År 1500-1599

1500

1500 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

11 februari, Kalmarunionen anfaller Ditmarsken, en fri bonderepublik strax söder om nuvarande Danmark.

17 februari, Unionshären besegras av ditmarskerna i slaget vid Hemmingstedt.

23 april, Brasiliens kust siktas av portugisen Pedro Alvarez Cabral

5 maj, Stillestånd sluts mellan Kalmarunionen och Ditmarsken. Ditmarsken behåller sitt oberoende.

10 augusti, Diego Diaz upptäcker som första västerlänning Madagaskar. Nanak, som har förenat idéer från islam och hinduismen, grundar sikhismen Hans berövar Sten Sture den äldre några förläningar. Pjäsen Om Meniskones Skapelse, och Hennes fall har urpremiär i Uppsala

Födda, 24 februari, Karl V, tysk-romersk kejsare 1519–1556.

17 maj, Federico II Gonzaga, hertig av Mantua.

5 september, Maria av Jever, frisisk hövding. Tjede Peckes, frisisk hjältinna och fanbärare.

Avlidna, 29 maj, Bartolomeu Diaz, portugisisk sjöfarare (skeppsbrott). Kristina Karlsdotter (Bonde), svensk prinsessa.

1501

1501, var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 januari, Ett antal svenska rådsherrar träffas för att "skydda Sverige mot kungens övervåld", vilket i klartext betyder att de tänker avsätta den danske unionskungen Hans som svensk kung. Sten Sture den äldre, Svante Nilsson (Sture), och Hemming Gadh är tre av de mest kända personerna på mötet. Hans anländer till Sverige i början av månaden och möts av de fyra riddarna Arvid Trolle, Erik Eriksson (Gyllenstierna), Thure Jönsson samt Nils Classon (Sparre), vilka ledsagar honom genom Småland upp till Jönköping. Kungens ankomst har i grunden två orsaker, dels att lugna ner klagomålen efter fälttåget mot Ditmarsken, dels att reda ut klagomålen mot fogden på Örebro hus Jöns Falster.

25 januari, Kung Hans anländer till Vadstena för att inleda mötet med de svenska stormännen

30 januari, Mötet i Vadstena hålls, men man känner inte till mycket om hur det går till eller vad resultatet blir

14 mars, En dom mot Sten Sture faller och han tvingas att återbetala en viss pengasumma som gått förlorad i det ryska kriget till en grupp adelsmän, då klagomålen på denna förlust riktas mot honom.

24 mars – Kung Hans får underrättelser om Sten Christensson, vilken i Uppland ska ha slagit ihjäl hans fogde samt bränt ner en av kronans gårdar. Kungen avbryter då genast sin påbörjade resa från Enköping till Danmark och beger sig mot Stockholm

1 augusti, Missnöjda svenska stormän gör uppror mot kung Hans och driver honom ur landet, med motiveringen att han har brutit mot Kalmar recess. Detta är första steget i Avsättningskriget mot kung Hans.

10 augusti, En belägring av Örebro hus inleds i avsikt att avsätta den danske slottsfogden Jöns Falster.

10 oktober, Stockholm, som belägras av Sten Stures män, sätts medvetet i brand av kung Hans anhängare. Detta blir anledningen till att stadens portar slutligen öppnas för Sten Stures män och ett släckningsarbete kan påbörjas. Staden hamnar därmed i Sten Stures händer med undantag av slottet, vilket fortfarande hålls av drottning Kristina

30 oktober, Cesare Borgia genomför den så kallade Kastanjebanketten i sin far Alexander VIs påvliga palats.

11 november, Västerås slott överlämnas åt Sten Sture mot ett löfte att invånarna får lämna staden fritt med alla sina ägodelar

12 november, Sten Sture den äldre väljs till Sveriges riksföreståndare för andra gången.

2 december, Spanska kronan erhåller Gibraltar, Hemming Gadh blir biskop i Linköping. Persern Ismail I besegrar shah Awand i slaget vid Shurur och en infödd dynasti, Safaviderna, regerar för första gången på flera hundra år Persien. Portugal börjar hämta slavar från Afrikas västkust och föra dem med båt över till Västindien. Michelangelo målar Pietà i Peterskyrkan.

Födda, 17 januari, Leonhart Fuchs, tysk läkare och botanist.

6 maj, Marcellus II, född Marcello Cervini degli Spannochi, påve 9 april–1 maj 1555.

18 juli, Elisabet av Österrike, drottning av Danmark och Norge 1515–1523 och av Sverige 1520–1521, gift med Kristian II.

24 september, Girolamo Cardano, italiensk uppfinnare och matematiker.

14 november, Anna av Oldenburg, grevinna av Ostfriesland

2 december, Munjeong, koreansk drottning och regent. Anne Boleyn, drottning av England 1533–1536 (gift med Henrik VIII) (född detta år eller 1507)

Avlidna, 5 april, Kort Rogge, svensk biskop i Strängnäs 1479-1501.

17 juni, Johan I Albrekt, kung av Polen 1492-1501. Meo del Caprino, italiensk arkitekt och skulptör.

Solveig Guðmundsdóttir, isländsk arvtagare.

1502

1502, var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari, Portugisiska upptäcktsresande ledda av Pedro Álvares Cabral, seglar in i Guanabaraviken, misstar den för en flodmynning, som de kallar Rio de Janeiro

6 maj, Kung Hans gemål Kristina av Sachsen tvingas, i och med Stockholms dagtingan, uppge Stockholm som belägrats av Hemming Gadh.

21 maj, Amiral João da Nova upptäcker Sankta Helena, som han gör anspråk på för Portugal

10 augusti, Sten Sture den äldre ger stapelstadsrättigheter (fulla rättigheter för import och export från och till utlandet) åt Stockholm. Svenskar och danskar krigar vid norska gränsen. Svenskarna intar Tønsberg och Akershus, men tvingas senare ge upp fästena. Danske prinsen Kristian (II) infaller i Västergötland och bränner fästningen Älvsborg. Han tvingas emellertid retirera till Norge. Hans riktar ett anfall mot Stockholm, men tvingas retirera. På hemvägen härjar hans trupper Sverige. Tysken Peter Henlein tillverkar det första fickuret. Paracelsus upptäcker grundämnet väte. Jakob Nufer utför det första kända kejsarsnittet på en levande kvinna. Spanien ställer som krav att morerna ska omvända sig från islam till kristendomen för att få stanna i landet. Även de morer som låter döpa sig terroriseras dock av inkvisitionen. Columbus gör sin fjärde resa och sista resa och upptäcker det som idag är Honduras och Panamas östkust. Italienaren Amerigo Vespucci, som gjort två resor till det av Christofer Columbus nyupptäckta "västra Indien", hävdar att det är en helt ny världsdel man har funnit och inte Östasien. Världsdelen Amerika namnges senare efter Amerigo Vespucci. Montezuma II utvidgar aztekernas rike över större delen av Centralamerika. En påvebulla ger portugiserna monopol på sjövägen till Indien. Portugisen Vasco da Gama beskjuter staden Calicut och förintar en arabisk handelflotta i hamnen.

Födda, 1 januari, Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni, påve 1572–1585.

17 juli, Lady Janet Stewart, skotsk älskarinna och guvernant, oäkta dotter till Jakob IV av Skottland.

14 september, Ludvig II av Pfalz-Zweibrücken. Pieter van Aelst, flamländsk konstnär. Atahualpa, den sista härskaren av Inkariket. Jakob Bagge, svensk amiral och ståthållare på slottet Tre Kronor i Stockholm. Johan III av Portugal, portugisisk kung. Pedro Nunes, portugisisk matematiker.

Avlidna, 2 april, Arthur, prins av Wales. Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, svenskt riksråd. Hedvig Jagellonica, polsk prinsessa. Giustina Rocca, italiensk jurist.

1503

1503,  var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Maj, Hemming Gadh erövrar Kalmar från danskarna.

22 september, Sedan Alexander VI har avlidit den 18 augusti väljs Francesco Todeschini Piccolomini till påve och tar namnet Pius III. Han avlider dock efter endast en månad på posten.

1 november, Sedan Pius III har avlidit den 18 oktober väljs Giuliano della Rovere till påve och tar namnet Julius II. Portugiserna annekterar Zanzibar. Nicolaus Copernicus promoveras i Ferrara till doktor i juridik och teologi (kanonisk rätt). Leonardo da Vinci målar Mona Lisa.

Födda, 12 augusti, Kristian III, kung av Danmark och Norge 1534–1559.

24 oktober, Isabella av Portugal, spansk drottning och regent.

17 november, Agnolo Bronzino, italiensk målare.

14 december, Nostradamus, fransk astrolog, matematiker och läkare. Engel Korsendochter, nederländsk katolsk aktivist. Susannah Hornebolt, engelsk målare.

Avlidna, 11 februari, Elizabeth av York, drottning av England sedan 1486 (gift med Henrik VII)

18 augusti, Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, påve sedan 1492.

18 oktober, Pius III, född Francesco Todeschini Piccolomini, påve sedan 22 september detta år.

14 december, Sten Sture den äldre, svensk riksföreståndare 1470–1497 och sedan 1501 (död i Jönköping). Anacaona, haitisk drottning och poet.

1504

1504, var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 januari, De franska trupperna i Syditalien kapitulerar vid Gaeta. En spansk vicekung installeras i Neapel och Bägge Sicilierna tillhör därefter spanska kronan fram till 1713.

21 januari, Svante Nilsson (Sture) väljs till Sveriges riksföreståndare sedan Sten Sture den äldre har avlidit en månad tidigare. Hemming Gadh blir hans minister och krigsöverste.

15 februari, Ärkebiskop Jakob Ulvsson inviger klosterkyrkan för Mariefreds kloster.

16 februari, Sten Sture den äldre begravs i klosterkyrkan i Mariefred.

18 maj, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn. Häri beslutas om förhandlingar i Kalmar 1505.

14 september, Ett stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Viborg.

17 november, Svante Nilsson Sture gifter sig med Mette Ivarsdotter (Dyre). Navassaön upptäcks av spanska upptäcktsresande. Danskarna går åter i krig mot Sverige. Erik Johansson (Vasa) blir hövitsman i Finland. Den portugisiska regeringen halverar priset på peppar vilket resulterar i en enorm ökning av konsumtionen i Portugal. Kabul i Afghanistan erövras av Babur, ättling till Timur Lenk.

Födda, 17 januari, Pius V, född Antonio Ghislieri, helgon, påve 1566–1572.

28 januari, Anna II av Stolberg, tysk abbedissa och regerand furstinna av Quedlinburg.

29 oktober, Sin Saimdang, koreansk konstnär.

13 november, Filip den ädelmodige, lantgreve av Hessen-Kassel 1509–1567.

Avlidna, 31 augusti, Scholastica von Anhalt, tysk abbedissa.

26 november, Isabella I av Kastilien, regerande drottning av Spanien från 1474, född 1451.

1505

1505, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

1 juli, Svenskarna döms i sin frånvaro för majestätsbrott (Kalmardomen). Domen sanktioneras av den tysk-romerske kejsaren Maximilian.

27 oktober, Vid Ivan IIIs död efterträds han som storfurste av Moskvariket av sin son Vasilij III, som kommer att sitta på tronen till sin egen bortgång 1533.

15 november, Portugiserna under Lourenço de Almeidas ledning anländer till Ceylon. Kung Hans anländer till det möte i Kalmar, som beslutades 1504, men svenskarna infinner sig inte. Ett sjöslag utkämpas mellan svenskar och danskar, okänt var och med okänd utgång. Den äldsta kända gränsfreden (mellan bönder på varsin sida riksgränsen) i svensk historia sluts mellan blekingska och småländska bönder. Michelangelo får en beställning på 12 apostlastatyer till domen i Florens. Francisco de Almeida blir Portugals vicekung i Indien, med uppgiften att etablera permanenta försvarsanläggningar för att kunna skapa ett varaktigt kolonialvälde. På vägen till Indien intar Almeida Mombasa för Portugals räkning. Wu-tsung blir kejsare av Kina (fram till 1521). Han har enbart intellektuella intressen och enucken Liu Chin blir den reelle härskaren.

Födda, 13 januari, Joakim II, kurfurste av Brandenburg

15 september, Maria av Habsburg, drottning av Ungern och ståthållare i Nederländerna, Margaret Roper, engelsk författare och översättare

Avlidna, 4 februari, Jeanne, drottning av Frankrike

8 juni, Hongzhi-kejsaren, kejsare av Kina

30 augusti,  Elisabet av Österrike, drottning av Polen och storhertiginna av Litauen

27 oktober, Ivan III, storfurste av Moskva

1506

1506, var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Maj, Portugisiske amiralen Tristão d'Acunha upptäcker Tristan da Cunha,som han gör anspråk på för Portugals räkning. Svante Nilsson (Sture) förklarar dalkarlarna sin trohet och undrar om förtroendet är ömsesidigt. Dalkarlarna uppmanar övriga Sverige att stödja Svante Sture. Då kung Hans kräver handelsblockad mot Sverige utfärdar tysk-romerske kejsaren handelsförbud mot landet. Sigismund I den store (Zygmunt) blir kung av Polen. Kungen av Portugal lägger för egen räkning beslag på kryddmonopolet.

Födda, 7 april, Frans Xavier, spansk jesuit och missionär, helgon.

13 april, Pierre Favre, fransk jesuit och teolog. Elizabeth Barton, engelsk profet och visionär.

Avlidna, 21 maj, Christofer Columbus, italiensk sjöfarare, en av Amerikas upptäckare.

25 september, Filip I, Filip den sköne, kung av Kastilien. Mihri Hatun, osmansk poet. Alessandra Scala, italiensk humanist.

1507

1507, var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

9 februari, Portugisiske kaptenen Diego Fernandez Pereira upptäcker Réunion. Dalkarlarna försäkrar än en gång sin trohet till Svante Nilsson (Sture). Vid ett möte i Enköping godkänner Svante Sture, att förhandlingarna med danskarna återupptas. Författaren och birgittinmunken Peder Månsson reser till Rom, för att reda ut affärerna kring heliga Birgittas hus, som blivit ett härbärge för svenska pilgrimer. Afrikanernas slaveri i Amerika inleds. Spanske kung Ferdinand den katolske godkänner biskop Las Casas förslag att skona de indianska slavarna, som dör i massor på grund av det hårda arbetet på Hispaniola, genom att i stället börja införa "negerslavar". Moçambique grundas av portugiserna sedan de har erövrat området från araberna. Den nyupptäckta världsdelen föreslås kallas Amerika eller Amerige efter Amerigo Vespucci, som man anser är världsdelens (Sydamerikas) upptäckare. Ett sekel senare börjar Amerika användas som namn på även den norra kontinenten (Nordamerika). Albrecht Dürer målar konstverket Adam och Eva.

Födda, 29 oktober, Fernando Álvarez de Toledo Alba, spansk statsman och militär. Anne Boleyn, drottning av England 1533–1536 (gift med Henrik VIII) (född detta år eller 1501), Jane Seymour, drottning av England 1536–1537 (gift med Henrik VIII) (född omkring detta år eller 1508 eller 1509), Inés de Suárez, spansk conquistador.

Avlidna, 12 mars, Cesare Borgia, italiensk adelsman.

8 juli, Anna Notaras, bysantinsk-italiensk kulturmecenat.

29 juli, Martin Behaim, tysk astronom och kartograf. Ingeborg Åkesdotter (Tott), svensk riksföreståndargemål 1470–1497 och 1501–1503, gift med Sten Sture den äldre. Albertus Pictor, svensk kyrkomålare och pärlstickare.

1508

1508, var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

15 och 17 april, Stillestånd sluts med mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn.

26 maj, Venedig ockuperar Rijeka

30 juni, Ett möte mellan Sverige och Danmark hålls i Varberg. Man beslutar om vapenvila, medan handelsblockaden kvarstår. Erik Trolle och biskop Otto i Västerås skickas till Danmark för att försöka mäkla fred. En pestepidemi drar över Finland. Den första bondepraktikan ges ut i Tyskland. Martin Luther blir professor i teologi vid det nygrundade universitetet i Wittenberg. Michelangelo påbörjar målningarna i Sixtinska kapellet och Rafael sitt arbete med Stanze di Raffaello i Vatikanen. Saint Lawrenceflodens mynning nås av ett franskt fartyg.

Födda, 30 november, Andrea Palladio, byggmästare. Michael Olavi Agricola, Finlands blivande reformator. Jane Seymour, drottning av England 1536–1537 (gift med Henrik VIII) (född omkring detta år eller 1507 eller 1509), Mencía de Mendoza, spansk-nederländsk kulturpersonlighet och protofeminist.

Avlidna, 27 maj, Ludovico Sforza, italiensk hertig. Beatrix av Neapel, drottning av Ungern.

1509

1509, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

14 januari, Ett möte hålls med Danmark och Sverige i Helsingborg.

3 februari, En portugisisk och en gemensam egyptisk-gujaratisk flotta drabbar samman i sjöslaget vid Diu vid den indiska västkusten.

21 april, Vid Henrik VIIs död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin son Henrik VIII.

17 augusti, Unionsvänliga svenska stormän sluter i hemlighet fred med danskarna i Köpenhamn. Härvid utverkar danskarna en sjöfartsblockad mot Sverige. Det svenska riksrådet tvingas också betala årlig skatt till Danmark. Då Svante Sture vägrar godta fredsfördraget bryter kriget ut på nytt.

2 oktober, Venedigs ockupation av Rijeka upphör. Danskarna fortsätter kriget med att härja Sveriges kuster. Sverige lider stora militära förluster. En brytning sker mellan kung Hans och Lübeck, varvid staden erbjuder allians med Sverige, skickar flottstyrkor och undertecknar en handelstraktat med landet.

Födda, 10 juli, Jean Calvin, fransk-schweizisk reformator, Daniele da Volterra, italiensk målare, Jane Seymour, drottning av England 1536–1537 (gift med Henrik VIII) (född omkring detta år eller 1507 eller 1508)

Avlidna, 21 april, Henrik VII, kung av England och herre över Irland sedan 1485.

29 maj, Caterina Sforza, italiensk regent

29 juni, Margaret Beaufort, engelsk kungamor. Bernt Notke, tysk träsnidare. Eleanor de Poitiers, burgundisk författare.

1510

1510, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Mars, 60-årig fred sluts mellan Sverige och Ryssland.

4 mars–20 maj, Portugal ockuperar Goa

27 augusti, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Fantahåla.

23 november, Goa blir en portugisisk koloni. Sverige ingår förbund med Lübeck mot Danmark. Tack vare detta kan svenskarna under hösten erövra Kalmar slott (augusti) och Borgholms slott (november) från danskarna. Lübeck ansluter övriga Hansan till förbundet. Danskarna jagar dock snabbt bort Hansan ur kriget. Svante Nilsson (Sture) vill ha manskap till kriget från Bergslagen men därifrån vill man i stället betala kriget med pengar. Sala silvergruva upptäcks. Paul Griks, Sveriges förste infödde boktryckare, börjar utge avlatsbrev, skolböcker och helgonlegender för domkapitlet i Uppsala. Katolska ligan bildas. Boken De occulta philosophia ("Om ockult filosofi") av Heinrich Cornelius Agrippa utges i Köln.

Födda, 28 oktober, Franciskus Borja, spansk präst, jesuit och helgon. Jean Goujon, fransk skulptör. Tullia d'Aragona, italiensk poet, filosof och kurtisan. Beatriz de la Cueva de Alvarado, guvernör i Guatemala. Jelena Glinskaja, rysk storfurstinna och regent. Isabel Moctezuma, aztekisk prinsessa. Gracia Mendes Nasi, osmansk affärskvinna.

Avlidna, 1 mars, Francisco de Almeida, portugisisk militär och upptäcktsresande.

17 maj, Sandro Botticelli, italiensk konstnär.

15 september, Katarina av Genua, italiensk mystiker, helgon. Francesco Bianchi-Ferrari, italiensk målare. Giorgione, italiensk målare. Laurentius Suurpääs, biskop i Åbo stift. Caterina Cornaro, drottning av Cypern. Mandukhai Khatun, mongolisk drottning. Giovanna av Amalfi, italiensk hertiginna och regent.

1511

1511, var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Augusti,Kuba blir en spansk koloni

16 november, Sten Sture den yngre gifter sig med Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Prins Kristian (II) anfaller Västergötland från Norge. Bland annat bränns och plundras Skara. Några svenska stormän bildar en oppositionsgrupp mot Svante Nilsson (Sture). De vill föra en mer fredsvänlig politik och närma sig Hansans rival Nederländerna. Svante Stures styrkor, med Hemming Gadh som befälhavare, belägrar Kalmar. Rådet vill att Svante Sture och kanslern Peder Sunnanväder skall avgå. Kriget mellan Sverige och Danmark läggs på is i och med att striderna mattas av i slutet av året. Erasmus av Rotterdam färdigställer konstverket Dårskapens lov.

Födda,16 maj, Andreas Gerhard Hyperius, holländsktysk protestantisk teolog.

18 juni, Bartolomeo Ammanati, italiensk skulptör och arkitekt.

9 juli, Dorothea av Sachsen-Lauenburg, drottning av Danmark och Norge 1534–1559, gift med Kristian III.

29 september, Miguel Serveto, spansk läkare och teolog.

Avlidna, Våren, Erik Turesson (Bielke), svenskt riksråd.

13 juni, Hedwig I av Quedlinburg, regerande furstlig abbedissa av Quedlinburgs stift.

31 december, Svante Nilsson (Sture), svensk riksföreståndare sedan 1504 (död denna dag eller 2 januari 1512). Bianca Maria Sforza, tysk-romersk kejsarinna.

1512

1512, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ett möte är planerat att hållas i Arboga för att lösa Sveriges interna problem. Mötet blir dock inställt på grund av att Svante Nilsson (Sture) dör genom slaganfall (2 januari detta år eller 31 december 1511). Erik Trolle väljs till Sveriges riksföreståndare.

11 april (Påskdagen), Halvön Florida upptäcks av spanjorerna.

23 april, Ett möte hålls mellan Sverige och Danmark i Malmö.

23 juli, Sten Sture den yngre väljs till svensk riksföreståndare efter att ha gått med på rådets krav, varvid Erik Trolle alltså avsätts från posten.

29 september, Den första kända noteringen om zigenare införs i Sverige, i Stockholms stads tänkebok. 30 familjer under "greve Antonius och hans grevinna" mottas. Kriget mellan Sverige och Danmark blossar åter upp, men de första åren sköts kriget mest på förhandlingsbordet. Ett möte hålls med danskarna: Sverige skall antingen erkänna Hans som kung eller betala böter. Hansan sluter fred med Danmark och får betala ett stort skadestånd. Erik Trolle gifter sig med Karin Eriksdotter (Gyllenstierna) dotter till Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre.

Födda, 5 mars, Gerhard Mercator, nederländsk geograf.

10 april, Jakob V, kung av Skottland 1513–1542.

Augusti, Katarina Parr, drottning av England 1543–1547 (gift med Henrik VIII) (född omkring detta år), Nils Stensson Sture, son till Sten Sture den yngre

Avlidna, 2 januari, Svante Nilsson (Sture), svensk riksföreståndare sedan 1504 (död detta datum eller 31 december 1511).

22 februari, Amerigo Vespucci, italiensk köpman och sjöfarare som fick Amerika uppkallat efter sig.

15 augusti, Imperia La Divina, romersk kurtisan.

1513

1513, var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

20 februari, Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II.

9 mars, Sedan Julius II har avlidit den 21 februari väljs Giovanni di Lorenzo de' Medici till påve och tar namnet Leo X. Han utropas till påve två dagar senare.

2 april, Den spanske upptäckaren Juan Ponce de León upptäcker Florida när han söker efter ungdomens källa.

15 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn. Man lyckas inte lösa frågan om den svenska tributen.

9 september, Vid Jakob IV:s död efterträds han som kung av Skottland av sin 1-årige son Jakob V.

17 december, Appenzell blir fullvärdig medlem av Schweiziska edsförbundet. Hemming Gadh avsätts som Linköpings biskop och efterträds av Hans Brask. Sten Sture den yngre förhandlar med Moskva och förmår förlänga vapenstilleståndet mellan Sverige och Ryssland. Bönderna i södra Västergötland gör uppror mot centralmakten och tar makten i området. Hur länge är dock okänt. Familjen Fugger blir agenter för all handel med avlatsbrev i den katolska världen.

Födda, 24 september, Katarina av Sachsen-Lauenburg, drottning av Sverige 1531–1535, gift med Gustav Vasa, Michael Bajus, belgisk teolog.

Avlidna, 20 februari, Hans, kung av Danmark sedan 1481, av Norge sedan 1483 och av Sverige 1497–1501.

21 februari, Julius II, född Giuliano della Rovere påve sedan 1503.

9 september, Jakob IV, kung av Skottland sedan 1488.

1514

1514, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

11 juni, Kristian II kröns till kung av Danmark i Köpenhamn.

Juni – Slaget vid Hornshole mellan England och Skottland utkämpas utanför Hawick, Skottland

20 juli, Kristian II kröns till kung av Norge i Oslo. Boken Ars moriendi (Handledning i konsten att gå hädan) bearbetas och trycks av Ericus Nicolai. Den svenske ärkebiskopen Jakob Ulvsson avgår.

Födda, Georg Joachim Rheticus, tysk matematiker och astronom. Pirro Ligorio, italiensk arkitekt och antikvarie. Barbara Uthmann, tysk företagare.

Avlidna, 9 januari, Anna av Bretagne, fransk drottning.

11 mars, Donato Bramante, italiensk arkitekt.

3 maj, Anna av Brandenburg, dansk prinsessa och hertiginna av Schleswig och Holstein.

1515

1515, var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 april, Muskat blir en portugisisk besittning

29 juli, Ett möte hålls mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn. Sten Sture den yngres fredsförhandlingar med Kristian II bryter samman, men vapenvilan förlängs.

12 augusti, Kristian II gifter sig med Elisabet av Österrike.

14 september,, Franska trupper under Frans I besegrar Milanos schweiziska legotrupper i slaget vid Marignano. Gustav Trolle blir Sveriges nye ärkebiskop och får av påven bland annat rätt att hålla sig med en privathär på 400 man. I Åbo skrinläggs helgonet biskop Hemming (död 1366) och firas med stora festligheter.

Födda, 28 mars, Teresa av Ávila, spansk nunna, mystiker och helgon

21 juli, Filippo Neri, italiensk katolsk präst, ordensgrundare och helgon

22 september, Anna av Kleve, drottning av England 1540 (gift med Henrik VIII)

4 oktober, Lucas Cranach den yngre, tysk målare

22 november, Maria av Guise, drottning av Skottland 1538–1542 (gift med Jakob V)

31 december, Andreas Vesalius, belgisk anatomiker, Antoine Caron, fransk målare

Avlidna, 1 januari, Ludvig XII, kung av Frankrike sedan 1498 och av Neapel 1501–1504

6 februari, Aldus Manutius, italiensk boktryckare

26 december, Afonso de Albuquerque, portugisisk sjöfarare och amiral, Quilago, regerande drottning av Cochasquí, Fygen Lutzenkirchen, tysk industrialist

1516

1516, var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Hösten, Sten Sture angriper Gustav Trolle och belägrar honom i borgen Stäket. Stens propaganda mot Gustav resulterar i att bönderna omkring Stäket vägrar att betala tiondet.

16 oktober, Ängelholm får stadsprivilegier. Gustav Trolle ställer sig i spetsen för ett parti som avser att störta Sten Sture den yngre. Kristian II försöker med Rysslands hjälp isolera Sverige genom en handelsblockad. Landet runt Río de la Plata upptäcks av Juan Diaz de Solis, som dödas i en strid med infödda. En första utgåva av Ludovico Ariostos renässansepos Den rasande Roland (Orlando furioso) utkommer i Ferrara.

Födda, 1 januari, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), drottning av Sverige 1536–1551, gift med Gustav Vasa.

14 januari, Herluf Trolle, dansk (skånsk) amiral och sjöhjälte, riksråd.

18 februari, Maria I, känd som Maria den blodiga, regerande drottning av England och Irland 1553–1558. Margaretha Coppier, hjältinna under det nederländska frihetskriget.

Avlidna, 23 januari, Ferdinand II, kung av Sicilien sedan 1468, av Valencia, Sardinien, Navarra och Kastilien samt greve av Barcelona sedan 1474, kung av Aragonien sedan 1479 och av Neapel sedan 1504.

9 augusti, Hieronymus Bosch, nederländsk konstnär.

13 december, Johan Tritheim, tysk abbot.

1517

1517,  var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

30 april, Evil May Day eller Ill May Day var ett främlingsfientligt upplopp som ägde rum i april 1517 mot utlänningar bosatta i London.

4 augusti, Den danska flottan, under ledning av Gustav Trolles farbror Joakim, landsätter en här vid Stockholm.

15 augusti, Hären anfaller och förstör Västervik, men slås tillbaka i slaget vid Vädla.

25 augusti, Egypten blir en provins i Osmanska riket.

31 oktober, Martin Luther anslår 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg, vilket blir inledningen till reformationen. Han angriper bland annat avlatshandeln inom Romersk-katolska kyrkan. Ett svenskt riksmöte hålls, varvid Sten Sture den yngre och riksråden beslutar om ärkebiskopen Gustav Trolles avsättning och Stäkets rivning rivning.

23 november, Riksmötet avslutas med att ständerna beslutar om Gustav Trolle avsättning som svensk ärkebiskop.

December, Gustav Trolle kapitulerar och ger sig fången efter belägringen av Almare-Stäkets borg. Kaffet kommer till Europa. Dess popularitet dröjer dock i ett par hundra år.

Födda, 1 maj, Svante Sture den yngre, svensk greve och friherre, riksmarsk från 1560 eller 1561 till 1564.

16 juli, Frances Brandon, engelsk tronarvinge.

Avlidna, 12 februari, Katarina av Navarra, drottning av Navarra.

15 mars, Jaime Serra I Cau, spansk kardinal.

21 september, Dyveke Sigbritsdatter, älskarinna till Kristian II.

23 december, Tjede Peckes, frisisk hjältinna och fanbärare.

1518

1518, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

27 juli, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Brännkyrka.

12 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Stockholm.

Oktober, Danska armén försöker ta sig in i Stockholm, men Sten Sture den yngre bjuder hårdnackat motstånd. Danskarna tvingas börja äta sina hästar, och kung Kristian II av Danmark säger sig vilja komma iland och förhandla, om Sten Sture skickar en gisslan bestående av sina fem viktigaste män, vid Västerhaninge kyrka på Södertörn. Sten Sture den yngre väntar två dagar på att kung Kristian skulle komma i land och förhandla som utlovat. Men när gisslan anlänt seglar kung Kristian till Danmark med gisslan, Olof Ryning. Hemming Gadh. Göran Siggesson (Sparre). Lars Siggesson (Sparre). Bengt Nilsson (Färla). Gustav Eriksson (Vasa) (yngst, vid tillfället 22 år). Danskarna landstiger på Södermalm och beskjuter Stockholm. De tre förstnämnda går över till kung Kristian, men de tre sistnämnda vägrar hårdnackat, varpå de skickas till andra fängelser. Gustav skickas till Kalø slott på östra Jylland norr om staden Aarhus. Ägare till slottet är Erik Eriksson (Banér) som är släkt med Gustav. Folkmängden i Sverige uppgår till omkring 700 000, i Finland cirka 200.000, till största delen bönder. 5% bor i städer, men även av dem är de flesta bönder. Den franske ämbetsmannen och humanisten Guillaume Budé skriver L'Institution du Prince. Bahmanisultanatet faller

Födda, 21 februari, Prins Hans av Danmark, son till Kristian II. Tintoretto, italiensk konstnär.

Avlidna, 14 maj, Anna Laminit, österrikisk örtläkare och hungerhelgon.

27 augusti, Johanna av Neapel, drottning av Neapel.

1519

1519, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

10 augusti, Ferdinand Magellan inleder den första världsomseglingen då 5 fartyg (Trinidad, San Antonio, Concepción, Victoria och Santiago) lämnar Spanien.

15 augusti, Panama City grundas.

September, Svenskarna besegrar danskarna i slaget framför Kalmar.

30 september, Gustav Vasa anländer till Lübeck efter att ha flytt från Kalø slott på Jylland. Den avsatte svenske ärkebiskopen Gustav Trolle får påven att bannlysa Sten Sture den yngre och alla de som undertecknat Trolles avsättning. Kristian II tränger in i Västergötland, återuppbygger Älvsborgs fästning samt intar Öland med Borgholms slott. Olof Magnusson (Olaus Magnus) reser till Lappmarken för att omvända samerna till kristendomen.

Födda, 31 mars, Henrik II, kung av Frankrike 1547–1559.

15 juni, Henry Fitzroy, engelsk kungason, hertig av Richmond och hertig av Somerset.

20 juli, Innocentius IX, född Giovanni Antonio Facchinetti de Nuce, påve 1591. Janet Beaton, skotsk adelskvinna. Barbara Thenn, österrikisk myntmästare.

Avlidna, 2 maj, Leonardo da Vinci, italiensk konstnär, arkitekt, uppfinnare och naturforskare

4 maj, Lorenzo II de' Medici, härskare i republiken Florens 1513–1519, hertig av Urbino 1516–1519.

24 juni, Lucrezia Borgia, italiensk furstinna.

10 december, Birger Gunnersen, dansk ärkebiskop sedan 1497.

1520

1520, var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Nyåret, Kristian IIs här bryter på nytt in i Västergötland under befäl av Otto Krumpen.

19 januari, Svenskarna besegras av danskarna i slaget på Åsundens is vid Bogesund (nuvarande Ulricehamn) varvid riksföreståndaren Sten Sture den yngre såras dödligt. Han förs mot Stockholm, för att fortsätta kampen mot danskarna därifrån.

3 februari, Sten Sture dör på Mälarens is av sina skador. Stens trupper drar sig tillbaka till Tiveden, varför den danska hären obehindrat kan fortsätta till Västerås.

6 mars, De svenska rådsaristokraterna sluter stillestånd med danskarna i och med dagtingan i Uppsala. Häri erkänns Kristian II som Sveriges kung sedan han har utlovat full amnesti och återlämnat erövrade borgar. Stureanhängarnas slott erövras och plundras. Kristian tar Stegeborgs och Västerås fästningar.

29 mars, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Badelundaåsen.

6 april, Svenskarna besegras av danskarna i långfredagsslaget vid Uppsala.

31 maj, Gustav Eriksson (Vasa) återvänder till Sverige från Lübeck och landstiger vid Stensö udde utanför Kalmar (som belägras av danskarna).

7–24 juni, Mötet i Guldbrokadslägret äger rum mellan Henrik VIII av England och Frans I av Frankrike.

5 september, Svenskarna och danskarna kommer äntligen överens, om att allting skall vara glömt, alla fångar och upprorsmän skall släppas och få amnesti. Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) skall få Hörningsholm och hela Muskö i förläning; hon lovas dessutom Tavastehus slott i Finland. Därmed har Stockholms stad och slott kapitulerat för danskarna, i och med Stockholms dagtingan.

7 september, Kristian II håller sitt intåg i Stockholm. Alla kyrkklockor ringer och man andas ut, det är fred.

Oktober, Kristian II utverkar att den svenska kungakronan skall gå i arv inom hans ätt. Han återinsätter också Gustav Trolle som svensk ärkebiskop.

1 november, Kristian II väljs till kung av Sverige.

4 november, Kristian II kröns till svensk kung av den återinsatte ärkebiskopen Gustav Trolle, varvid flera personer, däribland Sören Norby, Berend von Mehlen och Otto Krumpen, dubbas till riddare.

7 november, På festligheternas tredje dag tar de ett abrupt slut och de som var med och avsatte Gustav Trolle rannsakas trots amnestin. De döms till döden genom halshuggning.

8–10 november, Minst 82 personer avrättas på Stortorget i Stockholm i vad som har gått till historien som Stockholms blodbad. Biskop Hans Brask klarar sig undan avrättning genom den berömda brasklappen, men bland de avrättade återfinns bland andra Gustav Vasas far Erik Johansson. När man sedan bränner liken gräver man också upp liket efter den avlidne riksföreståndaren Sten Sture den yngre och bränner även det

25 november, Gustav Vasa flyr till Dalarna och råkar ut för diverse äventyr. Gustav Vasa talar till dalkarlarna i Mora vilka dock inte lyssnar till honom varför han flyr mot Norge. Klas Kyle inleder ett uppror mot danskarna i Småland, vilket dock snart slås ner.

Födda, Maj, Per Brahe den äldre, svensk greve och riksråd, riksdrots 1569–1590.

10 augusti, Madeleine av Valois, drottning av Skottland 1537 (gift med Jakob V)

7 oktober, Alessandro Farnese, italiensk kardinal.

10 december, Dorotea av Oldenburg, dotter till Kristian II. Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop 1583–1591. Agatha Streicher, tysk läkare.

Avlidnam 3 februari, Sten Sture den yngre, svensk riksföreståndare sedan 1512

7 februari, Alfonsina Orsini, florentinsk regent.

6 april, Raffaello Sanzio, italiensk konstnär och arkitekt.

11 april, Agostino Chigi, italiensk bankir.

16 december, Hemming Gadh, svensk politiker, förhandlare och biskop (avrättad), Clara Tott, tysk sångerska.

1521

1521, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Dalkarlarna ändrar sig och skickar sina två bästa skidlöpare efter Gustav Vasa, för att hämta tillbaka honom (det första Vasaloppet). Dalkarlarna väljer den då endast 24-årige Gustav till Dalarnas hövitsman och upproret mot danskarna, Befrielsekriget, utbryter. Gustav får 16 livvakter han kan styra över, vilket är den första grunden till Svea Livgarde. Men han har ingen flotta, inga kanoner, inga slott eller borgar.

10 mars, Dalahären fängslar bergsfogden i Falun och indriver kungens skatt samt lägger beslag på Kopparbergs gruva.

17 mars, Ferdinand Magellan upptäcker Filippinerna. Gustav Trolle skickas mot Hälsingland, men när hans tvåhundra ryttare ser den tusenhövdade bondehären flyr de söderut.

April, Örebro slott börjar belägras på initiativ av Gustav Vasa.

Början av april, Dalahären besegrar danskarna under Didrik Slagheck i slaget vid Brunnbäcks färja.

16–21 april, Riksdagen i Worms hålls.

29 april, Dalahären besegrar danskarna i slaget om Västerås och slottet börjar belägras. I och med detta vänds oppositionen bland rådsaristokratin som ansluter sig till Gustav Vasa. Danskarna sätter samtidigt eld på Västerås, och domkyrkan brinner

19 maj, Dalahären besegrar danskarna och erövrar staden i slaget om Uppsala.

24 juni, Dalkarlarna börjar belägra Stockholm.

15 juli, Ett riksmöte hålls i Stockholm. Gustav Vasa erbjuds fri lejd till Stockholm och att allting skall vara förlåtet. För att bevisa detta låter Gustav Trolle låsa in Didrik Slagheck. Dessutom utlovas stora mängder med malt och humle. Gustav Vasa avvaktar. Snart har revolten nått Brunkeberg men bönderna kan omöjligt storma staden. Under sommaren lugnar situationen ner sig. Många åker hem så länge till sina gårdar och hjälper till med skörden. Lars Siggeson (Sparre), som också varit gisslan hos Kristian II men som gått över till danskarnas sida, går nu över till Gustav Vasa, även Hans Brask och Ture Jönsson (Tre rosor) går över till Gustav.

13 augusti, Spanjorerna under befäl av Hernán Cortés erövrar den aztekiska huvudstaden Tenochtitlan.

23 augusti, Kristian II avsätts som kung av Sverige och Gustav Vasa väljs till Sveriges riksföreståndare vid ett möte i Vadstena. Härvid tvingas den svenske ärkebiskopen Gustav Trolle i landsflykt, för att aldrig återkomma till Sverige. Riksråden flyr från Sverige eftersom de inte vågar stanna i landet längre. På hösten slår de läger i Rotebro och Botkyrka.

29 september, Turkiska trupper ockuperar Belgrad, en ockupation som varar nästan 300 år.

24 december, Den danske slottsfogden på Nyköpingshus kapitulerar för svenskarna.

December, Befälhavaren på Stegeborgs slott, Berend von Melen, går över till Gustav Vasa och slottet faller i upprorshärens händer. Protester väcks mot att Gustav Vasa låter prägla klippingar, silvermynt med så låg silverhalt att de ej kan användas för utrikeshandel. En andra omarbetad och utökad version av Ludovico Ariostos renässansepos Den rasande Roland (Orlando furioso) utkommer i Ferrara.

Födda, 8 maj, Petrus Canisius, jesuit, kyrkolärare, helgon.

4 augusti, Urban VII, född Giovanni Battista Castagna, påve från 15 till 27 september 1590.

November, Kristina, dotter till Kristian II.

13 december, Sixtus V, född Felice Peretti, påve 1585–1590. Katarina Howard, drottning av England 1540–1541 (gift med Henrik VIII) (antagligen född detta år)

Avlidna, Våren, Jakob Ulvsson, svensk ärkebiskop 1469–1515.

27 april, Fernão de Magalhães, portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande (stupad)

1 december, Leo X, född Giovanni de' Medici, påve sedan 1513.

8 december, Kristina av Sachsen, drottning av Danmark 1481–1513, av Norge 1483–1513 och av Sverige 1497–1501, gift med kung Hans.

1522

1522, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

9 januari, Sedan Leo X har avlidit året innan väljs Adriaan Florenszoon Boeyens till påve och tar namnet Hadrianus VI.

30 januari, Gustav Vasa återtar Örebro slott från danskarna.

31 januari, Västerås slott kapitulerar för upprorshären.

18 mars, Spanske kaptenen Juan Sebastián Elcano upptäcker Amsterdamön i Indiska oceanen

Våren, Danska flottan bränner Åbo.

April, Den danske amiralen Sören Norby undsätter Stockholm.

7 juni, Gustav Vasa erhåller militär hjälp från Lübeck, bestående av ett antal fartyg, varför den svenska flottan räknar denna dag som sin födelsedag.

Augusti, Kristian II vill ha till stånd ett nordiskt handelskompani utan Lübeck varför denna stad förklarar Danmark krig.

6 september, Juan Sebastián de Elcano avslutar den första världsomseglingen då fartyget Victoria återkommer till Spanien.

November, Sören Norby gör ett försök att undsätta Stockholm sjövägen men slås tillbaka av den svensk-lübska flottan.

December, São Tomé blir en portugisisk kronkoloni. Lübeck ingår ett förbund med sin konkurrent Danzig. Dessa två tar kontakt med Kristian IIs farbror, hertig Fredrik av Holstein som är i tvist med Kristian. Det hanseitiska förbundet bekämpar Kristian II och stödjer Gustav Vasas befrielsekamp. Gustav mottar två undsättningsexpeditioner och lyckas med deras hjälp erövra nästan alla slott i Sverige och Finland. Sammanlagt erövrar Gustav Vasas här Västerås slott, Nyköpings slott, Örebro slott, Stegeborgs slott och Stegeholms slott under detta år. Stockholm, Kalmar och Älvsborg förblir i danskarnas händer liksom de finska slotten. Peder Månsson författar sin bok Stridskonst. Den första svenska örtaboken kommer ut. Johannes Oecolampadius genomför reformationen i Basel.

Födda, 9 november, Martin Chemnitz, tysk luthersk teolog. Eleonora de Toledo, hertiginna av Toscana. Agia Filothei, grekiskt helgon.

Avlidna, 24 januari, Didrik Slagheck, biskop i Skara 1520–1521 och dansk ärkebiskop sedan 1521 (avrättad genom bränning på bål)

April, Helena av Etiopien, etiopisk kejsarinna och regent.

14 november, Anne de Beaujeu, fransk prinsessa och regent. Cecilia Månsdotter (Eka), mor till Gustav Vasa.

1523

1523, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

20 januari, Jylländska stormän gör uppror mot Kristian II och avsätter honom som dansk och norsk kung, genom att uppsäga honom tro och lydnad.

26 mars, Kristian IIs farbror Fredrik I hyllas av danska adelsmän som dansk och norsk kung i Viborg.

13 april, Kristian II avseglar från Danmark och flyr till Nederländerna.

14 april, Fredrik I hyllas även som dansk-norsk kung i hertigdömena i Sønderjylland.

27 maj, Svenskarna erövrar Kalmar. Gustav Vasas intåg i Stockholm. Målning av Carl Larsson.

2–7 juni, Ett riksmöte hålls i Strängnäs.

6 juni, Gustav Vasa väljs till kung av Sverige under detta möte, vilket markerar slutet på Kalmarunionen, som därmed i praktiken är upplöst. Konflikterna är dock långtifrån lösta.

16 juni, Stockholm erövras av svenskarna.

17 juni, Stockholms slott dagtingar, det vill säga kapitulerar.

24 juni, Gustav Vasa håller sitt högtidliga intåg i Stockholm.

3 augusti, Fredrik I vill inte att unionen upplöses och sätter Sverige i svår penningknipa på grund av de privilegier han utfärdar till Hansan genom en handfästning. Sverige har dessutom en skuld på 120 000 lübska mark till Lübeck för behjälpligheten i befrielsekriget.

10 oktober, Det sista danskhållna fästet i Sverige, Viborgs slott, kapitulerar för svenskarna.

19 november, Sedan Hadrianus VI har avlidit den 14 september väljs Giulio di Giuliano de' Medici till påve och tar namnet Clemens VII. Älvsborgs fästning bränns för andra gången av danskarna. Lübeck, som tillsatt både Gustav Vasa och Fredrik I som kungar, får privilegier av dem båda. Johannes Magnus väljs till svensk ärkebiskop och blir därmed landets siste katolske sådan. Laurentius Andreæ blir Gustav Vasas sekreterare. Gustav Vasa börjar konfiskera kyrkans värdeföremål och konstskatter, för att kunna betala sina utgifter.

Födda, 14 mars, Helena Magenbuch, tysk apotekare.

5 april, Blaise de Vigenère, fransk diplomat och kryptograf.

18 oktober, Anna, drottning av Polen. Gaspara Stampa, italiensk poet.

Avlidna, 7 januari, Timoteo Viti, italiensk målare

14 september, Hadrianus VI, född Adrian Florisz d'Edel, påve sedan 1522.

30 juli, Juan de Anchieta, baskisk kompositör

1524

1524, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

17 januari, Giovanni da Verrazano påbörjar sin resa för att hitta en passage till Kina.

Försommaren, Stillestånd sluts mellan Sören Norby och Berent von Mehlen på Gotland.

1 september, Ett svensk-danskt möte hålls i Malmö under hanseitisk bemedling, vilket har gått till historien som Malmö recess. Härvid nödgas Sverige utrymma Gotland och Blekinge. Lübeck har nu övergått till danskarnas sida, eftersom Fredrik I har erbjudit bättre privilegier än Gustav Vasa har gjort. Gustav Vasas legotruppbefälhavare erövrar Blekinge och norra Bohuslän, samt Gotland, förutom Visby. Då Hans Brask kritiserar konfiskeringen av svenska kyrkans egendom försvarar Laurentius Andreæ den med att kyrkans egendom är folkets egendom. Olaus Petri börjar predika i Stockholm. De avsatta biskoparna Peder Sunnanväder och Knut Mikaelsson reser till Dalarna för att anstifta en resning mot kungen. Bland de upproriska finns också Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) och befälhavaren på Kalmar slott, Berent von Mehlen. Tyskan Elisabet Cruciger (den första kvinnliga psalmförfattaren i den evangeliska kyrkan) skriver psalmerna Kristus, den rätte Herren och Vår Herre Krist var Sonen. Tyska bondekriget inleds.

Födda, 11 september, Pierre de Ronsard, fransk poet.

5 oktober, Rani Durgavati, regerande drottning av Gondwana. Catherine Carey, engelsk hovfunktionär. Guyonne de Laval, fransk magnat.

Avlidna, 23 mars, Giulia Farnese, påvekonkubin och kvinnlig länsherre över Carbognano

20 juli, Claude av Frankrike, Frankrikes drottning.

24 december, Vasco da Gama, Portugal upptäcktsresande. Anne de La Tour d'Auvergne, regerande fransk vasallgrevinna av Auvergne.

1525

1525, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

11 februari, Olaus Petri gifter sig med en Kristina av okänt ursprung. Detta är sannolikt första gången mässan hålls på svenska.

Mars, Sören Norbys danska knektar härjar i Skåne och Blekinge och utropar Kristian II som Danmarks kung. Fredrik I slår ned upproret.

11 maj, En upprorisk skånsk bondehär, som vill återinsätta Kristian II på den danska tronen, utkämpar slaget vid Bunketofta mot en dansk styrka.

13 maj, Lübeckarna sätter eld på Visby

15 maj, En tysk furstearmé under hertig Georg av Sachsen och greve Philip av Eisenbach krossar den bondearmé som skapats under Tyska bondekriget i slaget vid Frankenhausen. Den tyska prästen och tillika radikale upprorsmannen Thomas Münster tillfångatas och avrättas och därmed är det tyska bondekriget slut.

December, Gustav Vasa förklarar Sten Sture den äldres donation av Mariefreds kloster för ogiltig och övertar själv klostret. Detta ger den svenska adeln en första vink om att det finns fördelar att vinna om de ställer sig på kungens sida i reformationsstriden. Berent von Mehlen blir dansk hövitsman. Han samarbetar med Sören Norby. De två fördrivs men fortsätter sina intriger från Tyskland. Biskop Hans Brask spikar upp ett manifest mot Martin Luthers teser vilket sprids i hela Linköpings stift. Första dalupproret utbryter i Dalarna till följd av dyrtider och saltbrist. Upproret slås ned och dess ledare, Peder Sunnanväder och mäster Knut Mikaelsson, flyr till Norge. En eldsvåda utbryter på slottet Tre Kronor i Stockholm och förstör bland annat kungens skattkammare. I strid mot landslagen, som säger att bara infödda män får ingå i rådet, intas Gustav Vasas svåger Johan av Hoya i detsamma. Den ganska nybildade svenska flottans stora fartyg Lybska Svan går under vid Öland.

Födda, Giulio Mazzoni, italiensk målare, skulptör och stuckatör. Giovanni Pierluigi da Palestrina, italiensk tonsättare. Alessandro Vittoria, italiensk arkitekt och skulptör.

Avlidna, 4 augusti, Andrea della Robbia, italiensk skulptör och keramiker. Leonora av Viseu, portugisisk drottning.

1526

1526, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

8 februari, Bern, Genève och Fribourg sluter en allians

21 april, Den turkmongoliske härföraren Babur slår Delhisultanen Ibrahim Lodhi i Första slaget vid Panipat.

27 april, Babur blir den förste stormogulen.

25 juli, Gustav Vasa föreslår ständerna att "genom en graf förena Vänern med Hjälmaren och denna åter med Mälaren". Detta blir början till diskussioner om Svea kanal.

15 augusti, Olaus Petris översättning av Nya Testamentet till svenska utkommer. En psalmbok utkommer också på svenska.

21 augusti, Spanske upptäcktsresanden Alonso de Salazar blir den förste från Europa att sikta Marshallöarna i Stilla havet

29 augusti, Ungrarna besegras av de osmanska turkarna i Slaget vid Mohács, vilket leder till att större delen av Ungern kommer under turkiskt styre.

24 oktober, Böhmen ingår personalunion med Österrike

5 december, Paracelsus skrivs in i Strasbourgs borgarregister. Gustav Vasa ankommer till Eriksmässan, efter att ha ridit eriksgata, där han talar till allmogen. Han börjar antyda om att "avskaffa" katolicismen. Vid en riksdag i Vadstena kräver kronan 2/3 av tiondet, en skatt på 15 000 mark av kyrkan samt Gripsholms kloster och egendomars beslagtagande. Det första svenska hovkapellet bildas förmodligen detta år. Peder Sunnanväder och Knut Mikaelsson utlämnas från Norge och förödmjukas offentligt på Stockholms gator. Predikningar på svenska blir regel i svenska kyrkor. Det första Kungliga Tryckeriet upprättas i Stockholm, medan kungamotståndaren Hans Brasks tryckeri i Söderköping länsas. Den radikale lutheranen Melchior Hoffman predikar apokalyptiska förkunnelser för tyskarna i Stockholm. Gustav Vasa sänder en Vadstenamunk vid namn Bengt att missionera i Lappmarken. Sten Sture den äldres kista överförs från klosterkyrkan för Mariefreds kloster till Kärnabo kyrka. Sveriges ärkebiskop Johannes Magnus tvingas i landsflykt, eftersom han är motståndare till Gustav Vasas nyheter inom kyrkan. Tyska bondekriget avslutas.

Födda. 7 juni, Johannes Luther, Martin Luthers äldste son.

1 september, Katarina Jagellonica, drottning av Sverige 1568–1583, gift med Johan III. Nils Göransson Gyllenstierna, svensk friherre, riksråd, rikskansler 1560–1590 och riksdrots 1590–1595.

Avlidna, 19 januari, Elisabet av Österrike, drottning av Danmark och Norge 1515–1523 och av Sverige 1520–1521, gift med Kristian II.

5 november, Scipione dal Ferro, matematiker. Ingerd Erlendsdotter, norsk godsägare.

1527

1527, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

18 februari, Peder Sunnanväder (en av ledarna för det första dalupproret) halshuggs i Uppsala.

21 februari, Dalupprorets andre ledare mäster Knut Mikaelsson blir också halshuggen i Uppsala.

27 april, Gustav Vasa bekräftar privilegier för dem som sköter postgången mellan Stockholm och Åbo över Ålands hav. Denna anses så viktig, att de som sköter den åtnjuter förmåner som att slippa kronoskjuts, inkvartering, utskrivning, proviantleveranser och långväga kommenderingar.

6 maj, Roms skövling inleds och varar i en vecka.

16 maj, Republiken Florens skapas på nytt

17 juni, Gustav Vasa vinner en stor seger vid riksdagen i Västerås, även känd som Reformationsriksdagen, genom Västerås recess. Den går ut på att kronan får konfiskera kyrkans gods samt klostrens skatter och inkomster. Biskoparnas militära makt begränsas och predikan skall hållas på svenska. Protestantismen införs i Sverige som första land i världen och den katolska religionen som Sverige haft sedan 1000-talet avskaffas. Adelsmännen återfår också de gods, som de donerat, sålt eller förpantat till kyrkan sedan 1454. Vadstena kloster får fortleva under restriktioner. Övriga kloster utplundras och avvecklas systematiskt under de kommande åren. Biskop Hans Brask som har försvarat katolicismen in i det längsta tvingas gå i landsflykt och flyr till Polen.

Juni, Norrköping drabbas av en stadsbrand

20 augusti, Vid mötet i Odense, Danmark) förklarar kung Fredrik I religiös tolerans mot lutheraner, hindrar prästerna från att gifta sig, och förbjuder påvliga pallium (godkännanden) av kungliga utväljanden till kungliga utnämningar av kyrkliga tjänstemän. Olaus Petri utkommer med de två antikatolska skrifterna Svar på ett okristeligt sändebrev och Svar på tolv spörsmål. I dessa framhåller han, att predikan och förkunnelsen av Skriftens ord skall stå i centrum, medan mässa, ceremonier, munkväsendet och celibatet är onödiga påfund. Gustav Vasa inför censur i Sverige. Andra dalupproret utbryter. En person som utger sig för att vara Sten Sture den yngres son Nils uppviglar folket i Dalarna. "Nils" kallar sig Daljunkern varför upproret kallas "Daljunkerns uppror".

Födda, 21 maj, Filip II, engelsk prinsgemål 1554–1558 (gift med Maria I), kung av Spanien 1556–1598 och av Portugal 1580–1598, Margaretha van der Marck van Arenberg, nederländsk vasall.

Avlidna, 18 februari, Peder Sunnanväder, svensk biskop, ledare för det första dalupproret (avrättad)

21 februari, Knut Mikaelsson, svensk domprost, ledare för det första dalupproret (avrättad)

24 april, Peder Bengtsson Gylta, svensk prästmunk, häradshövding 1490–1499.

22 juni, Niccolò Machiavelli, italiensk statsman, historiker och filosof. Luisa de Medrano, spansk akademiker, professor och poet.

1528

1528, var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

12 januari, Gustav Vasa kröns till svensk kung i Uppsala domkyrka. Den gamla kungaeden, som förpliktigar kungen att låta biskoparna bibehålla sin makt, modifieras av Laurentius Andreæ. Under kröningen håller Olaus Petri en predikan, där han inskärper, att kungen har fått sin makt av Gud allena för folkets, inte sitt eget, bästa. Gustav försöker få tag på Daljunkern som har flytt till Norge. Denne flyr till Danmark och vidare till Rostock. Gustav hotar staden Rostock och får Daljunkern utlämnad. Den verklige Nils moder Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) utpekar junkern som bedragare, varefter han döms till döden och avrättas. Gustav låter även avrätta andra ansvariga i Andra dalupproret som alltså därmed är kuvat. Fotfolket benådas mot böter och trohetsförsäkran. Böldpest utbryter i England. Olaus Petris samling med evangliska psalmer utges. Sveriges siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, går i landsflykt till Polen. Den finske biskopens borg, Kustö utanför Åbo, jämnas med marken.

Födda, 25 september, Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg, tysk hertig.

16 november, Johanna III av Navarra, regerande drottning av Navarra.

Avlidna, 31 augusti, Matthias Grünewald, tysk målare.

25 september, Daljunkern, svensk upprorsmakare (avrättad), Nils Stensson Sture, son till Sten Sture den yngre. Barbro Stigsdotter, svensk adelskvinna, gestalt i Vasasagan.

1529

1529, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

1 januari, Gustav Vasa fastställer, att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.

Februari, Kring kyndelsmässotid hålls Örebro koncilium, det första evangeliska kyrkomötet i Sverige. Prästerna tvingas inte ta emot de nya evangelieböckerna på svenska. Prästerskapets celibatplikt avskaffas. Man beslutar också att behålla vigvatten, smörjelse, pilgrimsresor och fastedagar medan däremot fastan avskaffas.

Mars, Västgötaherrarnas uppror utbryter. Det börjar i Småland, genom att en kunglig fogde dräps i Nydala kloster. Man vill återställa adelsväldet.

8 april, Flensburgdispyten äger rum: En debatt ordnad av ståthållare Kristian av Schleswig-Holstein mellan Lutheraner (ledda av Hermann Fast) och mer radikala Anabaptister (ledda av Melchior Hoffman). Johannes Bugenhagen, nära allierad till Martin Luther, närvarar. Dispyten markerar förkastande av radikala idéer av det danska reformationen

25 april, Upproret avslutas då de upproriska frälsemännen tvingas att gå med på en överenskommelse i Broddetorp. Större delen av Västergötland läggs under kunglig förvaltning. Upprorets ledare Ture Jönsson (Tre Rosor) och biskopen Magnus Haraldsson flyr sedan upproret kuvats. I Danmark får de inte stanna så de flyr till Kristian II och hans män i Nederländerna.

30 juli, Det enda kontinentala utbrottet av engelsk svettsjukdom når Lübeck, och sprider sig därifrån och in i Schleswig-Holstein inom loppet av ett par månader

14 oktober, Den turkiska belägringen av Wien hävs, sultan Süleyman den Store drivs på flykt och därmed har vändpunkten i det Osmanska rikets militärhistoria uppnåtts. Lödöse och Söderköping blir uppbördsplatser i Västergötland respektive Östergötland dit allt skattesmör skall levereras. Sändebud underhandlar med Lübeck om den svenska statsskulden. Gustav kräver inskränkningar i stadens privilegier för att fortsätta betala. Under detta och nästkommande år börjar tiggarordnarnas kloster i Sverige tömmas och omvandlas till sjukhus och hospital.

Födda, Laurentius Petri Gothus, svensk ärkebiskop 1573–1579 (eller 1530). Ebba Månsdotter Lilliehöök, svensk länsgrevinna.

Avlidna, 2 februari, Baldassare Castiglione, italiensk diplomat och författare. La Malinche, mexikansk tolk.

1530

1530,  var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

29 mars, Paracelsus bevittnar en partiell solförmörkelse i Regensburg. Solförmörkelsen inspirerade honom att skriva De eclipsi solis.

25 juni, Den Augsburgska bekännelsen, undertecknad av sju furstar och två fria riksstäder, läses upp för den tysk-romerske kejsaren Karl V under riksdagen i Augsburg

8 augusti, Ett möte hålls med danskarna i Varberg; Sverige får behålla Viken (norra Bohuslän) i sex år. Domprost Olaus Magnus avsätts från sina befattningar i Sverige och hans egendomar konfiskeras av kronan. Gustav Vasa beslutar att varje svensk sockens största eller näst största kyrkklocka skall beslagtas för att betala den svenska skulden till Lübeck med. Gustav reser till Finland efter upproren i Sverige. Frälset utsätts för räfst och kyrkans makt beskärs. Olaus Petris En liten postilla, den första svenska handboken i evangelisk predikan, utkommer. Det råder spannmålsbrist i Sverige. Portugiserna börjar kolonisera Brasilien. Affonso da Souza inför sockerrörsodlingen.

Födda, 25 augusti, Ivan IV av Ryssland, Ivan den förskräcklige, rysk tsar 1547–1584. Laurentius Petri Gothus, svensk ärkebiskop 1573–1579 (född detta eller föregående år). Jöran Persson, svensk politiker och kunglig rådgivare (född omkring detta år). Clas Eriksson Fleming, svensk friherre och riksråd, riksamiral 1571–1595 och riksmarsk 1590–1597 (född omkring detta år). Vincenza Armani, italiensk konstnär.

Avlidna, Erik Trolle, svensk riksföreståndare 1512, far till ärkebiskop Gustav Trolle. Properzia de' Rossi, italiensk skulptör. Juana la Beltraneja, kastiliansk prinsessa och tronpretendent.

1 december, Margareta av Österrike, regent och ståthållare i Nederländerna.

1531

1531,  var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

26 januari, jordbävning i Portugal med efterskalv i åtta dagar.

22 september, Laurentius Petri Nericus utnämns till Sveriges förste luthersk-evangeliske (protestantiske) ärkebiskop, vald utan påvens godkännande.

24 september, Gustav Vasa gifter sig med Katarina av Sachsen-Lauenburg. Kristian II återvänder till Norge. Landet förklarar sin trohet till honom och utser hans son Hans till tronföljare. Gustav Vasa känner sig hotad och sätter upp försvarsställningar i Västergötland, Dalarna och Hälsingland. Kristian anfaller i stället Bohuslän. Han försöker också tränga in i Västergötland men misslyckas. Kristian kommer till Köpenhamn för att förhandla med Fredrik I sedan han lovats amnesti. Fredrik fängslar honom dock och han förs till Sönderborgs slott. Ett riksmöte hålls i Örebro. Där beslutas om att betala skuld till Lübeck med kyrkklockor. Tredje dalaupproret, Klockupproret, utbryter på grund av beslutet om kyrkklockorna. Upproret leds av Anders Persson till Rankhyttan med flera. Olaus Petri blir kungens kansler och skriver den första lutherska mässordningen Then swenska messan. Jürgen Wullenwever tar makten i Lübeck och söker stöd i de nordiska länderna.

Födda, Anton I av Portugal, kung av Portugal. Anna d'Este, politiskt aktiv fransk hertiginna.

Avlidna, 11 oktober, Huldrych Zwingli, schweizisk reformator. Louise av Savojen, fransk regent. Eva von Isenburg, nederländsk abbedissa.

1532

1532,  var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

11 oktober, Kyrkostaten annekterar riksstaden Ancona. Cistercienserklostret i Varnhem tas ur bruk. Inkariket erövrades av de spanska conquistadorerna En tredje och sista omarbetad och utökad version av Ludovico Ariostos renässansepos Den rasande Roland (Orlando furioso) utkommer i Ferrara.

Födda, 25 juli, Alfonso Rodriguez, spansk lekman inom jesuitorden, helgon. Sir John Hawkins, engelsk marinofficer och sjöfartspionjär.

Avlidna, Hans, son till Kristian II. Leonora Brogna, Italiens hovfunktionär.

1533

1533,  var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Februari, Klockupproret kuvas genom att ledarna avrättas.

10 april, Den dansk-norske kungen Fredrik I dör och därvid utbryter ett danskt inbördeskrig om den danska kronan, vilket går till historien under namnet grevefejden.

1 juni, Cartagena de Indias grundas. Olaus Petri avsätts som Gustav Vasas kansler. Lidköping drabbas av en storbrand. Cuzco intas av Pizarro och Inkariket går i praktiken under.

Födda, 28 februari, Michel de Montaigne, fransk författare och filosof.

24 april, Vilhelm I, prins av Oranien, ståthållare i Nederländerna 1572–1584.

7 september, Elisabet I, regerande drottning av England och Irland 1558–1603.

12 november, Simone Moschino, italiensk skulptör och arkitekt.

13 december,  Erik XIV, kung av Sverige 1560–1568.

Avlidna, 31 januari, Ludovica Albertoni, italiensk adelsdam, änka. Saligförklarad 1671. Måns Nilsson i Aspeboda, bergsman i Dalarna, upprorsledare (avrättad). Anders Persson på Rankhyttan, bergsman i Dalarna, upprorsledare (avrättad).

10 april, Fredrik I, kung av Danmark och Norge sedan 1523.

6 juli, Ludovico Ariosto, italiensk poet.

29 augusti, Atahualpa, kejsare över Inkariket.

3 december, Vasilij III, rysk regent 1505–1533. Anne Rud, dansk adelskvinna och försvarare.

1534

1534,  var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

2 februari, Lübeck (under ledning av greve Kristofer av Oldenburg) vill återinsätta Kristian II på den danska tronen. För att förhindra detta ingår Gustav Vasa och Danmarks nye tronpretendent, Kristian (III), denna dag ett förbund. Gustav hjälper Kristian att slå ned ett uppror i Skåne.

Mars, Fribourg lämnar 1526 års allians med Bern och Genève.

9 juni, Fransmannen Jacques Cartier upptäcker Saint Lawrencefloden i Nordamerika.

23 juni, Köpenhamn kapitulerar för greve Kristofer av Oldenburgs trupper, som officiellt kämpar för den avsatte danske kungen Kristian II:s räkning. Några dagar senare kapitulerar även Malmö för grevens styrkor.

4 juli, Kristian III utropas under det pågående danska inbördeskriget grevefejden till kung av Danmark och Norge.

24 juli, Frankrike gör anspråk på Saint Lawrencefloden som Nya Frankrike.

13 oktober, Sedan Clemens VII har avlidit den 25 september väljs Alessandro Farnese till påve och tar namnet Paulus III.

31 oktober, Svenskarna erövrar Halmstad.

3 november, Suprematiakten gör Englands kung till anglikanska kyrkogemenskapens överhuvud. Luther-Bibeln, Martin Luthers översättning av Bibeln till tyska från grundspråken, utkommer. Gustav och Kristian inleder ett krig mot Lübeck, Grevefejden, där de hindrar stadens planer. Gustav sänder en flotta mot Viborg, vars länsherre har ställt sig på Lübecks sida. Anfallet lyckas och tyskarna förlorar sitt inflytande i Finland. Greve Johan av Hoya går över till Gustav Vasas fiender. Dalern införs i det svenska valutasystemet, vilket därigenom närmar sig det europeiska. Laurentius Petri låter fylla igen offerkällan i Sånga vid Ångermanälven. Paracelsus skriver Von der Bergsucht (Om bergssjukan).

Födda, 1 juli, Fredrik II, kung av Danmark och Norge 1559–1588. José de Anchieta, spanska krönikör, poet och dramatiker. Eleonora av Österrike, hertiginna av Mantua. James Hepburn, skotsk prinsgemål 1567 (gift med Maria I) (född omkring detta år)

Avlidna, 5 mars, Correggio, italiensk målare.

25 september, Clemens VII, född Giulio de' Medici, påve sedan 1523.

23 november, Beatriz Galindo, spansk humanist

23 december, Otto Brunfels, tysk naturforskare.

27 december, Antonio da Sangallo d.ä., italiensk arkitekt. Enrique Egas, spansk arkitekt och byggmästare. Elizabeth Barton, engelsk profet och visionär.

1535

1535, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

6 januari, Lima, nuvarande huvudstad i Peru, grundas av Francisco Pizarro.

13 januari, En armé bestående av en svensk styrka och ett skåneländsk adelsuppbåd besegrar en Kristian II-trogen borgararmé ledd av Markus Meyer och Jörgen Kock i slaget vid Helsingborg. Slaget är en del av det danska inbördeskriget Grevefejden.

15 mars, Tysken Markus Meyer, som fängslats på Varbergs fästning efter slaget vid Helsingborg, tar kontroll över fästningen genom att, tillsammans med sina män, ta sig in genom avträdet.

20 april, Halofenomen observeras i Stockholm, varefter den så kallade Vädersolstavlan målas.

11 maj, Vicekungadömet Nya Spanien grundas.

11 juni, Daniel Rantzau besegrar den lübska hären i slaget vid Öxnebjerg med sin svensk-danska dito.

16 juni, Svenskar, Kristian III-trogna danskar och brandenburgare besegrar Kristian II-trogna och lübeckare i sjöslaget i Lilla Bält.

November, Svenska och Kristian III-trogna styrkor besegrar Kristian II-trogna sådana i sjöslaget vid Köpenhamn.

Födda, 11 februari, Gregorius XIV, född Niccolò Sfondrati, påve 1590–1591.

2 juni, Leo XI, född Alessandro Ottaviano de' Medici, påve från 1 till 27 april 1605.

22 juli, Katarina Stenbock, drottning av Sverige 1552–1560, gift med Gustav Vasa. Luis de Molina, spansk teolog. Guildford Dudley, engelsk prinsgemål 1553 (gift med Jane Grey) (född omkring detta år), Diana Scultori Ghisi, italiensk gravör.

Avlidna, 12 juni, Elisabeth Wandscherer, nederländsk anabaptist.

6 juli, Thomas More, engelsk politiker och författare (avrättad).

Juli, Gustav Trolle, svensk ärkebiskop 1515–1517 och 1520–1521.

23 september, Katarina av Sachsen-Lauenburg, drottning av Sverige sedan 1531, gift med Gustav Vasa.

1536

1536, var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Februari, Grevefejden slutar. Lübeck förlorar mot förbundet.

29 augusti, Stillestånd sluts mellan Sverige och Lübeck i Köpenhamn. Härigenom avskrivs Sveriges icke betalda skuld till Lübeck.

Oktober, Norge blir en dansk provins.

1 oktober, Gustav Vasa gifter sig med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Vid ett kyrkomöte i Uppsala görs den svenska kyrkan till evangelisk statskyrka. Dessutom införs svensk mässa i hela landet. Olaus Petri utger ett nytt, utökat psalmhäfte. Gustav Vasa anar komplotter bland Kalmars och Stockholms borgerskap. I huvudstaden avrättas vissa framstående (främst tyskar) personer som förrädare. Reformationen genomförs i Danmark-Norge. Cranganore i Indien blir portugisisk koloni. Portugisiska inkvisitionen bildas.

Födda, Balthasar Russow, krönikeskrivare i Estland och Livland. Petrus Johannis Gothus, svensk författare och översättare.

24 februari, Clemens VIII, född Ippolito Aldobrandini, påve 1592–1605.

Avlidna, 7 januari, Katarina av Aragonien, drottning av England 1509–1533 (gift med Henrik VIII)

1 mars, Bernardo Accolti, italiensk skald.

19 maj, Anne Boleyn, drottning av England 1533–1536 (gift med Henrik VIII) (avrättad)

18 juni, Henry Fitzroy, engelsk kungason, hertig av Richmond och hertig av Somerset.

12 juli, Erasmus av Rotterdam, nederländsk humanist.

27 september, Felice della Rovere, påvlig diplomat och utomäktenskaplig dotter till Julius II. Margareta Eriksdotter (Vasa), politiskt aktiv svensk adelsdam.

1537

1537, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

6 januari, Alessandro de Medici mördas.

12 mars, Staden Recife grundas av portugiserna i Brasilien. Vasaskolan i Gävle, Sverige anläggs.

13 april, Gustav Vasa förbjuder smålänningarna att hugga ved, jaga och anlägga nybyggen i allmänningsskogarna.

15 augusti, Staden Asunción grundas av spanjorerna.

17 december, Paulus III bannlyser Henrik VIII och lyser interdikt över England. Gripsholms slott befästs för att bli Vasaättens stamborg. Olaus Petris lilla katekes utkommer. Staden Bangalore grundas i Indien. Påven Paulus III utfärdar encyklikan Sublimis Deus, där indianer förklaras ha själ och böra behandlas som människor. Manco II grundar indianstaten i Vilacampa i Peru. Portugiserna för med sig potatisen till Europa. Krig utbryter mellan turkarna och Republiken Venedig.

Födda, 12 oktober, Edvard VI, kung av England och Irland 1547–1553, Jane Grey, regerande drottning av England och Irland 10–19 juli 1553

5 december, Ashikaga Yoshiaki, shogun

20 december, Johan III, kung av Sverige 1568–1592

Avlidna, 6 januari, Baldassare Peruzzi, arkitekt från Siena

7 juli, Madeleine av Valois, drottning av Skottland sedan 1 januari detta år (gift med Jakob V) (född 1520)

24 oktober, Jane Seymour, drottning av England sedan 1536 (gift med Henrik VIII) (barnsäng), Lorenzo di Credi, florentinsk målare.

1538

1538, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

3 mars, Svante Sture den yngre gifter sig med Märta Eriksdotter Leijonhuvud.

Augusti, Tysken Conrad von Pyhy blir Gustav Vasas kansler och chef för det kungliga kansliet.

6 augusti, Santa Fé de Bogotá grundas. En brytning sker mellan Gustav och reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Gustav Vasa försöker ansluta Sverige till det Schmalkaldiska förbundet (nordtyska lutherska furstar i opposition mot tysk-romerske kejsaren), men misslyckas. Den första upplagan av den klassiska latinsk-svenska ordboken Variarum rerum vocabula ges ut.

Födda, 2 oktober, Carlo Borromeo, italiensk kardinal och ärkebiskop av Milano, helgon (1610).

31 oktober, Cesare Baronius, italiensk katolsk kyrkohistoriker.

16 november, Toribio av Mongrovejo, spanskt helgon.

10 december, Giovanni Battista Guarini, italiensk skald.

13 december, Sigrid Sture, svensk häradshövding.

Avlidna, 12 februari, Albrecht Altdorfer, tysk målare.

30 juli, Hans Brask, före detta svensk biskop i Linköping, död i Polen. Aefgen Listincx, nederländsk baptist och profet. Germaine de Foix, aragonsk drottning och regent. Jelena Glinskaja, rysk storfurstinna och regent.

1539

1539,  var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

3 mars, Scillyöarna återförenas med den engelska kronan, som en del av Hertigdömet Cornwall.

6 augusti, Tunja grundas. Tysken Georg Norman anställs för att organisera den svenska kyrkan samt bli lärare för prins Erik (XIV). Den första svenska censurförordningen införs. Olaus Magnus trycker i Venedig Carta marina, en kartbok över Norden, för att visa katolikerna vilka landområden, som gått förlorade för dem. Ett kammarråd med uppgift att leda och planera den svenska finanspolitiken tillsätts. Högadeln kan bli tjänstemän inom detta råd. Romersk mässa förbjuds helt i svenska kyrkor. Förvaltningen i Finland centraliseras genom att slottslänen försvinner och landsändan istället indelas i åtta fögderier. Michael Olavi Agricola blir rektor för Åbo skola.

Födda, 6 juni, Katarina Gustavsdotter Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

19 november, Elizaveta Ostrogska, polsk furstinna och arvtagare. Elisabeth av Hessen (1539–1582), politiskt aktiv kurfurstinna av Pfalz. Catherine Grey, engelsk tronföljare.

Avlidna, 13 februari, Isabella d'Este, italiensk regent.

19 april, Katarzyna Weiglowa, polsk judisk martyr.

1 maj, Isabella av Portugal, spansk regent.

22 september, Guru Nanak, sikhismens grundare. Georg den skäggige, hertig av Sachsen-Meissen.

1540

1540, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

4 januari, På ett herremöte i Örebro hyllas prins Erik (XIV) som svensk arvprins av adel och biskopar.

Januari, På samma herremöte döms de svenska reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andreæ till döden för högförräderi men benådas.

27 september, Jesuitorden erkänns av påve Paulus III. Evangelisk (protestantisk) mässa hålls för första gången i Vadstena kloster. Georg Norman gör inspektionsresor i Väster- och Östergötland, för att registrera avvikande präster och beslagta överflödiga kyrkoskatter. Slotten i Stockholm, Älvsborg och Kalmar förstärks och byggs ut.

Födda, 5 augusti, Joseph Justus Scaliger, fransk filolog.

6 november, Cecilia Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Abraham Angermannus, svensk ärkebiskop 1593–1599. Pierre Lescot, fransk arkitekt. Francis Drake, England engelsk upptäcktsresande, sjömilitär och kapare, och den första som fört befäl över en fullständig världsomsegling.

Avlidna, 27 januari, Angela Merici, italienskt helgon.

28 juni, Federico II Gonzaga, hertig av Mantua.

28 juli, Thomas Cromwell, engelsk statsman (avrättad)

22 augusti, Guillaume Budé, fransk humanist. Aage Jepsen Sparre, dansk ärkebiskop 1519–1532.

1541

1541,  var ett år som började en lördag i den Julianska kalendern.

18 juni, Irland ingår nominell personalunion med England.

11 september, Santiago de Chile förstördes av Mapuchestyrkor under Araucokriget.

15 september, I Brömsebro sluts ett fördrag mellan Gustav Vasa och Kristian III av Danmark om en allians på 50 år mellan Sverige och Danmark. Kristian lovar att stödja Sverige mot Lübeck och att inte stödja Berent von Mehlen.

21 september, Paracelsus dikterar i Salzburg på värdshuset Vita hästen sitt testamente för en notarius publicus. Bibeln i sin helhet trycks på svenska i Uppsala av Georg Richolff den yngre. Georg Norman inspekterar kyrkor i Småland och låter för kronans räkning beslagta alla silverföremål som inte bedömdes som nödvändiga för gudstjänsten.

Födda, El Greco. Magdalena Moons, hjältinna under de Nederländska frihetskriget.

Avlidna, 27 maj, Margaret Pole, grevinna av Salisbury, saligförklarad.

26 juni, Francisco Pizarro, spansk sjöfarare och erövrare.

24 september, Paracelsus, eg Theophrastus Bombastus von Hohenheim, schweizisk läkare, alkemist och mystiker.

September, Beatriz de la Cueva, Guatemalas guvernör.

18 oktober, Margareta Tudor, drottning av Skottland 1503–1513 (gift med Jakob IV)

1542

1542, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Juni, Uppror utbryter i Småland och blir känt under namnet Dackefejden, efter ledaren Nils Dacke. Anledningen är höjda skatter och reformationen. Växjö och borgen Kronoberg erövras, men en styrka under Gustaf Olofsson hindrar upproret att spridas till Finnveden.

Augusti, En kunglig här anfaller upprorsmännen vid Jönköping.

28 september, Juan Rodríguez Cabrillo blir den förste europén som upptäcker Kalifornien.

8 november, Upproret går så bra för smålänningarna att Gustav Vasas befälhavare tvingas sluta stillestånd med dem i Slätbacka vid Linköping. Upprorsmännen kontrollerar då hela Småland (utom Kalmar), Öland och delar av Östergötland. Under vapenvilan rustar Gustav Vasa för nytt krig, medan Dacke knyter kontakter med tyska furstar.

25 november, Dacke kallar till möte i Växjö, där han genomdriver ett förbud mot röveri, men också förbud mot att betala skatt, innan man har kommit till tals med kungen. Den kinesiska kejsarens harem gör uppror och haremskvinnorna försökte strypa honom i den komplott som har kallats Palatskvinnornas uppror

14 december, När den skotske kungen Jakob V dör 30 år gammal blir hans endast sex dagar gamla dotter Maria I regerande drottning av Skottland, vilket hon förblir i 25 år, innan hon 1567 tvingas abdikera. Sverige sluter sitt första förbund med Frankrike. Gustav Vasa har därmed sällat sig till den kejsarfientliga sidan i storpolitiken. Romerska inkvisitionen bildas.

Födda, 24 juni, Johannes av Korset, spansk mystiker och helgon.

25 juni, hertig Magnus av Östergötland, svensk prins, son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

4 oktober, Roberto Bellarmino, italiensk teolog, jesuit och kardinal, helgon.

15 oktober, Akbar den store, indisk stormogul.

1 november, Tarquinia Molza, italiensk skald, känd som en av sin samtids lärdaste kvinnor.

8 december, Maria I, regerande drottning av Skottland från 14 december detta år till 1567 och drottning av Frankrike 1559–1560, gift med Frans II.

Avlidna, 13 februari, Katarina Howard, drottning av England 1540–1541 (gift med Henrik VIII) (avrättad)

24 augusti, Gasparo Contarini, italiensk kardinal och diplomat.

14 december, Jakob V, kung av Skottland sedan 1513. India Juliana, paraguayansk hjältinna.

1543

1543,  var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Januari, På ett herremöte i Örebro skaffar Gustav Vasa stöd för ett nytt krigståg mot den upprorshär, som leds av Nils Dacke.

25 mars, Dackehären och Gustav Vasas här drabbar samman vid sjön Hjorten vid Virserum, varvid Dackehären besegras och Nils Dacke såras svårt.

Sommaren, Dacke reser åter smålänningarna, men med ringa framgång. Han spåras upp och dödas i Rödeby skog i norra Blekinge.

Augusti, Dackeupproret nedslås. De övriga ledarna avrättas och stora delar av Småland kollektivbestraffas med böter. Conrad von Pyhy faller i onåd, anklagad för att ha förskingrat kronans pengar under utlandsresor. Han kastas i fängelse. Kronprins Erik (XIV) får en ny lärare i fransmannen Dionysius Beurraeus, som bland annat väcker Eriks intresse för astrologi. Nicolaus Copernicus publicerar en bok där han påstår att Solen och inte Jorden är Solsystemets medelpunkt. Ett dubbelanfall riktas mot Öster- och Västergötland av kronan. Conrad von Pyhy anfaller Mecklenburg för att förhindra dess anslutning till upprorsmännens sida. Gustav Vasa förseglar brevskåpen i Vadstena kloster och låter föra bort otaliga böcker. Den första boken på finska, Mikael Agricolas ABC-bok Abckiria, trycks i Stockholm.

Födda, Sir Francis Drake, engelsk sjömilitär och pirat. Claude Catherine de Clermont, guvernant till Frankrikes barn.

Avlidna, 15 februari, Johannes Eck, tysk romersk-katolsk teolog.

24 maj, Nicolaus Copernicus, polsk astronom.

Augusti, Nils Dacke, bonde och upprorsledare (avrättad). Cecilia Venier, regerande dam av herredömet Paros. Madeleine Lartessuti, fransk bankir och redare.

1544

1544, var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

13 januari, Västerås arvförening inför arvkungadömet i Sverige. Kronan skall nu ärvas av kungens äldste son. Prins Erik blir kronarvinge, medan de övriga kungliga sönerna tilldelas ärftliga hertigdömen. Sverige förklaras nu också officiellt vara ett evangeliskt (protestantiskt) rike. Själamässor, helgondyrkan och vallfärder förbjuds. Krucifixen tas ner från kyrkväggarna och motståndare till nyordningen anklagas för kätteri.

25 maj, Fransmännen under hertigen av Enghien besegrar den tysk-romerske kejsaren Karl Vs trupper i slaget vid Ceresole. Mongolerna bränner Pekings förorter. Det svenska krigsväsendet förändras från att ha vilat på tyska legosoldater till att bestå av inhemska soldater. Fästningarna skall moderniseras. Den landsflyktige Olaus Magnus utnämns till Sveriges katolske ärkebiskop i Rom.

Födda, 19 januari, Frans II, skotsk prinsgemål 1558–1560 (gift med Maria I) och kung av Frankrike 1559–1560

11 mars, Torquato Tasso, italiensk diktare. Maddalena Casulana, italiensk kompositör. Giovanni Botero, italiensk präst, diplomat och författare.

Avlidna, 22 mars, Johannes Magnus, svensk ärkebiskop 1523–1526 och sedan titulärärkebiskop i exil i Rom till sin död. Lucia av Narni, italiensk saligförklarade mystiker, nunna av dominikanorden. Ursula van Beckum, holländsk anabaptist. Margaret Roper, engelsk författare och översättare.

1545

1545, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

15 april, Linköping, Sverige härjas av brand, varvid bland annat delar av domkyrkan förstörs. Vadstena slott anläggs. Gustav Vasa väntar sig anfall från Ryssland och Tyskland och gör därför försvarsförberedelser. Olaus Magnus blir svensk delegat på Tridentinska kyrkomötet. Gustav Vasa planerar att anlägga slussar vid Dannemora bergvik, vilket dock ej kommer till utförande. Gustav Vasa försöker anordna en insamling för att kunna bekämpa osmanerna. Hertigdömet Parma och Piacenza avskiljs från Kyrkostaten och blir ett ärftligt hertigdöme under släkten Farnese.

Födda, 28 april, Yi Sun-shin, koreansk amiral.

9 juni, Anna Maria Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

7 december, Henry Stuart, skotsk prinsgemål 1565–1567 (gift med Maria I), Barthélemy de Laffemas, fransk ekonom och författare.

Avlidna, 15 juni, Elisabet av Österrike, drottning av Polen.

12 augusti, Maria av Portugal, kronprinsessa av Spanien. Engel Korsendochter, nederländsk katolsk aktivist.

1546

1546, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

5 april, Linköping drabbas av en stadsbrand.

18 maj, Linköping drabbas av ytterligare en stadsbrand.

15 december, Ekenäs i Finland får stadsprivilegier.

Födda, 25 mars, Veronica Franco, italiensk poet.

14 december, Tycho Brahe, dansk astronom. Josina II von der Marck, regerande furstlig abbedissa av Thorn. Dorothea av Danmark, hertiginna (1562-1592) och regent (1592-1596) av Braunschweig-Lüneburg.

Avlidna, 6 februari, Sofia av Liegnitz, kurprinsessa av Brandenburg.

18 februari, Martin Luther, tysk reformator.

1 augusti, Pierre Favre, fransk jesuit och teolog.

3 augusti, Antonio da Sangallo den yngre, italiensk arkitekt.

1547

1547, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

16 januari, Ivan den förskräcklige kröns till tsar i Ryssland.

28 januari, Vid Henrik VIIIs död efterträds han som kung av England och Irland av sin son Edvard VI.

24 april, Karl V besegrar Johan Fredrik I av Sachsen i slaget vid Mühlberg som avsluter det Schmalkaldiska kriget. Holländaren Peter Ruyes anställs som Sveriges förste tavelkonservator att vårda konstsamlingen på Gripsholms slott.

Födda, 24 januari, Johanna av Österrike, storhertiginna av Toscana.

29 september, Miguel de Cervantes, spansk författare.

29 oktober, Sofia Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

12 november, Claude av Valois, hertiginna av Lothringen.

Avlidna, 28 januari, Henrik VIII, kung av England sedan 1509, herre över Irland 1509–1542 och kung av Irland sedan 1542.

25 februari, Vittoria Colonna, italiensk poet.

31 mars, Frans I, kung av Frankrike sedan 1515.

21 juni, Sebastiano del Piombo, italiensk konstnär, målare.

7 augusti, Gaetano av Thiene, italiensk grundare av Teatinorden, helgon.

17 augusti, Katharina von Zimmern, schweizisk furste-abbedissa och reformator.

1548

1548, var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

11 oktober, Österrike annekterar riksstaden Konstanz. Uppsala slott anläggs. En pestepidemi utbryter i Sverige. Den tyske hammarsmeden Markus Klingensten blir uppsyningsman över svenska kronans samtliga stångjärnssmedjor. Sverige exporterar för första gången stål. Michael Agricolas översättning av Nya Testamentet till finska trycks i Stockholm. Agricola ger reformationen i Finland en fast grund och skapar det finska skriftspråket, genom en rad översättningar till finska. Paris' första teater, Teatern i Hôtel de Bourgogne, grundas.

Födda, 5 januari, Francisco Suárez, spansk filosof och teolog, Ma Shouzhen, kinesisk konstnär och kurtisan. Catherine de Cleves, fransk länsgrevinna.

Avlidna, 12 januari, Johan Weze, dansk ärkebiskop 1522–1523

1 april, Sigismund I, kung av Polen och storfurste av Litauen från 1506

5 september, Katarina Parr, drottning av England 1543–1547 (gift med Henrik VIII), Si Sudachan, thailändsk drottningregent.

1549

1549, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

31 juli, Frankrike försöker ockupera Sark. Munkarna i Vadstena kloster fördrivs, medan nunnorna får stanna tills vidare. Gustav Vasa utfärdar regler för förrådshushållning. Slakt skall påbörjas vid Olofsmässan den 29 juli. Gustavs systerson Per Brahe d.ä. blir riksråd, endast 29 år gammal. Gustav låter uppföra befästningar för att skydda farleden mellan Vaxön och Rindön, ursprunget till Vaxholms fästning. Kristian II förs till Kalundborgs slott. Kristian III av Danmark låter påbörja byggandet av Landskrona slott, även kallat Citadellet.

Födda, 10 mars, Francisco Solano, spansk missionär, helgon.

4 april, Elisabet Vasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

1 juli, Decio Azzolino den äldre, italiensk kardinal.

Avlidna, 10 november, Paulus III, född Alessandro Farnese, påve sedan 1534.

2 december, Hernán Cortés, spansk upptäckare och erövrare. María de Toledo, vicedrottning och regent i Santo Domingo. Michelle de Saubonne, fransk hovfunktionär, konstmecenat och protestantisk humanist.

1550

1550, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

12 juni, Gustav Vasa grundlägger Helsingfors

7 februari, Sedan Paulus III har avlidit året innan väljs Giovanni Maria Ciocchi del Monte till påve och tar namnet Julius III. Gustav Vasa gör upp planer för ett svenskt handelskompani. Den toscanske målaren och arkitekten Giorgio Vasari publicerar i Florens den första utgåvan av Le vite de' più eccellenti pittori, scultori e architettori (på svenska Berömda renässanskonstnärers liv i två delar 1926 respektive 1930). Tillsammans med den andra, utökade utgåvan från 1568 betraktas denna bok som grunden för ämnet konsthistoria.

Födda, 25 maj, Camillo de Lellis, italiensk romersk-katolsk präst och ordensstiftare, helgon.

27 juni, Karl IX, kung av Frankrike 1560–1574.

13 juli, Erik Larsson Sparre, svenskt riksråd, rikskansler 1593–1600.

4 oktober, Karl IX, svensk riksföreståndare 1599–1604 och kung av Sverige 1604–1611.

6 oktober, Karin Månsdotter, drottning av Sverige 1568, gift med Erik XIV.

27 oktober, Mary Sidney, engelsk poet.

28 oktober, Stanislaus Kostka, polskt helgon. Nicolaus Olai Bothniensis, svensk ärkebiskop 1599–1600 (född omkring detta år). Maria Andreae, tysk apotekare. Chand Bibi, indisk furstinna och regent. Marie de Brimeu, italiensk humanist.

Avlidna, 12 januari, Andrea Alciati, italiensk humanist och jurist.

8 mars, Johannes av Gud, portugisiskfödd munk och ordensgrundare, helgon.

30 april, Tabinshwethi, burmesisk kung.

6 december, Pieter van Aelst, flamländsk konstnär. Veronica Gambara, italiensk poet. Isabel Moctezuma, aztekisk prinsessa.

1551

1551, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

14 augusti, Tripolitanien blir en del av Osmanska riket. Georg Norman blir Gustav Vasas ambassadör.

Födda, 19 september, Henrik III, kung av Polen 1573–1574 och av Frankrike 1574–1589, Charlotte de Sauve, politiskt aktiv fransk hovdam.

Avlidna, 26 augusti, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), drottning av Sverige sedan 1536, gift med Gustav Vasa

15 december, Jørgen Skodborg, dansk ärkebiskop 1520–1523, Sin Saimdang, koreansk konstnär.

1552

1552, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

22 augusti, Gustav Vasa gifter sig med Katarina Stenbock. Makarnas åldersskillnad (40 år) gör att prästerna protesterar. Lennart Slipare utsänds på resa genom hela Tyskland och Österrike för att värva hantverkare till Sverige.

Födda, 6 mars, Seved Svensson Ribbing, svenskt riksråd, riksskattmästare 1602–1613.

24 augusti, Lavinia Fontana, italiensk målare.

17 september, Paulus V, född Camillo Borghese, påve 1605–1621.

6 oktober, Matteo Ricci, italiensk jesuit, missionär och sinolog. Axel Ryning, svensk friherre och riksråd, riksamiral 1602–1611 och riksmarsk 1612–1620. Boris Godunov, rysk tsar. Barbara Longhi, italiensk målare.

Avlidna, 19 april, Olaus Petri, svensk reformator.

2 december, Frans Xavier, spansk jesuit och missionär, helgon.

20 december, Katharina von Bora, tysk nunna och luteran, gift med reformatorn Martin Luther.

26 december, Torben Bille, dansk ärkebiskop 1532–1536. Maria Schenck van Tautenburg, nederländsk abbedissa.

1553

1553, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Juni, Den första av de fem striderna vid Kawanakajima börjar i Japan mellan Takeda Shingen i Kaiprovinsen och Uesugi Kenshin i Echigoprovinsen, en del av en stor serie konflikter under den japanska Sengokuperioden.

10 juli, Sedan den engelske kungen Edvard VI har avlidit fyra dagar tidigare, endast 15 år gammal, utropas hans kusin Frances Brandons 16-åriga dotter Jane Grey av sin svärfar hertig John Dudley av Northumberland till regerande drottning över England och Irland. Hertigen gör detta i ett försök att hindra kung Edvards syster Maria att uppstiga på tronen och därmed kunna återinföra katolicismen i England.

19 juli, Jane Grey blir avsatt från den engelska tronen efter endast nio dagar och inspärrad i Towern. Edvard VIs syster Maria I blir regerande drottning av England och Irland samma dag, medan Janes svärfar John Dudley blir avrättad i augusti och Jane själv möter samma öde i februari året därpå.

7 september, Frankrike försök att ockupera Sark upphör.

September, Anglikanska biskopar i England blir arresterade och Romersk-katolska biskopar blir återställda efter Maria Is trontillträde.

6 oktober, Şehzade Mustafa, äldste son till Süleyman den magnifike, blir avrättad i Konya på order av sin far.

27 oktober, Miguel Serveto avrättas genom bränning på bål av de styrande protestanterna i Genève. I Livland är man orolig för att freden med Ryssland inte skall kunna hållas. Därför kräver man därifrån förstärkningar från Sverige. Ett häfte med kyrkliga sånger, Een liten Songbook, utkommer i Sverige. Gustav Vasa förbjuder export av osmundjärn under motiveringen att utförseln sänker stångjärnets anseende och pris i Europa. Gustav begär hjälpskatt av Norrlands allmoge för reparationsarbeten i Sala silvergruva. Kungsvåningen på Kalmar slott börjar byggas. Den napolitanske målaren, arkitekten och antikkännaren Pirro Ligorios bok om Roms kvarlämningar från antiken Libro di Pyrrho Ligorio Napolitano delle antichità di Roma utges i Venedig.

Födda, 29 april, Albrekt Fredrik av Preussen, hertig av Preussen 1568–1618.

14 maj, Margareta av Valois, drottning av Navarra och Frankrike.

5 juni, Bernardo Baldi, italiensk diktare och lärd.

13 december, Henrik IV, kung av Frankrike 1589–1610. Eleonora di Garzia di Toledo, italiensk adelsdam.

Avlidna, 9 april, François Rabelais, fransk författare och läkare.

3 juni, Wolf Huber, tysk målare och gravör.

6 juli, Edvard VI, kung av England och Irland sedan 1547.

6 oktober, Şehzade Mustafa, ottomansk prins.

16 oktober, Lucas Cranach den äldre, tysk målare, gravör och bokillustratör.

27 oktober, Miguel Serveto, spansk läkare och teolog. Conrad von Pyhy, tysk ämbetsman i Gustav Vasas tjänst, svensk rikskansler 1538–1543. Ana Jakšić, politiskt aktiv rysk adelskvinna.

1554

1554, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

25 januari, São Paulo grundas.

25 juli, Maria I av England gifter sig med Filip I av Neapel (sedermera Filip II av Spanien). I samband med giftermålet proklameras det att alla Marias rättigheter som regerande drottning av England och Irland även ska tillfalla Filip och därmed räknas han officiellt som kung av England och Irland så länge äktenskapet varar (till Marias död 1558).

25 september, Stockholms borgare beordras att bygga goda örlogsfartyg, bland annat börjar flaggskeppet Elefanten byggas på Blasieholmen. Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus (Om götarnas och svearnas alla konungar) av Johannes Magnus utkommer på latin i Rom. Finland delas i två stift, Åbo och Viborg. Munkarna och nunnorna i Nådendals kloster tvångsomvänds till den lutherska läran och kyrkans egendomar börjar konfiskeras. Ett krig mellan Sverige och Ryssland utbryter, detta år endast med skärmytslingar. Kyrkan i Kinnared rivs. Romanen Lazarillo de Tormes (original La vida de Lazarillo de Tormes, y de sus fortunas y adversidades) publiceras i Spanien. Altan Khan grundar staden Hohhot i Inre Mongoliet.

Födda, 9 januari, Gregorius XV, född Alessandro Ludovisi, påve 1621–1623.

22 januari, Walter Raleigh, engelsk sjömilitär, upptäcktsresande, hovman och författare (född detta år eller 1552)

22 mars, Catherine de Parthenay, fransk matematiker.

28 oktober, Enevold Kruse, dansk adelsman och riksståthållare i Norge 1608–1618.

30 november, Sir Philip Sidney, engelsk författare.

Avlidna, 4 januari, Mencía de Mendoza, spansk-nederländsk kulturpersonlighet och protofeminist

12 januari, Lars Siggesson (Sparre), svenskt riksråd, riksmarsk sedan 1523

12 februari, Jane Grey, regerande drottning av England och Irland 1553 (avrättad genom halshuggning), Guildford Dudley, engelsk prinsgemål 1553 (gift med Jane Grey) (avrättad genom halshuggning)

23 april, Gaspara Stampa, italiensk poet

1555

1555, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

11 mars, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kivinäbb (även känt som striden vid Joutselkä)

9 april, Sedan Julius III har avlidit den 23 mars väljs Marcello Cervini degli Spannochi till påve och tar namnet Marcellus II. Han utropas dagen därpå, men avlider efter endast tre veckor på posten

23 maj, Sedan Marcellus II har avlidit den 1 maj väljs Giovanni Pietro Carafa till påve och tar namnet Paulus IV.

30 maj, Gustav Vasa inför inrikespass för handelsresande i Sverige

5 september, Religionsfreden i Augsburg fastslår principen cuius regio, eius religio.

15–29 september, Svenskarna gör ett anfall mot Nöteborg som dock misslyckas.

20 november, Hövitsmannen i Finland får kungliga order att öva folket i skytte samt bespeja ryssarna. Gustav tvingas till Finland i elva månader på grund av kriget med Ryssland. Gustav Vasa låter fängsla Strängnäsbiskopen Botvid Sunesson på Gripsholm. De svenska bönderna får noggranna instruktioner beträffande hemmansklyvning. Olaus Magnus ger ut Historia de gentibus septentrionalibus, ("Historia om de nordiska folken") i Rom. Ärkebiskopen Laurentius Petri utger en postilla med bearbetningar av tyska predikningar, vilken kommer att användas i Sverige långt in på 1600-talet.

Födda, 21 april, Ludovico Carracci, italiensk målare.

15 juni, Moderata Fonte, italiensk poet, filosof och författare. Petrus Kenicius, svensk ärkebiskop 1609–1636. Maria van Schooten, nederländsk frihetshjältinna.

Avlidna, 23 mars, Julius III, född Giovanni Maria Ciocchi del Monte, påve sedan 1550.

11 april, Johanna den vansinniga, drottning av Kastilien sedan 1504 och av Aragonien sedan 1516.

1 maj, Marcellus II, född Marcello Cervini degli Spannochi, påve sedan 9 april detta år.

10 juni, Elisabet av Danmark, kurfurstinna av Brandenburg.

16 oktober, Hugh Latimer och Nicholas Ridley, engelska biskopar avrättade för kätteri (två av Oxfordmartyrerna)

14 november, Stephen Gardiner, engelsk biskop.

21 november, Georgius Agricola, tysk humanist, mineralog och metallurg.

1556

1556, var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

10 januari, Gustav Vasa ger order om att avelsgårdar skall upprättas i hela Sverige, för att säkra tillgången till hästar och boskap.

16 januari, Filip II blir spansk kung

21–25 januari, Svenskarna slår tillbaka ett ryskt anfall mot Viborg.

2 februari, Cirka 850 000 personer omkommer vid en jordbävning med flera skalv i Kina

21 mars, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Käräjäkallio.

27 juni, Gustav Vasas son, hertig Johan (III) erhåller Åbo och Kumogårds län i Finland samt Åland som ärftlig förläning.

29 juni, Hertig Johan tar över sina besittningar och blir styresman över hela Finland samt högste befälhavare över krigsfolket där.

5 november, Stormogulen Akbar den store besegrar sin upproriske minister Hemu i det andra slaget vid Panipat.

11 september, Josef av Calasanz, spansk romersk-katolsk präst, bekännare och ordensgrundare, helgon. Anne Hathaway, William Shakespeares hustru. Sofia Johansdotter (Gyllenhielm), dotter till Johan III och Karin Hansdotter. Sophie Brahe, dansk astronom.

Avlidna, 21 mars, Thomas Cranmer, engelsk ärkebiskop av Canterbury, avrättad för kätteri som en av Oxfordmartyrerna.

31 juli, Ignatius av Loyola, jesuitordens grundare, helgon (kanoniserad 1622)

21 oktober, Pietro Aretino, italiensk författare, poet, dramatiker och satiriker under renässansen. Jörgen Kock, borgmästare i Malmö. Tullia d'Aragona, italiensk poet, filosof och kurtisan.

1557

1557, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

2 april, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Novgorod. Häri beslutas även om 40-årigt stillestånd och att gränsen skall regleras vid ett möte i Vouxen 1559. Gränsdragningen baseras fortfarande på Nöteborgstraktatens vaga bestämmelser från 1323.

29 majm Elba delas upp mellan Florens, Piombino och Spanien, där Piombino får styra öns inre delar

7 september, Hertig Johan (III)s förläningar utökas med Raseborgs län. Gustav Vasa skriver sitt testamente. Sonen Magnus erhåller delar av Götalandskapen, Närke, Småland och hela Dalsland som ärftligt hertigdöme. Hertig Erik (XIV) erhåller Kalmar, Kronobergs län och Öland som förläning. Han övertar Kalmar slott vilket han genast börjar bygga om och restaurera. Länsingen av kyrkorna i Finland fortsätter medan hertig Johan kräver trohetsed av de fyra stånden.

Födda, 27 januari, Abbas den store, persisk shah.

24 februari, Mattias, tysk-romersk kejsare 1612–1619, som Mattias II (ungerska Mátyás II) kung av Ungern 1608–1618 och kung av Böhmen 1611–1617.

16 augusti, Agostino Carracci, italiensk målare.

4 september, Sofia av Mecklenburg, drottning av Danmark och Norge 1572–1588, gift med Fredrik II. Olaus Martini, svensk ärkebiskop 1601–1609.

Avlidna, 9 april, Mikael Agricola, finländsk reformator.

16 juli, Anna av Kleve, drottning av England 1540 (gift med Henrik VIII)

1 augusti, Olaus Magnus, svensk kyrkoman, historiker och titulärärkebiskop i exil i Rom sedan 1544.

19 november, Bona Sforza, drottning av Polen och regerande hertiginna av Bari.

13 december, Niccolo Fontana Tartaglia, italiensk matematiker. Charlotte Guillard, fransk boktryckare.

1558

1558, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

28 januari, Ivan IV av Ryssland anfaller Livland och inleder därmed Livländska kriget.

Februari, Gustav Vasa utfärdar en bestämmelse om att ekträd skall vara reserverade för den svenska flottan och inte får avverkas för något annat ändamål. Detta kommer att skapa motsättningar mellan regering och allmoge i århundraden och leda till att eken blir ett av Sveriges mest hatade träd.

8 mars, Björneborg i Finland får stadsprivilegium.

3 maj, Tyska Sta Gertruds församling bildas i Stockholm

19 maj, Portugal ockuperar Malé

17 november, Vid den katolska Maria Is död efterträds hon som regerande drottning av England och Irland av sin protestantiska halvsyster Elisabet I. Då Marias äktenskap med Filip II av Spanien genom hennes död upplöses upphör också hans innehav av titlarna kung av England och Irland.

3 december, Det så kallade Gensvaret, Gustav Vasas och biskop Peder Swarts svar på Den danska rimkrönikan, ges ut. Hertig Erik (XIV) inleder giftermålsförhandlingar med drottning Elisabet av England. Liturgia eller Then Svenska Messordning, en ny mässordning på både latin och svenska, trycks. Novellsamlingen Heptameron utges. Hertig Erik bosätter sig på Kalmar slott. Jöran Persson, prästson med utländska universitetsstudier, blir kunglig sekreterare. Den italienske filosofen och naturvetaren Giambattista della Porta ger ut boken Magiae naturalis sive de miraculis rerum naturalium. John Knox publicerar The First Blast of the Trumpet Against the Monstruous Regiment of Women mot de kvinnliga regenterna Maria I av England, Maria av Guise och Maria Stuart.

Födda, Thomas Lodge, engelsk författare.

Februari, Hendrick Goltzius, nederländsk kopparstickare, träsnidare och konstnär.

Avlidna, 25 mars, Marcos de Niza, fransk franciskanermunk och upptäcktsresande.

21 september, Karl V, tysk-romersk kejsare 1519–1556.

17 november. Maria I, känd som Maria den blodiga, regerande drottning av England och Irland sedan 1553. Reginald Pole, engelsk kardinal.

18 oktober, Maria av Habsburg, drottning av Ungern och ståthållare i Nederländerna. Johann Kohlros, tysk psalmförfattare. Cassandra Fedele, italiensk författare.

1559

1559, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

1 januari, Vid Kristian IIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik II.

15 januari, Elisabet I kröns till drottning av England.

11 september, Hertig Johan (III) skickas som sändebud till England, för att, för hertig Erik (XIV)s räkning fria till drottning Elisabet.

21 september, 15-årige kung Frans II av Frankrike kröns i Reims

13 december, Skandalen Vadstenabullret inträffar. Prinsessan Cecilia ertappas med en tysk greve på sitt rum, under sin systers bröllopsresa. Eftersom Erik sköter skandalen mycket klumpigt uppstår ovänskap mellan Gustav Vasa och Erik.

25 december, Sedan Paulus IV har avlidit den 18 augusti väljs Giovanni Angelo de' Medici till påve och tar namnet Pius IV. Gustav Vasa och hans söner gör ett triumftåg in i Stockholm. Första utgåvan av Index librorum prohibitorum utkommer.

Födda, 1 januari, Virginia, frillodotter till Erik XIV och Agda Persdotter.

Februari, Johann Tserclaes Tilly, tysk fältherre.

22 juli, Laurentius av Brindisi, italiensk kyrkolärare, helgon.

10 september, Mauritz Stensson Leijonhufvud, svensk greve, friherre och riksråd, riksdrots 1602–1607.

21 september, Ludovico Cigoli, italiensk konstnär, målare.

22 december, Kristina Svantesdotter Sture, gift med Gustav Axelsson Banér.

Avlidna, 1 januari, Kristian III, kung av Danmark och Norge sedan 1534.

5 januari, Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), svensk riksföreståndargemål 1512–1520, gift med Sten Sture den yngre.

25 januari, Kristian II, kung av Danmark och Norge 1513–1523 samt av Sverige 1520–1521.

10 juli, Henrik II, kung av Frankrike sedan 1547.

18 augusti, Paulus IV, född Giovanni Pietro Caraffa, påve sedan 1555. Isabella Jagiełło, ungersk regent.

1560

1560,  var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

2 februari, Filip II av Spanien förmäls med Elisabeth av Valois.

April, Hertig Johan (III) kommer hem från England med avslag på hertig Erik (XIV)s frieri till drottning Elisabet.

1 juli, Gustav Vasa tar avsked av folket.

6 juli, Fördraget i Edinburgh sluts mellan England, Frankrike och Skottland, vilket innebär slutet för Auldalliansen.

17 augusti, Den skotska reformationsdagen: Romersk-katolska kyrkan ersätts av en protestantisk folkkyrka

21 augusti, Total solförmörkelse inträffar över delar av Europa.

29 september, Gustav Vasa dör och därmed blir hans äldste son Erik XIV kung av Sverige, varvid Laurentius Petri Gothus blir hovpredikant och Jöran Persson blir kungens mest betrodde sekreterare med kontroll över förläningsväsendet och stort inflytande över ämbetstillsättningar.

21 december, Gustav Vasa begravs i Uppsala domkyrka tillsammans med sina två första hustrur. Ärkebiskopen Laurentius Petri förbjuder svenska präster att döpa zigenares barn eller att begrava döda zigenare. Den första tulpanlöken förs från Osmanska riket till Nederländerna. Jean Nicot bryter väg för tobaken genom att leverera snus till franska hovet. Mogulriket erövrar det indiska riket Malwa. Westminster College inrättas av Elisabet I av England.

Födda, 17 januari, Gaspard Bauhin, botanist.

5 april, Flaminio Ponzio, italiensk arkitekt.

7 augusti, Elizabeth Bathory, ungersk seriemördare.

10 augusti, Hieronymus Praetorius, tysk kompositör.

2 november, Annibale Carracci, italiensk målare. Andrea Andreani, italiensk konstnär. Antonio Il Verso, siciliansk kompositör. Giovanni Bernardino Nanino, italiensk kompositör. Felice Anerio, italiensk kompositör. Jacobus Arminius, holländsk teolog. Jan Karol Chodkiewicz, polsk fältherre. Robert Abbot, engelsk teolog. Anton Praetorius, tysk präst, reformert teolog, författare och förkämpe mot häxjakt och tortyr.

Avlidna, 19 april, Philipp Melanchthon, tysk humanist, reformator.

11 juni, Maria av Guise, drottning av Skottland 1538–1542 (gift med Jakob V)

7 augusti, Anastasia Romanovna, tsaritsa av Ryssland.

14 september, Anton Fugger, möjligen den rikaste mannen i världshistorien.

29 september, Gustav Vasa, Sveriges riksföreståndare 1521–1523 och kung av Sverige sedan 1523.

25 november, Andrea Doria, italiensk furste.

5 december, Frans II, skotsk prinsgemål sedan 1558 (gift med Maria I) och kung av Frankrike sedan 1559

1561

1561, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

1 mars, Kullens fyr tänds för första gången. Byggnationen hade beordrats av kung Fredrik II av Danmark. Fyren var av typ papegojfyr.

14 april, Arboga artiklar, som minskar hertig Johans, Magnus och Karls makt, införs. Vid det möte som hålls i Arboga används ordet riksdag för första gången.

Maj, Erik XIV inrättar domstolen Höga nämnden, som under 1560-talet kommer att avkunna hundratals dödsdomar.

Juni, Reval begär och erhåller svenskt skydd varvid Estland (landskapen Harrien, Jerwen och Wierland) blir svenskt. Därmed inleds den konflikt med Ryssland och Polen i Baltikum, som kommer att fortgå i 160 år, fram till freden i Nystad 1721. För tillfället skärps, på grund av detta, motsättningarna mellan å ena sidan Sverige och andra sidan Polen och Lübeck.

29 juni, Erik XIV kröns i Uppsala domkyrka. I samband med kröningen införs titlarna greve och friherre i Sverige. Svenska eskadrar börjar patrullera Östersjön för att skydda handeln från sjörövare. En gästgiveriförordning utfärdas i Sverige, genom vilken gästgivare förpliktigas att hålla ordentliga förråd av mat, dryck och hästfoder. Priserna börjar detaljregleras. Polen erövrar Livland. I secreti della signora Isabella Cortese, ett viktigt verk om alkemin av Isabella Cortese, utkommer i Venedig.

Födda, 22 januari, Sir Francis Bacon, engelsk filosof och statsman

24 juli, Marie av Pfalz, gift med Karl IX.

20 augusti, Jacopo Peri, italiensk kompositör, kallad "operans fader".

Avlidna, 21 april, Lucrezia de Medici, hertiginna av Modena.

14 juli, Sayyida al Hurra, marockansk drottning och pirat. Marie Dentière, schweizisk reformator och teolog.

1562

1562, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

17 januari, Frankrike erkänner hugenotterna i och med Ediktet i Saint-Germain.

2 juni, Svenska trupper erövrar det polska fästet Pärnu.

Juni, Hertig Johan (III) reser till Polen.

Sommaren, Erik XIVs trupper erövrar fästet Weissenstein.

4 oktober, Hertig Johan (III) gifter sig med Katarina Jagellonica, dotter till den polske kungen. Detta leder till en total brytning mellan Johan och Erik.

Oktober, Hertigparet Johan (III) och Katarina Jagellonica återvänder till Sverige.

Slutet av året, Genom förhandlingar lyckas Erik XIV få in en svensk besättning på fästet Karkus i Baltikum. På Revalbornas önskan utfärdar Erik XIV förbud mot all handel på Narva. Erik inför en ny rusttjänstordning, för att distansera sig från högadeln. I Indien gifter sig Akbar den store med Padmini.

Födda, 6 maj, Pietro Bernini, italiensk skulptör och arkitekt.

16 september, Niels Mikkelsen Aalborg, dansk prästman.

19 oktober, George Abbot, engelsk prelat.

25 november, Lope de Vega, spansk dramatiker och poet. Isabella Andreini, italiensk skådespelare.

Avlidna, 20 februari, Lady Janet Stewart, skotsk älskarinna och guvernant, oäkta dotter till Jakob IV av Skottland.

5 september, Katharina Zell, tysk reformator och författare.

6 december, Jan van Scorel, holländsk målare.

17 december, Eleonora de Toledo, hertiginna. Wulf Gyler, Gustav Vasas sekreterare. Peder Swart, svensk krönikör.

1563

1563, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

30 maj, Svenskarna, under befäl av Jakob Bagge af Boo, besegrar danskarna i ett sjöslag utanför Bornholm, vilket är en orsak till krigsutbrottet senare samma år.

7 juni, Hertig Johan och hans hustru Katarina döms skyldiga för förräderi till döden i sin frånvaro. Ett danskt fartyg söker skydd undan den svenska flottan i blekingska Hällevik. Danskarna bränner ner Älvsborgs stad.

9 augusti, Nordiska sjuårskriget mellan å ena sidan Danmark och Lübeck och andra sidan Sverige utbryter i och med att Danmark och Lübeck förklarar krig.

12 augusti, Hertig Johan kapitulerar för brodern Eriks trupper på Åbo slott. Han benådas, men inspärras med sin hustru på Gripsholms slott.

13 augusti, Erik erbjuder blekingarna skydd undan den danske kungen Fredrik II.

22 augusti, Danskarna inleder en belägring av Älvsborg, Sveriges enda hamn på västkusten.

4 september, Danskarna erövrar Älvsborg, varvid Sverige blir avskuret från västkusten. Svenskarna angriper Halmstad utan resultat.

8 september, Miksa II kröns till kung av Ungern.

11 september, Ett sjöslag nordväst om Gotland (nordväst om Gotska sandön) mellan svenskar och danskar slutar oavgjort.

15 september, Staden Avaskär i Blekinge bränns av svenskarna under ledning av Jon Carlsson och Abel Palm.

23 september, Nils Persson får order att gå in i Blekinge med tre fänikor fotfolk (cirka 1 200 man)

September, Blekingestäderna Lyckå och Elleholm bränns ner av svenskarna. Bönderna i Östra härad i Blekinge svär trohetsed till Erik.

5 oktober, Danmark och Polen sluter förbund, varvid Polen förklarar krig mot Sverige och alltså går med i Nordiska sjuårskriget.

15 oktober, Svenskarna lämnar Blekinge, varvid bönderna åter svär trohetsed till danske kungen.

9 november, Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Mared.

4 december, Slutsession vid Tridentinska mötet hålls.

30 december, Nils Persson får order att "ströfva, bränna och ihjälslå" i Blekinge. 

Sommaren, Erik XIV sänder en flotta till Finland och erövrar Åbo från hertig Johan. Erik XIV försöker resa den norska allmogen mot dess danska herrar.

Födda, 13 oktober, Francesco Caracciolo, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

4 september, Wanli, kejsare av den kinesiska Mingdynastin. Louyse Bourgeois, fransk barnmorska och författare i förlossningskonst. Heo Nanseolheon, koreansk poet. Anna Guarini, italiensk musiker.

Avlidna, 29 juni, Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel, hertiginna av Sachsen-Lauenburg.

1564

1564, var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Februari, En svensk här under Klas Kristersson (Horn) går in i Norge (Jämtland, Härjedalen och Trondheim) och härjar.

19 februari, Stillestånd sluts mellan de svenska och de danska styrkorna i Estland, det skall vara till 1 maj 1565.

30–31 maj, Svenskarna besegras av danskarna i det första sjöslaget vid Ölands norra udde varvid den svenske befälhavaren Jakob Bagge hamnar i dansk fångenskap. Klas Eriksson Fleming blir då ny befälhavare över flottan, men avskedas snart av kung Erik XIV och efterträds som befälhavare för flottan av Klas Kristersson (Horn).

14 augusti, Svenskarna börjar belägra Lyckå i Blekinge.

14–15 augusti, Svenskarna besegrar danskarna i det andra sjöslaget vid Ölands norra udde.

15 augusti, Danskarna under Knut Hardenberg anfaller svenskarna vid blekingska Jämjö.

16 augusti, Det svenska flaggskeppet Elefanten går på grund i Kalmarsund. Det sjunker i september under reparationsarbetet.

24 augusti, Lyckå slott erövras av svenskarna.

2 september, Svenskarna bygger bråtar i Nättraby. Svenskarna angriper blekingska Ronneby.

4 september, Svenskarna intar Ronneby samt skövlar och bränner staden. Händelsen har gått till historien som Ronneby blodbad.

10 september, Svenskarna råkar sätta Lyckå slott i brand.

27 september, Lyckås och Avaskär bränns ner, varefter svenskarna utrymmer Blekinge.

11–13 oktober, Ett danskt anfall på Kalmar slås tillbaka.

10 november, Danskarna har nu helt återtagit Jämtland, Härjedalen och Trondheim.

21 november, En fred mellan Sverige och Ryssland på sju år undertecknas. Sverige kapar ett tjugotal lübska handelsskepp lastade med salt. Bengt Bengtsson Gylta blir ståthållare i Stockholm. Svante Sture den yngre avsätts som generalguvernör över Livland och Reval, eftersom kung Erik är missnöjd med honom. Gondawariket erövras av stormogulen Akbar den store och drottning Rani Durgavati begår självmord.

Födda, 15 februari, Galileo Galilei, italiensk astronom.

23 april, William Shakespeare, engelsk dramatiker och pjäsförfattare (troligen född detta datum)

27 maj, Margareta Gonzaga, italiensk kulturmecenat, hertiginna av Modena och Ferrara.

25 september, Magnus Braheden den äldre, svensk greve och riksråd, riksmarsk 1607–1612, riksdrots 1612–1633 och president för Svea hovrätt 1614–1633.

25 oktober, Hans Leo Hassler, tysk tonsättare.

Avlidna, 1 februari , Andreas Gerhard Hyperius, holländsktysk protestantisk teolog.

15 februari, Michelangelo Buonarroti, italiensk konstnär, skulptör, målare, arkitekt

5 mars, Isabel de Josa, spansk doktor i teologi.

27 maj, Jean Calvin, fransk-schweizisk reformator.

15 oktober, Andreas Vesalius, belgisk anatomiker, på ön Zakynthos i Grekland. Argula von Grumbach, tysk reformator.

1565

1565, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Januari, Svenskarna under Klas Kristersson (Horn) förhärjar Skåne och Halland.

27 april, Filippinerna blir en del av Vicekungadömet Nya Spanien

21 maj, Svenskarna besegrar danskarna i sjöslaget vid Pommerska vallen.

27 maj, Svenska flottan under Krister Horn lägger sig utanför Köpenhamn och uppbär tull från de fartyg som passerar Öresund.

4 juni, Sjöslaget utanför Bukow, mellan svenskarna och danskarna, slutar oavgjort

9 juni, Ytterligare en fiende, resterna av Tyska orden (Hovmännen), erövrar Pärnu i Livland från svenskarna.

7 juli, Svenskarna besegrar danskarna i sjöslaget vid Bornholm

Juli, Danskarna bränner gamla Lödöse.

13 augusti, Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Obermühlenberg.

27 augusti, Svenskarna inleder en belägring av Varberg, och sätter eld på staden

28 augusti, Varbergs stad kapitulerar för svenskarna

8 september, Cecilia Vasa och hennes man med följe anländer till England efter en tio månader lång resa.

18 oktober, Danskarna försöker återta Varberg, men detta avbryts.

20 oktober, Svenskarna besegras av danskarna under Daniel Rantzau i slaget vid Axtorna i Halland. Fransmannen Pontus De la Gardie går i svensk tjänst. Sverige hemsöks av pesten.

Födda, 6 oktober, Marie de Gournay, fransk författare och feminist.

10 november, Laurentius Paulinus Gothus, svensk ärkebiskop 1637–1646. Maria Pita, spansk nationalhjältinna.

Avlidna, 5 maj, Munjeong, koreansk drottning och regent.

9 december, Pius IV, född Giovanni Angelo de' Medici, påve sedan 1559.

13 december, Conrad Gesner, schweizisk naturforskare. Jean Goujon, fransk skulptör.

1566

1566, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

7 januari, Sedan Pius IV har avlidit året innan väljs Michele Ghislieri till påve och tar namnet Pius V.

26 mars, Cirka 250 svenskar under befäl av Nils Boije af Gennäs, Nils Svantesson Sture och Erik Stenbock dödas, då ett torn på Bohus fästning sprängs i luften av försvararna. Den så kallade Bohusiska smällen.

Juni, Nils Svantesson Sture faller i onåd hos kung Erik XIV. Han kallas till Stockholm och döms till döden av Höga nämnden, men benådas. Dock tvingas han göra ett skymfligt uttåg ur staden.

13 juli, Danskarna bränner ner Bogesund (som en del av Nordiska sjuårskriget)

15 juli, Danskarna bränner ner Falköping

23 juli, Danskarna bränner ner Skara domkyrka

26 juli, Svenskarna besegrar danskarna i det tredje sjöslaget vid Ölands norra udde.

28–29 juli, Den danska flottan, som flytt till Gotland, förliser utanför ön.

Augusti, 9 augusti, Erik XIV befaller alla landsköpmän i Västerbotten att flytta till Kalmar (dock förgäves). Hertig Johan (III)s hustru Katarina Jagellonica hotas av utlämning till Ryssland då tsaren Ivan IV den förskräcklige vill ha henne som gisslan mot Polen. Den danske befälhavaren Daniel Rantzau beger sig till Västergötland och härjar, medan svenskarna härjar Skåne.

Födda, 2 april, Maria Maddalena dei Pazzi, italiensk mystiker och helgon.

19 juni, Jakob I/VI, kung av Skottland 1567–1625 samt av England och Irland 1603–1625.

20 juni, Sigismund, kung av Polen 1587–1632 och av Sverige 1592–1599.

19 september, Peder Månsson Utter, svensk arkivman och genealog.

15 eller 16 oktober, Sigrid Eriksdotter Vasa, svensk prinsessa, dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.

18 oktober, Sivert Beck, dansk ägare till Näsbyholms slott och Vanås. Caterina Vitale, maltesisk apotekare.

Avlidna, 9 mars, David Rizzio, sekreterare till Skottlands drottning, Maria Stuart, mördad.

4 april, Daniele da Volterra, italiensk målare.

15 april, Louise Labé, fransk poet och författare.

25 april, Diane de Poitiers, fransk hovdam, älskarinna till Henrik II av Frankrike.

1 juli, Nostradamus, fransk astrolog, matematiker och läkare.

9 september, Klas Kristersson Horn (död i pesten)

1567

1567, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

3 februari, Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Runafer.

24 maj, Erik XIVs sinnessjukdom brister ut i full skala, då han utför Sturemorden. Han sticker ner Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott, varefter hans drabanter även mördar Svante Sture den yngre och Erik Sture tillsammans med Abraham Gustafsson Stenbock och Ivar Ivarsson (Liljeörn). Då kungen sedan flyr från slottet sticker han också ner Dionysius Beurraeus, som var hans gamle lärare.

Maj, Svenskarna går in i Norge och besätter Østlandet till Skiensfjorden. De bränner och plundrar men tvingas ge upp belägringen av Akershus utanför Oslo.

Juli, 13 juli, Erik XIV gifter sig i hemlighet med Karin Månsdotter.

24 juli, Maria I abdikerar som regerande drottning av Skottland, eftersom hon anser att det är omöjligt att styra landet, när den skotska adeln är alltför självständig och den dominerande religionen är kalvinism, medan hon själv är katolik. Hon flyr till England, där hon blir fängslad och sedermera avrättad för förräderi mot den engelska drottningen Elisabet I. Hon efterträds som kung av Skottland av sin 1-årige son Jakob VI, som vid Elisabets död 1603 även blir kung av England och Irland med namnet Jakob I. Hertig Johan (III) med familj släpps ur fängelset av riksrådet, som regerar i den sinnessjuke kung Eriks ställe. Daniel Rantzau leder ett härjningståg genom Halland, via Västergötland till Östergötland. Han låter plundra och bränna Jönköping, Vadstena och Alvastra samt går i vinterkvarter i Skänninge.

31 oktober, Slaget vid Getaryggen i nordvästra Småland

November, Hertig Johan (III) får tillåtelse att vistas på Arboga kungsgård.

20 november, Svenskarna sätter eld på Linköping under kriget mot danskarna, och domkyrkan brinner.

December, Söderköpingsborna sätter eld på sin egen stad, som därefter plundras av Daniel Rantzau.

3 december, Norrköping bränns

28 december, Erik XIVs och Karin Månsdotter giftermål proklameras officiellt. Mingdynastin häver det nästan tvåhundra år gamla förbudet att handla med omvärlden, vilket lade grunden för en omfattande handel mellan Kina och Sydostasien.

Födda, 21 augusti, Frans av Sales, fransk teolog och kyrkolärare, helgon (1665). Svante Turesson Bielke, svensk friherre och riksråd samt rikskansler 1602–1609. Isabel Barreto, spansk sjöamiral, en av världens första kvinnliga amiraler. Milou Rossi, fransk kemist. Yodo-dono, inflytelserik japansk adelskvinna.

Avlidna, 10 februari, Henry Stuart, skotsk prinsgemål sedan 1565 (gift med Maria I) (mördad)

24 maj, Svante Sture den yngre, svensk greve och friherre, riksmarsk från 1560 eller 1561 till 1564 (mördad av Erik XIV i Sturemorden). Jakob de Dacia, son till kung Hans.

1568

1568, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Januari, I brist på förstärkningar tågar danskarna under Daniel Rantzaus befäl först mot Stockholm, men vänder sedan om mot Danmark.

Februari, Daniel Rantzau drar sig tillbaka till Halland.

Maj, Erik XIV tillfrisknar tillräckligt från sin sinnessjukdom, för att kunna återta regeringsarbetet. Han fortsätter det danska kriget med härjningar i Skåne och Halland, assisterad av hertig Johan, som dock snart beger sig till Eskilstuna.

15 juni, Kung Eriks halvbröder, hertigarna Johan och Karl, börjar samla in pengar, för att finansiera ett uppror mot kungen. Ännu bidar de dock sin tid och inväntar rätt ögonblick att inleda aktionen.

4 juli, Erik XIV gifter sig officiellt med Karin Månsdotter i Storkyrkan i Stockholm. De har redan vigts i hemlighet ett år tidigare (den 13 juli 1567) och i december 1567 har Erik fört Karin till bordet vid en middag, såsom varande hans maka. Detta arrangemang har tillkommit för att deras son Gustav, som föds i januari 1568, ska räknas som född inom äktenskapet, vilket därmed gör honom till Sveriges tronarvinge vid födseln. Nu sker alltså den officiella vigseln, vilket gör bondpigan Karin till Sveriges drottning, eftersom hon gifter sig med kungen.

5 juli, Karin Månsdotter kröns till svensk drottning i Storkyrkan i Stockholm. Detta blir dock droppen som får bägaren att rinna över för kung Eriks bröder, hertigarna Johan och Karl, och även för många adelsmän. Att upphöja en piga till krönt drottning är vid denna tid något oerhört, som egentligen är otänkbart, då kungen egentligen borde ha haft en utländsk prinsessa eller åtminstone en svensk adelsdam som gemål och drottning. En vecka senare utbryter därför ett uppror mot kungen.

10 juli, Hertigarna Johan och Karl lämnar Eskilstuna och rider mot Vadstena, för att inleda upproret mot sin bror, kung Erik.

12 juli, Upproret mot kung Erik inleds genom att hertig Karls trupper intar Vadstena slott i Östergötland. Samma dag kommer Johan dit och gör sig till herre på slottet. Just detta slott är en viktig plats att ha som bas för upproret, eftersom det ger hertigarna kontrollen över större delen av Östergötland samt goda sjöförbindelser med Västergötland (över Vättern), så att upproret även kan spridas dit.

17 juli, Hertig Karl når fram till Norrköping och några dagar senare intar han med sina trupper även Söderköping samt det viktiga fästet Stegeborgs slott utan strid.

18 juli, Kung Erik får i Stockholm nyheten om upproret. Han skickar omedelbart ut kurirer runt om i landet med varningar om att riket är utsatt för uppror och försöker också få hertigarna att avbryta upproret. Han försöker dessutom locka över hertig Karl på sin sida och när detta misslyckas uppmanar han sin halvbror att möta honom i envig för att avgöra upproret man mot man, vilket Karl dock vägrar att gå med på. Erik skickar också ut totalt 52 kurirer land och rike runt, för att försöka uppbåda folk mot hertigarna, vilket dock går sådär. Eftersom upprorshären har intagit flera viktiga fästen är nu hela Östergötland i deras händer.

26 juli, Kung Erik publicerar i Stockholm ett manifest, där hertigarna utmålas som ondskan personifierad och det antyds där att de, genom sitt uppror, har visat sig inte brås på ”sin salig herr fader” (Gustav Vasa), utan mera på ”en annan ätt”. Det sägs inte vilken ätt som avses, men antydningen är att det är deras mors familj (Leijonhufvud). Detta är enda gången under propagandakriget mellan kungen och hertigarna, som det påpekas att de ”bara” är halvbröder, då Erik på så sätt vill distansera sig från dem.

29 juli, Upproret har nu spritt sig till Västergötland och denna dag faller Läckö slott i de upproriskas händer.

1 augusti, Hertig Karl tågar med sina trupper in i Södermanland. Det visar sig dock att detta landskap blir svårare att inta och en hårdare nöt att knäcka än Östergötland.

2 augusti, Karls trupper intar Nyköpings stad och slottet ger sig några dagar senare.

6 augusti, Ett hemligt vapenstillestånd med Danmark, som hertigarna har ingått på tre månader, träder i kraft. Därmed har de ryggen fri och kan koncentrera sig på upproret och att försöka inta Stockholm och avsätta kungen, utan att behöva oroa sig för ett danskt anfall. Erik har själv försökt sig på detta, men det har misslyckats, eftersom danske kungen inte har velat förhandla med honom.

11 augusti, Svenskarna erövrar fästet Sonnenburg på Ösel från danskarna (dit har nyheten om det svensk-danska stilleståndet ännu inte nått). Strax därefter sluter man dock ett eget stillestånd på Ösel.

19 augusti, Hertig Johan tågar i spetsen för sina knektar mot Södermanland, medan Eriks män börjar överge honom en efter en. När flera adelsmän märker vartåt det lutar lämnar de Stockholm och Erik och ansluter sig till upproret istället och de tar då sina underlydande och tjänare med sig.

25 augusti, Stridigheter uppstår mellan hertig Karls trupper och en kunglig här ledd av Ivar Månsson Stiernkors vid Nyköping. Först har Stiernkors övertaget, men han tvingas ge sig och dra sig tillbaka, när hertig Johan anländer med förstärkningar. Därvid uppstår en ny strid i Hölö skog, där hertigarnas trupper segrar på nytt. Därmed tycks vägen mot Stockholm ligga öppen för upprorshären. Efter detta går också Stiernkors över till hertigarnas sida och eftersom han är ståthållare i Finland faller hela den östra rikshalvan därmed i deras händer.

27 augusti, Under ett ständermöte i Stockholm (inlett den 23 augusti) utfärdas ett öppet brev till upprorshären, där hertigarna stämplas som förrädare och man öppet anger att riket är utsatt för förräderi, det blir alltså förbjudet att stödja hertigarna. Detta har dock föga effekt, eftersom många redan har gått över till dem och de har övertaget. Erik säger också i brevet att han ska söka fred med Danmark, för att upproret på så sätt ska isoleras. Han skickar också ut en fredstrevare till kung Fredrik II av Danmark, men denne ignorerar den. Han inväntar i lugn och ro utgången av det svenska inbördeskriget, eftersom han vet att det kommer att försvaga Sverige ytterligare, så att Danmark så småningom kan få en ännu bättre fred i det pågående kriget mellan länderna. Detta brev har dock, som sagt, liten effekt och man kan till och med diskutera riksdagens legitimitet, på grund av kriget är det bara prästerskapet och bönderna i trakten runt Mälaren, som har kunnat komma till den.

31 augusti, Erik XIVs trupper besegrar hertigarnas soldater i slaget vid Botkyrka, där kungen personligen leder sin styrka. När hertigarnas här kommer tågande mot kyrkan har Eriks soldater gömt sig bakom kyrkomuren och kan därför börja beskjuta dem, innan det blir strid man mot man. Detta är första gången kungen personligen leder trupper i strid och själv deltar i ett slag. Hans vita fjäderbuske på hjälmen syns väl och han utmärker sig i striden, efteråt har hans harnesk flera bucklor. Efter denna strid tvingas hertigarna retirera till Telge (nuvarande Södertälje). Kungen placerar sina trupper på linje mellan sjöarna Aspen och Bornsjön, för att möta ett nytt anfall. Det kommer dock inget sådant, utan hertigarna drar sig istället norr om Mälaren, för att angripa Stockholm därifrån, och på vägen intar de flera viktiga borgar, såsom Örebro och Västerås. I och med denna reträtt lyckas hertigarna inte börja belägra Stockholm från landsidan, men snart går även amiralen Claes Fleming över till dem. Eftersom han är befälhavare för den svenska flottan kan han därför blockera huvudstaden från sjösidan.

3 september, Hertigarnas här intar Gripsholms slott under reträtten och kringvandringen norr om Mälaren.

17 september, Hertigarna når fram till Rörstrand (strax nordväst om dåvarande Stockholm, som vid denna tid mest består av nuvarande Gamla stan). Därmed uppstår stridigheter på Brunkebergsåsen, där hertigarna dock har övertaget.

18 september, Kungen leder på nytt sina trupper i ett utfall mot hertigarnas här på Brunkeberg, men tvingas retirera och åter dra sig inom Stockholms murar. Kungens sekreterare Jöran Persson, som av många anses som kungens ”onda genius”, det vill säga den pådrivande kraften bakom allt ont och alla misstag som Erik har begått (däribland Sturemorden året innan), grips av kungens män och lämnas samma dag ut till hertigarna, genom att han knuffas ut genom Stockholms norra stadsport. Hertig Johan låter genast börja tortera honom, för att få reda på Eriks planer (om han har några kontakter utanför Stockholm, som kan anfalla hertigarna i ryggen, om han ämnar fly etcetera), men också som en personlig hämnd för de smädelser, spott och spe Jöran har utsatt honom för när han fördes till Stockholm som fånge 1563. Tortyren varar i några timmar, men Jöran Persson avslöjar ingenting.

21 september, Jöran Persson avrättas på Stockholms galgbacke, genom tortyr. Eftersom detta är på Brunkebergsåsen är det hela fullt synligt från slottet Tre kronor, så kungen kan se vad man gör med hans före detta sekreterare. Bödeln börjar med att skära av honom öronen ”långt in i huvudet”, varpå man binder ett rep om midjan på honom och hissar upp honom samt låter honom hänga så i en halvtimme. Förutom smärtan är detta djupt förödmjukande, eftersom ett sådant straff bara brukar vederfaras extrema brottslingar. Därefter läggs Persson på sträckbänken och bödeln går systematiskt över hans kropp och krossar först smalbenen, sedan låren och slutligen armarna. Under hela tiden yttrar Persson inte ett ord, men när man har knäckt flera av hans revben ber han hertig Karl, som står intill, att ”Ack, nådig herre, förkorta min pina”. Den unge Karl (som fyller 18 år några dagar senare) visar sig från sin mänskliga sida och beordrar bödeln att hugga huvudet av Persson.

22 september, Jöran Perssons kropp styckas och sätts på stegel och hjul, det vill säga att hans avhuggna lemmar spikas upp till allmän beskådan, medan hans kropp flätas in i ekrarna på ett hjul, som sätts upp ”allom till skräck och varnagel”. Denna dag ska även Perssons mor Anna torteras och avrättas, men åsynen av den avrättade sonen ska antingen ha gett henne en sådan chock, att hon ska ha fått en hjärtattack och dött på fläcken, eller ha gjort att hon faller av sin häst och bryter nacken. Hon dör alltså utan tortyr.

28 september, Hertigarna skickar fram en parlamentär till Norreport och framlägger sina kapitulationsvillkor till Erik. De lyder i korta drag att om staden och kungen kapitulerar och överlämnar sig till hertigarna ska alla inne i staden skonas till livet. De flesta inser att detta är det bästa man kan göra. Dels är hertigarnas här numerärt överlägsen, dels är staden omringad både från norr och söder samt från sjösidan. Man vill inte uppleva en sådan utdragen belägring som staden har upplevt 45 år tidigare, när Gustav Vasas upprorshär belägrade den i två år. Utan kung Eriks vetskap bestämmer man sig därför för att dagen därpå öppna stadsportarna och släppa in hertigarnas här.

29 september, Tidigt på morgonen öppnas Söderport av kungens nye statssekreterare Olof Larsson och därigenom släpper man in en del av upprorshären i Stockholm. Denna här leds av Sten Eriksson (Leijonhufvud), som är bror till hertigarnas mor Margareta (Gustav Vasas andra hustru) och en av få som har överlevt Sturemorden. Hans här beger sig mot slottet, men Erik leder sina trupper i ett sista utfall. Därvid uppstår stridigheter på Stortorget inne i staden och under tumultet får herr Sten en hillebard i magen, varvid han skadas så illa att han avlider en vecka senare (den 5 oktober). Kungens trupper lider nederlag i denna strid och Erik drar sig åter in i slottet. Samtidigt kommer hertig Karl in i staden, med uppgift att ”försäkra sig om kungens person”, det vill säga se till att han inte flyr eller tar sitt eget liv. När hertigen kommer fram till slottet uppmanar han kungen att ge sig och nu inser även Erik att spelet är förlorat. Klockan två på eftermiddagen beger han sig till Storkyrkan (intill slottet), där han möter hertig Karl och kapitulerar till honom. Därmed förklaras Erik avsatt som Sveriges kung och upproret är över. Detta är exakt på dagen åtta år efter att han har blivit kung, vid Gustav Vasas död den 29 september 1560. Kungens valspråk var ”Deus dat cui vult”, som är latin och betyder ”Gud ger åt vem han vill”. Med detta har han velat visa att han har fått sin makt av Gud, när Gustav Vasa införde arvkungadömet, eftersom Gud har låtit honom vara Gustavs förstfödde. Därmed är också tanken att endast Gud ska kunna ta kungamakten ifrån honom (genom hans död), men så blir alltså inte fallet. Erik avsätts formellt av riksdagen den 26 januari 1569.

30 september, Hertig Johan håller tidigt på morgonen sitt intåg i Stockholm genom Norreport och utropar sig till Sveriges konung med namnet Johan III. I och med det svenska regentbytet sker en del förändringar. Sedan 1563 har Sverige, förutom med Danmark och Lübeck, också befunnit sig i krig med Polen om besittningarna i det svenska Estland. Johan är ytterst polskvänlig och till och med gift med den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Då Sverige nu byter politik mot Polen och till och med får en polsk drottning ser man från polskt håll inte längre någon anledning till krig, då man nu kan förhandla med Sverige, via kungens polska hustru. Samtidigt är svenskarna glada att slippa fienden i sydöst, för att kunna koncentrera sig på Danmark och Lübeck. Det sluts dock ingen formell fred med Polen (det kommer inte att ske förrän 1660), utan kriget med Polen i Livland ”rinner bara ut i sanden” så att säga. Detta innebär också att det hot som sedan 1566 har legat över Katarina om att hon ska utlämnas till den ryske tsaren Ivan den förskräcklige (eftersom han vill ha henne som gisslan i förhandlingarna med Johan i hans vidlyftiga östpolitik) nu avvärjs. I samband med maktövertagandet blir också brodern Karl myndigförklarad (då han fyller 18 år några dagar senare) och övertar själv styrelsen över sitt hertigdöme (ungefär motsvarande Södermanland, Närke och Värmland).

4 oktober, Kung Johan förhandlar med Stockholms borgare och utfärdar allmän amnesti till dem, samtidigt som de svär trohetsed till honom.

Hösten, Stillestånd sluts mellan Sverige och hovmännen (Tyska orden)

18 november, Svenska och danska delegater möts i Roskilde. Där omförhandlar man det pågående vapenstilleståndet, som förlängs, vilket leder till att det dansk-svenska kriget ”ställs in” över vintern. Stora ombyggnader av Kalmar slott inleds. Den grekiske antike historikern Polybios verk Histori'ai översätts för första gången till engelska av Christopher Watson

Födda, 28 januari, Gustav Eriksson Vasa, svensk kronprins, son till Erik XIV och Karin Månsdotter.

11 februari, Honoré d'Urfé, fransk författare.

9 mars, Aloysius Gonzaga, italienskt helgon.

15 eller 25 mars, Johannes Bureus, svensk fornforskare, språkman och mystiker.

5 april, Urban VIII, född Maffeo Barberini, påve 1623–1644.

17 maj, Anna Vasa, svensk prinsessa, dotter till Johan III och Katarina Jagellonica.

19 maj, Leonora Dori, politiskt aktiv fransk gunstling.

25 juni, Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), Sveriges drottning 1585–1592, gift med Johan III.

5 september, Tommaso Campanella, dominikansk teolog, filosof och poet.

Avlidna, 20 mars, Albrekt, preussisk hertig (död i Tapiau, nuvarande Gvardejsk)

13 maj, Sophie av Pommern, Danmarks och Norges drottning 1523–1533, gift med Fredrik I.

15 augusti, Stanislaus Kostka, polskt helgon.

21 september, Jöran Persson, svensk rådsman (avrättad)

5 oktober, Sten Eriksson (Leijonhufvud), svensk adelsman, militär och ämbetsman (krigsskador)

1569

1569, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

26 januari, Erik XIV avsätts formellt och Johan III bekräftas av riksrådet som kung av Sverige

1 juli, Lublinfördraget omvandlar personalunionen mellan kungariket Polen och storfurstendömet Litauen till en realunion, det polsk-litauiska samväldet.

9 juli, Per Brahe den äldre. får Visingsborg som grevskap, vilket blir Sveriges första grevskap.

10 juli, Johan III kröns tillsammans med sin hustru Katarina Jagellonica i Uppsala domkyrka. Adeln kräver bland annat att utlänningar förhindras plats i riksrådet.

Sommaren, En sammansvärjning mot Johan III med syfte att återuppsätta Erik XIV på tronen avslöjas.

24 oktober, Svenskarna går åter in i Skåne och härjar.

29 oktober, Skånska Åhus intas av svenska trupper.

Oktober, Danskarna börjar belägra Varberg.

Hösten, Stillestånd sluts mellan de svenska och de danska styrkorna i Estland.

11 november, Den danske befälhavaren Daniel Rantzau stupar under belägringen av Varberg.

13 november, Fredsförhandlingar mellan Sverige och Danmark inleds i Knäred men förblir resultatlösa.

4 december, Danskarna återerövrar Varbergs fästning. Fredsmil (även känt som Frihetsmil) införs för första gången i det svenska riket. Detta innebär att frälsebönder inom en mils radie från säterigårdar slipper krigsutskrivningar. En ombyggnad av Borgholms slott påbörjas.

Födda, 31 januari, Johan Nilsson Gyllenstierna, svensk amiral.

30 augusti, Djahangir, indisk stormogul.

5 november, Nils Turesson Bielke, svenskt riksråd. Margareta Saraechhia, italiensk författare. Amelia Lanyer, engelsk diktare.

Avlidna, Januari, Janet Beaton, skotsk adelsdam.

11 september, Vincenza Armani, italiensk konstnär.

20 oktober, Evfrosinja Staritskaja, politiskt aktiv rysk adelskvinna.

11 november, Daniel Rantzau, dansk krigare (stupad). Gracia Mendes Nasi, osmansk affärskvinna.

1570

1570,  var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

9 januari, Ivan IV av Ryssland startar Massakern i Novgorod.

11 februari, Bönderna i Blekinge betalar frivilligt brandskatt och slipper därmed plundring.

15 februari, Venus i Ockultation med Jupiter; sedan händer det inte igen förrän 1818.

25 februari, Pius V utesluter drottning Elizabeth I av England med påvebullan Regnans in Excelsis.

27 februari, Danska soldater sätter eld på Växjö

Juli, Erik XIV med familj förs till Åbo slott.

21 augusti, I Baltikum utbryter Nordiska tjugofemårskriget mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna är den anfallande parten, eftersom kriget utbryter genom att de går mot Reval. Ryssarna börjar belägra Reval. Även de finska gränstrakterna härjas av ryssarna.

13 december, Nordiska sjuårskriget avslutas med freden i Stettin. Danskarna avstår anspråken på Sverige och svenskarna på Skånelandskapen. Sverige tvingas emellertid betala 150.000 daler för att återfå Älvsborg, vilket kallas Älvsborgs första lösen. En samling sjöartiklar, med regler för svenska flottan, utfärdas. Ett järnbruk anläggs vid Lövsta i Uppland, för inhemsk produktion av järnprodukter.

Födda, 13 april, Guy Fawkes, brittisk katolsk konspiratör.

4 maj, Girolamo Rainaldi, italiensk arkitekt.

15 november, Francesco Curradi, italiensk barockmålare. Christina Rauscher, tysk regeringskommissionär.

Avlidna, 3 oktober, Hieronymus Cock, nederländsk förläggare och grafikhandlare.

21 november, Doamna Ruxandra Lăpuşneanu, moldavisk regent. Abbakka Chowta, regerande indisk drottning av Ullal. Sophie Lykke, dansk länsman.

1571

1571, var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

16 mars, Ryssarna upphäver belägringen av Reval.

Mars, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ubagall (efter 16 mars)

27 juni, Jesus College vid Oxfords universitet grundas av drottning Elisabet I av England. Colleget är det första protestantiska colleget att grundas i Oxford.

Augusti, Erik XIV med familj förs till Kastelholms slott.

15 augusti, Famagusta blir venetianska befästningen på Cypern, som faller i osmanernas händer

Oktober, Slaget vid Lepanto

7 oktober, Osmanska riket kämpar mot en allians bestående av Spanien, Kyrkostaten, Venedig och Malta i slaget vid Lepanto, och efter slaget börjar galärernas tillbakagång

Oktober, Erik XIV med familj förs till Gripsholms slott. Laurentius Petris kyrkoordning antas i Sverige. En skolordning, med vilken den lutherska kyrkan slutgiltigt övertar det pedagogiska ansvaret från sin katolska föregångare, antas i Sverige. Latin behålls dock som ett huvudämne. Tartarer ödelägger Karelen och Savolax. Petrus Michaelis Fecht utnämns till kanslisekreterare under Johan III. För att svenska staten skall få medel till Älvsborgs lösen påläggs befolkningen en förmögenhetsskatt. Johan Baptista Pahr och hans bröder Dominicus och Franciscus inbjuds som arkitekt respektive byggmästare till Sverige. För att göra sig av med katolska högtider minskas antalet arbetsfria helgdagar i Sverige under året till 32 (förutom söndagar) genom den så kallade helgdagsreduktionen. Det engelska underhuset introducerar förslaget pro forma

Födda, 31 mars, Pietro Aldobrandini, italiensk kardinal och konstmecenat.

14 augusti, Anders Bure, svensk generalmatematikus, krigsråd, den svenska kartografins fader.

27 december, Johannes Kepler, tysk astronom. Lucrezia Marinella, italiensk poet, filosof och författare.

Avlidna, 3 januari, Joakim II av Brandenburg, kurfurste av Brandenburg.

13 januari, Johan av Brandenburg-Küstrin, markgreve av Brandenburg-Küstrin.

24 maj, Gustaf Olofsson till Torpa, svensk friherre och riksråd, lagman i Västergötland samt riksmarsk sedan 1569.

7 oktober, Dorothea av Sachsen-Lauenburg, drottning av Danmark och Norge 1534–1559, gift med Kristian III. Antonios Eparchos, grekisk humanist.

1572

1572,  var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

14 maj, Sedan Pius V har avlidit den 1 maj väljs Ugo Boncompagni till påve och tar namnet Gregorius XIII.

27 juni, Johan III och hertig Karl (IX) träffas på Borgholms slott och delar upp de gods de ärvt efter sin mor mellan sig och den tredje brodern Magnus. Senare samma dag delar de dock upp Magnus andel mellan sig, med hänvisning till hans sinnessjukdom.

11 augusti, Ryssland avger en officiell krigsförklaring mot Sverige.

24 augusti, Under Bartolomeinatten, parisiska blodsbröllopet, massakreras franska protestanter (hugenotter) i Paris av katoliker i samband med bröllopet mellan Henrik av Navarra och Margareta av Valois.

11 november, En ny stjärna blossar upp i stjärnbilden Cassiopeia och lyser några månader. Den beskrivs av Tycho Brahe i hans verk De Nova Stella (Den nya stjärnan). En ny svensk kyrkoordning antas vid ett kyrkomöte i Uppsala. För första gången görs en totalberäkning av den svenska statsbudgeten. Rikets utgifter överstiger vida dess inkomster. Uppsala slott brinner ner och Franciscus Pahr får kungligt uppdrag att leda återuppbyggnaden. Riddarholmskyrkan i Stockholm restaureras. Stockholm drabbas av en pestepidemi. Spanjorerna besegrar den siste inkan Túpac Amaru i ett krig och Vilcabamba bränns och överges.

Födda, 1 februari, Ellen Marsvin, dansk länsman.

8 november, Johan Sigismund av Brandenburg, morfar till drottning Kristina. Regina Basilier, tysk-svensk affärsidkare.

Avlidna, 1 maj, Pius V, född Antonio Ghislieri, helgon, påve sedan 1566.

2 juni, Thomas Howard, 4e hertig av Norfolk, brittisk statsman (avrättad)

26 augusti, Pierre de la Ramée, fransk kristen filosof (mördad)

24 september, Túpac Amaru, den siste inkan

30 september, Franciskus Borja, spansk präst, jesuit och helgon.

23 november, Agnolo Bronzino, italiensk målare.

12 december, Loredana Marcello, italiensk dogaressa och botaniker.

1573

1573, var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Ryssarna stormar och erövrar fästet Weissenstein (Wittensten) från svenskarna.

23 januari, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lode.

1 juli, Portugals ockupation av Malé upphör

Oktober, Erik XIV förs ensam till Västerås. Hans övriga familj förs till Finland.

December, Johan III utser Laurentius Petri Gothus till ny svensk ärkebiskop.

Slutet av året, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland på viborgsfronten. Adelsmän börjar resa krav på att en fast grupp rådsherrar alltid skall finnas samlad i Stockholm för att övervaka rikets styrelse. Förslaget vinner inte Johan IIIs gehör. Hertig Karl (IX) anställer den tysk-italienska arkitekten Christoffer Pahr för att bygga om Nyköpingshus. Gripsholms slott renoveras. Vid Nyen påbörjar svenskarna de första befästningsarbetena vid blivande Nyenskans. Gujarat erövras av Akbar den store. Henrikas Valua uppstiger som förste polsk-litauiske kung på Litauens tron. Hertigen av Alba förlorar ståthållarskapet i det rebelliska Nederländerna. Oda Nobunaga fördriver den siste Ashikagashogunen. Staden Cordoba i Argentina, grundläggs.

Födda, 10 januari, Simon Marius, tysk astronom.

12 april, Kristina av Holstein-Gottorp, svensk riksföreståndargemål 1599–1604 och drottning av Sverige 1604–1611, gift med Karl IX.

17 april, Maximilian I av Bayern, tysk kurfurste.

26 april, Maria av Medici, fransk drottning och regent.

16 augusti, Anna av Österrike, drottning av Polen och Sverige 1592–1598, gift med Sigismund.

8 september, Georg Friedrich von Greiffenklau, tysk ärkebiskop och kurfurste av Mainz.

7 oktober, William Laud, engelsk prelat.

29 november, Johannes Canuti Lenaeus, svensk ärkebiskop 1647–1669.

3 december, Willem de Besche, vallonsk-svensk byggherre och bruksägare

Avlidna, 7 juli, Giacomo Barozzi da Vignola, italiensk arkitekt.

26 oktober, Laurentius Petri Nericius, svensk ärkebiskop sedan 1531. William Howard, engelsk storamiral och diplomat. Laura Dianti, italiensk kulturpersonlighet. Maria van Schooten, nederländsk frihetshjältinna.

1574

1574, var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

September, En sammansvärjning mot Johan III avslöjas i Sverige.

22 november, Juan Fernández upptäcker Juan Fernández-öarna och gör anspråk på dem för Spanien

December, Laurentius Petri Gothus utnämns av kungen till ärkebiskop. Erik XIV förs till Örbyhus slott. Martin Luthers lilla katekes översätts till finska av Paul Juusten. Malmfyndigheterna vid den så kallade Bondestöten vid Kopparberget i Falun börjar exploateras. Johan III tar formellt över förvaltningen av brodern Magnus hertigdöme, eftersom denne är sinnessjuk.

Födda, 4 mars, Carl Carlsson Gyllenhielm, svensk friherre, fältmarskalk, riksråd och ståthållare, riksamiral 1620–1650, frilloson till Karl IX och Karin Nilsdotter.

6 maj, Innocentius X, född Giovanni Battista Pamphili, påve 1644–1655.

12 december, Anna av Danmark, drottning av Skottland 1589–1619 och av England 1603–1619 (gift med Jakob VI/I)

Avlidna, 4 mars, Anna II av Stolberg, tysk abbedissa och regerand furstinna av Quedlinburg.

30 maj, Karl IX, kung av Frankrike sedan 1560.

1 oktober, Maarten Jacobsz van Heemskerck, nederländsk konstnär. Hans Eworth, flamländsk konstnär.

1575

1575, var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

16 december, En jordbävning drabbar Valdivia. Den nederländske apotekaren Anthonius Busenius får fullmakt att ta en del av Slottet Tre Kronors medicinförråd och flytta ut det i staden, för att kunna sälja läkemedel till allmänheten. Detta räknas som det första kungliga apoteksprivilegiet i Sverige och det första apoteket grundas vid Stortorget i Stockholm. Johan III förmår prästerskapet att anta ett tillägg till 1571 års kyrkoordning vid namn Nova ordonantia. Den rekommenderar läsning av kyrkofäderna och varnar för reformationens stridsskrifter, varigenom reformationen i Sverige bromsas. Staden Luanda grundas i Angola.

Födda, 26 juli, Anna Katarina av Brandenburg, drottning av Danmark och Norge 1597–1612, gift med Kristian IV.

4 november, Guido Reni, italiensk målare.

31 december, Göran Nilsson Gyllenstierna, svensk friherre och riksråd, riksamiral 1611–1618.

Avlidna, 14 januari, Barbara Uthmann, tysk företagare.

7 februari, Anna Maria Zieglerin, italiensk humanist.

20 februari, Maria av Jever, frisisk hövding.

3 juni, Pieter Aertsen, nederländsk konstnär, målare.

8 oktober, Jan Matsys, flamländsk målare. Sidsel Ulfstand, dansk länsman.

1576

1576, var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

12 juli, Mogulriket annekterar Bengalen

8 augusti, Den danske astronomen Tycho Brahes observatorium Uranienborg börjar byggas på ön Ven. Den nya svenska gudstjänstordningen Liturgia Svecanæ Ecclesiæ (mer känd som Röda boken) utarbetas av kung Johan III och Petrus Fecht. I denna varnas för två vilddjur: övertron, representerad av katolska kyrkan, och vanhelgandet, syftande på lutherdomen. Kanslisekreterare Petrus Fecht reser till Rom men omkommer under vägen. Johan III anlägger ett teologiskt kollegium, Collegium regium Stockholmense i vad som tidigare varit Stockholms franciskanerkloster på Riddarholmen. Den norske jesuiten Laurentius Nicolai, mer känd som Klosterlasse anställs som skolans ledare och håller föreläsningar om teologi. Johan III tillkallar Vadstenas byggmästare, Arent de Roy, för att planera ombyggnaden av Linköpings slott till ett renässansslott. Sten Sture den äldres kista överförs från Kärnabo kyrka till domkyrkan i Strängnäs. Stockholm hemsöks av pest. Den kallaste delen av lilla istiden för Skandinaviens del inleds och varar till 1625. Rudolf II blir tysk-romersk kejsare.

Födda, Isabella Gonzaga, hertiginna av Mantua och Monferrato. Jesper Mattson Cruus af Edeby, svensk fältmarskalk, ämbetsman och riksråd, riksskattmästare 1615–1622 (född detta eller nästa år)

Avlidna, 6 januari, Göran Eriksson (Gyllenstierna), svenskt riksråd.

27 augusti, Tizian, italiensk målare.

21 september, Girolamo Cardano, italiensk uppfinnare och matematiker (självmord). Georg Joachim Rheticus, tysk matematiker och astronom. Eleonora di Garzia di Toledo, italiensk adelskvinna.

1577

1575, var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

3 augusti, Johan III antar titeln storfurste av Finland. Påvens sändebud Antonio Possevino kommer till Stockholm. Ryssarna gör ett andra misslyckat försök att belägra Reval. Röda boken antas som svensk gudstjänstordning. Tartarer härjar åter Karelen och Savolax. Johan III låter börja byggnadsarbeten på Stockholms slott för att omvandla det till ett renässanspalats.

Födda, 6 februari, Beatrice Cenci, italiensk mördare.

12 april, Kristian IV, kung av Danmark och Norge 1588–1648.

31 maj, Nur Jahan, indisk mogulkejsarinna.

Maj, Johan Skytte, svenskt riksråd och universitetskansler; Gustav II Adolfs lärare.

25 november, Piet Pieterszoon Hein, holländsk sjöofficer, kapare och folkhjälte. Jesper Mattson Cruus af Edeby, svensk fältmarskalk, ämbetsman och riksråd, riksskattmästare 1615–1622 (född detta eller föregående år)

Avlidna, 26 februari, Erik XIV, kung av Sverige 1560–1568 (enligt traditionen mördad genom att ha ätit förgiftad ärtsoppa, som förgiftats på order av hans bror Johan III). Bengt Halstensson Bagge, svensk amiral (avrättad). Cornelia Teelinck, nederländsk författare och poet.

1578

1578, var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

16 april–25 juni, Spanien ockuperar Brunei Town

21 oktober, Svenskarna besegrar tillsammans med polska styrkor ryssarna i slaget vid Wenden.

Födda, 17 januari, Petrus Johannis Rudbeckius, svensk skald och psalmboksutgivare.

1 april, William Harvey, brittisk vetenskapsman, upptäckare av blodomloppet 1628.

14 april, Filip III av Spanien, kung av Kastilien, Aragonien och Portugal 1598–1621.

17 augusti, Francesco Albani, italiensk målare.

1 oktober, Fidelis av Sigmaringen, katolsk ordenspräst och martyr; helgon.

20 december, Agnes av Holstein-Gottorp, tysk prinsessa. Izumo no Okuni, japansk miko (tempeltjänare) och skådespelare.

Avlidna, 12 februari, Katarina av Österrike, portugisisk regent.

14 april, James Hepburn, skotsk prinsgemål 1567 (gift med Maria I)

10 september, Pierre Lescot, fransk arkitekt

1579

1579, var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

23 januari, Utrechtunionen grundas av de protestantiska staterna Brabant, Gelder, Flandern, Holland, Zeeland, Friesland, Mechelen och Utrecht

7 februari, Johan III låter rekvirera virke, för att sätta upp ett stängsel på Valdemarsön. Därmed är grunden lagd till den kungliga jaktpark, som gick under benämningen Kungliga Djurgården (på nuvarande Djurgården)

11 maj, Hertig Karl (IX) gifter sig med Maria av Pfalz. Johan III låter bygga en kungsgård i korsvirke i Gävle, vilken så småningom omvandlas till ett märkligt kyrkslott.

Födda, 8 juni, Trophime Bigot, fransk barockmålare.

16 november, Federico Cornaro, italiensk kardinal. Henriette d'Entragues, fransk mätress.

Avlidna, 12 februari, Laurentius Petri Gothus, psalmdiktare och svensk ärkebiskop sedan 1574.

20 maj, Isabella Markham, engelsk hovfunktionär. Anthonius Busenius, nederländsk apotekare i svensk tjänst. Barbara Thenn, österrikisk myntmästare.

1580

1580, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

18 juli, Filip II av Spanien blir kung av Portugal då Portugal och Spanien ingår personalunion.

Augusti, Possevino och Laurentius Norvegus lämnar Stockholm. De besöker Vadstena kloster och uppmanar nunnorna att hålla sig undan lutherdomen.

4 november, Svenskarna erövrar fästningen Kexholm från ryssarna. Pontus De la Gardie blir svensk befälhavare i kriget mot Ryssland. Johan IIIs förhandlingar med påven strandar. Nederländaren Willem de Wijk får fullmakt av kronan att befalla över de svenska gruvorna. Den så kallade spanska pesten skördar offer i Sverige, främst i Uppland. En följd blir att Uppsala universitet stängs. Michel de Montaigne utkommer med sina Essayer. Jesuitmissionärer anländer till hovet hos Akbar den store, härskare av Mogulriket. Concerto delle donne bildas i Ferrara.

Födda, 30 maj eller 9 juni, Daniel Heinsius, nederländsk filolog och skald.

25 juni, Petrus Claver, spansk jesuit och missionär, helgon.

29 juli, Francesco Mochi, italiensk skulptör under manierismen och barocken.

14 september, Francisco de Quevedo, spansk diktare. Adriana Basile, italiensk kompositör

Avlidna, 31 maj, Dorotea av Oldenburg, dotter till Kristian II.

19 augusti, Andrea Palladio, italiensk arkitekt. Inés de Suárez, spansk conquistador. Anne de Pisseleu d'Heilly, fransk mätress, hertiginna och kulturmecenat.

1581

1581, var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

26 juli, Staten-Generaal blir Nederländernas högsta myndighet

6 september, En svensk styrka under Pontus De la Gardie erövrar Narva. Den finske stormannen Klas Fleming låter härja runt ryska Olonets. Hertig Karl (IX) utlovar i en skrivelse till menige man i Värmland, att den som anlägger en smälthytta skall få sex års skattefrihet, detta för att få igång gruvdriften. Gustav Vasas dotter Elisabet Vasa gifter sig i Stockholm med hertig Kristofer av Mecklenburg. Per Brahes Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk ges ut. Denna bok kommer att få stor betydelse i unga svenska adelsmäns utbildning. Värmland bryts ut ur Skara stift och bildar ett eget. Portugiserna uppsätter Dona Catherina av Kandy som marionettregent på Sri Lanka, vilket leder till en statskupp.

Födda, 4 januari, James Ussher, irländsk ärkebiskop och teolog.

30 januari, Kristian av Brandenburg-Bayreuth, markgreve av Brandenburg-Bayreuth

16 mars, Pieter Corneliszoon Hooft, nederländsk diktare, dramatiker och historiker.

3 april, Johannes Rudbeckius, svensk biskop och skriftställare.

24 april, Vincent de Paul, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

5 augusti, Hedvig av Danmark, kurfurstinna av Sachsen. Giovanni Battista Soria, italiensk arkitekt.

Avlidna, 17 augusti, Sabine av Württemberg, lantgrevinna av Hessen-Kassel. Agatha Streicher, tysk läkare.

1582

1582,  var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern. I den gregorianska kalendern, som antogs detta år, följde slutet av året mönstret för normalår som börjar en fredag. 

I bland annat de flesta italienska stater, Polen och Spanien infördes den gregorianska kalendern så att torsdagen den 4 oktober följdes av fredagen den 15 oktober. En del länder, såsom Belgien och Frankrike, bytte kalender senare detta år. I många delar av världen behöll man den julianska kalendern längre och inte förrän 1929 hade hela världen övergått till den gregorianska, men vissa ortodoxa trossamfund använder den fortfarande.

14 januari, Kristinehamn blir stad genom att hertig Karl (IX) utfärdar stadsprivilegium för Broo (Bro)

6 februari, Hudiksvall får stadsprivilegier

24 februari, Det bestäms att den Gregorianska kalendern skall införas och ersätta den Julianska kalendern i Rom, senare under hösten. Den 4 oktober blir där den sista dagen i den julianska kalendern och följs av den 15 oktober, som blir den första dagen i den gregorianska kalendern.

21 juni, Honnō-ji-incidenten inträffar i Kyoto, Japan.

4 oktober i Julianska kalendern (torsdag). Flera stater på Apenninska halvön, Portugal och Spanien gör kommande dag till fredag, 15 oktober i den gregorianska kalendern, och hoppar över 10 dagar. Andra stater följer vid olika datum

9 december i Julianska kalendern (söndag). Frankrike och Lorraine gör kommande dag till måndag, 20 december i den gregorianska kalendern

25 december (NS). Gregorianska kalendern införs i Luxemburg, Zeeland och Brabant. Flavius Ursinus publicerar "On Embassies". Nordens möjligen första sångbok, Piae cantiones, med 74 sånger, trycks i Greifswald. Hertig Karl (IX)s självständiga skatte- och privilegiepolitik i hans hertigdöme inskränks av Johan III genom den så kallade Stockholmsstadgan.

Födda, 26 januari, Giovanni Lanfranco, italiensk målare under barocken.

17 oktober, Johann Gerhard, tysk luthersk teolog. Elizabeth Jane Weston, engelsk författare.

Avlidna, 5 maj, Charlotte de Bourbon-Montpensier, furstinna av Oranien.

4 oktober, Teresa av Ávila, spansk nunna, mystiker och helgon. Elizaveta Ostrogska, polsk furstinna och arvtagare.

1583

1583, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari (NS), Gregorianska kalendern införs i Savojen och de romersk-katolska kantonerna i Schweiz.

12 januari (NS), Gregorianska kalendern införs i Nederländerna.

10 augusti, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland på tre år i Pliusa. Narva förblir i svenska händer.

9 oktober, Hertig Karl (IX) ger Mariestad stadsprivilegier

16 oktober (NS), Gregorianska kalendern införs i Brixen, Salzburg och Tyrolen

25 december (NS), Gregorianska kalendern införs i Kärnten och Steiermark. Andreas Laurentii Björnram väljs till svensk ärkebiskop. Hertig Karl utfärdar regler för den lönsamma men ömtåliga finska jordbrukskolonisationen i Mellansverige. Jacobus Finnos psalmbok på finska ges ut.

Födda, 10 april, Hugo Grotius, folkrättens fader.

16 juni, Axel Oxenstierna, svensk greve, riksråd och statsman samt rikskansler 1612–1654.

20 juni, Jakob De la Gardie, svensk greve och fältherre, riksmarsk 1620–1652. Virginia Ramponi, italiensk skådespelare, sångare och poet. Anna Roemers Visscher, nederländsk författare. Nzinga av Ndongo och Matamba, regerande afrikansk drottning.

Avlidna, 1 juni, Sofia Johansdotter (Gyllenhielm), frillodotter till Johan III och Karin Hansdotter.

16 september, Katarina Jagellonica, drottning av Sverige sedan 1568, gift med Johan III.

30 oktober, Pirro Ligorio, italiensk arkitekt och antikvarie.

7 december, Nurbanu Sultan, politiskt aktiv osmansk sultanmoder.

11 december, Fernando Álvarez de Toledo Alba, spansk statsman och militär. Antoinette de Bourbon, fransk hertiginna.

1584

1584,  var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

17 januari (NS), Gregorianska kalendern införs i Böhmen och Mähren

5 mars, Karlstad blir stad genom att hertig Karl (IX) utfärdar stadsprivilegier för Tingvalla. Verksamheten vid Nådendals kloster utanför Åbo upphör.

Födda, 9 februari, Francesco Maria Richini, italiensk arkitekt och skulptör under ung- och högbarock.

10 november, Katarina Vasa, svensk prinsessa, dotter till Karl IX och Maria av Pfalz, mor till Karl X Gustav.

Avlidna, 18 mars, Ivan IV av Ryssland, Ivan den förskräcklige, rysk tsar 1547-1584

10 juli, Vilhelm I, prins av Oranien, ståthållare i Nederländerna 1572-1584.

10 juli, Elisabeth av Regenstein-Blankenburg, tysk abbedissa.

3 november, Carlo Borromeo, italiensk kardinal och ärkebiskop av Milano, helgon (1610)

1585

1585, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 januari, Från detta år härrör Sveriges äldsta bevarade almanacka. Den innehåller uppgifter om himlakropparnas rörelser och förutspår väder för det kommande året.

21 februari, Johan III gifter sig med Gunilla Johansdotter. Inför bröllopet författar Ericus Jacobi Skinnerus Epithalamion (Bröllopssång, en av den nylatinska poesins mest kända svenska alster från epoken)

22 februari, Gunilla Bielke kröns till drottning av Sverige.

11 mars, Härnösands stad får stadsprivilegier

24 april, Sedan Gregorius XIII har avlidit den 10 april väljs Felice Peretti di Montalto till påve och tar namnet Sixtus V.

5 november, Pontus De la Gardie drunknar i floden Narva.

19 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Pliusa.

Födda, 23 januari, Mary Ward, engelsk nunna och skolgrundare.

9 september, Armand-Jean du Plessis Richelieu, kardinal, fransk statsman.

3 oktober, Domingo Pimentel Zúñiga, spansk kardinal.

4 oktober, Anna av Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.

28 oktober, Cornelius Jansen, nederländsk teolog. Christence Juul, dansk författare.

Avlidna, 10 april, Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve sedan 1572.

5 november, Pontus De la Gardie, svensk general (drunknad)

1 oktober, Anna av Danmark, kurfurstinna av Sachsen.

27 december, Pierre de Ronsard, fransk poet.

1586

1586, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari (NS), Gregorianska kalendern införs i Polen

Maj, Örebro artiklar antas som en reaktion på Johan III:s katoliserande tendenser. Then Swenska Psalmboken från 1567 utges i reviderad upplaga.

Födda, 25 januari, Brita Andersdotter (Hök), svensk affärskvinna och bryggare.

18 mars, Gabriel Bengtsson Oxenstierna, svensk ämbetsman, riksskattmästare 1634–1645 och riksamiral 1652–1656.

20 april, Rosa av Lima, peruansk tertiar inom dominikanorden, jungfru och helgon. Jan Wildens, flamländsk målare.

Avlidna, 18 januari, Margareta av Parma, ståthållare i Nederländerna.

25 januari, Lucas Cranach den yngre, tysk målare.

8 april, Martin Chemnitz, tysk luthersk teolog.

17 oktober, Sir Philip Sidney, engelsk författare.

1587

1587, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

13 februari, En ny svensk författning, Vadstena artiklar, antas i Vadstena, Johan III får rätt att utnämna lagmän och biskopar i hertigdömena samt hålla räfsteting där. Avsikten är att neutralisera hertig Karl (IX), som styrt sitt hertigdöme utan respekt för kungen.

Ett prästmöte hölls i Strängnäs, då stiftet bekräftade Örebro artiklar, och enade sig om en förkastelse av Johan IIIs förment katolska liturgi.

22 juni, England grundar en koloni på Saint Croix

9 augusti, Sigismund väljs till kung av Polen.

5 september, Rådsaristokratin tvingar Johan och Sigismund att underteckna Kalmar stadgar. Dessa garanterar Sveriges självständighet gentemot Polen inför den kommande personalunionen mellan länderna. Häri anges, att Sigismund skall besöka Sverige vart tredje år och i övrigt låta landet styras av en sjumannaregering.

1 oktober, Abbās I "den store" tillträder som shahanshah av Iran

19 oktober, För att förhindra stadsbränder beslutar Stockholms rådsstyrelse, att stadens hus skall byggas av eller åtminstone bekläs med sten eller tegel.

1 november (NS), Gregorianska kalendern införs i Ungern

17 december, Sigismund kröns till kung av Polen.

Födda, 2 april, Virginia Centurione Bracelli, italiensk mystiker och ordensgrundare, helgon.

15 juni, Gabriel Gustafsson Oxenstierna, svensk friherre, riksdrots 1634–1640.

18 september, Francesca Caccini, italiensk kompositör och sångerska.

17 november, Louis De Geer, svensk industri- och finansman av vallonskt ursprung.

19 december, Dorothea Sophie av Sachsen-Altenburg, regerande fursteabbedissa av Quedlinburg.

Avlidna, 8 februari, Maria Stuart, regerande drottning av Skottland 1542–1567 och drottning av Frankrike 1559–1560 (avrättad)

9 oktober, Decio Azzolino den äldre, italiensk kardinal.

17 oktober, Bianca Cappello, storhertiginna av Toscana.

1588

1588, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

4 april, Vid Fredrik IIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian IV.

12 maj, Journée des Barricades äger rum i Paris.

8 juni, Thomas Cavendish gör anspråk på Sankta Helena för England

30 juli, Den spanska armadan går under i Engelska kanalen när Spanien försöker invadera England. Kärntornet på Stockholms slott förses med riksemblemet, de tre kronorna, som ger slottet dess namn. Stockholm nås av en ny pestepidemi.

Födda, 5 april, Thomas Hobbes, engelsk filosof.

28 maj, Pierre Séguier, fransk politiker.

28 juni, Peder Gustafsson Banér, svenskt riksråd.

8 september, Marin Mersenne, fransk filosof och matematiker.

24 december, Konstantia av Steiermark, gift med Sigismund. Catherine de Vivonne, markisinnan de Rambouillet, grundare av den litterära salongen.

Avlidna, 4 april, Fredrik II, kung av Danmark och Norge sedan 1559.

8 augusti, Alonso Sánchez Coello, spansk målare. Doamna Chiajna, rumänsk furstinna och regent.

1589

1589, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

28 juli, Kashmir uppgå i Mogulriket

28 augusti–30 september, Johan III försöker få Sigismund att abdikera i Polen vid ett möte i Reval. Rådet lyckas både avstyra ett krig mellan länderna och förslaget att Sigismund skall följa med Johan till Sverige. Därmed ökar klyftan mellan rådet och kungen, som söker stöd hos brodern hertig Karl (IX). Därför upphävs Vadstena artiklar och Kalmar stadgar. Bröderna avsätter dessutom diverse rådsherrar. En svensk myntförsämring inleds.

Födda, 12 april, Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, tysk greve, pfalzgreve och hertig, informell innehavare av det svenska riksskattmästareämbetet 1622–1634, gift med Gustav II Adolfs syster Katarina och far till Karl X Gustav.

18 april, Johan, hertig av Östergötland, svensk prins, son till Johan III.

28 april, Margareta av Savoyen, vicedrottning av Portugal och regent i Monferrato.

1 augusti, Alexandrine von Taxis, tysk postmästare och grevinna.

28 augusti, Jan Rutgersius, holländsk filolog och diplomat.

Avlidn, 2 mars, Alessandro Farnese, italiensk kardinal.

29 juli, Maria av Pfalz, gift med hertig Karl (IX)

1 augusti, Jacques Clément, fransk dominikanmunk som mördade den franske kungen Henrik III.

2 augusti, Henrik III, kung av Polen 1573–1574 och av Frankrike sedan 1574.

16 december, Michael Bajus, belgisk teolog. Agia Filothei, grekiskt helgon. Heo Nanseolheon, koreansk poet.

1590

1590, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

4–19 februari, Ryssarna beskjuter Narva, som därefter stormas. Svenskarna slår dock tillbaka det ryska anfallet och den 23 februari sluts stillestånd.

7 mars, En ny svensk arvförening antas som utsträcker arvsrätten till att gälla ogifta kvinnliga arvingar, då manliga saknas

15 september, Sedan Sixtus V har avlidit den 27 augusti väljs Giovanni Battista Castagna till påve och tar namnet Urban VII. Han avlider dock den 27 september efter endast 13 dagar på posten, vilket innebär, att han har rekord i att ha haft det kortaste pontifikatet (bortsett från den numera icke legitime påven Stefan 752)

5 december, Sedan Urban VII har avlidit den 27 september väljs Niccolò Sfondrati till påve och tar namnet Gregorius XIV. Kriget mellan Sverige och Ryssland blossar åter upp i Estland. Svenskarna angriper Novgorod, Pskov och Ishavskusten, där bland annat Petsamo kloster i Petsamo bränns ner till grunden. Per Brahe den äldre faller i onåd hos kung Johan III och förlorar sin drotstitel. Johan III försöker vinna lågadeln på sin sida genom att utlova samma privilegier som högadeln garanterats i 1569 års privilegiebrev.

Födda, 9 januari, Simon Vouet, fransk målare.

13 juli, Clemens X, född Emilio Bonaventura Altieri, påve 1670–1676. Johan Adler Salvius, svensk friherre, riksråd och diplomat. María de Zayas, spansk författare. Marie Fouquet, fransk medicinsk författare.

Avlidna, 27 augusti, Sixtus V, född Felice Peretti di Montalto, påve sedan 1585.

1 september, Per Brahe den äldre, svensk greve och riksråd, riksdrots från 1569 till tidigare detta år.

27 september, Urban VII, född Giovanni Battista Castagna, påve sedan 15 september detta år. Kristina av Oldenburg, dotter till Kristian II. Maddalena Casulana, italiensk kompositör. Lucrezia Orsina Vizzana, italiensk kompositör.

1591

1591, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

29 oktober, Sedan Gregorius XIV har avlidit tre dagar tidigare väljs Giovanni Antonio Facchinetti de Nuce till påve och tar namnet Innocentius IX. Han avlider dock efter två månader på posten. Durtnellfamiljen från Brasted i Kent, England, börjar sin verksamhet som byggentreprenörer, och blir fortfarande verksam under sin 12e generation under 2000-talet

Födda, 8 februari, Guercino, italiensk konstnär, målare.

15 mars, Alexandre de Rhodes, fransk jesuit och missionär.

26 maj, Olimpia Maidalchini, italiensk politiker.

24 augusti, Robert Herrick, engelsk författare, (döpt detta datum)

Avlidna, 1 januari, Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop sedan 1583.

21 juni, Aloysius Gonzaga, italienskt helgon.

2 juli, Vincenzo Galilei, italiensk (florentinsk) kompositör, musikteoretiker och musiker.

21 juli, Veronica Franco, italiensk poet.

25 september, Kristian I, kurfurste av Sachsen.

16 oktober, Gregorius XIV, född Niccolò Sfondrati, påve sedan 1590.

14 december, Johannes av Korset, spansk mystiker och helgon.

30 december, Innocentius IX, född Giovanni Antonio Facchinetti de Nuce, påve sedan 29 oktober detta år.

1592

1592, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

17 januari, Henrik IV av Frankrike förklarar krig mot Spanien.

30 januari, Sedan Innocentius IX har avlidit en månad tidigare väljs Ippolito Aldobrandini till påve och tar namnet Clemens VIII.

31 maj, Sigismund gifter sig med Anna av Österrike.

15 augusti, Engelske kaptenen John Captain blir först att bekräftat sikta den ögrupp som ges namnet Davis' Land

27 augusti, Hertig Karl (IX) gifter sig med Kristina av Holstein-Gottorp.

17 november, Vid Johan IIIs död blir Sigismund kung av Sverige. Eftersom hertig Karl och rådet har liknande intressen i frågan om Sigismunds bestigande av den svenska tronen sker ett närmande mellan dessa

Födda, 5 januari, Shah Jahan, härskare i mogulriket 1627–1658.

22 januari, Pierre Gassendi, fransk naturforskare och filosof.

28 mars, Johan Amos Comenius, tjeckisk pedagog, biskop och författare.

22 oktober, Gustaf Horn, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksråd, riksmarsk 1653–1657.

28 november, Hung Taiji, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qing-dynastin.

29 december, Johannes Matthiæ Gothus, biskop i Strängnäs. Catalina de Erauso, spansk soldat. Sara Copia Sullam, italiensk-judisk poet, författare och salongsvärd.

Avlidna, 5 januari, Vilhelm V av Kleve, greve av Jülich–Kleve–Berg.

14 februari, Jacopo Bassano, italiensk målare.

22 april, Bartolommeo Ammanati, italiensk skulptör och arkitekt.

13 september, Michel de Montaigne, fransk författare och filosof.

2 november, Moderata Fonte, italiensk poet, filosof och författare.

17 november, Johan III, kung av Sverige sedan 1568. Willem Boy, arkitekt och bildhuggare.

1593

1593, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

20 januari, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i byn Teusina strax söder om ingermanländska Ivangorod.

1 mars, Ett kyrkomöte inleds i Uppsala. Detta blir slutpunkten för reformationen i Sverige, eftersom det på mötet bland annat bestäms att riket ska vara luthersk-evangeliskt och katolicismen förbjuds.

15 mars, Abraham Angermannus, en av de mest framträdande svenska lutheranerna, väljs till ärkebiskop i Uppsala stift.

20 mars, En protestantisk trosbekännelse fastställs för den svenska kyrkan genom Uppsala möte. Röda boken avskaffas och ersätts av 1571 års kyrkoordning. Den augsburgska trosbekännelsen antas som bekännelseurkund.

1 augusti, Uppsala universitet öppnas på nytt i enlighet med Uppsala möte, efter att det i praktiken har varit stängt sedan Gustav Vasas dagar.

30 september, Kung Sigismund och hans familj anländer till Stockholm för att göra anspråk på sitt arvrike.

Födda, 14 mars, Georges de La Tour, fransk konstnär, målare.

19 maj, Jacob Jordaens, flamländsk målare.

8 juli, Artemisia Gentileschi, italiensk konstnär.

22 september, Matthäus Merian den äldre, schweizisk-tysk kopparstickare och förläggare.

Avlidna, 3 juni, Katarina Bengtsdotter Gylta, svensk abbedissa.

8 oktober, Jakob Ulfeldt, danskt riksråd 1565. Esther Imbert, fransk mätress.

1594

1594, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Februari, Engelske kaptenen Richard Hawkins ändrar namnet på Davis' Land till Hawkins Maydenlande

1 februari, Johan III begravs i Uppsala domkyrka.

19 februari, Sigismund kröns till svensk kung tillsammans med sin hustru. Sigismunds krav på fri religionsutövning för katoliker godtas inte av rådet. Frågorna om adelns ställning och kungens makt under frånvaron från Sverige löses inte.

September, Sigismund reser åter till Polen varvid hertig Karl (IX) blir riksföreståndare, dock delande makten med rådet. En katolsk präst insätts i Vadstena kloster.

Födda, 16 februari, Juliana Morell, den första kvinnliga doktoranden i juridik.

21 mars, Maria Tesselschade Visscher, nederländsk författare.

16 juni, Stefano Durazzo, italiensk kardinal.

9 december, Gustav II Adolf, kung av Sverige 1611–1632 (född på morgonen)

Avlidna, 2 februari, Giovanni Pierluigi da Palestrina, italiensk tonsättare.

14 juni, Orlando di Lasso, nederländsk tonsättare.

5 augusti, Eleonora av Österrike, hertiginna av Mantua.

2 december, Gerhard Mercator, nederländsk geograf.

1595

1595, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Gustav II Adolf döps.

18 maj, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Teusina. Sverige erhåller Narva och Estland bekräftas som svenskt. Gränsen mellan rikena i Finland förskjuts åt öster och Nöteborgstraktaten från 1323 upphör slutligen att gälla som officiellt gränsdokument.

9–28 juli, En slavrevolt inträffar på São Tomé

Oktober, Riksdagen i Söderköping bekräftar hertig Karl som riksföreståndare och förbjuder katolsk gudstjänst i Sverige.

22 november, Hertig Karl upplöser Sveriges sista medeltida kloster, Vadstena. Då nunnorna vägrar byta tro drivs de med våld ur klostret, vars skatter övertas av kronan. Nunnorna flyr till Polen. Willem de Besche invandrar till Sverige från Antwerpen. Han blir byggherre för många svenska byggen och kommer att förnya den svenska bruksnäringen. Ett privilegiebrev utfärdas för Uppsala universitet.

Födda, 2 februari, Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär.

1 maj, Lars Kagg, svensk greve, riksråd och fältmarskalk, riksmarsk 1660–1661.

9 juni, Vladislav, son till Sigismund och Anna av Österrike, kung av Polen 1632–1648.

27 oktober, Ludovico Ludovisi, italiensk kardinal. Francisca Duarte, nederländsk sångerska.

Avlidna, 25 april, Torquato Tasso, italiensk diktare.

26 maj, Filippo Neri, italiensk katolsk präst, ordensgrundare, helgon (1622)

20 juni, hertig Magnus av Östergötland, son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)

12 november, Sir John Hawkins, engelsk marinofficer och sjöfartspionjär.

1596

1596, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

25 juni, Willem Barents upptäcker Spetsbergen

Augusti, David Fabricius upptäcker stjärnan Mira. Karl Gustavsson Stenbock förordnas som ståthållare på Kalmar slott. En stor beskickning från polska ständerna anländer i Sverige till stöd för Sigismunds rätt till tronen. De finska bönderna i Österbotten, norra Tavastland och Savolax reser sig mot Sigismunds ståthållare Klas Fleming i det så kallade Klubbekriget. Upproret stöds av hertig Karl men slås sedan ner. Ärkebiskop Abraham Angermannus sänds ut för att visitera de svenska stiften och spåra upp omoral bland befolkningen. Han finner mycket omoral och verkställer många straff. Sverige drabbas av svår missväxt. Cesare Baronius utnämns till kardinal i romersk-katolska kyrkan. San Felipe-affären avslöjas i Japan. Arbeten påbörjas med byggnationen av Sveriges första kanal, Karl IXs kanal, föregångare till Hjälmare kanal.

Födda, 1 januari, Elisabet Ribbing, svensk hovfunktionär.

13 januari, Jan van Goyen, nederländsk landskapsmålare.

10 mars, Maria Elisabet, svensk prinsessa, dotter till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp.

16 mars, Ebba Brahe, svensk entreprenör, brukspatron, hovfunktionär och grevinna.

31 mars, René Descartes, fransk filosof och matematiker.

23 juni, Johan Banér, svensk fältherre.

16 augusti, Fredrik V av Pfalz.

19 augusti, Elizabeth Stuart, drottning av Böhmen.

1 november, Pietro da Cortona, italiensk målare och arkitekt.

Avlidna, 28 januari, Francis Drake, brittisk sjömilitär och pirat.

13 mars, Taddeo Landini, italiensk skulptör under senrenässansen.

6 maj, Catherine de Guise, fransk hertiginna och politisk aktör. Karin Hansdotter, frilla (älskarinna) till Johan III och mor till flera av hans frillobarn.

1597

1597, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Februari, Hertig Karl (IX) leder ett kortvarigt krigståg mot Finland, varvid han intar Åbo slott. De finska bönderna besegras och Klubbekriget tar slut.

Mars, En riksdag i Arboga bekräftar åter hertig Karls riksföreståndarskap, varvid hertigens motståndare i rådet flyr till Sigismund i Polen. Sverige drabbas åter av missväxt.

Födda, 12 januari, François Duquesnoy, flamländsk skulptör.

31 januari, Jean-François Regis, fransk jesuit och predikant, helgon.

24 februari, Vincent Voiture, fransk författare.

19 november, Elisabeth Charlotta av Pfalz, kurfurstinna av Brandenburg.

23 december, Martin Opitz, tysk skald och smaklärare.

Avlidna, 27 januari, Jacob Ilkka, ledare för Klubbekriget (avrättad)

13 april, Clas Eriksson Fleming, svensk friherre och riksråd, riksamiral 1571–1595 och riksmarsk sedan 1590.

9 juni, José de Anchieta, spanska krönikör, poet och dramatiker.

20 juni, Willem Barents, nederländsk upptäcktsresande.

19 juli, Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), drottning av Sverige 1585–1592, gift med Johan III

8 september, Helena Magenbuch, tysk apotekare.

12 november, Elisabet Vasa, dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)

21 december, Petrus Canisius, jesuit, kyrkolärare, helgon. Margaretha Coppier, hjältinna under det nederländska frihetskriget.

1598

1598, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

21 januari, Änkedrottning Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö) begravs i Uppsala domkyrka.

13 april, Henrik IV av Frankrike utfärdar Ediktet i Nantes.

30 juli, Sigismund återvänder till Sverige vid Kalmar.

1 augusti, Sigismund erövrar Kalmar. Genom sändebud lyckas han också vinna stöd av Stockholms borgerskap.

8 september, Sigismund besegrar hertig Karl (IX) i slaget vid Stegeborg.

10 september, Stillestånd mellan Sigismund och hertig Karl sluts i Mem.

25 september, Sigismunds trupper besegras av hertig Karls anhängare i slaget vid Stångebro, varefter ett stillestånd sluts. Detta får till följd att Sigismund förlorar den svenska kronan och hertig Karl övertar ledningen av Sverige

Oktober, En överenskommelse mellan de båda parterna sluts i Linköping. Sigismund skall skicka hem sin armé, men själv stanna i Sverige, så att hans rådsherrar kan dömas. Sigismund tar emellertid inga risker utan återvänder till Polen. Sverige drabbas återigen av missväxt.

Födda, 9 april, Johann Crüger, tysk tonsättare och kantor.

11 april, Mary Bankes, engelsk krigshjältinna.

17 april, Giovanni Battista Riccioli, italiensk astronom.

23 maj, Claude Mellan, fransk gravör och målare.

6 juli, Kirsten Munk, dansk och norsk regentgemål 1615–1629, gift morganatiskt med Kristian IV.

31 juli, Alessandro Algardi, italiensk barockskulptör.

7 augusti, Georg Stiernhielm, svensk skald, kallad "den svenska skaldekonstens fader"

27 oktober, Laurentius Stigzelius, teolog, svensk ärkebiskop 1670–1676.

7 november, Francisco de Zurbarán, spansk konstnär.

7 december, Giovanni Lorenzo Bernini, italiensk skulptör, arkitekt och målare. Elizabeth Bourchier, engelsk lordprotektorgemål 1653–1658 (gift med Oliver Cromwell). Baldassare Longhena, italiensk barockarkitekt.

Avlidna, 1 februari, Scipione Pulzone, italiensk målare.

10 februari, Anna av Österrike, drottning av Polen och Sverige sedan 1592, gift med Sigismund.

3 maj, Anna Guarini, italiensk musiker.

13 september, Filip II, engelsk prinsgemål 1554–1558 (gift med Maria I), kung av Spanien sedan 1556 och av Portugal sedan 1580

16 december, Yi Sun-shin, koreansk amiral.

1599

1599, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

26 juni, Tomaskristna upptas i Malabariska kyrkan

24 juli, Sigismund avsätts som svensk kung. Han tvingas utlämna de svenska rådsherrar som understött honom till hertig Karl (IX). Hertig Karls trupper intar Kalmar slott och andra av Sigismunds fästen, bland annat Viborg och Åbo. Ärkebiskop Abraham Angermannus avsätts, sedan det visat sig att han haft förbindelser med de upproriska rådsherrarna. Han efterträds av Nicolaus Olai Bothniensis. Johannes Bureus, Sveriges förste fornforskare, sammanställer en runtavla.

Födda, 13 februari, Alexander VII, född Fabio Chigi, påve 1655–1667.

13 mars, Jan Berchmans, belgisk jesuit och präststuderande, helgon.

22 mars, Anthonis van Dyck, flamländsk målare.

25 april, Oliver Cromwell, lordprotektor över England, Skottland och Irland 1653–1658.

11 november, Maria Eleonora av Brandenburg, drottning av Sverige 1620–1632, gift med Gustav II Adolf.

25 september, Francesco Borromini, italiensk arkitekt, skulptör och murarmästare.

Avlidna, 10 april, Gabrielle d'Estrées, fransk hertiginna och mätress.

16 maj, Cristoffer Andersson Stråle (avrättad av Karl IX under Kalmar blodbad)

29 augusti, Olof Gustafsson Stenbock (avrättad av Karl IX)

1 september, Edzard II av Ostfriesland.

11 september, Beatrice Cenci, italiensk patricier (avrättad)