Under de senaste två decennierna har antalet personer som har rätt till färdtjänst i Sverige minskat avsevärt.
I takt med att vår medvetenhet kring tillgänglighet och inkluderande växer, framträder en oroande trend om att allt fler personer ser sina rättigheter till färdtjänst ifrågasatta eller till och med helt avvisade.
Färdtjänst, som en gång betraktades som en självklar del av det offentliga stödet för de med särskilda behov, är nu föremål för strängare kriterier och hårdare bedömningar, rapporterar Dagens PS.
Denna utveckling väcker viktiga frågor om rättvisa och likvärdighet i vårt transportsystem. Hur kommer denna förändring att påverka de som är beroende av färdtjänst för att kunna delta fullt ut i samhället?
Enligt den senaste statistiken från Trafikanalys har 25% färre människor rätt till färdtjänst nu jämfört med för 20 år sedan.
År 2023 genomfördes 9,8 miljoner enkelresor med färdtjänst, vilket är en ökning med 8% från föregående år.
Trots denna ökning är det en betydande minskning i antalet tillståndshavare de senaste 20 åren.
Från 42 per 1 000 invånare till drygt 30 per 1 000 invånare.
Trots detta gör män i genomsnitt fler resor än kvinnor, med en skillnad på 23% fler resor för män med tillstånd jämfört med kvinnor.
Liknande mönster ses i riksfärdtjänsten, där män också gör fler resor än kvinnor, även om kvinnor är fler bland tillståndshavarna.
Det finns även regionala skillnader i hur de med behovet använder färdtjänsten.
Vissa regioner rapporterar högre användning än andra, vilket kan bero på lokala riktlinjer och tillgång till alternativ transport.
Trafikanalys statistik ger en tydlig bild av att färdtjänst är en kritisk tjänst för många. Men även att det finns behov av att se över och eventuellt anpassa tillståndskriterierna för att säkerställa att de som behöver färdtjänst verkligen har tillgång till den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar