Psykiatriska diagnoser ökar risken för ungdomsbrott

En ny undersökning pekar på att vissa diagnoser, särskilt neuropsykiatriska såsom ADHD, samt substansberoende och depression, utgör betydande riskfaktorer för kriminellt beteende bland ungdomar mellan 15 och 20 år.

I den kriminologiska forskningen har det länge funnits en ambition att avslöja de faktorer som ökar risken för att ungdomar begår brott. Mer nyligen har det också blivit allt vanligare att undersöka vilka faktorer som leder till efterföljande negativa konsekvenser för ungdomsförbrytare. Denna kunskap är inte bara viktig för att förebygga brott utan även för att mildra de skador som kan uppstå till följd av ungdomsbrott.

Psykiatriska diagnoser har identifierats som signifikanta riskfaktorer för ungdomsbrott, men det finns fortfarande frågor kring hur omfattande och på vilket sätt dessa diagnoser är associerade med brott och senare ogynnsamma utfall bland ungdomsförbrytare.

I en nyligen publicerad avhandling från Örebro universitet har forskare utforskat rollen av psykiatriska diagnoser när det gäller risken för brott bland ungdomar samt för senare skador, dödlighet och återfall bland ungdomsförbrytare. Resultaten pekar på att vissa diagnoser, särskilt neuropsykiatriska såsom ADHD, samt substansberoende och depression, utgör betydande riskfaktorer för kriminellt beteende bland ungdomar mellan 15 och 20 år.

Forskningen visar att risken är högre hos unga som har flera diagnoser samtidigt, vilket betonar vikten av att ta hänsyn till samsjuklighet när man bedömer risken för brott och negativa utfall bland ungdomar med psykiatriska diagnoser.

Intressant nog visar avhandlingen också att kvinnor med psykiatriska diagnoser har en högre risk att begå brott jämfört med män med liknande diagnoser. En möjlig förklaring är att det kan finnas skillnader i hur diagnoser ställs mellan könen, där kvinnor ofta behöver mer uttalade symtom för att få en diagnos jämfört med män.

Ytterligare fynd i avhandlingen indikerar att unga brottslingar som har utsatts för våld har en ökad risk för återfall i brott, oavsett om de har en psykiatrisk diagnos eller inte. Detta understryker vikten av att erbjuda stöd och behandling till unga som har utsatts för våld för att minska risken för framtida brott.

Forskaren bakom avhandlingen, Rebecca Siponen, betonar att dessa resultat kan bidra till att identifiera barn och ungdomar som löper risk att begå brott eller drabbas av andra negativa utfall. Genom att förstå och identifiera dessa riskfaktorer kan samhället rikta in sig på förebyggande åtgärder och stödinsatser för att minska ungdomsbrottsligheten och dess konsekvenser.

I dagens samhälle är det allt viktigare att fokusera på att arbeta förebyggande för att förhindra att unga engagerar sig i brottslighet, samtidigt som det är av stor betydelse att erbjuda stöd och intervention till unga som redan är inblandade i brott eller löper risk för att drabbas av negativa utfall i framtiden.