Fyra eller fem semesterresor om året och en ny sportbil på uppfarten. Sarah och Geoff Moorhouse har bestämt sig för att använda pengarna medan de fortfarande kan njuta av dem. Även i Sverige säger en majoritet av pensionärerna att de i första hand vill leva upp pengarna medan de kan.
Sarah Moorhouse, 64 år, och maken Geoff bor i Yorkshire Dales i England. Som pensionärer har de valt att lägga pengar på sådant de vill göra nu, i stället för att försöka bygga upp ett så stort arv som möjligt.
De reser fyra eller fem gånger om året, bland annat till Skottland, Cambridgeshire och Lake District. Nyligen bytte de också sin äldre sportbil, en Sunbeam Alpine, mot en nyare Mazda MX-5.
Sarah Moorhouse säger till BBC att hon ser livet som en enda chans och därför vill använda pengarna till resor och sådant paret tycker om.
Fenomenet brukar kallas SKIing, en förkortning av det engelska uttrycket ”spending the kids’ inheritance”, ungefär att spendera barnens arv.
Uttrycket syftar på pensionärer som väljer att använda mer av sina pengar själva i stället för att försöka lämna så mycket som möjligt till nästa generation.
För Sarah Moorhouse har åldern påverkat hur hon ser på pengarna. Hon berättar för BBC att hon går på begravningar för människor hon känner och att det har gjort henne mer medveten om att livet är begränsat.
Dottern Poppy är införstådd med föräldrarnas val. Hon säger till BBC att hon inte förväntar sig pengar efter dem och hellre ser att de använder pengarna till sådant de vill göra.
Det brittiska uttrycket må vara obekant för många svenskar. Inställningen är desto vanligare.
I en Sifoundersökning som gjordes på uppdrag av SBAB i mars svarade 52% av drygt 1 000 pensionärer att de i första hand vill leva upp sina pengar medan de kan.
45% uppgav samtidigt att de vill lämna pengar efter sig om de har möjlighet. Bland dem är det vanligaste skälet att hjälpa barn och barnbarn. Det svarade 66%.
Synen på arvet kan också skilja sig mellan generationerna. Vuxna barn kan räkna med att få del av ett arv samtidigt som föräldrarna har andra planer för pengarna.
Det finns svenska pensionärer som gör samma prioritering. När tidningen Senioren frågade läsare om de sparar till barnen eller använder pengarna själva svarade Lars Rosengren, 66 år, att han och hans fru inte har något mål för hur mycket barnen ska få i arv.
Barnen har bra jobb och egna inkomster. Det som sannolikt blir kvar efter föräldrarna är bostaden.
Han berättar att paret hellre använder sparpengarna till resor och annat roligt än sätter av en bestämd summa till barnens framtida arv.
Även Aina Andersson, 72 år, berättar i samma artikel att hon och maken använder sina pengar i stället för att spara särskilt för barnens skull. Barnen har fått ekonomisk hjälp tidigare men är nu etablerade och klarar sig själva.
Irene Olausson, 66 år, resonerar på liknande sätt. Hon vill inte hålla igen på sin egen konsumtion för att barnen ska få ett större arv.
Trots viljan att använda mer av pengarna under pensionen väntas mycket stora värden gå vidare till nästa generation.
SBAB hänvisar till en analys från Mäklarsamfundet som uppskattar att bostadsförmögenheter värda omkring 1 790 miljarder kronor kan föras över mellan generationer under de kommande 20 åren. Bakgrunden är bland annat de stora värdeökningarna på bostäder som många i 40-talistgenerationen har varit med om.
Men den som ärver efter sina föräldrar kan själv ha hunnit bli pensionär.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, pekar på att ett barn kan vara i 60-årsåldern när arvet kommer. Den som vill hjälpa familjen ekonomiskt kan därför fundera på om pengarna gör större nytta tidigare, exempelvis när ett barnbarn ska köpa bostad.
För den som ger större summor till barn eller barnbarn är det viktigt att dokumentera vad som gäller. En gåva till en bröstarvinge räknas som huvudregel som förskott på arv om inget annat har bestämts.
Att använda sparpengarna under pensionen betyder heller inte att nästa generation blir utan tillgångar. Bostaden är ett tydligt exempel. Lars Rosengren räknar med att den sannolikt kommer att finnas kvar efter honom och hans fru även om paret använder sparpengar till resor och annat de vill göra.
SBAB undersökning visar samma dubbla inställning. 52% vill i första hand leva upp pengarna medan de kan, men 45% vill samtidigt lämna pengar efter sig om de har möjlighet.
För Sarah och Geoff Moorhouse betyder prioriteringen fyra eller fem resor om året och en nyare sportbil. För Lars Rosengren och hans fru handlar det bland annat om att fortsätta resa.
Det brittiska uttrycket SKIing sätter ett namn på ett val som även många svenska pensionärer tycks göra: pengarna ska inte bara räcka till ett framtida arv. De ska också kunna användas medan livet pågår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar