Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället. Två Lundaforskare beskriver baksidan av digitalisering för de grupper som hamnar utanför.
Bankid presenteras av banker och myndigheter som enkelt och säkert. Men för en betydande grupp äldre är det något man känner sig tvingad att använda, inte något man väljer, skriver Dagens Nyheter.
Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har intervjuat 22 personer med en genomsnittlig ålder på 81 år om deras förhållande till bankid.
Bankid beskrivs ofta som enkelt och säkert. Men för många äldre är det någonting man känner sig tvingad att använda för att fungera som medborgare, säger hon.
Studien pekar på två grupper: de som känner sig trygga med tekniken och de som upplever den som komplicerad och riskfylld. Den sistnämnda gruppen är rädd för bedrägerier och upplever att säkerhetsansvaret har skjutits från banken till dem själva.
En del väljer bort bank-id helt. Andra skriver ner koden på lappar, vilket i sin tur ökar riskerna. Och många är beroende av vad forskarna kallar “varma experter”, barn, barnbarn eller vänner som hjälper till att navigera de digitala systemen, skriver Forskning.se.
Man skulle vilja se lite större ödmjukhet hos bankerna. Generösare öppettider på kontoren och att bevara de analoga vägarna vore bra, säger Hammarlin.
Moa Petersen, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet, har undersökt en annan sida av samma problem: rörelsen mot ett kontantlöst samhälle.
Hennes forskargrupp intervjuade 35 personer, varav 22 var helt beroende av kontanter. Det rör sig om människor i ekonomisk och social utsatthet som av olika skäl hamnat utanför de digitala betalsystemen, skriver Riksdagen.
Det som slår oss är hur djup uppgivenheten är. Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället på samma villkor som andra, säger Petersen.
Att åka buss, betala en räkning eller betala ett läkarbesök, saker som för de flesta görs på sekunder i telefonen, kräver för den här gruppen fysiska förflyttningar, köande och anpassning till öppettider.
Frågan om vem som bestämt att Sverige ska bli kontantlöst har inget tydligt svar. Det har aldrig funnits något politiskt beslut. Utvecklingen har i stället lämnats åt marknadens logik, och digitaliseringen har betraktats som något närmast oundvikligt och odelat positivt.
Det har aldrig funnits något uttalat politiskt mål att Sverige ska bli kontantlöst. Utvecklingen har i stort lämnats åt marknaden, säger Moa Petersen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar