Kärlekens paradox är att jag bara kan behålla den i mitt liv genom att ge den vidare till andra. Det är genom att sträcka ut handen till en annan människa och dela med mig av det jag har som jag är kärleksfull mot mig själv. "Det är genom att ge som man får, genom att trösta som man blir tröstad och genom att förlåta som man själv blir förlåten", sa munken Franciskus.
Vem vill jag sträcka ut handen till idag?
Min älskade son men tyvärr lär jag nog aldrig mer få träffa honom
SvaraRadera