Eksem beror på att hudens yttre skydd, hudbarriären, blivit skadad och en inflammation har uppstått i din hud. Vanliga symtom är att Din hud blir torr, röd och fnasig och att det uppstår klåda.
Att det uppstår klåda är gemensamt för de flesta former av eksem. Eksem kan för Dig som är drabbad vara både besvärligt och irriterande, men det finns behandlingar och även förebyggande åtgärder Du själv kan sätta in. Eksem smittar inte.
Om överhuden skadas finns det risk att t ex smuts och bakterier når nästa hudlager, läderhuden. Där kan det uppstå inflammation vilket helt enkelt är kroppens eget försvar mot det som ”angriper” huden.
Det finns olika typer av eksem och de vanligaste är:
Atopiskt eksem
Mjälleksem
Kontakteksem
Myntformat eksem
Underbenseksem
Kontakteksem är vanligare hos kvinnor, medan atopiskt eksem (böjveckseksem) är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män. Den vanligaste eksemformen är mjälleksem.
Symtom vid eksem
Symtomen kan skilja sig åt även om många är snarlika.
Torr hud
Röd hud
Fnasig hud
Klåda
Små blåsor/knottror på huden som kan spricka och vätska sig
Sprickor i huden
Huden kan bli grövre
Veckad hud
Sprickor och tjocka sårskorpor i huden
Det är vanligt att små barn får eksem men besvären brukar avta med åldern. Eksem beror ganska ofta på att Din hud har blivit torr på grund av att Du har tvättat Dig för mycket. Äldre personer får torrare hud och löper därmed större risk för att få eksembesvär.
Eksem smittar inte, men på grund av ärftlighet är risken större att Du drabbas om någon nära släkting har eller har haft besvär. Du kan själv påverka Dina eksembesvär, bland annat kan stress, dålig sömn, dammiga miljöer och klorerat vatten förvärra besvären. Att tvätta sig för ofta kan också det förvärra eksemen. På vintern, när luften är torrare, är det inte ovanligt att många upplever att eksembesvär uppstår eller förvärras.
För att ta reda på om du har eksem genomför läkaren ibland flera olika undersökningar så att diagnosen kan fastställas.
T ex kan man ta ett litet hudprov som man undersöker i mikroskop eller ett lapptest. Lapptestet syftar till att ta reda på om Din hud reagerar på specifika ämnen. Man kan också ta en bakterieodling från ett eksem som blivit infekterat.
Undersökningarna kan även innefatta allergiutredning för att ta reda på om det finns någon allergi som förvärrar eller framkallar eksem. Särskilt hos barn med atopiskt eksem (böjveckseksem) kan allergier påverka eksemet.
Eksem i huden har tre olika faser
I hud som är benägen att utveckla eksem ser man att eksemet har tre olika faser som återkommer i cykler. Det är särskilt tydligt vid atopiskt eksem.
I den akuta fasen är huden mycket rodnad, det kliar intensivt och är ömt och svullet. Ibland uppstår vätskefyllda blåsor, och det är lätt för huden att bli infekterad av bakterier.
I den ickeakuta fasen ser man hud som flagnar eller fjällar, och rodnaden i huden är oftast lite mindre intensiv än i den akuta fasen. Det kliar i huden, eller svider.
I den tredje fasen, den så kallade symtomfria fasen, har eksemet läkt och rodnaden, fjällningen och klådan läkt. Torrhet finns ofta kvar även i denna fas.
Målet med behandlingen av eksem är att huden läker och på så sätt får tillbaka en intakt och fungerande skyddsbarriär. Målet är också att se till att eksemet blossar upp så sällan som möjligt, så att Du får fler dagar med mer välmående hud. Det är viktigt att ta hand om sin hud varje dag, året runt, och inte bara i de perioder Du har eksemskov. Behandlas eksemet bara i den akuta fasen kan de ickeakuta eller symtomfria perioderna komma att bli kortare, och eksemutbrotten kan komma allt tätare.
Precis som besvären kan variera så varierar även behandlingsformerna.
Mjukgörande medel sätts alltid in för att mjuka upp huden och förbättra barriärfunktionen. Det skrivs antingen ut av läkare eller köps receptfritt. Det finns olika tekniker för att smörja in sig och därför är det bra om Du rådfrågar Din vårdmottagning hur Du bäst smörjer in Din hud.
Kortison i kräm eller salva används för att minska klådan och dämpa inflammationen. Kortisonet ska inte smörjas in i huden samtidigt som mjukgörande medel, utan man väntar någon timme emellan behandlingarna. Det för att den mjukgörande krämen inte ska minska effekten av kortisonet.
Om Du har haft eksembesvär och behandlat detta med receptfri kortisonkräm eller salva under en vecka utan att det har blivit bättre ska du kontakta vården. Det gäller också om det bildats vätskande sår eller Du ser tecken på en infektion i eksemet. Du bör också ta kontakt med vården om Du har eksem runt ögonen eller om eksemet gäller små barn.
Din läkare kan skriva ut en starkare och receptbelagd kortisonprodukt. Det finns också receptbelagd kortisonfri salva som Din läkare kan skriva ut om kortisonbehandlingen inte haft effekt, eller om Du ska behandla särskilt känslig hudyta, t ex i ansikte. Mycket svåra eksem kan också behandlas med ljusbehandling eller med en tablettbehandling som påverkar hudens immunsvar. En sådan behandling ges via hudläkare.
I den akuta eksemfasen används vanligen kortisonkräm eller kortisonsalva i kombination med mjukgörande behandling. Under den ickeakuta fasen ligger fokus på att återuppbygga hudbarriären och lindra klåda, även här med mjukgörande behandling och kanske en svagare kortisonbehandling. I den symtomfria fasen är det viktigt att vårda och underhålla huden dagligen med skonsam rengöring och med mjukgörande kräm eller salva anpassad för torr och känslig hud. Det är också viktigt att undvika sådant som kan utlösa eksem eller allergi. Det kan till exempel gälla smycken och olika kemiska medel.
Besvärlig klåda som stör nattsömnen kan minskas med antihistaminer, medan antibiotika kan behövas om eksemet har blivit infekterat.
Att förebygga svamp, och behandla med speciella mjällschampon kombinerat med kortisonläkemedel, är vanligast vid behandling av mjälleksem.
Det bästa Du kan göra för att förebygga debut eller försämring av eksem är att ta hand om huden varje dag, året om.
Några tips för Dig som vill förebygga eksem:
Använd mjukgörare dagligen, det är bättre att förebygga eksemutbrott än att behöva behandla eksem
Tvätta Dig inte alltför ofta med vatten och tvål, prova hellre att tvätta Dig med en oparfymerad duscholja
Duscha eller bada inte mer än varannan dag
Undvik att duscha eller bada för länge eller för varmt
Smörj in huden direkt efter att du har tvättat Dig, gärna medan huden fortfarande är lite fuktig
Använd mild tvål och välj produkter som Du vet är skonsamma för huden
Ha inte för varmt inomhus
Undvik ämnen som kan irritera huden (t ex parfymerade tvättmedel och sköljmedel, smycken, diskmedel m m)
Undvik för varma kläder (man får klåda när man svettas)
Undvik att stressa
Klia inte med naglarna, smörj i stället om det kliar
Vissa eksem vet man är direkt sammankopplat med olika yrken. Har man återkommande eksem bör man se över sin vardag och när besvären uppstår
