Blödningsrisken efter hjärtinfarkt har nästan fördubblats

Behandlingen av hjärtinfarkt har blivit betydligt bättre. Men samtidigt som risken för nya allvarliga hjärt/kärlhändelser har minskat kraftigt har en annan komplikation blivit vanligare. En ny svensk studie visar att risken för blödningar som kräver sjukhusvård nästan har fördubblats.

Våra resultat understryker vikten av att anpassa blodproppsförebyggande behandling efter den enskilda patientens riskprofil, säger hjärtläkaren Robin Hofmann på Karolinska Institutets hemsida.

För den som drabbas av en hjärtinfarkt har möjligheterna att undvika nya allvarliga hjärt/kärlhändelser förbättrats avsevärt under de senaste decennierna.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur risken för olika komplikationer förändrats bland patienter som fått blodproppsförebyggande behandling efter en hjärtinfarkt.

Resultaten visar att allt fler drabbas av blödningar som är så allvarliga att de behöver vårdas på sjukhus.

Studien bygger på uppgifter från det svenska kvalitetsregistret Swedeheart och omfattar patienter som skrivits ut från sjukhus efter en akut hjärtinfarkt mellan 1999 och 2020.

Forskarna följde patienterna under det första året efter sjukhusvistelsen.

I början av undersökningsperioden behövde 2,4% sjukhusvård på grund av en blödning. Mot slutet hade andelen ökat till 4,5%.

Samtidigt sjönk förekomsten av allvarliga hjärt-kärlhändelser, däribland nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall, från 20,1% till 9,4%.

Enligt forskarna var mag- och tarmkanalen den vanligaste platsen för de allvarliga blödningarna.

De flesta uppstod i den övre delen av mag-tarmkanalen, exempelvis i magsäcken, matstrupen eller tolvfingertarmen.

Vi såg att blödningar från övre mag- och tarmkanalen var den vanligaste typen av blödning som ledde till sjukhusvård efter hjärtinfarkt. Samtidigt minskade de ischemiska komplikationerna, vilket visar hur behandlingslandskapet har förändrats över tid, säger Jonatan Wärme, doktorand vid Karolinska Institutet.

Under de drygt 20 år som undersökningen omfattar har vården av hjärtinfarktpatienter förändrats på flera sätt.

Fler får i dag behandling genom ingrepp i hjärtats kranskärl. Samtidigt har användningen av olika blodproppshämmande läkemedel ökat.

Läkemedlen minskar risken för att nya blodproppar bildas, men kan också göra patienterna mer känsliga för blödningar.

Forskarna bedömer att förändringarna i behandlingen kan vara en bidragande förklaring till den ökade blödningsrisken.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology, visar enligt forskarna hur viktigt det är att väga nyttan av behandlingen mot risken för komplikationer.

Robin Hofmann, som är överläkare vid Södersjukhusets kardiologklinik och ansvarig forskare vid Karolinska Institutet, betonar behovet av individuella bedömningar.

Våra resultat understryker vikten av att anpassa blodproppsförebyggande behandling efter den enskilda patientens riskprofil och att överväga åtgärder som kan skydda mag- och tarmkanalen, säger han.

Förhoppningen är att resultaten ska bidra till behandlingar som både skyddar mot nya hjärtinfarkter och minskar risken för allvarliga blödningar.