Eskalerande handelskrig med tydliga inflationsrisker, mot en politik som mer eller mindre är en fortsättning på president Joe Bidens dagordning. USA-valet kan skicka ekonomiska svallvågor över världen.
Presidentkandidaternas, republikanen Donald Trump och demokraten Kamala Harris, respektive planer för USAs ekonomi är fortfarande otydliga.
Harris förslag har i många avseenden inte konkretiserats, och Trump har slängt ut väldigt många förslag som vi inte vet om han kommer att genomföra, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB.
Känt är att Trump vill behålla och utöka sin skatteomläggning från 2017, som bland annat innebär kraftigt nedsatt bolags- och inkomstskatt. Delar av den löper ut nästa år om kongressen inte förlänger den. Han vill exempelvis också skattebefria pensionärer.
I övrigt märks Trumps vilja att införa importtullar på 10–20% mot de flesta länder och över 60% för Kina.
Kopelman beskriver Trumps handelspolitik som “väldigt drastisk”. När handelskriget mot omvärlden inleddes under Trumps tid som president lindrades skadan av de sänkta skatterna, enligt henne.
Han går så långt den här gången att det är troligt att effekterna blir ännu värre nu. Det skadar ekonomin så mycket med handelskriget att det mer än uppväger för att man behåller låga skatter.
Höjer USA tullarna kommer omvärlden att svara.
Eftersom USA inte är lika utrikeshandelsberoende är ett sådant handelskrig antagligen mer skadligt för omvärlden än för USA, säger Kopelman.
Tullar skapar “uppåtrisker för inflationen” och kan försvåra för centralbanken Federal Reserve.
Om man börjar skada förtroendet för Feds inflationspolitik finns det risk att inflationsförväntningarna börjar stiga och då kommer räntorna att göra det också. Sammantaget är det en oroande agenda Trump har.
Harris i sin tur vill även hon behålla lägre skatter för stora delar av befolkningen, men höja bolagsskatten och skatten på kapitalinkomster.
Nyligen presenterade hon en rad plånboksförslag för att lätta inflationsbördan på hushållen: skattelättnader för föräldrar, stopp för överpriser i matbutikerna och sänkt kostnad för sjukvårdsförsäkring. Hon föreslog även subventioner för bostadsköpare och stimulanser för bostadsbyggande.
Vi väntar fortfarande på en sammanhållen ekonomisk agenda från Kamala Harris. Man får anta att hon i stora delar håller fast vid den valplattform som togs fram för Joe Biden. Men det ser ut som att tonvikten skiftar från grön industripolitik till hushållsekonomi, säger Kopelman.
Kommentarer
Skicka en kommentar