När lönen byts mot pension blir boendekostnaden en ännu viktigare del av hushållsekonomin. Men skillnaden är stor beroende på hur och var Du bor. För en hyresrätt på 60 kvadratmeter skiljer det över 2 000 kronor i månaden mellan Storstockholm och mindre svenska kommuner.
Boendet är en av de stora posterna att räkna på inför pensionen. Den som hyr har en återkommande månadskostnad, medan den som äger en bostadsrätt eller villa behöver räkna på bland annat lån, avgifter, drift och framtida underhåll.
Det betyder att det inte finns en boendeform som alltid är billigast. Att äga eller hyra ger olika kostnader.
En genomsnittlig svensk hyresrätt kostade 123 kronor per kvadratmeter och månad 2025, enligt SCB senaste helårsstatistik. Men var i Sverige Du bor gör stor skillnad.
Högst är genomsnittet i Storstockholm, 141 kronor per kvadratmeter och månad. I gruppen övriga mindre kommuner är motsvarande kostnad 107 kronor.
Område Hyra per kvm/månad 60 kvm/månad
Storstockholm 141 kronor 8 460 kronor
Stormalmö 136 kronor 8 160 kronor
Storgöteborg 127 kronor 7 620 kronor
Övriga större kommuner 124 kronor 7 440 kronor
Övriga mindre kommuner 107 kronor 6 420 kronor
Hela Sverige 123 kronor 7 380 kronor
I detta exempel är skillnaden mellan Storstockholm och mindre kommuner 2 040 kronor i månaden. Det motsvarar 24 480 kronor på ett år.
Om skillnaden skulle vara oförändrad i 20 år handlar det om 489 600 kronor. Det är ett rent räkneexempel och tar inte hänsyn till framtida hyresförändringar.
Även antalet rum påverkar förstås månadskostnaden. SCB statistik visar att en trerumslägenhet i genomsnitt kostade 9 118 kronor i månaden under 2025.
En mindre bostad kan därför vara ett sätt att sänka boendekostnaden inför eller under pensionen. Men hur stor besparingen faktiskt blir beror på vilken bostad du lämnar och vad den nya kostar.
Den som äger en bostadsrätt har en annan kostnadsbild. Månadsavgiften till föreningen ska betalas och kan förändras, samtidigt som ränta och eventuell amortering tillkommer för den som har bolån.
Ett litet eller helt återbetalt bolån kan ge betydligt lägre räntekostnader. Men bostadsrättens ekonomi påverkas också av föreningens ekonomi och avgifter, vilket gör att det inte går att slå fast att en bostadsrätt alltid är billigare än en hyresrätt.
Bostaden är samtidigt en tillgång. Den som säljer en dyrare bostad och köper en billigare kan frigöra kapital, även om försäljningen och ett nytt köp kan medföra kostnader och skatteeffekter.
Den som äger en villa betalar ingen hyra eller månadsavgift till en bostadsrättsförening. Däremot finns andra kostnader kvar även om bolånet är borta.
El och uppvärmning, vatten och avlopp, försäkring, kommunal fastighetsavgift och underhåll är några poster som behöver finnas med. Större åtgärder som takbyte eller nytt värmesystem kan dessutom innebära betydande engångskostnader.
För den som planerar att bo kvar länge behöver pensionskalkylen därför innehålla mer än dagens löpande räkningar.
Seniorbostäder är bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som riktar sig till personer över en viss ålder. De kan bland annat finnas som hyresrätt och bostadsrätt och är ofta utformade med större fokus på tillgänglighet och gemenskap.
Trygghetsbostäder är en annan mellanboendeform. Där finns normalt gemensamhetsutrymmen och aktiviteter, och många boenden har även särskild personal. Det krävs normalt inget biståndsbeslut för att flytta till en vanlig trygghetsbostad.
Det finns ingen nationell genomsnittshyra som på ett rättvisande sätt kan användas för alla senior- och trygghetsbostäder. Boverket pekar samtidigt på att höga hyror, särskilt i nyproduktion, kan göra det svårt för äldre att efterfråga bostäderna.
Behovet är dessutom stort. Trygghetsbostäder finns i drygt 60% av landets kommuner och mer än hälften av kommunerna bedömer att de har för få.
Kraftiga hyreshöjningar kan också få stor betydelse för den som redan har flyttat till ett boende anpassat för äldre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar