Den bästa aktiviteten är den som blir av

Cirka 600 000 personer som lever i Sverige idag har någon gång fått en cancerdiagnos, nästan hälften av dem har fått diagnosen de senaste fem åren.

Man kan bli skrämd om man börjar från noll och ska följa rekommendationerna, men den bästa aktivitet är den som blir av och lite är bättre än inget, säger Stephanie Bonn, ordförande i Njurcancerföreningen och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Stephanie Bonn, som är nutritionist i botten, föreläste om fysisk aktivitet och kost på en ”Må-bra-lunch” arrangerad av Njurcancerföreningen. Hon konstaterar att det är många, och allt fler, som påverkas av en cancerdiagnos bland annat för att vi är fler som lever längre. Av den dryga halvmiljonen personer i Sverige idag som någon gång fått cancer har cirka 13 000 fått en njurcancerdiagnos.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet skiljer sig inte under en cancersjukdom jämfört med vad som anges för friska personer. Vuxna rekommenderas vara regelbundet fysiskt aktiva och minska sitt stillasittande. Minst 150–300 minuter aktivitet på måttlig intensitetsnivå eller minst 75–150 minuter av hög intensitet, samt muskelstärkande aktiviteter 2-3 gånger per vecka är rekommendationen från Folkhälsomyndigheten. 

Men sen kan man befinna sig i en annan situation och då får man börja där man är. Men effekterna finns oavsett vilka steg vi tar, det finns ingen tvekan om att fysisk aktivitet är bra, konstaterar Stephanie Bonn.

Några positiva effekter av fysisk aktivitet under en cancerbehandling:

Bättre kondition

Mer muskelstyrka

Mindre besvär med illamående, minskad matlust och förstoppning

Mindre trötthet och bättre sömn

Ett lika givet samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter, finns inte när det gäller kosten eftersom många faktorer spelar in.

Kosten är väldigt komplex, men generellt är rekommendationerna vid cancersjukdom samma som för den övriga populationen, vilket betyder en varierad kost rik på frukt och grönsaker, fullkorn, fiber, vegetabiliskt fetter, mejeriprodukter, nötter, fisk och skaldjur, baljväxter och ett minskat intag av salt samt rött och processat kött, berättar Stephanie Bonn. Minskad aptit är dock vanligt under cancerbehandling och då kan man behöva tänka extra mycket på att få i sig tillräckligt med energi.

Kostråden kan också skilja sig om man har en annan sjukdom, då ska man rådgöra med sin behandlande läkare eller dietist, säger Stephanie Bonn.

I observationsstudier bland canceröverlevare med prostata- och bröstcancer, med hög följsamhet till medelhavskost, så minskade dödligheten med 22 respektive 13%.

Jag skulle också vilja slå ett slag för nordisk kost, den är lik medelhavskosten men har mer rotfrukter, bär och rapsolja istället för olivolja och den har i litteraturen positiva effekter, konstaterar Stephanie Bonn. Mer om de nordiska näringsrekommendationerna