas svårt att planera och göra saker hemma och ta hand om Dig själv. 

Här är några exempel på vad som kan vara svårt:

Städa

Handla

Betala räkningar

Laga mat

Sköta Din hygien

Du kan också bli nedstämd och känna hopplöshet inför Din situation eller få självmordstankar.

En psykos kan ibland utlösas under en manisk period, då Du är uppvarvad och har svårt att komma till ro och sova. 

Psykotiska symtom kan märkas på olika sätt. En del lever ut sina tankar och känslor på ett sätt som märks för andra, medan andra drar sig undan och blir passiva och inåtvända.

Personen kan upplevas personlighetsförändrad. Det kan vara svårt att få kontakt med personen. Han/hon har ofta fullt upp med sina egna upplevelser, som kan vara främmande för omgivningen.

Här är några exempel på hur en psykos märks:

Personen pratar om sina vanföreställningar, som att t ex vara förföljd eller hotad

Personen kan inte lyssna på det någon säger, eller pratar för sig själv

Personen börjar plötsligt skratta, utan anledning

Personen isolerar sig och undviker andra människor

Personen söker kontakt med andra och hamnar i konflikter

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du håller på att utveckla en psykossjukdom. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in på 1177.

Sök också vård genast på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer:

Du hör röster som uppmanar Dig att utföra handlingar, som Du känner att Du inte kan stå emot

Du är orolig för att Du kan skada Dig själv eller någon annan

Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta Ditt liv

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Kontakta Din psykiatriska mottagning om Du haft en psykos tidigare, och märker att Du håller på att bli sjuk. Dina närstående kan kontakta vården i Ditt ställe. Berätta för vårdpersonalen att Du har gett Dina närstående Din tillåtelse.

Ring genast 112 om Du eller någon i Din närhet har allvarliga tankar om att ta sitt liv. Detsamma gäller om Du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Du ska erbjudas en utredning på en psykiatrisk klinik om Du har symtom på psykos.

Under utredningen får Du svara på frågor och en läkare gör en kroppslig undersökning. Ibland kan det behövas flera utredningar, t ex blodprov eller EEG-undersökning.

Målet med utredningen är att ta reda på om psykosen beror på en psykossjukdom eller har någon annan orsak. Det kan t ex vara en annan sjukdom, läkemedel eller droger. Utredningen ska också ta reda på vilken typ av behandling och stöd som Du behöver. 

Det finns flera psykossjukdomar. 

Här är exempel på några:

Schizofreni

Schizoaffektiva syndrom

Vanföreställningssyndrom

Akuta och övergående psykotiska syndrom

Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta några månader och upp till flera år från att de första symtomen kommer tills Du får mer allvarliga symtom. Det är vanligt att få diagnosen schizofreni i åldern från sena tonåren till ung vuxen. Andra typer av psykoser brukar utvecklas snabbare.

Symtomen vid schizofreni kan vara att Du inte klarar av att göra vissa saker längre. Du kan känna Dig orkeslös och har svårare att ta initiativ. Du kan behöva mer uppmuntran och stöd för att göra saker som Du tidigare klarade av.

Du kan också få hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar.

För att få diagnosen schizofreni ska Du ha haft symtom som stämmer med psykos under minst en månad. Med tidig behandling och stöd kan Du ofta återhämta Dig och få en fungerande vardag.

Schizoaffektivt syndrom har gemensamma symtom med både schizofreni och bipolär sjukdom. Det innebär att Du har omväxlande maniska och depressiva perioder.

Under och mellan dessa perioder kan Du ha psykossymtom utan att ha vare sig mani eller depression.

Vanföreställningssyndrom innebär att Du har en övertygelse om någonting som inte stämmer med verkligheten. 

Det kan t ex innebära att Du är övertygad om något av följande händer:

Du är förföljd

Du är trakasserad

Du är beundrad på avstånd

Du är mäktig eller särskilt utvald

Du blir bedragen av Din partner

Du kan dra Dig undan andra människor när Du upptäcker att de inte delar Din uppfattning. Oftast kan Du fungera i vardagen så länge Din övertygelse inte på något sätt har betydelse för det Du gör.

En akut och övergående psykos kan utlösas i samband med en skrämmande eller svår händelse. Det kan vara våld, en svår kränkning eller övergrepp. Då kommer symtomen ganska snabbt efteråt.

Psykosen går också över snabbt. Oftast på mindre än två veckor, men ibland tar det en månad. En sådan psykos kallas reaktiv eller akut och övergående.

En akut och övergående psykos behöver inte leda till att Du är sjuk länge. Däremot kan den komma tillbaka i samband med allvarliga händelser eller förhöjd stress. Om psykosen kommer tillbaka kan den övergå i en psykossjukdom som varar längre.

Det finns inte en enskild orsak till att man utvecklar en psykossjukdom, t ex schizofreni. Forskning visar att en kombination mellan en persons gener och miljöfaktorer kan öka risken. Exempel på miljöfaktorer är komplikationer under graviditet och förlossning, jobbiga saker Du har upplevt och att använda cannabis.

Symtom som är vanliga vid psykossjukdomar kan förekomma vid andra tillstånd och sjukdomar. Därför är det viktigt att Dina besvär utreds ordentligt så att Du får bra behandling. Om psykosen beror på något annat tillstånd eller sjukdom behöver Du behandling för de psykotiska symtomen och för det som orsakar symtomen.

Här följer några sjukdomar, tillstånd och skador som kan ge psykotiska symtom:

En hjärnskada, ibland kan dessa skador också orsaka krampanfall eller epilepsi

Vissa sjukdomar som påverkar hormonerna som t ex vid vissa rubbningar av sköldkörtelns funktion

Tumörer och inflammationer i hjärnan

Tidig demens

Behandling med kortisonläkemedel

Svår näringsbrist

Depression

Bipolär sjukdom

Många droger kan utlösa psykoser. Några exempel på droger är cannabis, amfetamin, PCP, LSD och Ecstacy.

Oftast avtar psykosen när drogen inte längre finns kvar i kroppen. Men att använda droger länge och regelbundet  ökar risken för att utveckla en psykossjukdom.

Långvarig sömnbrist och stress kan göra att Du får psykotiska symtom. Då är det viktigt att få hjälp med sömnen och minska stressen. Symtomen brukar minska snabbt när Du kunnat sova. Du kan få läkemedel av Din läkare som hjälper Dig att sova men kan också behöva bli sjukskriven under en viss tid.

Du som har haft en psykos tidigare har en ökad risk att bli sjuk igen om Du blir gravid. Det beror oftast på att Du har en medfödd känslighet för att få psykos som i kombination med den hormonella omställningen i kroppen gör att Du blir sjuk.

Risken ökar i slutet av graviditeten, under förlossningen och månaderna efter förlossningen.

En förlossningspsykos är en ovanlig men allvarlig form av psykos. Den uppkommer i samband med förlossningen eller inom sex veckor efter förlossningen.

De flesta blir friska efter att ha fått behandling med läkemedel eller ECT, elbehandling.  Om Du har haft en förlossningspsykos finns det en risk för att Du kan få en psykos igen. 

Prata med Din barnmorska eller läkare om Du blir gravid och har haft en psykos tidigare. 

Det är viktigt att Du får behandling så tidigt som möjligt. Det gör att Du snabbare kan återhämta Dig. 

Återhämtning innebär att Du hittar sätt så att Du kan hantera Dina symtom, få en vardag Du trivs med och kunna göra saker som Du mår bra av.

Det kan ta lång tid att återhämta sig efter en psykos och Du kan behöva flera sorters behandling. Men många kan leva ett bra liv.

Ju tidigare Du får behandling, desto snabbare kan Du återhämta Dig och må bättre. Du kan behandlas på en psykiatrisk mottagning. På många ställen finns så kallade mobila team som åker hem till Dig. Teamet kan stötta Dig om Du behöver åka in till ett sjukhus. Du kan också få hjälp med att få en snabb tid till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller justera Dina läkemedelsdoser.

Du kan behöva få behandling med läkemedel, men Du behöver också få ordning på Dina rutiner så snart det är möjligt. Du behöver sova och äta på regelbundna tider. Regelbunden motion förbättrar både den psykiska och den kroppsliga hälsan. Din behandlare kan hjälpa och stödja Dig i detta.

Behandlingen beror bland annat på hur Du mår, vilka symtom Du har och hur de påverkar Din vardag. Det är inte säkert att Du behöver all den behandling som beskrivs i den här texten.

Behandlingen består av olika delar:

Behandling med läkemedel

Psykopedagogisk utbildning och behandlingsprogram

Psykoterapi och psykologisk behandling

Stöd från socialtjänsten

Du kan också få annat stöd, t ex kontakt med arbetsterapeut för att komma tillbaka till studier eller arbete.

Behandling med läkemedel är viktig och ska lindra symtomen. När symtomen minskar kan Du med stöd från närstående, vården och socialtjänsten så småningom ordna Din tillvaro så att den fungerar bra för Dig.

Det är viktigt att Du är delaktig i beslut som gäller Din behandling. Det är också mycket viktigt att Du inte avslutar Din behandling själv. Därför får Du och Din behandlare tillsammans prova Er fram till vad som hjälper mot Dina symtom och besvär.

Du kan t ex vara med och bestämma i vilken form Du vill ta Dina läkemedel. Du kan ta dem som tabletter, kapslar eller som en långtidsverkande spruta.

Det är bra att lära sig mer om sjukdomen och behandlingen. Det finns stöd och utbildning som Du kan få tillsammans med Dina närstående. Detta kallas krisintervention och patient- och närståendeutbildning.

Under krisinterventionen får Du beskriva hur livet var innan Du blev sjuk och vad som är viktigt för Dig i livet. Du kan också börja lära Dig om Ditt tillstånd.

Sedan kan Du fortsätta med en patient- och närståendeutbildning. Där kan Du lära Dig mer om sjukdomen, symtomen och behandling. Där kan Du bland annat få verktyg för att lära Dig känna igen Dina tidiga symtom. Då kan Du söka vård i tid eller helt undvika att bli sjuk igen.

Det är bra att gå dessa utbildningar tillsammans med Dina närstående, om det är möjligt. Det kan vara t ex förälder, barn, partner, sambo, syskon eller en nära vän. Då får Ni samma kunskap och det blir lättare att hjälpas åt när Du behöver det.

Under utbildningen får Ni också göra övningar i hur man kan hantera olika situationer. Det Ni lärt Er kan Ni använda i en krisplan. 

Du kan också få gruppbehandling med andra som har liknande upplevelser. Några exempel är IMR som står för Illness Management Recovery och ESL som står för Ett Självständigt Liv.

Det finns även behandlingsprogram för att minska känslan av att vara mindre värd än andra, vilket är vanligt vid psykossjukdomar. Ett exempel på ett sådant behandlingsprogram är NECT, som är en förkortning av det engelska namnet Narrative Enhancement and Cognitive Therapy. Det är en behandling där Du tillsammans med andra lär Dig mer om psykos och hur Du kan bli mer aktiv i samhället.

Med hjälp av psykoterapi eller psykologisk behandling kan Du få hjälp att hantera känslor och tankar, t ex svåra upplevelser Du haft. Du kan också få bearbeta upplevelser som Du har haft i samband med psykosen.

Psykoterapi eller psykologisk behandling kan hjälpa Dig att förstå Dig själv bättre och vad Du kan göra för att inte få en ny psykos. Några rekommenderade psykoterapiformer är KBT och musikterapi.

Det finns också kognitiva träningsprogram som bland annat innehåller träning i social- och språklig förmåga. Ett sådant är Integrerad Psykologisk Terapi som förkortas IPT.

Du kan behöva stöd från socialtjänsten för att få ett fungerande vardagsliv. För att kunna få stöd från socialtjänsten behöver Du göra en ansökan. Kontakta Din kommun för mer information och hjälp med att ansöka.

Det är viktigt att Du är delaktig i beslut som gäller det stöd Du får. Det är också mycket viktigt att Du själv inte avslutar de insatser och stöd Du får. Du och Din kontakt vid socialtjänsten får tillsammans prova Er fram till vad som hjälper Dig.

Du kan få hjälp av en boendestödjare om det är svårt att klara av vardagliga sysslor hemma. Boendestödjaren kan t ex hjälpa Dig att handla, städa eller betala räkningar och sköta kontakter med myndigheter. Boendestödjaren kan också hjälpa Dig att komma in i sociala sammanhang.

Ibland kan det passa bättre att bo i en gruppbostad. Då bor Du i en egen lägenhet i gruppbostaden. Personal finns tillgänglig dygnet runt.

Det kan kännas svårt att hålla kontakten med olika myndigheter som Försäkringskassan eller socialtjänsten. Då kan Du få hjälp med det. Oftast är det en person inom psykiatrin men det kan även vara en person från Din kommun. Detta kallas för case manager, vård-och stödsamordnare eller fast vårdkontakt.

Du kan få hjälp att hitta och söka ett arbete med hjälp av så kallat individanpassat stöd. Det kallas också för Individual Placement and Support och förkortas IPS.

Syftet är att Du ska kunna hitta och behålla ett arbete så snart som möjligt. Ett arbete ger ekonomisk trygghet, Du får struktur i vardagen och en social samvaro. Allt det här är bra för Din återhämtning.

Du kan ansöka om daglig sysselsättning om Du inte kan arbeta. Då får Du möjlighet att träffa andra, Du kan få bra rutiner i vardagen och Du får något att göra om dagarna. Kontakta Din kommun för att se vilka möjligheter till sysselsättning som finns.

Det är viktigt att Du är delaktig i besluten kring Din behandling, i den mån det är möjligt. Behandlingen ska utgå från Dig och Dina behov. Målet är att Du ska komma tillbaka till en fungerande vardag. Dina närstående kan vara med och planera om Du vill det.

Planeringen av vården och hur den ska genomföras beskrivs i en vårdplan. Den skapas i samråd med Dig. Det är viktigt att den upprättas så snart som möjligt så det blir tydligt för alla inblandade vad som ska göras, när och av vem. Vårdplanen utvärderas och uppdateras vid behov, minst en gång per år.

I krisplanen ska det stå hur Du kan känna igen tecken på att Du blir sämre. Det ska också stå hur Du kan hantera dessa symtom själv och hur Du söker hjälp av vården. 

Det är bra att ha möten tillsammans med både socialtjänsten och psykiatrin om Du har behov av behandling från båda dessa. Gemensamma möten underlättar samarbete kring behandling och stöd. På mötena planerar Ni Din vård och behandling. Det kallas SIP-möten, och är en förkortning av samordnad individuell planering.

Du ska alltid få möjlighet att vara med i planeringen och påverka vilka andra som ska delta. SIP är till för Dig och Dina behov och ska utgå från Dina upplevelser och önskemål.

En SIP är en plan som gör det tydligt för Dig vad psykiatrin ansvarar för och vad socialtjänsten ansvarar för. Du kan välja att dela den med Dina närstående om Du vill.

För att Du ska få SIP behöver Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja till att socialtjänsten och psykiatrin samverkar om Din vård. Du kan själv be om en SIP. Din kontaktperson eller en närstående kan hjälpa till om Du behöver hjälp. Planen får inte ändras om Du inte är med.

En närstående kan också be om en SIP.

På sjukhuset gör Ni en plan för hur den närmaste tiden kommer att se ut efter utskrivning.  Det kan t ex handla om vilket stöd Du behöver under den första tiden innan Ditt första besök i den psykiatriska öppenvården.

Med på mötet är personal från vårdavdelningen, en kontaktperson från den psykiatriska öppenvården och en närstående kan medverka om Du vill det. Om Du har eller kommer att behöva ha kontakt med socialtjänsten så kan de också bjudas in till planeringsmötet. 

Vård på sjukhus kan bli aktuellt om Du blir sämre. Det brukar planeras av Dina behandlare tillsammans med Dig. Om Du vill så kan närstående vara med i planeringen.

I många regioner finns det något som kallas självvald inläggning eller brukarstyrd inläggning. Du kan då själv välja att få vård på sjukhus om Du börjar få symtom och snabbt vill ha hjälp för att inte bli allvarligt sjuk igen. För att få ta del av självvald inläggning krävs det en skriftlig överenskommelse om det med vården.

Ibland kan Du behöva läggas in på sjukhus även om Du inte vill. Då kallas det tvångsvård. Det krävs bedömning av två läkare varav den ena är specialistläkare i psykiatri. Det är han/hon som fattar det slutgiltiga beslutet om tvångsvård.

Du har rätt att få en stödperson om Du får beslut om tvångsvård. Stödpersonen ska vara ett stöd under tiden Du är på sjukhuset, och ibland under en tid därefter. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska inte jobba på avdelningen där Du får vård.

Om Du inte förstår varför Du behöver få vård mot Din vilja ska en läkare eller annan vårdpersonal förklara det för Dig. Du har rätt att få veta och vården ska ske i samråd med Dig så långt som möjligt. Du har också rätt att överklaga Din tvångsvård.

Det finns några saker som Du kan tänka på för att minska risken att bli sjuk igen.

Prata med Din läkare om Du har frågor om Dina läkemedel, t ex om Du har biverkningar. Ibland kan Du behöva byta till en annan sort som ger färre biverkningar, eller minska på dosen. Du kan också få läkemedel mot biverkningarna.

Det är bra om Du kan minska stressen och sova mer om Du märker att Du håller på att bli sämre.

Försök att leva ett så regelbundet liv som möjligt med fasta rutiner för t ex sömn, mat och läkemedel.

Det är extra viktigt att Du håller fast vid Dina rutiner om Du har varit med om händelser som har påverkat, oroat eller stressat Dig.

Fysisk aktivitet och att umgås med familj och vänner kan också minska stressen.

Det är viktigt att Du lär Dig att känna igen Dina tidiga tecken på att Du börjar bli sjuk. Det är också bra om Dina närstående känner igen Dina tidiga tecken. Då kan Ni hjälpas åt att känna igen symtomen och se till att Du får behandling tidigt. Ju tidigare Du får vård, desto fortare kan Du återhämta Dig.

Här är några exempel på tidiga tecken på att bli sjuk igen:

Du känner Dig mer spänd eller nervös

Du äter mer eller mindre

Du sover för lite eller för mycket

Du känner Dig ledsen, irriterad eller arg

Du drar Dig undan från närstående

Du blir misstänksam mot andra

Du har svårt att koncentrera Dig

Du känner Dig rädd, orolig, ängslig, ångestfylld

Du känner Dig förvirrad och osäker på omgivningen

Du börjar få svårt att klara av Dina vardagsrutiner

Ibland kan det vara svårt att själv känna igen sina tidiga tecken. Dina närstående och personal i vård- och omsorg är ett viktigt stöd i att tillsammans med Dig känna igen tidiga tecken.

Att göra en så kallad krisplan innebär att Du i förväg kommer överens med Din case manager eller läkare om vad som gäller vid tidiga tecken på att Du håller på att försämras. Dina närstående kan också medverka i krisplanen. Då kan Ni planera och bestämma vad som ska hända om Du börjar bli sjuk.

I krisplanen kan Du ge andra personer tillåtelse att hjälpa Dig att söka vård. Det kan vara en stor hjälp om Du blir sjuk och kanske inte själv tycker att Du behöver vård.

Ju mer Du engagerar Dig i Din behandling och lär Dig om sjukdomen, desto bättre kommer Du att kunna återhämta Dig.

Många blir bättre inom de tre första månaderna men för en del kan det ta längre tid att hitta den behandling som ger bäst effekt. Det är vanligt att känna sig nedstämd, osäker och orolig upp till ett år efter man har varit sjuk. Det är därför viktigt att berätta för Din behandlare om Du känner Dig nedstämd eller har ångest så att Du kan få hjälp med detta.

Risken att få en ny psykos minskar ju längre tiden går, så länge Du tar Dina läkemedel, undviker för mycket stress och får det stöd och den hjälp Du behöver.

Det kan ta tid att återhämta sig. Du kan ha kvar psykotiska symtom trots att Du tar antipsykotiska läkemedel. Genom psykologisk behandling och genom att Du lär Dig om Din sjukdom kan Du känna igen och hitta sätt att hantera symtomen.

Det är viktigt att känna sig behövd och göra saker som känns meningsfull. Det är också viktigt att ha kontakt med andra människor och vara i sociala sammanhang.

Ofta kan närstående vara delaktiga och stötta Dig i Din återhämtning, om Du vill det. Du kan också få stöd i föreningar och förbund.

Genom att träffa andra personer med liknande upplevelser kan Du dela erfarenheter och få råd. Det kan göra Din tillvaro lättare.

Här är några föreningar och förbund som ordnar aktiviteter som t ex självhjälpsgrupper och chattforum:

RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa

NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa

Schizofreniförbundet

Sveriges Fontänhus Riksförbund, som även har lokala fontänhus

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke. 

Många föreningar och organisationer erbjuder råd och stöd på nätet och telefon. Det kostar ingenting och Du behöver inte berätta vem Du är, om Du inte vill.

Som närstående kan Du vara ett stort stöd för den som är sjuk. För att orka i längden är det viktigt att Du tar hand om Dig själv och söker det stöd Du behöver.

Behandling av psykotiska symtom består bland annat av antipsykotiska läkemedel. Du kan även behöva behandling med andra läkemedel. Syftet är att lindra symtomen och minska risken för att bli sjuk igen.

Därför ser Du prickar eller trådar som flyter framför ögonen

Har Du någon gång lagt märke till små prickar, trådar eller genomskinliga skuggor som verkar sväva runt i synfältet. De syns ofta tydligast när man tittar mot en ljus vägg eller en klarblå himmel, och när man försöker fokusera på dem tycks de glida undan.

Fenomenet är vanligt och kallas ofta för “glaskroppsgrumlingar” eller “floaters”. Enligt forskning upplever en stor del av befolkningen sådana synintryck någon gång i livet. 

Trots att det kan kännas som om prickarna sitter på näthinnan finns de egentligen i ögats glaskropp, den geléliknande massa som fyller större delen av ögongloben.

De flytande skuggorna består av små proteintrådar eller cellansamlingar som kastar skuggor på näthinnan när ljuset passerar genom ögat. Det är dessa skuggor vi uppfattar som prickar, trådar eller spindelvävsliknande former.

Glaskroppen förändras naturligt med åren. Den blir gradvis mer flytande och krymper något, vilket gör att fler grumlingar kan uppstå.

Därför är floaters särskilt vanliga efter 50-årsåldern, även om yngre personer också kan uppleva dem. Närsynthet kan dessutom öka risken.

För de allra flesta är floaters helt harmlösa och kräver ingen behandling. Många vänjer sig med tiden vid dem och upplever att de blir mindre störande.

Även om fenomenet vanligtvis är ofarligt finns det situationer då man bör reagera. Om antalet prickar eller trådar plötsligt ökar kraftigt, om man ser ljusblixtar eller om en mörk skugga breder ut sig i synfältet kan det vara tecken på en näthinneskada eller näthinneavlossning.

I sådana fall rekommenderas att man snarast kontaktar optiker, ögonläkare eller akutsjukvård för en undersökning.

Därför flockas investerare till guld just nu

Guldpriset har svängt kraftigt efter rekordnivåerna tidigare i år. Ändå fortsätter många investerare att se metallen som ett skydd i en orolig marknad.

Guld har åter hamnat i centrum för investerare som söker skydd när räntor, geopolitik och börsoro drar åt olika håll.

Efter ett starkt 2025, då guld steg kraftigt, nådde priset nya rekordnivåer i början av 2026.

Sedan dess har utvecklingen blivit mer dramatisk.

Enligt MoneyWeek föll guldpriset tydligt efter toppen i januari, trots att osäkerheten i världen ökade.

Det kan verka motsägelsefullt, men är inte ovanligt.

När marknaden blir stressad säljer investerare ibland även säkra tillgångar för att frigöra kontanter.

Efter de kraftiga uppgångarna tidigare under året föll guldpriset tillbaka till nivåer som inte setts sedan december, när investerare började ta hem vinster och flytta kapital till andra tillgångar.

Många ser guld som den klassiska tryggheten vid kris. Men priset rör sig inte alltid rakt upp när oron stiger.

Om räntorna väntas ligga högt längre blir guld mindre attraktivt eftersom metallen inte ger någon löpande avkastning.

Obligationer och kontanter kan då locka mer på kort sikt.

Det förklarar varför guld kan falla även när nyhetsflödet borde tala för motsatsen.

Trots kortsiktiga svängningar har guld en roll som många andra tillgångar saknar.

Det är globalt accepterat, lätt att omsätta och har historiskt fungerat som värdebevarare när förtroendet för valutor eller börser skakar.

För svenska sparare handlar argumentet därför inte främst om snabb avkastning. Guld fungerar snarare som en försäkring i portföljen.

När aktier faller, inflationen biter sig fast eller geopolitiken skapar oro kan en mindre guldandel dämpa svängningarna.

Den stora frågan är om dagens nivåer är ett köpläge. Svaret beror på tidshorisonten.

Den som jagar snabba vinster tar stor risk efter de kraftiga prisrörelserna.

Men för långsiktiga investerare kan nedgångar efter rekordnivåer vara ett tillfälle att bygga en balanserad position.

Guld bör däremot inte ersätta aktier eller räntor helt. Det fungerar bäst som komplement.

Det är just därför investerarna flockas till metallen nu.

Inte för att guld är riskfritt, utan för att många vill äga något som inte är beroende av en enskild centralbank, aktiemarknad eller politisk riktning.

Pensionerna vänder uppåt, fler får större del av sin lön

Efter flera år då pensionerna halkat efter kommer nu ett trendbrott. Nya siffror visar att dagens pensionärer får ut en större andel av sin tidigare lön än för bara några år sedan.

För den som gick i pension under 2024 motsvarade den totala pensionen drygt 70% av slutlönen. Det är en tydlig ökning jämfört med 2022, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Det är cirka 6% högre jämfört med 2022, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, skriver Aftonbladet.

Bakom förändringen ligger framför allt de höjda åldersgränserna i pensionssystemet. Fler har väntat längre med att ta ut pension, och då blir månadsutbetalningarna högre.

Enligt rapporten fick kvinnor med medelinkomst i genomsnitt 68% av sin slutlön i pension under 2024. För män låg siffran på 73%.

Det handlar om den totala pensionen, alltså både allmän pension och tjänstepension.

Nivåerna är nu ungefär tillbaka där de låg när det nuvarande pensionssystemet infördes i slutet av 1990-talet.

Men utvecklingen döljer också en viktig förändring: den allmänna pensionen har blivit svagare över tid.

När pensionssystemet var nytt stod den allmänna pensionen för omkring 60% av slutlönen. I dag ligger den på ungefär 50%.

Skillnaden har i stället vägts upp av tjänstepensionerna, som vuxit i betydelse tack vare stark utveckling på finansmarknaden under många år.

För många pensionärer betyder det att tjänstepensionen i dag spelar en avgörande roll för ekonomin efter arbetslivet.

En viktig förklaring till att den allmänna pensionen minskat är att svenskar lever längre än tidigare.

Sedan början av 2000-talet har medellivslängden ökat med mer än tre år. Samtidigt låg pensionsåldern länge kvar kring 65 år.

När pensionspengarna ska räcka under fler år blir varje månadsutbetalning lägre.

För att bromsa utvecklingen har politikerna därför successivt höjt åldersgränserna i systemet.

År 2023 höjdes åldern för garantipension och bostadstillägg från 65 till 66 år. I år höjdes gränsen vidare till 67 år genom den så kallade riktåldern, som följer förändringar i medellivslängden.

Det har fått fler att arbeta längre, eller åtminstone vänta med att börja ta ut pensionen. Och det märks nu i nivåerna på de nya pensionerna.

Hit söker fem gånger fler än det finns plats för

Lön och boende under utbildningen. Jobb efter den. När försvaret utbildar egna ingenjörer söker nästan fem gånger än det finns plats för.

Nu har första omgången av de skräddarsydda utbildningar som Försvarsmakten genomför tillsammans med tre högskolor.

Satsningen kallas Stofu, en förkortning för ”Särskild teknisk officersutbildning”.

Den innebär att man utbildar sig till såväl ingenjör som officer och det visar sig vara populärt.

140 sökande kan räknas in när ansökningsperioden gått ut och av dem kommer cirka 30 att beredas plats på utbildningen.

Försvarsmakten har tidigare rekryterat färdigutbildade ingenjörer, som sedan fått en officersutbildning i efter hand.

Dessutom har man en egen utbildning till teknisk officer, men mest inriktad mot vapensystem.

Den nya utbildningen ska ge bredare tekniska kunskaper till försvaret, är tanken.

Om man vill in på utbildningen. Då gäller att man klarar dubbla krav. Man måste bli antagen både av Försvarsmakten och fylla de krav som krävs för den specifika utbildningen på högskola.

Väl genom nålsögat får de blivande tekniska officerarna under utbildningen en mindre lön och betalt boende.

Efter utbildningen väntar jobb inom försvaret med ungefär samma ingångslön som ”vanliga” högskoleingenjörer har, en lön i nivå med övriga officerare som börjar jobba inom försvaret.

Försvaret ser många fördelar med den nya utbildningen, men det som framför allt driver fram den är naturligtvis den allt mer tekniska krigföring vi ser som driver behovet av den.

Ukrainakriget har snabbt kommit att handla mer om AI, data, 3D-printade drönare och långdistansdrönare än om soldater med kängor på fötterna.

Där ska samarbetet med högskolan i Blekinge, Luleå tekniska universitet och Chalmers bidra till att ge Sverige lösningar för framtida försvar.

Mår bäst när jag utmanar mig själv

Många trappar ner träningen med åren. Johan Lagerman i Linköping har gjort tvärtom. Inför sin 70-årsdag springer han med viktväst, gör hundratals armhävningar och hämtar inspiration från amerikanska Navy Seals. Forskare menar att fler äldre skulle må bra av att våga ta i lite mer.

När Johan Lagerman snörar på sig löparskorna handlar det sällan om en lugn promenad runt kvarteret. Flera gånger i veckan springer han nästan en mil med en viktväst på drygt nio kilo.

Dagen därpå väntar nästa pass, chins, armhävningar och knäböj i långa serier.

Jag har egentligen bara fortsatt göra det jag alltid mått bra av, att röra på mig regelbundet, säger han till Svenska Dagbladet.

Johan Lagerman arbetade tidigare som fysioterapeut och har länge varit van vid träning. För några år sedan upptäckte han den så kallade ”Murph”-workouten på Youtube, en träningsform inspirerad av den amerikanske Navy Seal-soldaten Michael Murphy.

Originalversionen är ökänd för att vara extremt krävande, men Johan valde sin egen väg.

Han började försiktigt, utan viktväst och med kortare pass. Sedan ökade han belastningen steg för steg.

I dag har han en fast rutin över tre dagar, löpning med viktväst, styrkepass och därefter aktiv vila med promenad eller cykling.

Att träna hårt nära 70 år kan låta riskabelt. Men enligt Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet, är problemet ofta det motsatta.

Det största problemet är egentligen inte att äldre personer tränar för hårt, utan att många tränar för lite, säger han till Svenska Dagbladet.

Forskningen visar att kroppen kan fortsätta utvecklas långt upp i åldrarna, om träningen anpassas efter den egna förmågan.

Hög intensitet betyder inte samma sak för alla. Det handlar om att utmana sin egen nivå, inte att jämföra sig med yngre eller med andra, säger Rosendahl.

Han betonar samtidigt att äldre behöver vara mer noga med återhämtningen och öka belastningen gradvis.

För Johan Lagerman handlar träningen minst lika mycket om det mentala som det fysiska.

När det känns tungt försöker han tänka i små steg i stället för att fokusera på hela passet.

Det är regelbundenheten som ger framgången. Börjar jag dagtinga med mig själv mår jag inte bra den dagen, det är mycket skönare att bara göra det.

Många får en känslomässig skjuts när de får utmana sig själva även i hög ålder. Att känna att kroppen fortfarande fungerar ger både självförtroende och en väldigt positiv känsla, säger han.

I augusti väntar nästa utmaning för Johan Lagerman: Midnattsloppet tillsammans med familjen.

Den här gången lämnar han dock viktvästen hemma.

Då ska jag springa utan viktvästen, förhoppningen är att jag kommer att flyga fram då, säger han och skrattar.

Han beskriver fortfarande träningen som något lekfullt snarare än militäriskt.

Mjölkchokladcheesecake

Gör cheesecaken tvärtom med kakbotten smulad överst och Du har en god och flott efterrätt på ett kick.

Receptet gäller för 4 portioner:

Kaksmul:

6 digistivekex

30 gr smör

1 tsk krossade kardemummakärnor

150 gr mjölkchoklad

250 gr Kesella kvarg

1 dl vispgrädde

1 msk vaniljsocker

2 dl bär

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Krossa eller mixa kexen fint. Smält smöret och rör ner smulorna och kardemumman. Lägg det på en plåt med bakplåtspapper och rosta i mitten av ugnen 6–8 minuter. Smält chokladen i mikro eller över vattenbad. Rör ner kvargen. Vispa grädde och socker fast och blanda med chokladsmeten. Fördela smeten i glas och låt stå i kyl minst 30 minuter. Strö över smulorna och garnera med bär vid servering.

Köttfärssås med tomat- och fetaostkräm

Snabb middagspasta som får smak av fetaost och soltorkad tomat. Köttfärsen kan bytas ut mot kyckling.

4 portioner

400 gr köttfärs

1 rödlök

2 tomater

1 msk smör- och rapsolja

½ tsk salt

1 krm svartpeppar

2 dl crème fraiche feta och soltorkad tomat

Skala och hacka rödlöken. Skär tomaterna i bitar. Fräs löken i smör-&rapsolja i en stekpanna. Tillsätt köttfärsen och stek under omrörning så att den smular sig. Salta och peppra. Rör ner tomater och crème fraiche och låt koka 2-3 minuter. Servera med nykokt pasta och sallad.

Pannacotta med bär

En ljuvlig avslutning på middagen. Toppad med fräscha bär blir pannacotta sommarens favoritdessert.

6 portioner

2 gelatinblad

5 dl vispgrädde

½ dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

Rivet skal av 1 apelsin

Till servering:

4 dl bär t ex hallon, blåbär eller vinbär

Låt gelatinet ligga i kallt vatten 5 minuter. Koka upp grädde och socker i en kastrull. Ta kastrullen åt sidan. Lyft upp gelatinet, lägg ner i grädden och rör tills det har smält. Tillsätt vaniljsocker och apelsinskal. Häll upp i små glas eller portionsformar. Låt stelna i kyl minst 3 timmar.

Rostad pepparkaka med päron

Recept på en snabb och smaskig efterrätt och ett bra tips på hur man kan variera mjuk pepparkaka.

4 portioner

2 päron

2 msk smör- och rapsolja

1 msk strösocker

Rivet skal av ½ citron

4 skivor mjuk pepparkaka

Cottage cheese

Strösocker

Malen kanel

Kärna ur och skiva päronen. Fräs dem i smör- och rapsolja i en stekpanna. Strö över socker och citronskal. Rosta pepparkaksskivorna och lägg dem på assietter. Smaka av cottage cheese med lite socker och kanel. Lägg päron på kakan och servera med cottage cheeseröran.

Äppelkaka med gräddfil

En lättlagad äppelkaka smaksatt med kanel och socker. Det syrliga gräddfilstäcket ger kakan en frisk och läcker smak. Garnera den gärna med ätbara blommor och vackert gröna pistagenötter för en extra vacker äppelkaka.

6 portioner

150 gr smör

1 dl strösocker

3 dl vetemjöl

Cirka 1 msk kallt vatten

Fyllning:

3- 4 äpplen

½ dl strösocker

1 msk malen kanel

Gräddfilstopping:

3 dl gräddfil

½ dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

Till garnering:

Pistagenötter, grovhackade

Oxalis

Hacka samman smör, socker och mjöl för hand eller i en maskin. Tillsätt vatten och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en form med löstagbar kant, cirka 23 cm diameter. Nagga degen med en gaffel. Ställ i kylen cirka 30 minuter eller 10 minuter i frysen. Värm ugnen till 200°. Skala, kärna ur och skiva äpplena. Blanda äppelskivorna med socker och kanel. Fördela skivorna på degen i pajformen. Grädda pajen mitt i ugnen cirka 25 minuter. Ta ur ugnen och låt svalna cirka 10 minuter. Sänk samtidigt ugnen till 175°. Rör ihop gräddfil, florsocker och vaniljsocker. Häll blandningen över äpplena och bred ut försiktigt. Grädda pajen mitt i ugnen ytterligare cirka 10 minuter, tills gräddfilen har stannat. Låt svalna och garnera med pistagenötter och oxalis.

Äggtoast i airfryer

En äggtoast är lätt att tillaga i airfryern. Formbröd med mozzarella, ägg och gräslök. Servera den gärna med sallad och dijonsenap. Snabb, billig och god lunch när Du har ont om tid.

4 portioner

4 skivor rostbröd

4 msk smör

4 ägg

2 dl mozzarella

Till servering:

4 msk färsk gräslök, finskuren

Dijonsenap

Rädisor

Lägg ut brödskivorna på arbetsbänken. Tryck till med botten på ett glas på varje skiva så det blir en liten grop i brödet. Bred Bregott på brödet. Knäck ner ett ägg på varje brödskiva. Strö över osten. Lägg brödskivorna i din airfryer. Tillaga på 200° cirka 5 minuter. Toppa med gräslök och servera med senap och rädisor.

Grattis Ali Yildiz på Din 60 årsdag

 

Grattis Jan-Erik på Din 74 årsdag

 

Mors dag

Mors dag är en högtid då barn firar sina mödrar med blommor eller kort, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen är officiell flaggdag i Finland och firas den andra söndagen i maj. I Sverige är den inte allmän flaggdag, men flaggning förekommer ofta.

Dagen introducerades i Philadelphia 1905 av amerikanskan Anna Jarvis, efter att hennes mor, fredsaktivisten Ann Jarvis, avlidit den 9 maj. Ann Jarvis hade ägnat sig åt vård av sårade soldater (från båda sidor) under amerikanska inbördeskriget, och hon hade skapat Mother's Day Work Clubs för att rikta uppmärksamheten mot allmänna hälsofrågor. Samma år inledde Anna Jarvis en kampanj för att i samband med årsdagen av moderns död försöka få instiftat en dag som skulle hedra alla mödrar, eftersom hon ansåg att ens "mor är den person som gjort mer än någon annan för Dig".

Det första mer allmänna firandet av mors dag skedde 10 maj 1908, då en gudstjänst med fokus på fjärde budet och moderskärlek hölls i en metodistkyrka i Grafton i West Virginia. Kyrkan dekorerades av Jarvis själv, och till alla besökare delades ut vita nejlikor, moderns favoritblomma. Arrangemanget sponsrades av John Wanamaker, varuhusägare i Philadelphia som samma dag arrangerade ett eget morsdagsfirande i ett av hans varuhus i staden.

Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. President Woodrow Wilson tecknade lagförslaget som gjorde mors dag till en nationell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Storbritannien har det funnits en äldre, folklig motsvarighet, där midfastosöndagen betecknades som "Mothering Sunday". Detta inkluderade redan 1607 en tradition att bortaboende barn på den här dagen skulle få besöka föräldrahemmet ("go a-mothering").

Ibland har man velat se ännu äldre traditioner bakom mors dag. I The Encyclopædia Britannica heter det, "En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades den 15 mars över hela Mindre Asien", (1959).

I Sverige firades mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året därpå gav Kommitterade för mors dag ut en skrift med råd om hur morsdagsfirandet kunde gå till. Det var dock först många decennier senare som dagen uppmärksammades i någon större omfattning. Personer födda på tidigt nittonhundratal och deras barn firade inte dagen på samma sätt som idag. Uppfattningen att dagen endast tillkommit av kommersiella skäl för att handlarna skulle få sälja mera var utbredd, något som även gäller Fars dag.

I Finland är mors dag delvis en familjefest, men dagen har också en mera officiell och nationell prägel jämfört med firandet i Sverige. Mors dag lanserades i Finland av läraren Vilho Reima och föreningen Finlands föräldraförbund. Reima upplevde firandet av mors dag under en resa i USA 1910 och ville införa dagen också i Finland.

Reima skrev om mors dag i tidningar och försökte introducera traditionen år 1912 och 1913, men den slog inte rot. År 1918 gjorde Vilho Reima ett nytt försök och skrev en text där han framhöll varför mors dag borde firas i Föräldraförbundets tidning "Koti-lehti". Reima föreslog att festen skulle firas den 7 juli. Den dagen hölls en fest för mors dag i Alavieska och enligt flera källor är det Finlands första morsdagsfest.

I de svenskspråkiga delarna av Finland började motsvarigheten till Kotikasvatusyhdistys, Föreningen för hemuppfostran, föra ut idén 1919. Även Samfundet Folkhälsan tog upp saken och införde premiering av ”mödrar som uppfostrat många friska och duktiga barn”. Andra föreningar som började arrangera fester på mors dag var Frälsningsarmén och flera nykterhetsföreningar. Man betonade mödrarnas betydelse för hemmet och i förlängningen familjen som samhällets grund. En orsak till den snabba spridningen var att också skolorna tog upp seden. Också föreningar, sångkörer och församlingar ordnade programfester med mödrar som hedersgäster. Sedan 1927 firas mors dag andra söndagen i maj. Dagen blev officiell flaggdag 1947.

Krigen 1939-1944 gjorde att mors dag etablerades som en nationell festdag. Kvinnornas insatser under krigsåren erkändes av statsmakten 10 maj 1942, då marskalk C G Mannerheim förlänade Frihetskorset kollektivt åt Finlands mödrar. Sedan 1946 har presidenten delat ut utmärkelsetecknet Finlands Vita Ros till förtjänta mödrar.  En officiell riksomfattande fest har ordnats sedan 1941, först arrangerad av Befolkningsförbundet och sedan 1993 av regionförvaltningsverket och Social- och hälsovårdsministeriet. Trots att mors dag under åren fått kritik bland annat för att vara alltför kommersiell och att framhäva idealet om kärnfamiljen har dagen alltså fortfarande en stark ställning. Formerna för morsdagsfirandet i familjen har till stor del lärts ut i skolorna. Eleverna lärde sig uppvakta sina mödrar med blommor och morsdagskort. Från 1950-talet blev det allt vanligare med morsdagspresenter eller att bjuda mor på restaurangbesök. Det offentliga firandet har fått förnyade former, med t ex konserter och programfester.

I de flesta länder är mors dag en relativt nymodig företeelse som hämtat inspiration från länder i västvärlden. I många afrikanska länder har den brittiska morsdagen kopierats, trots att det på många håll har firats mödrar på en speciell dag långt innan brittiska kolonisatörer kommit.

Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen. 

Smal pannacotta med jordgubbar och lime

En frisk och fräsch pannacotta, den perfekta desserten, även till den som vill tänka på kaloriintaget.

Receptet gäller för 6 portioner

2 gelatinblad

3 dl matlagningsgrädde

½ dl strösocker

2 dl turkisk yoghurt

1 tsk vaniljsocker

Rivet skal av ½ lime

Till servering:

6 dl jordgubbar

2 msk honung

Rivet skal av ½ lime

Pressad saft av 1 lime

Låt gelatinet ligga i kallt vatten 5 minuter. Koka upp grädde och socker i en kastrull. Ta kastrullen åt sidan. Lyft upp gelatinet, lägg ner i grädden och rör tills det har smält. Tillsätt matyoghurt, vaniljsocker och limeskal. Häll upp i små glas eller portionsformar. Låt stelna i kyl minst 3 timmar. Skiva jordgubbarna. Blanda dem med honung, limeskal och limesaft. Lägg jordgubbarna på pannacottan vid servering.

Lotus gör Emira ännu brutalare, nu med mer kraft och lägre vikt

Lotus vässar Emira med mer effekt, lägre vikt och skarpare chassi. Resultatet är en sportbil som tydligt återvänder till märkets klassiska filosofi.

Lotus har byggt sitt rykte på låg vikt, direkt styrning och bilar som känns mer mekaniska än överarbetade. Med nya Emira 420 Sport försöker britterna nu hitta tillbaka till just den kärnan.

Bilderna visar en bil som fortfarande bär Emiras rena och låga grundform, men med tydligare prestandasignal.

Den orange karossen, de mörka luftintagen och det svarta taket ger bilen ett mer aggressivt uttryck utan att förstöra de eleganta proportionerna.

Det här är ingen radikal ny modell. Det är snarare en vässning för förare som tycker att en sportbil först och främst ska kännas lätt, snabb och närvarande.

Lotus kommer dessutom från en period med stora ekonomiska utmaningar. Trots stark uppmärksamhet kring nya modeller har märket pressats av höga utvecklingskostnader, svagare marknad och omfattande omställningar inom verksamheten.

Emira 420 Sport använder den fyrcylindriga 2,0-liters turbomotorn från Mercedes-AMG. Effekten höjs till 414 hästkrafter, vilket är något mer än i den vanliga Emira Turbo.

Även vridmomentet ökar och Lotus uppger att bilen klarar 0 till 100 kilometer i timmen på omkring 3,9 sekunder. Toppfarten anges till cirka 299 kilometer i timmen.

Det är siffror som placerar modellen tydligt närmare Porsche Cayman GT4 än traditionella instegssportbilar.

Den viktigaste förändringen handlar ändå om vikten. Lotus uppger att 420 Sport väger 25 kilo mindre än Emira Turbo. Med ett särskilt Lightweight Handling Package kan vikten minska med ytterligare 25 kilo.

Det låter kanske blygsamt, men i en sportbil gör varje kilo skillnad. Lägre vikt förbättrar inte bara accelerationen, utan också bromskänsla, kurvtagning och respons.

Även aerodynamiken har justerats med ny frontsplitter, större luftintag och förändrade luftflöden kring motor och kylare.

Interiören visar att Lotus fortfarande prioriterar körkänsla. De bruna sportstolarna, den kompakta kupén och den manuella känslan i reglagen ger bilen en mer klassisk sportbilskaraktär än många digitaliserade konkurrenter.

I en marknad där många sportbilar blir tyngre, elektrifierade och mer komplexa känns Emira 420 Sport som ett tydligt ställningstagande.

Lotus bygger inte den mest praktiska bilen. De bygger en bil för dem som fortfarande tycker att vägen är viktigare än skärmen.

Så bryter Du Ditt shoppingberoende, fyra knep som fungerar

Köp nu, betala senare har gjort det enklare än någonsin att handla på impuls. Men för den som tappar kontrollen kan det snabbt växa till ett shoppingberoende. 

Dagens konsumtionssamhälle är byggt för att vi ska köpa mer, snabbare och utan att tänka efter. Minns postorderkatalogerna.

Man fyllde i en blankett, skickade in den och väntade en månad på paketet. Impulsköp fanns inte på kartan. I dag räcker några klick på mobilen och paketet är på väg innan Du ens hunnit fundera, skriver Aftonbladet.

När vi shoppar utsöndras dopamin. Det är inte bara köpet som triggar känslan, utan också jakten på fyndet, den fyllda varukorgen och väntan på paketet. 

Köp nu, betala senare, gör att smällen kommer först senare. Det blir väldigt lätt att säga ja i stunden.

En fjärdedel av alla e-handelsköp i Sverige görs med den typen av betallösningar, betydligt mer än i övriga Europa, skriver EFN. Fakturabeloppen uppgick till 110 miljarder kronor bara under 2024. Problemet är att kicken är kortvarig. Snart vill hjärnan ha mer.

Inför en veckas betänketid innan varje köp. Skriv ner vad Du vill ha och vänta. Ofta försvinner suget av sig självt. Pengarna Du sparar kan gå till ett separat sparkonto, då ser Du tydligt effekten av att shoppa mindre.

Gör det svårare att impulshandla. Radera shoppingappar, avprenumerera från nyhetsbrev, ta bort sparade kortuppgifter och avfölj konton som lockar Dig att köpa. 

Ju fler hinder mellan Dig och köpet, desto större chans att Du inte agerar på impuls.

Sluta använda shopping som underhållning. Många scrollar nätbutiker på samma sätt som de tittar på Netflix. Byt ut gallerian mot en promenad, en podd eller ett samtal med en vän.

Be om att få “betala senare” spärrat. Kontakta företagen och be dem ta bort det som betalningsalternativ för Dig. När pengarna dras direkt från kontot blir det lättare att stanna upp och känna efter.

Kronofogden har varnat för att skulder kopplade till shopping på kredit ökar, särskilt bland kvinnor.

Att stapla flera “köp nu, betala senare”-lån samtidigt skapar en blind fläck i ekonomin.

Den som känner att shoppingen börjat ta över gör klokt i att agera innan fakturorna växer sig för stora.

Kinneviks nya vd markerar ett skifte, nu ska förtroendet byggas upp igen

Kinnevik rekryterar en ny vd från Investor i ett läge där investmentbolaget försöker lämna flera tunga år bakom sig. Valet av Helena Saxon ses som en tydlig signal om att Kinnevik nu vill röra sig mot stabilare och mer lönsamma investeringar efter år av svag utveckling på börsen.

Helena Saxon var finanschef på Investor under ungefär tio år och lämnade rollen för omkring två år sedan. Att hon nu tar över Kinnevik ses som särskilt intressant eftersom bolagen länge haft olika syn på investeringar och risk.

Det är jättespännande att ett av Sveriges mest anrika investmentbolag rekryterar från det ännu mer anrika och kända investmentbolaget Investor, säger David Ingnäs.

Även själva processen väckte uppmärksamhet. Innan rekryteringen officiellt var klar gick Kinnevik ut och bekräftade att Saxon var aktuell för jobbet, något Ingnäs beskriver som ovanligt i svensk näringslivsvärld.

Under de senaste sex till sju åren har Kinnevik satsat hårt på snabbväxande onoterade bolag, ofta inom teknik och digitala tjänster.

Problemet är att flera av investeringarna inte utvecklats som marknaden hoppats.

Aktien har tappat kraftigt och investmentbolaget handlas nu med stor rabatt jämfört med det så kallade substansvärdet, alltså värdet på tillgångarna i portföljen.

Man ska återgå till mer kassaflödespositiva bolag och mer stabila företag, säger Ingnäs om den nya inriktningen.

Det gör också att Helena Saxons bakgrund från Investor blir central. Investor är känt för långsiktiga innehav i stora etablerade bolag snarare än snabbväxande tillväxtcase.

Båda är familjepräglade investmentbolag med stark historisk ställning i svenskt näringsliv. Kinnevik kontrolleras av familjen Stenbeck medan Investor domineras av Wallenbergsfären.

Investor har byggt sin modell kring långsiktigt ägande där vissa innehav funnits kvar i portföljen i över hundra år.

Kinnevik har i stället varit känt för att förändra portföljen betydligt snabbare och tidigare gjort stora vinster på att identifiera nya branscher och trender tidigt.

Under Jan Stenbeck skiftade bolaget från traditionella industriverksamheter till telekom och media. Även under Cristina Stenbeck genomfördes stora förändringar som länge gav stark utveckling.

En av de största utmaningarna för Helena Saxon blir nu att få tillbaka marknadens förtroende.

Kinnevikaktien handlas enligt Ingnäs till 40–50% rabatt mot substansvärdet, vilket signalerar att många investerare tvivlar på värderingarna och strategin.

På kort sikt handlar det därför om att visa att Kinnevik återigen kan göra investeringar som skapar stabil avkastning.

På längre sikt väntar ett större arbete med att sälja delar av dagens innehav till rimliga nivåer och samtidigt hitta nya bolag som passar den mer försiktiga strategi som nu växer fram.

Rekryteringen av Helena Saxon kan därför bli mer än bara ett vd-byte. För många investerare ses den som ett tecken på att Kinnevik försöker hitta tillbaka till en modell där stabilitet och långsiktighet väger tyngre än aggressiv tillväxt.

Nya gruvan kan ge 60 miljoner ton koppar

Regeringen går emot samebyn Báste och ger Boliden klartecken för gruvan i Nautanen, som beräknas ge upp till 60 miljoner ton koppar.

Regeringen har nu gett klartecken till Boliden (börskurs Boliden) att gå vidare med att utvinna koppar i Nautanen.

Området är utpekat som riksintresse för såväl rennäring som värdefulla mineraler.

Nautanen är en gammal koppargruva i Gällivare kommun. Malmen där upptäcktes 1898.

1903-1908 bröts omkring 5 700 ton kopparmalm samt 4 600 ton järnmalm i gruvan, som sedan stängdes.

Nu får alltså Boliden rätt att gå vidare med att återuppta kopparutvinningen nästan 120 år senare.

Regeringen menar att Sverige har unika möjligheter att vara och förbli en stark mineralpolitisk spelare i Europa och att koppar har en avgörande roll.

Koppar är klassat som en strategisk råvara och efterfrågan förväntas bara öka. Nautanen är en av de större kända kopparfyndigheterna i Sverige, konstaterar energi- och näringsminister Ebba Busch efter beslutet.

Om fyndigheten kan utvinnas skulle det öka Sverige och EUs försörjningsgrad av denna strategiskt viktiga metall.

Den 13 februari 2025 beviljade bergmästaren bearbetningskoncession för Boliden. Nautanen innehåller flera viktiga metaller som har stor betydelse för ett modernt och fossilfritt samhälle. Malmpotentialen är stor och fyndigheten är en av de största kända kopparfyndigheterna i Sverige, skriver regeringen.

Beslutet överklagades av samebyn Báste som menar att påverkan på rennäringen blir större än vad som framgår av utredningen.

Men regeringen avslår överklagandet och hävdar att renskötseln inom samebyn kan fortsätta ”trots påverkan från gruvnäringen”.

Nu får Boliden alltså klartecken att gå vidare med satsningen, där någon tidsplan för gruvdriften ännu inte offentliggjorts.

Däremot finns presenterade beräkningar som säger att den årliga produktionen av koppar i Nautanen beräknas till 2-3 miljoner ton per år under en 20-årsperiod.

Sommarens faror, och så hanterar Du dem

Sommaren är efterlängtad, men med sol och semester följer också vissa otrevligheter. 

Under sommarmånaderna när vattnet är som varmast kan det ibland bli algblomning. Algerna bildar då gifter som kan orsaka hudirritation, ögonproblem och även magsjuka om Du råkar få i Dig vattnet.

Undvik att bada när det är algblomning och håll särskilt barn och husdjur borta från vattnet. 

Du känner igen algblomning på att vattnet är grumligt, täckt av en grön eller brunaktig yta och att det är långa trådar eller små gryn som liknar barr i vattnet. Du kan enkelt hålla Dig uppdaterad kring badvattnets kvalité hos Havs- och vattenmyndigheten.

Om Du har råkat bada i vatten där det finns algblomning ska Du duscha och tvåla in hela kroppen och även skölja ögonen noga.

Kontakta Din läkare om Du eller Ditt barn får symptom efter kontakt med algblomning, och kontakta veterinär om Ditt husdjur uppvisar symptom.

Fästingar kan bland annat sprida TBE och borrelia. Med rätt skydd och vaksamhet minskar Du risken för sjukdom.

Det finns inget botemedel mot TBE, men Du kan vaccinera Dig på någon vaccinationsmottagning.

Undersök Din och Ditt barns kropp noggrant varje gång Ni varit i ett område där fästingar förekommer, och plocka alltid bort fästingen så fort Du upptäcker den.

För att minska risken för att få fästingbett, använd täckande kläder när Du vistas i en fästingtät miljö och stoppa in byxorna i strumporna eller använd gummistövlar om Du ska gå i snårig natur med högt gräs.

Var vaksam på symptom som hudrodnad och ledvärk veckorna efter att Du fått ett fästingbett, och sök i så fall vård. Borrelia visar sig oftast som en hudrodnad en till fyra veckor efter bettet, och symptom för TBE kan visa sig mellan fyra dagar till fyra veckor efter ett fästingbett.

I svenska vatten är det ovanligt med farliga maneter, men är Du utomlands ska Du söka vård direkt om Du blivit bränd. Om Du har träffat på en manet i Sverige och drabbas av ögonbesvär eller feber och trötthet så ska Du söka Dig till en akutmottagning.

Om manetens tentakler fastnar i huden går det utmärkt att skrapa bort dessa med ett kreditkort.

Undvik att gnugga det brända området med en handduk. Det kan göra att fler tentakler brister och avger gift.

Kylbalsam, lokalbedövande salva eller en hydrokortisonkräm kan minska smärtan.

Fjärsing är en fiskart vanligast förekommande i Bohuslän, men den finns även längs med västkusten i Skagerack, Kattegatt och ända ner till Öresund. Fisken har gifttaggar på gälarna och ryggfenan och om Du blir stucken kan Du få kraftig smärta, svullnad, huvudvärk, yrsel, frossa, svettningar och illamående.

Sänk omedelbart ner kroppsdelen som blivit stucken i hett vatten (minst 40 grader) i minst 30 minuter för att få smärtlindring.

Försök ta bort gifttaggen om den sitter kvar. Om Du inte får ut den, behöver Du uppsöka vårdcentral.

Se särskilt upp om Du plockar fisken ur fiskenät eller när Du badar i grunt vatten. Fjärsingen ligger ofta nerbäddad i sanden och även döda fiskar har gift i taggarna.

Även om nässlor är nyttiga, användbara och helt ofarliga, är de jobbiga att bränna sig på.

Klia eller gnugga inte. Så fort Du rör huden föser Du de små flisorna längre in i huden.

Du kan försöka lindra besvären genom att skölja utslagen under kallt, rinnande vatten i några minuter. På så sätt sköljer Du också bort flisor som inte fastnat än.

Behandla med kylbalsam, lokalbedövande salva eller en hydrokortisonkräm om det kliar och svider mycket. Tänk på att små barn under 18 månader inte ska behandlas med dessa krämer utan läkares ordination.

Huggormsbett är ovanligt, men om Du eller Ditt barn blir biten ska Ni ta Er till sjukhus för observation. 

Tänk på att vila och hålla Dig stilla eftersom ansträngning gör att giftet sprids snabbare i kroppen.

Även om Du inte får några symptom ska Du alltid ta Dig till sjukhus för observation efter ett huggormsbett.

Undvik myter som att det skulle hjälpa att suga ut giftet eller dra åt ett bälte runt den bitna kroppsdelen, det kan i själva verket skynda på förloppet och göra Dig sjukare.

Stick från insekter som geting, bi eller humla kan göra ont och orsaka obehag, särskilt för barn. För det mesta är det ofarligt, men i vissa fall kan reaktionen bli allvarligare.

Gör rent området och kyl gärna med ispåse eller kall handduk.

En lokal svullnad och smärta är vanligt och oftast ofarligt.

Sök vård akut vid allergiska reaktioner med symptom som andningssvårigheter, kraftig svullnad eller utslag över kroppen.

Skrubbsår och skärsår kan lätt uppkomma under sommarens utflykter. Med rätt sårvård minskar Du risken för infektion.

Rengör sår med tvål och vatten.

Täck med plåster eller förband och byt vid behov.

Sök vård vid djupa, smutsiga sår eller tecken på infektion (rodnad, svullnad och var).

När kroppen inte hinner svalka ner sig i värmen kan Du drabbas av värmeslag. Det är ett allvarligt tillstånd som i värsta fall kan kräva akutsjukvård.

Vanliga symptom är huvudvärk, illamående, yrsel och torr hud.

Vila i skugga eller inomhus, drick vatten och undvik fortsatt ansträngning.

Vid medvetslöshet eller förvirring, ring alltid 112.

Ryssland låter banker köpa eget luftvärn

Ryska banker och stora företag kan snart få egna system för att skjuta ner drönare. En ny lag gör det möjligt för bland annat centralbanken och finansinstitut att köpa in luftvärn och beväpna personal för att skydda byggnader och anläggningar. Enligt experter handlar beslutet lika mycket om pengar som om säkerhet.

De återkommande ukrainska drönarattackerna mot mål inne i Ryssland har satt press på landets försvar. Nu öppnar Kreml för att privata aktörer ska hjälpa till.

En ny rysk lag ger centralbanken, storbanken Sberbank och andra finansiella institut rätt att skaffa egna luftvärnssystem och använda dem mot drönare, rapporterar Reuters.

Det handlar främst om att skydda viktiga byggnader och infrastruktur.

Dessutom får företagen möjlighet att beväpna särskild personal.

Militärexperten Johan Huovinen vid Försvarshögskolan menar att beslutet också har en ekonomisk sida.

På det här sättet får Putin oligarkerna att betala, säger han till Dagens Nyheter.

Enligt honom är det inte främst brist på luftvärn som är problemet i Ryssland, utan vem som ska stå för kostnaden.

Ryska myndigheter har tidigare låtit näringslivet finansiera stora projekt. Huovinen jämför med tiden inför vinter-OS i Sotji, då flera ryska miljardärer fick bekosta arenor och anläggningar.

Ja, det blir som ett slags skatt, säger han.

Tanken på privata luftvärn är inte helt ny. Johan Huovinen påminner om att även Sverige hade liknande lösningar under andra världskriget.

I bland annat Linköping, Göteborg och Norrköping fanns luftvärnsföreningar som skyddade industrier och viktiga områden.

Bofors hade sitt eget, och Stockholm skyddades av Stockholms luftvärnsföreningar, säger Huovinen.

Han bedömer därför att modellen mycket väl kan fungera även i dagens Ryssland.

De senaste åren har ukrainska drönare nått allt längre in i Ryssland och slagit mot bland annat oljeanläggningar och energisektorn.

Det har blivit tydligt att traditionella försvarssystem inte alltid räcker för att skydda alla mål samtidigt.

Att även bankerna nu får möjlighet att bygga upp egna försvar visar hur drönarkriget påverkar hela samhället, inte bara militära mål.

Beväpnad personal kan locka undan soldater

Den nya lagen innebär också att vissa anställda kan få säkerhetsuppgifter kring luftvärnet och bevakningen.

I Ryssland skulle det kunna innebära att folk som inte vill till fronten söker sig till de placeringarna, säger Johan Huovinen.

Han tror att de första privata luftvärnssystemen kan vara på plats inom ett halvår.

Pensionsexpertens tips till Dig som snart vill börja ta ut Din pension

Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zetterwall har tre konkreta tips för hur Du som snart ska börja ta ut Din pension får så hög pension som möjligt.

Mer än hälften av alla svenskar har dålig kunskap om återbetalningsskyddet i tjänstepensionen, som kan få stor betydelse både för Din familjs ekonomi och för Din egen pension.

En beräkning från Länsförsäkringar visar dock att återbetalningsskyddet inte har särskilt stor betydelse för pensionen förrän Du går i pension.

Det som påverkar allra mest är dock hur mycket Du har tjänat under Ditt liv, hur många år Du har arbetat och om Du har haft tjänstepension.

Pensionsmyndighetens Monica Zettervall har tre konkreta tips som faktiskt kan göra skillnad för Dina pensionsutbetalningar varje månad.

Hennes första tips är att se över återbetalningsskyddet som gör att Din familj kan få Din tjänstepension om Du dör, men som också gör Din egen pension lägre eftersom Du inte får några arvsvinster.

Om Din familj klarar sig ekonomiskt utan dessa pengar kan Du överväga att ta bort återbetalningsskyddet för att Du själv ska få större pensionsutbetalning varje månad. Det kan öka Din egen tjänstepension med ungefär 6–10%, skriver Monica Zettervall.

Det andra tipset är att, om Du orkar och kan, jobba ett eller flera år längre, det är enligt Monica Zettervall ett av de mest effektiva sätten att höja Din pension.

Ett års extra arbete efter 67 års ålder kan ge Dig som har en genomsnittlig lön och snart ska ta ut Din pension, mellan 1 900 kronor och 2 300 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. Då ingår både allmän pension och tjänstepension, skriver hon.

Det tredje tipset är att hålla kontroll på skatten, många tänker inte på att ha kontroll på hur mycket skatt de betalar och riskerar enligt Monica Zettervall att betala mer än nödvändigt.

Om Du har hög pension och tar ut Din tjänstepension under en kortare period i stället för livsvarigt kan Du riskera att få betala statlig inkomstskatt, i så fall kan Du sprida Dina uttag över fler år och på så sätt minska skatten.

Om Du har flera inkomster samtidigt, exempelvis från flera olika tjänstepensioner och Din allmänna pension kan Du får kvarskatt. Det beror på att skatten dras enskilt från varje inkomst för sig och då kan det totalt dras för lite.

Genom att be om att mer skatt ska dras varje månad kan Du undvika kvarskatt. Det är också bra att veta att Du får betala högre skatt på pension som tas ut innan riktåldern.

Ugnsstekt paprikakorv

Ugnsstekt falukorv är en klassiker som går att variera med de grönsaker Du tycker bäst om.

10 portioner

1 000 gr falukorv

5 paprikor i olika färger

5 dl Kelda pastasås tomat och crème fraiche

5 dl riven ost

750 gr pastasnäckor

Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Skär djupa skåror i korven, lägg den i en ugnssäker form. Dela paprikorna och ta bort kärnorna. Skär dem i stora bitar. Lägg en paprikabit i varje skåra och resterande runt korven i formen. Häll i såsen bredvid korven och strö över osten. Tillaga i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Koka pastan enligt anvisning på förpackningen och servera till korven.

Tiramisu

Tiramisu betyder pigga upp mig, och det är just vad denna underbara italienska klassiker gör. Krämig och lätt syrlig mascarpone varvas mellan kaffedoppade savoiardikex med en liten skvätt likör för den som önskar. Det går utmärkt att göra den utan likör, smaksätt då gärna kaffet med lite fint vaniljpulver. För bästa resultat ska tiramisun stå till sig över natten, men har Du ont om tid kan Du ta den efter två timmar. Njut av en rejäl bit tillsammans med en kopp riktigt stark espresso.

8 portioner

4 äggvitor

4 äggulor

4 msk strösocker

500 gr mascarpone

1 citron, finrivet skal

2 dl starkt kaffe, gärna espresso

3 msk likör, t ex amaretto

Cirka 200 gr savoiardikex

2 msk kakao, att pudra över

Vispa äggvitorna till ett fast skum. Vispa äggulor och socker pösigt. Blanda ner mascarpone matskedsvis. Tillsätt finrivet citronskal. Rör till en slät kräm. Vänd försiktigt ner äggvitan, lite åt gången. Blanda kaffe med likör. Doppa hälften av kexen i kaffeblandningen. Lägg kexen i en form, cirka 20x25 cm. Bred över hälften av mascarponekrämen. Doppa resterande kex i kaffeblandningen och bred på resterande mascarponekräm. Ställ tiramisun kallt minst 2 timmar i kyl, helst över natten. Pudra kakao över tiramisun när den ska serveras.

Avlidna i släkten Käll - Zetterström - Demke - Wagnert - Ahlberg- Jonsson - Sundin - Frisk

Käll, Bertil (farfar)

Född: 

Avliden: 

Gravsatt: 1938

Visby Södra

Kvarter: 008

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Käll, Johanna Maria Ingeborg (farmor)

Född: 1901-02-05

Avliden: 1987-10-11

Gravsatt: 1987-10-21

Visby Södra

Kvarter: 008

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Käll, Rune Bertil (far)

Född: 1930-03-08

Avliden: 2003-01-10

Gravsatt: 2003-03-28

Bromma kyrkogård

Kvarter: ML

Hemort: Bromma

Käll, Inga-Britt Linnéa (mor)

Född: 1920-10-24

Avliden: 1990-11-29

Gravsatt: 1991-01-02

Råcksta begravningsplats

Kvarter: 10

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Käll, Alexandra Marianne Antonie (brorsdotter)

Född: 1989-01-25

Avliden: 2021-01-22

Gravsatt: 2023-08-25

Skogskyrkogården

Kvarter: 12

Hemort: Nacka församling

Gravplats: 01321

Gravplatsnummer: 3212 01321

Käll, Madeleine (brorsondotter)

Född: 2003-12-25

Avliden: 2024-10-20

Gravsatt: 

Kvarter: 

Hemort: Spånga församling

Gravplats: 

Gravplatsnummer: 

Zetterström, Nils Ture (Ex-mans far)

Född: 1905-07-02

Avliden: 1988-06-07

Gravsatt: 1988-07-07

Norra begravningsplatsen

Kvarter: ML

Hemort: Kungsholm

Zetterström, Marta E (Ex-mans mor)

Född: 1906-02-01

Avliden: 1995-01-17

Gravsatt: 1995-06-08

Norra begravningsplatsen

Kvarter: ML

Hemort: Kungsholm

Zetterström, Tommy G (Ex-mans kusin)

Född: 1952-12-06

Avliden: 1995-06-15

Gravsatt: 1995-07-26

Norra begravningsplatsen

Kvarter: ML

Hemort: S:t Göran

Zetterström, Alva Ulrika Elisabet (Ex-mans faster)

Född: 1915-03-11

Avliden: 2011-09-15

Gravsatt: 2011-11-01

Lovö Skogskyrkogård

Kvarter: Minneslunden Lovö

Hemort: Lovö församling

Zetterström, Holger (Ex-mans farbror)

Född: 1912-09-25

Avliden: 1987-05-08

Gravsatt: 1987-06-06

Lovö Skogskyrkogård

Kvarter: Minneslunden Lovö

Hemort: Lovö

Demke, Carl Alfred Mauritz (Morfar)  

Född: 1894-02-16

Avliden: 1951-11-03

Gravsatt: 1951-11-11

Skogskyrkogården

Kvarter: 34K

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Demke, Olga Ingrietta, (Mormor)

Född: 1894-05-21

Avliden: 1973-01-02

Gravsatt: 1973-01-25

Råcksta begravningsplats

Kvarter: 06RE

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Wagnert, Ingrid Birgit Maria (Moster)

Född: 1917-08-16

Avliden: 1972-01-29

Gravsatt: 1972-04-20

Tomtberga kyrkogård

Kvarter: Kvarter E

Hemort: Huddinge

Gravplats: 3053

Gravplatsnummer: TBE 3053

Wagnert, Frans Erik (Mosters man)

Född: 1913-06-22

Avliden: 1970-06-23

Gravsatt: 1970-07-10

Wagnert, Karl Erik (Kusin)

Född:1949-01-17

Avliden: 1951-02-01

Gravsatt: 1951-02-04

Ahlberg, Maj-Gret Berit Violette (Moster)

Född: 1927-03-04

Avliden: 2001-05-10

Gravsatt: 2001-06-27

Råcksta begravningsplats

Kvarter: 10

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Ahlberg, Folke Birger (Mosters man)

Född: 1931-09-06

Avliden: 2012-10-01

Gravsatt: 2013-10-02

Råcksta begravningsplats

Kvarter: 10

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Jonsson, Ulla Barbro Henrietta, (Moster)

Född: 1928-12-02

Avliden: 2002-10-17

Gravsatt: 2002-12-18

Råcksta begravningsplats

Kvarter: 04RE

Hemort: Kista

Gravplats: 00375

Gravplatsnummer: 4104RE 00375

Jonsson, Karl Axel (Mosters man)

Född: 1925-05-01

Avliden: 1967-10-24

Gravsatt: 1967-11-14

Jonsson, Karl Håkan, (Kusin)

Född: 1950-05-09

Avliden: 2021-07-10

Gravsatt: 2021-08-18

Kalmar Kyrkogård

Kvarter: Kalmar minneslund

Hemort: Kalmar-Yttergrans församling

Jonsson, Ann Cecilia, (Kusins fru)

Född: 1949-12-27

Avliden: 2021-03-26

Gravsatt: 2021-05-11

Kalmar Kyrkogård

Kvarter: Kalmar minneslund

Hemort: Kalmar-Yttergrans församling

Demke, Mona Ann-Mari, (Moster)

Född: 1937-12-24

Avliden: 2006-03-20

Gravsatt: 2006-05-22

Österhaninge begravningsplats

Kvarter: -

Hemort: Österhaninge

Gravplats: 5708

Gravplatsnummer: ÖHB- 5708

Sundin, Erik Gustaf (Mosters man)

Född: 1930-05-31

Avliden: 2006-03-20

Gravsatt: 2006-05-22

Sundin, Kent Gustav (Kusin)

Född: 1958-11-07

Avliden: 2006-08-16

Gravsatt: 2006-09-25

Frisk,  Axel Erik, (Brors mormors kusins man)

Född: 1913-10-30

Avliden: 1983-04-29

Gravsatt: 1983-06-03

Västberga begravningsplats

Kvarter: F-U

Gravrätten har återgått till upplåtaren

Frisk, Elsa Maria (Brors mormors kusin)

Född: 1908-01-14

Avliden: 1985-03-06

Gravsatt: 1985-05-10

Skogskyrkogården

Kvarter: Minneslund

Hemort:

Inte ett jävla öre, evig väntan på bostadstillägget

Kristina Nyman, 78 år ansökte om bostadstillägg i februari, efter att hennes sambo Björn gick bort. I dagarna fick hon ett brev från Pensionsmyndigheten. Jag trodde att det var beslutet om bostadstillägg. Men det var det inte. Jag gick nästan i taket när jag öppnade, säger hon.

Bostadstillägget på uppskattningsvis 3 900 kronor hade kommit väl till pass. Men trots att Kristina Nyman skickade in ansökan redan i början februari, så har hon inte fått något besked.

I maj fick hon istället ett helt annat brev om bostadstillägget.

Jag trodde det var beskedet som kommit, men jag gick ju nästan i taket när jag öppnade, säger hon.

I brevet står det istället att hon ska höra av sig i augusti om de inte har kommit igång med hennes ansökan då.

Det innebär ju att de inte ens påbörjat min ansökan ännu, säger hon.

Under tiden rinner sparpengarna ut. Efter att Björn gick bort i slutet av 2025 har hon fått ett arv på strax över 100 000 kronor. Nu får sparpengarna gå till hyran.

Jag tar ut säkert 6 000 eller 7 000 kronor i månaden från sparpengarna för att betala mat och hyra och andra viktiga utgifter, säger hon.

Hennes samlade pension från Pensionsmyndigheten och tjänstepensionsförvaltarna Alecta och Folksam landar på 14 986 kronor. De pengarna ska räcka till fler utgifter än tidigare eftersom hon nu är ensam i hushållet.

Enligt Pensionsmyndighetens prognos på hemsidan ska hon ha rätt till 3 900 kronor i månaden i bostadstillägg. Uträkningen bygger på hennes nuvarande allmänna pension, hennes civilstånd, och hur mycket pengar hon har på banken. Har man över 100 000 kronor sparade sänks nämligen bostadstillägget. Maxbeloppet är nästan dubbelt så stort som det som Kristina nu väntar på.

Men ännu så länge har jag inte fått ett enda korvöre, säger hon.

Istället får hon alltså höra av sig efter sommaren om de ännu inte påbörjat hennes ärende innan dess.

Tyvärr har jag utgifter. När man är frisk och pigg i hjärnan så kostar det mer än när man är gammal och sjuk. Jag kör fortfarande bil och så vidare. Jag vill leva, men det verkar man inte få för Pensionsmyndigheten, säger hon.

Dessutom är det svårt att få kreditkort och lån som pensionär, vilket gör att de som väntar på bostadstillägg och inte har några sparpengar får det svårt, tror hon.

Särskilt när allt har blivit så dyrt. Det är synd om dem, säger hon.

Bostadstillägget tar lång tid att handläggas av flera skäl, berättar Sabina Masic på Pensionsmyndigheten.

Det kan handla om att ärenden behöver kompletteras, det är många uppgifter som krävs vid ansökan. De flesta ansökningar vi får in är ofullständiga och uppgifter behöver både kompletteras och kommuniceras, säger hon.

Men antalet handläggare är även begränsat.

Det kan också handla om att vi inte har kapacitet att hantera alla ärenden skyndsamt. På Pensionsmyndigheten gör vi allt för att hantera ärenden så fort som det bara går, säger hon.

För att påskynda sin process finns det flera åtgärder som man kan göra själv, som att ansöka via webben istället för på papper automatiseringsgraden är högre och vissa ansökningar då kan gå igenom automatiskt och därmed väldigt snabbt.

Men Sabina Masic nämner även tre andra tips:

Förbered alla uppgifter innan Du ansöker, läs på vad som behövs och fyll i alla uppgifter. En komplett och korrekt ansökan går mycket snabbare att hantera. Gör gärna en preliminärberäkning på vår hemsida för att se om Du kan få bostadstillägg innan Du ansöker. Och om man väntar på beslut och är i stort behov av utbetalning kan man alltid kontakta oss, säger hon.

Men handläggningstiderna för bostadstillägg är en utmaning för Pensionsmyndigheten, och är en av de saker som man försöker snabba på.

Pensionsmyndigheten jobbar löpande med att förbättra rutiner och effektivisera hanteringen, automatisera, utöka elektronisk inhämtning av uppgifter från andra aktörer, informera och därmed underlätta processen för den enskilde, säger hon.

Dessutom har man hört av sig till lagstiftarna för att diskutera hur man kan underlätta processen för pensionärerna.

Pensionsmyndigheten tittar på och för en sådan dialog om hur regelverket på olika sätt kan förenklas för att underlätta för den enskilde att ansöka om och leva med bostadstillägg. Pensionsmyndigheten har även ställt sig positiv till grundskyddsutredningen och välkomnat en översyn av ett mycket komplext regelverk. Ett mycket viktigt arbete som vi är med och bidrar i. 

Det låter som att berörda har fått ett brev där vi underrättar om risken för väsentlig försening. Det är något vi gör när vi ser att handläggningstiden kan bli längre än normalt, säger hon.

Det är något som Pensionsmyndigheten är tvungna att göra enligt 11§ förvaltningslagen (2017:900). Om ett beslut i ett ärende inte är fattat inom sex månader från det att myndigheten tog emot ansökan eller anmälan kan man begära att beslut i ärendet ska fattas, så kallad dröjsmålstalan enligt 12§ förvaltningslagen.

Det skulle kunna vara så att det är det man har tolkat som att man måste vänta i sex månader. Så är det verkligen inte. Man kan alltid ringa oss om sitt ärende, det är för våra pensionärer och pensionssparare vi finns till. Självklart ska man ringa oss om beslutet tar tid och man är i stort behov av pengar, säger Sabina Masic.

Som jag sa tidigare jobbar vi löpande med att förbättra våra rutiner. Den här inputen som vi nu har fått via dig är mycket värdefull för oss. Vi tar med oss det och tittar på om informationen i våra brev om underrättelse om väsentlig försening är utformad på ett sätt som inte är tydligt för de som får dem och om vi kan och behöver förbättra ytterligare, avslutar hon.