KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Sjukdomen KOL påverkar lungorna och luftvägarna. Det kan göra att Du får svårare att andas och orkar mindre än förut. Det kan också påverka kroppen på andra sätt. Du kan inte bli helt frisk från KOL, men det går att göra mycket för att lindra och bromsa besvären.

Många som har symtom dröjer med att söka vård. En vanlig orsak är om man röker eller har rökt och tycker att det känns pinsamt. Men att få diagnosen tidigt ökar möjligheten att Du kan fortsätta leva ungefär som förut. Då kan Du få hjälp att må så bra som möjligt.

KOL kan ha andra orsaker än rökning.

Att ha KOL kan påminna om astma. Men symtomen kommer långsammare, och under många år. Det är lätt att vänja sig vid symtomen så att man inte märker att man är sjuk.

Vid KOL är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

Du har svårt att andas och blir lätt andfådd

Du känner Dig trött och orkar mindre än förut

Du behöver allt oftare hosta upp slem

Du får ofta infektion i luftvägarna, t ex förkylningar

KOL delas in i stadier efter lungvolymen, alltså hur mycket luft Du kan andas in i och ut ur lungorna. 

Du kan ha KOL i något av följande stadier:

Lindrig KOL

Måttlig KOL

Svår KOL

Mycket svår KOL

Hur Du mår kan skilja sig mycket jämfört med en annan person som har KOL i samma stadium som Du. Man kan påverkas olika mycket av sjukdomen, eller ha olika symtom.

Du kan ha perioder när Du mår sämre än Du brukar göra. Det är vanligast om sjukdomen inte är tillräckligt behandlad. Du kan få en sådan period om Du t ex blir förkyld eller får någon annan infektion i luftvägarna. Perioderna när man mår sämre kallas exacerbationer.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

Du röker eller har rökt och vill veta om Du har KOL, eller riskerar att få KOL

Du har symtom på KOL

Du har KOL och får en luftvägsinfektion, t ex en förkylning

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har KOL och får svårt att andas trots behandling hemma. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Oftast räcker det att berätta om symtomen för att läkaren ska ana att de beror på KOL. Men Du behöver ändå bli undersökt på flera sätt.

Du kan få blåsa i en apparat som mäter hur mycket luft Du kan andas ut och hur snabbt Du kan andas ut luften. Undersökningen kallas spirometri.

Du kan få göra en spirometri även om Du inte har symtom, men Du eller läkaren ändå tror att Du kan ha KOL.

Ett gångtest innebär att Du går så långt Du kan under sex minuter. Det är för att se vad Du orkar och hur symtomen påverkar Din tillvaro.

Du får fylla i ett formulär om hur symtomen påverkar Din tillvaro.

Läkaren undersöker Dig också för att se om Du har någon annan sjukdom. 

Här är exempel på undersökningar:

Kroppsundersökning. Det kan t ex innebära att läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna. Ditt blodtryck mäts och Du kan behöva lämna blodprov

EKG visar hur hjärtat fungerar

Lungröntgen kan visa om Du har t ex lungcancer

Det går inte att bli av med KOL, eller att läka de skador som redan har uppstått. Men det går att göra mycket för att bromsa och lindra sjukdomen. Det mesta är sådant som Du kan göra själv.

På många vårdcentraler och sjukhus finns speciella KOL-mottagningar. Där brukar det finnas en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator. De hjälper och stöttar på olika vis. Du kan också få behandling med läkemedel som lindrar om Du har besvär.

En viktig del av behandlingen är att Du får lära Dig mer om KOL. Det är vanligt att KOL-mottagningen ordnar med utbildning och rehabilitering i grupp.

Du får råd om hur Du kan leva så bra som möjligt med KOL, och kan prata med andra som är i en liknande situation som Du. Det kan handla om att sluta röka, komma igång med träning och att få i sig tillräcklig med näring.

Du har också rätt att få en individuell behandlingsplan, som bland annat innehåller följande:

Tips, råd och information om hur Du kan må bättre

Vad Du ska göra om Du börjar må sämre

Vem Du kan kontakta om Du behöver

Du behöver få regelbundna uppföljningar. Det är för att se hur Du mår och om Din behandlingsplan behöver ändras. Under perioder då Du mår sämre behöver Du ha tätare kontakt med KOL-mottagningen.

Det kan vara olika hur uppföljningen görs. Ibland behöver Du komma till mottagningen. Ibland kan det räcka att läkaren eller sjuksköterskan kontaktar Dig på telefon eller annat sätt. Det beror på hur Du mår.

Vid uppföljningen kan Du få göra en eller flera av följande saker:

Berätta hur Du mår

Du får berätta och fylla i formulär om hur Du mår och hur Du tycker vardagen fungerar

Du får väga Dig och mäta Dig. Om Du har gått ner i vikt kan Du få råd och stöd om vad Du kan göra för att få i Dig mer energi. Om Du har blivit kortare, kan det bero på benskörhet som Du behöver behandling för.

Du kan berätta om hur det går att göra de saker du själv kan påverka för att må bättre. Om Du försöker att sluta röka kan Du passa på att fråga om mer råd, stöd eller läkemedel för att vänja Dig av med rökningen.

Om Du får läkemedel mot KOL får Du berätta hur Du tycker att de fungerar. Läkaren eller sjuksköterskan kan vilja se att Du gör på rätt sätt om Du använder inhalator, så att Du får i Dig de läkemedel Du behöver. Du kan också behöva bli undersökt med spirometri för att se att läkemedlen hjälper.

Det är vanligt att inte ha några besvär. Då behöver Du inte ta något läkemedel alls mot KOL.

Om Du har besvär finns läkemedel som lindrar. Med hjälp av läkemedel går det också att minska antalet perioder när Du mår sämre, och att förkorta sådana perioder.

Det är viktigt att Du kommer på regelbundna uppföljningar för att berätta hur Du mår om Du får något läkemedel mot KOL.

Följande typer av läkemedel kan användas mot KOL:

Luftrörsvidgande läkemedel

Kortison

Läkemedel mot besvär med slem

Syrgas

Det finns läkemedel som Du andas in genom munnen, med en så kallad inhalator. Läkemedlen får musklerna i luftrören att slappna av så att de vidgas. Då blir det lättare att andas. Läkemedlen hjälper också mot hosta och slem och gör att lungorna fungerar bättre. Du ska använda läkemedlen varje dag.

Det finns olika läkemedel för att vidga luftrören. Prata med läkaren om vad som blir bäst för Dig.

Det finns olika typer av inhalatorer och det är viktigt att Du får prova ut den typ som passar Dig, och att Du får lära dDg hur den fungerar.

En del behöver andas in läkemedel med kortison för att dämpa inflammationen i luftvägarna. Det minskar risken för perioder när Du mår sämre. Om Du behöver kortison, får Du det tillsammans med luftrörsvidgande läkemedel.

Kortison i tablettform kan förkorta perioderna när Du mår sämre. Men behandlingen kan Du bara få en begränsad tid. Det är för att Du ska slippa svåra biverkningar.

Läkemedel med det verksamma ämnet roflumilast kan lindra om Du har svår KOL med mycket besvär av slem.

En del kan få läkemedel med det verksamma ämnet acetylcystein mot slem men det är oklart om det faktiskt hjälper.

Du kan behöva behandling med syrgas på sjukhus om du tillfälligt blir sämre och behöver få mer syre. Behandlingen hjälper inte mot andfåddhet.

Du kan behöva behandling med syrgas hemma om Du lämnar blodprov som visar att Du har syrebrist hela tiden. Men då är det viktigt att Du inte röker, eftersom behandlingen innebär en brandrisk.

Vid KOL är de mindre luftvägarna påverkade. Det gör att det blir svårare att andas in och ut.

Luften Du andas transporteras genom luftvägarna. Luftvägarna förgrenas i allt mindre luftrör och når till sist lungblåsorna. Från lungblåsorna passerar luftens syre ut i blodet. Och från blodet passerar koldioxid till lungblåsorna och vidare uppåt genom luftvägarna, så att Du kan andas ut.

Vid KOL har det uppstått en inflammation i lungornas minsta luftrör, och i lungblåsorna. 

Så här påverkas Du:

Det bildas slem i luftvägarna som gör att Du måste hosta

Luftrören drar ihop sig så att det blir svårare att få ut luften från lungblåsorna

Vid obehandlad KOL i senare stadier kan Du får fler besvär. Inflammationen kan orsaka lungemfysem. Då har lungblåsorna skadats så att Du får otillräckligt med syre i blodet, och det blir svårare att andas ut luften.

Det är inte säkert att Du får så stora besvär av KOL. Men det är också vanligt att påverkas på olika sätt av sjukdomen. Att hosta och ha svårt att andas tar mycket av kroppens energi. 

Det kan göra att Du får ett eller flera av följande besvär:

Du kan minska i vikt

Du kan få ont

Du kan känna oro och bli nedstämd

Du kan få besvär med att läcka urin eller avföring

Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, men Du kan få KOL även om Du inte har rökt.

I tobaksrökning finns en mängd giftiga ämnen. Ämnena kan orsaka en inflammation som gör att Du får KOL.

En del har en ärftligt ökad risk att få KOL. Då har man en brist på ett ämne i blodet som kallas alfa-1-antitrypsin. Ämnet skyddar kroppens vävnader från att brytas ner av andra ämnen som kroppen tillverkar för att ta hand om t ex bakterier.

Du kan få KOL om Du vistats mycket i rökiga miljöer, eller har arbetat i en miljö där Du har utsatts för mycket damm eller vissa kemikalier.

Risken att få KOL kan vara högre om Du t ex har astma. Även åldern har betydelse. Ju äldre Du är, desto mer påverkar det hur lungorna fungerar.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en allvarlig sjukdom. Att lära sig mer om KOL kan göra att det känns lättare. Det kan också hjälpa Dig att vara ett stöd för den som har KOL, om Du vill vara det.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Du kan få en fast vårdkontakt om Du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna Din vård.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.