73% av vilda djurarter borta

Hela 73% av alla vilda djurarter har utrotats från jorden de senaste 50 åren, visar en alarmerande WWF-rapport, det här hotar nu mänskligheten.

WWF slår larm om att det krävs ”en massiv insats om vi ska stoppa förlusten av natur innan det är för sent”. Den senaste rapporten om jordens djurarter och nedbrytningen av naturen är dyster.

Det här utgör ett allvarligt hot mot livet på jorden, säger Karoline Andaur, generalsekreterare på WWF World Nature Fund, till norska VG.

Generalsekreterare Karoline Andaur på WWF World Wildlife Fund

Karoline Andaur vill samtidigt vara optimistisk, och tillägger att om naturen ges en god chans så kan den återhämta sig snabbt. Underförstått menar hon också alla hotade djurarter.

Mycket av miljöförstörelsen och klimatförändringarna ligger människan till last. Överexploatering av jordens resurser, utsläpp i atmosfär och världshav, ohållbar livsmedelsproduktion och en miljöförstörande energiproduktion är bara några av de förödande aktiviteter som pågår.

Experter har varnat om detta sedan 1970- och 80-talen. Ändå har det bara fortsatt. Har vi råd med mer?

Här kommer några skrämmande exempel som tas upp i WWF-rapporten och som påverkar både människor och vilda djurarter.

Under det senaste århundradet har skogsbränder återkommande härjat i västra Nordamerika, vilket har gjort att skogens växtlighet har blivit tätare.

Klimatförändringarna bidrog i slutet av 1900-talet till torka som slog ut många träd och växter, vilket gjort att ett flertal djurarter dött ut.

Träden som överlevt har blivit och mottagligare för angrepp från insekter, bland annat tallbarksborren som spridit sig i takt med att klimatet blivit varmare.

Insekterna har spridit sig norrut och högre upp i bergen, vilket gjort att 3,8 miljarder träd försvunnit. Det här har skapat förutsättningar för kraftigare bränder som har förändrat ekosystemet så mycket att det nu anses oåterkalleligt.

Bränderna på USAs västkust har eskalerat och täcker nu flera tusen hektar åt gånger

Skogsbränder är både vanligare och intensivare i dag, vilket påverkar större områden än på många århundraden. Risken är överhängande att skogarna dör ut och ersätts av buskage och savanner som inte kan binda kol, effekten blir att det skyndar på klimatförändringarna.

Riskerna ökar att rekreationsområden med kapacitet till kollagring och rent vatten förloras för alltid. Brandsäsonger blir längre och extremare över hela världen, ett resultat av klimatförändringar och rubbade ekosystem.

Vid 3 graders uppvärmning ökar sannolikheten för att klimatrelaterade händelser får kaskadeffekter runt om på jorden med följden ökade livsmedelspriser, flyktingströmmar och brist på mat och vatten, skriver The Guardian. Det blir en situation som påverkar både djurarter och människan.

Korallrev står inför en ökande risk att kollapsa på grund av återkommande korallblekning, som orsakas av stigande havstemperaturer. Det är en pågående process som minskar både korallernas och det marina livets mångfald.

När de känsliga korallerna utsätts för för höga temperaturer blir algen som lever i korallen stressad och lämnar själva koralldjuret. Det är så den förlorar sin färg och riskerar att svälta ihjäl när algen försvunnit.

Korallernas tålighet försvagas ytterligare av föroreningar, överfiske och annan skada på reven. Stora barriärrevet har återhämtat sig tidigare, men det som sker nu får betydligt större spridning och dessutom i snabbare takt än någonsin tidigare. Det blir betydligt svårare för livet på havsbottnen att återhämta sig.

Enligt IPCCs prognoser kan mellan 70 och 90% av världens korallrev dö ut vid en global uppvärmning på 1,5°C. Nyare forskning tyder dock på att förlusterna kan bli större än så. Detta skulle påverka cirka 330 miljoner människor som är direkt beroende av reven för skydd mot stormar, mat och försörjning.

Den snabba urbana expansionen i Chennai, Indien, har lett till att 85% av befintliga våtmarker försvunnit.

Det har drastiskt minskat våtmarkernas förmåga att reglera översvämningar, lagra vatten och fylla på grundvatten. Som ett resultat har befolkningen blivit sårbar för torka och översvämningar, som förvärras av pågående klimatförändringar.

Under torkan 2019 sinade den indiska stadens vattenreservoar och grundvattennivåerna sjönk, det här gjorde att 11,2 miljoner människor blev beroende av vattenimport.

Förlusten av ekosystem med en stor variation djurarter kopplat till förlorade våtmarker har bidragit till de återkommande extremväder. Indiska myndigheter har nu börjat återställa våtmarkerna för att skydda staden.

Amazonas regnskog, som hyser över tio procent av jordens biologiska mångfald, spelar en avgörande roll för planetens ekosystem och klimat. Den lagrar 250–300 miljarder ton kol, vilket motsvarar 15–20 års globala växthusgasutsläpp.

Omkring 47 miljoner människor, inklusive 2,2 miljoner inhemska invånare, är beroende av regnskogen för sina liv och kulturer.

Två tredjedelar av alla djurarter på jorden har på olika sätt utrotats

Tyvärr hotas denna livsviktiga resurs av avskogning och klimatförändringar, som försvagar ekosystemets motståndskraft. Forskning indikerar att en vändpunkt kan inträffa om 20–25% av regnskogen förstörs, vilket är oroande med tanke på att 14–17% redan försvunnit.

En av huvudorsakerna till att djurarter utrotas i dag är att människan omvandlar naturliga skogsområden, gräsmarker och våtmarker till jordbruksmark.

Om den skrämmande trenden fortsätter i samma brutala hastighet kan upp till 47% av Amazonas regnskog drabbas.

Det skulle få än mer katastrofala globala konsekvenser.