Hon fick låna 7 000 kronor, men fick krav på 44 000 tillbaka

I dolda Facebookgrupper kan skuldsatta svenskar låna pengar okända privatpersoner. Utan kreditprövning, utan avtal och utan myndighetstillsyn. 

Den som har skulder hos Kronofogden nekas i regel vanliga banklån. Dörren är stängd hos näst intill alla reglerade kreditgivare. 

Men i en dold Facebookgrupp, dit man bjuds in av en bekant eller hittar via sökningar, kan man fortfarande få pengar, men till ett pris.

“Jessica” lånade 7 000 kronor till mat och hyra efter en sjukskrivning. Sedan fick hon kravet 12 000 kronor. Sedan 44 000. 

Inget avtal hade skrivits och villkoren presenterades först efter att pengarna betalats ut. Indrivarna kontaktade sedan hennes familj och vänner, skriver TV4.

Låneförmedlaren Sambla kartlade under 2025 ett trettiotal aktiva Facebookgrupper där privatpersoner lånar ut pengar till varandra. De åtta största samlade 40 000 medlemmar. 

Mer än 1 000 låneförfrågningar publicerades varje månad, de flesta på under 1 000 kronor, till mat, mediciner, bussbiljetter.

Reglerna varierar kraftigt. Vissa grupper förbjuder ränta. Andra tillåter upp till 50%. Att jämföra, räntetaket för vanliga konsumentkrediter i Sverige är referensräntan plus 20%. 

En del grupper riktar sig uttryckligen till den som redan har skulder hos Kronofogden, och för att undvika Facebooks filter skriver man “l*n” i stället för “lån”.

Jan Olsson, kriminalkommissarie på nationellt IT-brottcentrum NOA, är tydlig med var gränsen går.

Är det utstuderat att jag har satt det här i system. Jag lockar in folk som har det taskigt ekonomiskt och inte kan få lån på annat ställe. Jag lockar dem till mig och säger att här kan du få lån och sen pressar på med 30%, 40%, 50%, 100% ränta, då är det en kriminell handling, säger han.

Att ett lån på 7 000 kronor på en dag växer till 40 000 borde utredas av polisen, menar han. Trots det bedömde lokalpolisen i Jessicas fall att det inte fanns skäl att ta emot en anmälan.

Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, kallar fenomenet en “autobahn till fortsatt överskuldsättning”.

Ingen kreditprövning sker, ingen vet vem som faktiskt skickar pengarna och för den som inte kan betala kan ickereglerade indrivningsprocesser med påtryckningar och hot bli verkligheten.

Finansinspektionen har sedan tidigare varnat för den här typen av utlåning. Lagstiftning och tillsyn har ännu inte hunnit ikapp verkligheten.