Al Pacino ansågs för sopig för "Gudfadern"

Att en skådespelare som Al Pacino kan vara kass verkar osannolikt. Hans ikonstatus är lika orubblig som självklar. Många av oss tycker dessutom att “Gudfadern” är en av de bästa filmerna som gjorts. Vad hände egentligen?

Tänk om Al Pacino hade petats från rollen som Michael Corleone, då hade Gudfadern kanske inte funnits eller blivit helt annorlunda.

Den prisbelönta Gudfadern bygger på Mario Puzos bok med samma namn. Historien är tidlös och berättad på ett så trovärdigt sätt att filmen skulle komma att bli en naturlig uppföljare, dessutom en av filmhistoriens bästa verk.

Al Pacino hade spelat i en handfull filmer i slutet på 1960-talet och början av 1970-talet utan att lämna större avtryck.

Det var ingen självklarhet att han skulle få rollen som Michael Corleone. Enligt tidningen Moviezine ville filmbolaget först inte ge honom rollen. Dessutom var han kort till växten med ett ovårdat yttre; han gick helt enkelt inte hem.

Filmregissören Francis Ford Coppola stod på sig eftersom han förstod att Pacino hade det där extra, som han själv drogs till.

Han ansågs för kort och för ovårdad. Så vi klippte honom, vi klädde honom lite mer propert, och sen fick han kritik för att vara för stilig, att han förlorade sin naturliga appeal.

Jag förstod att de helt enkelt inte ville ha Al, oavsett hur han såg ut, har Francis Coppola uttalat sig, som lagt ut en av Pacinos ursprungliga auditions för Gudfadern på Youtube.

Drygt en vecka in i filminspelningen fick Pacino nästan sparken av filmteamet eftersom hans skådespelarprestationer inte höll nivån. Francis Ford Coppola, som kämpat för honom, tyckte sedan att han inte passade för rollen, skriver Gamereactor.

Den i dag 84-årige Al Pacino avslöjar detta i sin nyligen utgivna självbiografi Sonny Boy, som den brittiska tidningen The Guardian tagit del av. Han berättar också att han inte var speciellt nöjd med sina insatser och befarade att han skulle petas. På något sätt blev han kvar, vilket vi kan vara tacksamma för i dag.

Gudfadern banade dessutom vägen för många andra roller i riktigt bra filmer, bland annat Scarface, där Pacino spelar en av sina största roller, en hårdför gangster i Chicago.

Berättelsen om Gudfadern bygger till stora delar på verkliga händelser som utspelade sig inom den amerikansk-italienska maffian i New York och New Jersey med en rad blodiga fejder.

Den organiserade brottsligheten spreds över USA under 1930-talet, bland annat till Las Vegas där delar av Gudfadern tar plats.

I romanen finns även många kopplingar till verkliga personer både från maffian och utanför. Johnny Fontane inspirerades av Frank Sinatra och karaktären Vito Corleone var en blandning av maffiabossarna Frank Costello och Carlo Gambino.

Mario Puzo var en amerikansk roman- och manusförfattare. Han skrev kriminalromaner om den italiensk-amerikanska- och sicilianska maffian, framför allt The Godfather (1969), som lade grunden för filmtriologin med samma namn, regisserad av Francis Ford Coppola .

Puzo fick en Oscar för bästa manus till den första delen av Gudfadern 1972 samt del två, inspelad 1974. Han skrev också originalmanus för Stålmannen 1978 samt uppföljaren 1980.

Maffian har alltid varit ett aktuellt ämne i Italien, eftersom den tycks oövervinnerlig. Kampen pågår fortfarande, med osäker utgång. Ett tema som alltid inspirerade Puzos berättelser.