Äggledarinflammation

Äggledarinflammation gör ofta att Du får ont i magen, rikligare flytningar och ibland feber. Den vanligaste orsaken är könssjukdomar, t ex klamydia och gonorré. Du behöver få behandling med antibiotika om Du har äggledarinflammation.

Det är vanligt att äggledarinflammation ger ett eller flera av följande symtom:

Du har rikligare, ibland illaluktande flytningar som kan vara vita, gula eller gröna

Du har väldigt ont i nedre delen av magen

Du upplever en tyngdkänsla i underlivet

Det svider när Du kissar

Du känner Dig kissnödig fast Du har kissat nyligen

Du kan också ha feber och känna Dig trött

Du kan också få mer otydliga symtom som kommer då och då och är lindriga. Symtomen kan vara en lätt molande värk i nedre delen av magen och ibland även ont i korsryggen.

Äggledarinflammation kan alltså ge väldigt otydliga symtom, bara ett av ovanstående symtom eller flera av de här symtomen.

Kontakta en gynekologisk mottagning eller vårdcentral om Du har symtom som kan tyda på äggledarinflammation.

Kontakta genast en gynekologisk mottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande symtom:

Du har väldigt ont i nedre delen av magen

Du har kraftiga flytningar och feber

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Äggledarna är två tunna rör som går från övre delen av livmodern. Längst ut är äggledarna flikiga för att kunna fånga upp ägg från äggstockarna vid ägglossning.

Den vanligaste orsaken till äggledarinflammation är könssjukdomar, t ex klamydia och gonorré.

Du kan också få äggledarinflammation efter en abort eller om Du har fått en kopparspiral eller en hormonspiral insatt, men det är ovanligt.

Du kan få en infektion i livmodern om Du har fått ett missfall. Den infektionen kan sedan sprida sig till äggledarna och orsaka en äggledarinflammation, men det är mycket ovanligt.

Äggledarinflammation är en vanlig infektion hos unga personer. Sjukdomen är mindre vanlig efter klimakteriet.

Du kan inte förebygga själva äggledarinflammationen, men Du kan förebygga infektionen som ger äggledarinflammationen. Det kan Du göra genom att ha säkrare sex, som att använda kondom vid vaginala samlag och slicklapp om Du har munsex.

Du som har väldigt ont i magen, kraftiga flytningar och eventuellt feber behöver bli undersökt genom en gynekologisk undersökning. I samband med den undersökningen kan prover från underlivet tas. Ibland kan Du också få lämna blodprov för att läkaren ska kunna se om Du har någon könssjukdom, som HIV eller hepatit B.

Du som har molande värk i nedre delen av magen eller ont i musklerna eller skelettet får testa Dig för könssjukdomar. Ibland behöver Du lämna ett urinprov, och därför kan det vara bra om Du väntar med att kissa tills Du träffar barnmorskan eller läkaren.

Det är ovanligt, men ibland kan det även vara nödvändigt att göra en titthålsundersökning för att utesluta andra sjukdomar.

Äggledarinflammation behandlas med antibiotika. Du som har väldigt ont i magen kan få receptfria smärtstillande läkemedel. Du kan också få receptfria inflammationsdämpande läkemedel.

Vissa personer får varbölder i äggledarna av inflammationen. Då kan Du behöva bli opererad.

Ha inte vaginala samlag, anala samlag eller munsex under tiden som du behandlas med antibiotika. Den Du har sex med behöver testas och eventuellt behandlas om han/hon har någon könssjukdom. Annars kan sjukdomen överföras fram och tillbaka mellan Er.

Äggledarinflammation kan öka risken för utomkvedshavandeskap. Utomkvedshavandeskap innebär att det befruktade ägget börjar växa utanför livmodern.

Äggledarinflammation kan också göra det svårare att bli gravid. Det beror på att inflammationen skapar ärr i äggledarna. De här ärren kan göra att ett befruktat ägg inte kan ta sig genom äggledaren för att komma till livmodern och kunna växa där. Ärren kan också göra att spermierna inte kan komma fram till ägget och befrukta det.

Snabb behandling med antibiotika minskar de här riskerna.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.