Lungkollaps, pneumothorax

Vid en lungkollaps har det kommit in luft i lungsäcken, som omger lungan. Då faller själva lungan ihop helt eller delvis och Du får svårt att andas. En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv. En större lungkollaps behandlas på sjukhus.

Lungkollaps kallas också för pneumothorax.

Vid en lungkollaps kan Du ha ett eller flera av följande symtom:

Det gör ont i bröstkorgen när du andas

Smärtan kommer plötsligt, men kan minska efter en tid

Det känns tungt att andas

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om Du tror att Du eller Ditt barn har en lungkollaps. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ring genast 112 om Du eller Ditt barn har smärta i bröstet som inte går över eller mycket svårt att andas.

Läkaren lyssnar på Dina eller barnets lungor med ett stetoskop. Läkaren ställer diagnos efter att ha gjort en lungröntgen.

En mindre lungkollaps läker ofta av sig själv.

Luften behöver sugas ut ur lungsäcken om läkaren bedömer att lungkollapsen inte kommer att läka av sig själv. Det görs genom en liten slang i lungsäcken. Slangen är kopplad till en ventil som sitter på utsidan av bröstkorgen. När Du andas som vanligt sugs luften i lungsäcken ut.

Du får bedövning i huden när slangen och ventilen sätts på bröstkorgen. Det känns oftast inte så mycket att ha slangen i kroppen.

Du kan lämna sjukhuset samma dag som behandlingen gjordes. Du har kvar slangen och ventilen i kroppen. Du får komma tillbaka efter några dagar för att undersökas med lungröntgen. Läkaren tar bort ventilen och slangen om lungorna fungerar som de ska.

En mer större lungkollaps kan behöva behandlas med en lite grövre slang som kopplas till en särskild sugmaskin. Maskinen suger ut luften och håller lungan utspänd tills lungan har läkt. Med denna behandling får Du stanna kvar på sjukhuset i några dagar, tills läkaren ser att lungan kan hållas utspänd av sig själv.  

Det kan behövas en operation om behandlingen inte hjälper, eller om Du får lungkollaps flera gånger.

De allra flesta som får behandling blir helt återställda.

Lungorna sitter i lungsäckarna i bröstkorgen. För att lungorna ska hållas utspända finns ett visst undertryck i lungsäcken. Lufttrycket i lungsäcken förändras om det går hål på lungan eller lungsäcken. Då faller lungan helt eller delvis ihop.

En lungkollaps kan bero på många olika saker. Det är inte alltid säkert att det går att få veta vad det beror på. Det kan bero på en skada i bröstkorgen, t ex om Du har brutit ett revben. Lungan kan också kollapsa om en lungblåsa brister. 

Lungkollaps förekommer främst hos yngre personer som idrottar, personer som röker, hos långa smala personer och hos personer som är äldre än 70 år.

Rökning ökar risken för en lungkollaps. Det finns många fördelar med att sluta röka. 

Du som en gång har fått en lungkollaps har en ökad risk för att få en ny.

När en lunga faller ihop kan det hända att luften som har kommit in i lungsäcken inte kommer ut. Det kan leda till att även den andra lungan faller ihop. Det är mycket ovanligt att båda lungorna kollapsar. Det är livshotande, men om Du får snabb behandling blir Du bra igen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att Ni förstår informationen Di får av vårdpersonalen.