Då går vi ut med en varning

Det är inte alltid som SMHIs väderprognoser slår helt rätt. Men det är inte vädret i sig som står i fokus vid en gul varning.

Det är egentligen konsekvenserna vi varnar för, säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI.

Under onsdagen gick SMHI ut med en gul varning för regn och åska över södra Sverige. Innan en varning skickas ut tittar myndigheten bland annat på datamodeller som beräknar hur mycket regn som kan komma.

Sedan väger vi ihop olika saker som är gynnsamt för att det ska bli som nu, som kraftig åska och stora regnmängder, säger Therese Fougman.

Tillsammans med länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns gränsvärden för när det kan väntas konsekvenser för samhällsviktiga funktioner.

I det här fallet såg vi det redan i går och vi har sett det komma i flera dagar. Beslut efter varning

Västtrafik varslade redan på tisdagen om inställda avgångar och på onsdagsmorgonen ställdes flera tågresor i Västsverige in. Men hur varningen påverkar företag är inget som SMHI förhåller sig till, säger Fougman.

Vi kan bara tala om hur förutsättningarna ser ut: Det här tror vi och här är riskerna med det väder som är antågande. Sedan får mottagaren fatta beslut om de ska köra. Varningar slår fel

Under 2023 hade SMHI en träffsäkerhet på 73% med sina varningar, enligt deras årsrapport. Det innebär att mer än var fjärde varning visade sig vara felaktig. 2022 var träffsäkerheten högre, 81%, men då gick myndigheten också ut med hälften så många varningar. Ökningen beror på att 2023 var ett intensivt väderår.

I de allra flesta fall blir det som vi har tänkt. Ibland missar vi, det händer. Det är fortfarande prognoser vi håller på med.

Men även om prognosen inte alltid slår in, är det inte främst vädret i sig som SMHI varnar för.

När vi ser att det riskerar att bli konsekvenser för samhällsviktiga funktioner så går vi ut med en varning, säger Fougman.