7 juli

7 juli är den 188e dagen på året i den gregorianska kalendern (189e under skottår). Det återstår 177 dagar av året.

Nationaldagar

Salomonöarna Salomonöarna (till minne av självständigheten från Storbritannien denna dag 1978)

Namnsdagar

Nuvarande, Klas

Föregående i bokstavsordning

Claudia, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Claudius, Namnet infördes på dagens datum 1680, men utgick 1769 till förmån för Klas.

Kaj, Namnet infördes 1986 på 15 december. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 13 augusti.

Klas, Namnet infördes på dagens datum 1769 och har funnits där sedan dess.

Klaus, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Willibaldus, Namnet fanns, till minne av ett helgon vid namn Willibald från 700-talet, på dagens datum före 1680, då det utgick.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1680, Willibaldus

1680–1768, Claudius

1769–1900, Klas

1901–1985, Klas

1986–1992, Klas, Claudia och Klaus

1993–2000, Klas och Kaj

Från 2001, Klas

I föregående i revideringar

1929, Klas

1950, Klas

1964, Klas

1973, Klas

1989, Klas

1995, Klas

2000, Klas, Klaus

2005, Klas, Klaus

2010, Klas, Klaus

2015, Klas, Klaus

2020, Klas, Klaus, Claudia

Händelser

1162, När den norske kungen Håkon Herdebrei stupar i slaget vid Sekken kan hans motståndare Erling Skakke utropa sin son Magnus Erlingsson till kung av Norge (Magnus är dels Håkons syssling, dels hans medregent sedan året före). Därmed har Norge för första gången sedan 1130 endast en kung och det dröjer ytterligare 15 år (till 1177), innan de norska tronstriderna återupptas. Slaget innebär också slutet på det norska inbördeskriget Borgerkrigen, som har varat sedan 1130 (även om det återupptas i mindre skala efter Magnus död), då stormännen nu endast har en tronpretendent att stödja.

1304, Benedictus XI avlider efter att ha varit påve i endast lite mer än åtta månader (sedan 22 oktober året före) och eftersom pontifikatet dels har varat så kort tid och Benedictus dels inte är så gammal börjar det gå rykten om att han har blivit förgiftad av den franske kungen Filip IVs rådgivare Vilhelms av Nogaret agenter. Påvestolen kommer sedan att stå tom i ett år, innan Clemens V blir ny påve i juni 1305.

1307, Vid Edvard Is död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin son Edvard II. Edvard I har ansetts som en stark kung, då han bland annat har erövrat Skottland, medan Edvard II blir en svag kung, under vars regeringstid Skottland åter går förlorat för England och 20 år senare blir han avsatt och sedan torterad till döds.

1807, Sedan fransmännen har vunnit en avgörande seger över Ryssland i slaget vid Friedland den 14 juni träffas den franske kejsaren Napoleon I och den ryske tsaren Alexander I på en flotte på floden Njemen, där de denna dag sluter freden i Tilsit, som avslutar det fjärde koalitionskriget. Genom denna fred delar Napoleon och Alexander upp Europa i intressesfärer mellan sig (ungefär som Tyskland och Sovjet gör 1939 genom Molotov–Ribbentrop-pakten). Två dagar senare inkluderas också den preussiske kungen Fredrik Vilhelm III (som dock inte har fått delta i några förhandlingar, utan bara får skriva under avtalet), då Ryssland sluter avtal med Preussen. Genom detta förlorar Preussen halva sitt territorium och av de lösgjorda delarna bildas det franska marionettkungadömet Westfalen och det halvsjälvständiga hertigdömet Warszawa. Genom avtalen får Frankrike nu Ryssland och Preussen som allierade i kampen mot sina återstående fiender Storbritannien och Sverige, vilket leder till utbrottet av ett krig mellan Storbritannien och Ryssland samma år och finska kriget mellan Sverige och Ryssland 1808.

1898, USA annekterar Hawaiiöarna och omvandlar området till amerikanskt territorium. Amerikanerna har under 1800-talet successivt ökat sin makt och inflytande över ögruppen och 1893 har de inrättat en provisorisk regering under Sanford B. Doles ledning, vilken året därpå har ersatts av en hawaiiansk republik. Därmed är alla tankar på försök att återupprätta det 100-åriga kungariket Hawaii över och ögruppen är amerikansk än idag (2024), 1959 blir den dessutom USAs 50e och nyaste delstat.

1928, Bageriet Chillicothe Baking Company börjar i hemstaden Chillicothe i amerikanska Missouri sälja världens första maskinellt färdigskivade limpa under produktnamnet Sliced Kleen Maid Bread. Den limpskivningsmaskin som används har uppfunnits av ingenjören Otto Frederick Rohwedder och då det hela blir en försäljningssuccé börjar maskinen snart säljas till andra bagerier och inom kort finns färdigskivat bröd tillgängligt i hela USA.

1933, Sveriges socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om de svenska hembiträdenas situation, med det politiskt engagerade hembiträdet Hanna Grönvall som sakkunnig. Vid denna tid finns det omkring 50 000 hembiträden i landet, lantbruket undantaget, men deras arbetssituation är nästan helt oreglerad, bland annat har de ännu inte åtta timmars arbetsdag, trots att industrin och tjänstesektorn har detta sedan mer än tio år tillbaka. Utredningen resulterar 1944 i hembiträdeslagen, som reglerar hembiträdenas situation fram till 1970.

1937, Den så kallade Marco Polobroincidenten i den kinesiska staden Wanping sydväst om Peking ger japanerna en förevändning att inleda en storskalig invasion av Kina. Även om japanerna förlorar själva slaget vid bron (som pågår till 9 juli) kommer kriget mellan Kina och Japan att pågå till andra världskrigets slut 1945. Redan 1931 har Japan efter Mukdenincidenten invaderat Manchuriet i nordöstra Kina, men nu inleds alltså en invasion av resten av landet. Detta leder också till att Japan invaderar och hamnar i krig med flera sydostasiatiska länder och 1941 också med USA.

1941, USA övertar ockupationen av Island från Storbritannien, genom ett avtal med Island. Britterna har genomfört en fredlig invasion av ön i maj året före, för att förhindra att den ska falla i tyska händer, sedan Tyskland har ockuperat moderlandet Danmark i april 1940. Det i andra världskriget ännu neutrala USA tar över ockupationen, eftersom Storbritannien i kampen mot Tyskland har börjat få allt större behov av manskap på hemmafronten och därför behöver lösgöra sin ockupationsstyrka från Island.

1946, Den amerikanska flygaren Howard Hughes havererar under en provflygning i Culver City i Kalifornien. Oljeläckage gör att flygplanet blir svårmanövrerat och Hughes tvingas göra ett försök att landa på en intilliggande golfbana. Strax före landningen faller planet dock snabbt och kraschar, varvid det snart även fattar eld. Hughes lyckas själv ta sig ur vraket, men blir sedan liggande intill det, innan en förbipasserande marinsergeant släpar bort honom från det. Han tillfogas stora skador (krossade revben och en punkterad lunga bland annat), men klarar sig mentalt oskadd.

1950, Den sydafrikanska regeringen inför lagen Population Registration Act, där alla sydafrikanska medborgare delas in i fyra grupper, beroende på hudfärg och ursprung. Dessa är vita, svarta, asiater och färgade (personer av blandad härkomst). Systemet, som kommer att gå under namnet apartheid (av det engelska ordet apart och afrikaanssuffixet/afrikaansheid, som motsvarar svenskans het, alltså avskildhet), är tänkt att skilja de olika grupperna från varandra och denna rasåtskillnadspolitik gynnar de vita och missgynnar de övriga grupperna. På grund av systemet blir Sydafrika sedermera fördömt och bojkottat världen över (särskilt efter Sharpevillemassakern 1960), trots detta avskaffas det inte förrän 1994.

2005, Strax före klockan nio på morgonen utsätts Londons tunnelbana för tre bombdåd och en timme senare detonerar även en bomb på en buss i staden. Totalt omkommer 56 personer (inklusive de fyra självmordsbombarna) och över 700 skadas. Sedermera tar en grupp, som kallar sig ”Hemliga al-Qaida i Europa” på sig skulden för dåden, som sägs vara en hämnd för det brittiska deltagandet i den amerikanska invasionen av Irak 2003. Bombdåden inträffar medan ett G8-möte pågår i Skottland och dagen efter att Storbritannien har utsetts till värd för olympiska sommarspelen 2012.

2007, Då endast ett av den antika världens sju underverk finns kvar har den schweiziska organisationen New 7 Wonders of the World ordnat en global omröstning via internet, för att utse sju moderna underverk. Denna dag presenteras listan över vinnarna, vilka blir staden Chichén Itzá i mexikanska Yucatan, arenan Colosseum i Rom, Kristusstatyn i brasilianska Rio de Janeiro, kinesiska muren i Kina, bergsstaden Machu Picchu i Peru, staden Petra i Jordanien och mausoleet Taj Mahal i Indien. Då det egyptiska kulturdepartementet rasar mot att Cheopspyramiden (det enda kvarvarande av de antika underverken) inte finns med på listan får den sedermera ”hedersstatus” av organisationen.

Födda

1756, Gustaf Adolf Reuterholm, svensk friherre och statsman, i praktiken Sveriges styresman 1792–1796

1810, Carl August Hagberg, svensk professor, översättare och ledamot av Svenska Akademien 1851-1864

1815, Asmus Julius Thomsen, dansk läkare

1828, Heinrich von Ferstel, österrikisk friherre och arkitekt

1833, Félicien Rops, belgisk konstnär

1843, Camillo Golgi, italiensk läkare och cytolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1906

1846, Percival W Clement, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1919–1921

1850, William E Mason, amerikansk republikansk politiker, senator för Illinois 1897–1903

1860, Gustav Mahler, österrikisk kompositör och dirigent

1863, John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör

1873, Halvdan Koht, norsk historiker och politiker, Norges utrikesminister 1935–1941

1880, Otto Frederick Rohwedder, amerikansk ingenjör och uppfinnare

1889, Axel Nilsson, svensk konstnär

1890, Elsa Ebbesen, svensk skådespelare

1893, Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär

1899, George Cukor, amerikansk filmregissör

1906, Satchel Paige, amerikansk basebollspelare

1907, Anton Karas, österrikisk musiker

1910, Olle Björling, svensk saxofonist

1911, Charles Redland, svensk kompositör, kapellmästare och musiker

1915, Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare

1921, Ezzard Charles, amerikansk proffsboxare, världsmästare i tungvikt 1949-1951

1924, Lennart Samuelsson, fotbollsspelare, VM-brons 1950, OS-brons 1952

1925, Yvonne Mitchell, brittisk skådespelare

1927, Alan J Dixon, amerikansk demokratisk politiker, senator för Illinois 1981–1993

1931, David Eddings, amerikansk författare

1933, Jan Hemmel, svensk TV-regissör och -producent

1936, Tord Ganmark, svensk barnskådespelare, Jo Siffert, schweizisk racerförare

1940, Maud Elfsiö, svensk skådespelare, Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare med artistnamnet Ringo Starr, medlem i gruppen The Beatles

1941, Michael Howard, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1983–2010, partiledare för de konservativa 2003–2005, Lennart Söderberg, svensk fotbollsspelare och -tränare

1942, Kaj Ellertsson, svensk filmproducent

1943, Jim Steffe, svensk skådespelare, Björn Strand, svensk skådespelare

1945, Michael Ancram, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1974–2010, Matti Salminen, finsk bassångare

1946, Joe Spano, amerikansk skådespelare, Manfred Segieth, tysk popartist med artistnamnet Fancy

1947, Göran Hägg, svensk författare, debattör, kritiker och litteraturvetare

1948, Wiwa Korowi, papuansk politiker, Papua Nya Guineas generalguvernör 1991–1997

1957, Jerry Weller, amerikansk republikansk politiker

1959, Billy Campbell, amerikansk skådespelare, Alessandro Nannini, italiensk racerförare

1969, Joe Sakic, kanadensisk ishockeyspelare

1974, Kārlis Skrastiņš, lettisk ishockeyspelare

1977, Niclas Olund, svensk skådespelare, ljustekniker och fotograf

1978, Marcus Ahlm, svensk handbollsspelare

1983, Martin Wallström, svensk skådespelare

1985, Shima Niavarani, svensk skådespelare, dramatiker och regissör

1986, Kristoffer Örstadius, svensk journalist

Avlidna

1162, Håkon Herdebrei, kung av Norge

1304, Benedictus XI, påve

1307, Edvard I, kung av England och herre över Irland

1537, Madeleine av Valois, Skottlands drottning

1686, Frederik Ahlefeldt, dansk adelsman och politiker, Danmarks storkansler

1843, John Holmes, amerikansk politiker, senator för Maine

1849, Goffredo Mameli, italiensk poet och patriot

1854, Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundare av Östgöta Correspondenten

1890, Victor Kullberg, svensk urmakare

1901, Johanna Spyri, schweizisk författare

1907, Annie Louisa Coghill, brittisk psalmförfattare

1928, Martin White, brittisk liberal politiker, parlamentsledamot

1930, Arthur Conan Doyle, brittisk läkare och författare, mest känd för att ha skapat detektiven Sherlock Holmes

1936, Georgij Tjitjerin, sovjetisk politiker, Sovjetunionens utrikesminister

1939, Axel Hägerström, svensk filosof, Claude A Swanson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia och senator för samma delstat, USAs marinminister

1965, Moshe Sharett, israelisk politiker, Israels premiärminister

1967, Vivien Leigh, brittisk skådespelare

1972, Talal, kung av Jordanien, Elsa Textorius, svensk skådespelare

1973, Veronica Lake, amerikansk skådespelare (hepatit)

1976, Gustav Heinemann, västtysk politiker, Västtysklands inrikesminister, justitieminister och förbundspresident

1984, Flora Robson, brittisk skådespelare

1997, Kar de Mumma, pseudonym för Erik Zetterström, svensk revyförfattare, skriftställare och dagstidningskåsör

1999, Åke Lagergren, svensk skådespelare och teaterchef

2003, Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare, Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare, Roman Lyasjenko, rysk ishockeyspelare

2005, Mathias Henrikson, svensk skådespelare

2006, Syd Barrett, brittisk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i gruppen Pink Floyd

2011, Allan W Eckert, amerikansk författare, Manuel Galbán, kubansk gitarrist, pianist och arrangör

2014, Alfredo Di Stéfano, argentinskfödd spansk fotbollsspelare, världsspelare för Real Madrid, Dickie Jones, amerikansk skådespelare, Eduard Sjevardnadze, georgisk president och sovjetisk utrikesminister