AI skulle effektivisera sjukvården och frigöra tid för läkarna. Men enligt läkaren Henrik Widegren har tekniken snarare blivit en besvikelse. Han beskriver felaktiga diagnoser, merarbete och AI-verktyg som inte sparar någon tid alls.
Jag är skeptisk eftersom AI ännu inte lyckats leverera något som hjälper mig i min kliniska vardag, skriver Henrik Widegren, öron-, näs- och halsläkare vid Skånes universitetssjukhus, i en gästkrönika i Dagens Medicin.
Vid en kongress presenterades ett AI-verktyg som med drygt 90% säkerhet kunde avgöra om förändringar på stämbanden var cancer.
Men enligt Widegren har en specialist redan samma träffsäkerhet. Han ifrågasätter därför nyttan med att köpa in tekniken.
Vid ett annat tillfälle granskade han ett EKG från en nyopererad patient. AI-systemet identifierade en avvikande hjärtrytm, men en hjärtspecialist konstaterade att bedömningen var felaktig.
Henrik Widegren beskriver också hur patienter allt oftare kommer till vården med AI-genererade diagnoser och behandlingsförslag.
Han måste då lägga tid på att förklara varför vissa behandlingar är olämpliga eller riskfyllda.
Inte heller AI som skriver journalanteckningar har imponerat.
Dock måste jag prata högt hela tiden när jag undersöker patienten (för annars vet inte pucken vad jag gör) och anteckningen som skapas är full av irrelevant information, vilket gör att jag måste lägga lika mycket tid på att redigera som jag sparade på att låta pucken skapa journalanteckningen, skriver han i Dagens Medicin.
Enligt Widegren har sjukvården investerat stora belopp i AI, samtidigt som budgetar på vissa håll minskats med hänvisning till förväntade effektiviseringar.
Han hävdar att produktivitetsvinsterna fortfarande uteblir, men redovisar ingen övergripande undersökning som styrker slutsatsen.
Om andra branscher finner AI lika värdelöst som vi så kommer snart en bubbla att spricka, skriver han i Dagens Medicin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar