Så undviker Du panikångest

Panikångest är något som många upplever som väldigt jobbigt. Enligt en psykolog ska de som någon gång upplevt en attack ta till sig de knep experter rekommenderar.

De flesta människor har någon gång känt ångest som är nog så obehagligt. Men att drabbas av en riktig panikångestattack kan ibland vara så kraftig man tror man har fått en hjärtattack.

Många uppsöker en akutmottagning i tron om att man blivit akut sjuk men för det mesta har tillståndet passerat på cirka 10 minuter. Det finns olika orsaker till att man får en panikattack.

Det är inte sällan kopplat till att stressystemet är överaktiverat av olika anledningar. Det kan vara en följd av livsomständigheter som är pressande, hög prestationsångest eller trauma. Ibland är det svårt att fastställa orsaken men det är inte avgörande för att få bukt med problemen, berättar Agnes Mellstrand, legitimerad psykolog till Aftonbladet Hälsa.

Man kan däremot utveckla paniksyndrom vilket innebär att man undviker platser eller situationer för att minska risken att få en ny panikattack.

Om Du har fått panikångest i en bil kan det leda till att Du slutar köra eller åka bil. Men det som är lustigt med hjärnan är att rädslan kan generaliseras till flera områden, rädslan sprider sig. Du kanske slutar åka buss och tåg också. Du undviker fler och fler platser.

Det finns hjälp att få och de flesta, så många som 70% blir symtomfria med stöd av terapi, enligt en studie i Lund och den vanligaste terapiformen är KBT.

Man kan inte snacka sig ut från paniksyndrom utan man behöver öva sig på situationerna och närma sig det man är rädd för. Det positiva är att om vi börjar utmana rädslan att t ex åka bil så brukar det underlätta också liknande situationer, som t ex andra färdmedel. 

Det finns tips som man själv kan använda sig av om man känner att en panikångestattack är på väg. Att andas lugnt och hålla en hand på magen, att påminna sig själv om att bara är en reaktion och ingenting farlig, att föra dagbok över panikångestattackerna, att andas i fyrkant vilket innebär att man andas in och räknar till fyra för att sedan andas ut igen för att sänka spänningsnivån, är några saker man själv kan göra.

Då är det dags att byta jobb

Skaver tanken på att börja arbeta igen efter semestern? 

Det kan vara ett tecken på att Du är redo för nya arbetsuppgifter, eller för samma arbetsuppgifter men hos en ny arbetsgivare.

På semestern finns det tid för reflektion och kanske är det då tanken föds, är jag verkligen på rätt plats i arbetslivet?

Det är jättevanligt att de här tankarna kommer efter en ledighet. När man är ledig kan hjärnan koppla ner och man hinner tänka, säger Charlotte Hågård, karriärcoach och specialist på karriärnätverket Linkedin.

Känner man obehag inför återgången till jobbet är första steget att ta reda på vad det beror på. Är det arbetsuppgifterna som skaver eller chefen, som beter sig illa? 

Kanske är det kollegorna eller själva företaget som får Dig att känna olust?

Att man känner obehag behöver inte betyda att man behöver byta jobb och att byta jobb är inte heller alltid lösningen på alla problem.

Charlotte Hågård menar att obehaget kan ha med helt andra saker att göra, t ex att man projicerar sitt dåliga privatliv på jobbet, att man är deprimerad eller är på väg att bli utbränd.

Om man är osäker på vad det är som skaver är det bra att ta hjälp av en coach som ställer de rätta frågorna, säger hon.

Om det däremot är tydligt att det är jobbet det handlar om, börja med att göra en analys av läget, råder Charlotte Hågård.

Fundera först på vilken typ av byte som behövs, är det att byta arbetsuppgifter, arbetsgivare, kollegor eller att byta bransch och göra något helt nytt? 

Om Du landar i att det är arbetsuppgifter du vill byta, kan Du i så fall få nya sådana på ditt nuvarande jobb?

Prata gärna med HR om vilka möjligheter som finns att byta arbetsuppgifter eller avdelning.

Fundera också på om Du själv kan göra något för att förändra situationen. Man glömmer ofta bort att man har ett eget ansvar, Du kanske upplever att Din chef är sur, men är Du själv en solstråle jämt? 

Testa att skifta Ditt tankesätt, säger Charlotte Hågård.

Handlar problemet t ex om orättvis arbetsfördelning eller skitsnack kan man repa mod och be om ett samtal med chefen och kollegorna.

Berätta hur Du känner och fråga om Ni kan få det att funka bättre i Er grupp. Känner Du att det finns potential, kan det vara värt att ta den fajten.

Det är dock inte alltid givet att en förändring är möjlig. Då återstår att byta arbetsgivare, vilket kan kännas både läskigt och stort.

Vi är alla lite trygghetsnarkomaner som lätt blir infrusna i dåliga situationer. Men tänk så här, det är bra att byta jobb ibland. Det ger motivation och ny energi.

Charlotte Hågård tycker dock inte att man ska säga upp sig på stående fot.

I de flesta fall är det inte ens bra att viska om att man tänker söka nytt jobb, säger hon.

Hon rekommenderar en trestegsraket för att landa i rätt beslut, titta inåt, titta utåt och slutligen titta framåt.

Ju mer Du tar reda på om Dig själv, desto tydligare blir bilden av vad Du vill. Vem är Du som yrkesmänniska och vad kan Du tänka Dig att jobba med? 

Vad intresserar Dig och vad är viktigt för Dig?

Att titta utåt kan vara att börja kika på var Du skulle vilja arbeta, hur Du bäst kan presentera det Du kan och vem som kan tänkas efterfråga den kompetens Du har.

Kartlägg marknaden och kontrollera om Du känner någon i den bransch Du är intresserad av. Majoriteten av alla jobb tillsätts via nätverk och inte via platsannonser, säger Chartlotte Hågård.

I framåtfasen är det dags att putsa sitt cv och börja söka nya jobb, vilket kan kännas ovant, särskilt om man passerat de 50 eller har jobbat länge på samma ställe.

Det är inte alls omöjligt att få ett nytt jobb, inte ens om man är över 50 år. Det där sitter i huvudet. Det finns alltid plats för sådana som har ambitioner och energi, säger Charlotte Hågård.

Byta jobb

Det finns inget som säger att det yrke vi valde i 20- eller 30-årsålder är "rätt" för oss hela livet. Vi förändras som människor och det gör även våra preferenser och intressen. 

Om Du känner igen Dig i några av dessa situationer kan en karriärförändring vara rätt steg att ta:

Du har tröttnat på det Du har gjort, många gånger om

Ditt yrke eller bransch har genomgått en större transformation och känns inte längre rätt för Dig

Du behöver mer säkerhet och trygghet

Du känner behovet av att ta lite nya risker

Du har varit med om en kris som har lett till att Du omvärderat vad som är viktigt i livet

Du har en livskris, kanske 30-, 40- eller 50-årskris och känner att ”Nu eller aldrig”

Allt om obesitas, orsak, diagnos och behandling

Obesitas (fetma) är en komplex och kronisk sjukdom som kan leda till följdsjukdomar som t ex högt blodtryck, typ 2-diabetes och belastningsskador i lederna. Drygt en miljon vuxna och 150 000 barn i Sverige har obesitas.

Obesitas kan ha många olika bakgrundsfaktorer. Alltifrån genetik och psykiatriska orsaker till socioekonomiska förutsättningar kan trigga en ökad risk att utveckla sjukdomen. Sjukdomen kan behandlas med stöd till förändrade levnadsvanor, läkemedel eller kirurgi.

Det är idag cirka 1,2 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI på över 30. Av dessa har 350 000–400 000 en svår obesitas med ett BMI över 35.

Sedan 1997 har Världshälsoorganisationen, WHO, klassat obesitas som en kronisk sjukdom. Även i Socialstyrelsens sjukdomsregister har diagnosen funnits länge. Obesitas innebär att Du är kraftigt överviktig och har ett BMI över 30. Övervikten kan sätta sig som fett på olika delar av kroppen. Särskilt farligt är bukfett, som ökar risken för skador på blodkärlen, levern och bukspottskörteln.

Länge har synen på obesitas varit skuld- och skambelagd. Personer som drabbas möts ofta av kommentarer om att det är självförvållat. Det finns många orsaker till att en person drabbas av obesitas och det är oftast mycket svårt att klara av att gå ner i vikt på egen hand.

Att minska i vikt är komplicerat och kroppen kan reagera med överlevnadsmekanismer och förbereda sig på svält när kilona rasar, vilket i längden istället kan leda till en ökad vikt. Därför behövs hjälp och behandling med att gå ner i vikt. Det finns stora hälsovinster med att bryta en viktuppgång och stanna på den vikt du har eftersom risk för följdsjukdomar ökar med ökat BMI.

En person med obesitas har precis som personer med andra sjukdomar rätt till vård och behandling.

Det finns tre grundfaktorer som orsakar obesitas,  genetik, miljö och sociala faktorer.

Nio bidragande faktorer till ökat BMI:

Levnadsvanor. Vi konsumerar alltmer snabbmat, sockerhaltiga drycker, alkohol och godis. Detta i kombination med ett ökat stillasittande gör att befolkningen i genomsnitt ökar i vikt.

Stress. Vid stress bildas hormonet kortisol som kan bidra till ökad vikt.

Genetik. 40–45% av de som får obesitas har arvsanlag som ger en ökad risk att utveckla sjukdomen.

Psykisk ohälsa. Att må dåligt psykiskt kan leda till att du äter mer. Depression men även adhd och andra neuropsykiatriska funktionsvariationer ökar därför risken för obesitas.

Socioekonomi. Obesitas är vanligare bland personer med låg socioekonomisk position än bland personer med hög socioekonomisk position.

Sömnbrist. För lite sömn kan påverka hormonerna som styr hunger.

Ålder. Ämnesomsättningen minskar ofta med åldern, vilket gör att om du fortsätter att röra dig och äta på samma sätt som tidigare kommer du successivt att öka i vikt.

Sjukdomar. Vissa sjukdomar som begränsar din rörlighet, men även hormonsjukdomar, kan leda till att du går upp i vikt.

Läkemedel. Vissa läkemedel som till exempel kortison kan bidra till ökad vikt.

Diagnos vid obesitas

Det uppskattas att endast 10% av de som drabbas av obesitas får en diagnos. Diagnosen ställs utifrån BMI, Body Mass Index, som anger relationen mellan kroppsvikt och längd. Personer med ett BMI över 30 har obesitas. Ett BMI mellan 25 och 30 innebär övervikt.

Obesitas kräver ofta livslång behandling eftersom det är en kronisk sjukdom som inte går att bli av med. Målet med behandling är att gå ner i vikt och behålla den vikten över tid. För att nå och hålla det målet behöver personer med obesitas kontinuerlig behandling. Det finns idag tre typer av behandling för obesitas, livsstilsbehandling, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling.

Livsstilsbehandling handlar om att få hjälp med att förändra hur Du äter och hur mycket Du rör Dig. Det kan handla om motiverande samtal eller beteendeterapi. Via vårdcentralen kan Du få träffa livsstilssköterska eller dietist.

Nästa steg är livsstilsbehandling i kombination med läkemedel. I Sverige finns det tre godkända läkemedel.

Det finns även kirurgisk behandling i form av magsäcksoperationer. Vanligast är gastric sleeve, gastric bypass, och duodenal switch. Gastric sleeve och gastric bypass begränsar magsäckens volym och födoupptaget minskar. Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen.

Obesitas kan orsaka många följdsjukdomar. Ju mer övervikt desto större risk för dessa sjukdomar. Några av de vanligaste följdsjukdomarna är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Enligt Cancerfonden går obesitas att koppla till minst 13 olika cancerformer och 1 300 cancerfall per år.

Obesitas är bland de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Följande sjukdomar kan orsakas av obesitas:

Högt blodtryck

Typ 2-diabetes

Högt kolesterol

Åderförfettning eller åderförkalkning som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke

Hjärtsvikt

Gallsten

Förfettning av levern

Levercirros (skrumplever)

Astma

Problem med snarkning

Sömnapné, alltså andningsstopp under sömnen

Belastningsskador i leder

Komplikationer under graviditeten

Cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata

Cancer i matstrupen

Cancer i tjocktarmen, njurarna, gallblåsan, levern och bukspottkörteln

Ofrivillig barnlöshet

Demens

Depression

Reflux

Personer med obesitas har rätt till sjukvård precis som vid vilken annan diagnos som helst, men under lång tid har vården för obesitas varit ojämlik i landet. Därför har Socialstyrelsen fått ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnosen. En första remissversion planeras att publiceras under våren 2022. I arbetet med riktlinjerna ser man över allt ifrån upptäckt, utredning, behandling och även uppföljning och kompetenshöjande åtgärder.

Ett BMI  på 40 och däröver ökar risken för att bli allvarligt sjuk av covid19, enligt Socialstyrelsen. En studie från Göteborgs universitet visar att personer med obesitas var överrepresenterade bland intensivvårdens patienter med covid19. BMI över 30 kunde kopplas till en 50% ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Följ Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för riskgrupper.

För att gå ner i vikt och sen behålla vikten behövs nya vanor, både när det gäller kosten och hur Du äter.

Strikta dieter och bantningskurer leder sällan till en hållbar viktnedgång. Däremot kan små genomtänkta förändringar i levnadsvanor betyda mycket för hälsan. Rekommendationen är att äta tre mål mat per dag på regelbundna tider, däremellan tre mellanmål mellan huvudmålen. Detta för att hålla blodsockret på en jämn nivå vilket motverkar småätande.

All fysisk aktivitet innebär förbränning av fett, och även små förändringar räknas. Lägg till vardagsmotion där Du kan. Att välja trapporna eller att kliva av en busshållplats tidigare är små omställningar som gör stor skillnad i längden.

Med små förändringar i vardagen är sannolikheten större att Du orkar hålla i och fortsätta Din resa till ett mer hälsosamt liv.

För Dig som vill få hjälp med övervikt eller obesitas kan Du vända dig till primärvården. Tillsammans med en läkare går Ni igenom Dina matvanor och Din livssituation. Läkaren tar ofta blodtrycket och ett blodprov som mäter blodsocker och blodfetter. Därefter bedöms vilken behandling och vilket stöd Du kan behöva. Det är viktigt att sätta upp en långsiktig plan för viktminskning som anpassas efter varje individ. Förutom läkare kan Du få träffa livsstilssköterska, dietist och terapeut.

7 augusti

7 augusti är den 219e dagen på året i den gregorianska kalendern (220e under skottår). Det återstår 146 dagar av året.

Nationaldagar

Elfenbenskusten Elfenbenskustens nationaldag (till minne av självständigheten från Frankrike denna dag 1960)

Namnsdagar

Nuvarande, Dennis och Denise

Föregående i bokstavsordning

Annika, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 21 april, där det har funnits sedan dess.

Annmari, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Arnold, Namnet infördes på dagens datum 1901, men flyttades 1993 till 4 augusti, där det har funnits sedan dess.

Denise, Namnet infördes på dagens datum 2001.

Dennis, Namnet infördes 1986 på 23 maj, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.

Detlof, Namnet förekom på dagens datum på 1700-talet, men utgick sedan.

Donald, Namnet infördes 1986 på 27 september, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.

Donatus, Namnet fanns, till minne av en biskop och martyr i italienska Arezzo på 300-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Donatus och Detlof

1901–1985, Arnold

1986–1992, Arnold, Annmari och Annika

1993–2000, Dennis och Donald

Från 2001, Dennis och Denise

I föregående i revideringar

1929, Yrsa

1950, Yrsa

1964, Yrsa

1973, Yrsa

1989, Yrsa

1995, Yrsa

2000, Yrsa

2005, Yrsa

2010, Yrsa

2015, Yrsa

2020, Yrsa

Händelser

1316, Efter att påvestolen har stått tom i över två år väljs occitaniern Jacques Duèze till påve och tar namnet Johannes XXII. Han förblir påve i 18 år, till sin död 1334 och under hans pontifikat fortsätter påvarna att ha sitt säte i franska Avignon i stället för Rom. Det präglas av påvedömets strid med den tysk-romerske kejsaren, men också av att den kyrkliga förvaltningen förändras och förbättras genom att den blir mer centraliserad.

1942, De allierade (framförallt amerikanska) styrkorna inleder sin landstigning på de södra Salomonöarna i Stilla havet, vilket inleder slaget om Guadalcanal, som kommer att pågå i ett halvår (till den 9 februari 1943). Målet med Operation Watchtower, som det också kallas, är att hindra japanerna att använda öarna som baser för fortsatt krigföring under stillahavskriget. Japanerna blir överraskade av landstigningen och ger i december upp öarna, men evakuerar dem helt först den 7 februari 1943. Slaget blir en betydelsefull strategisk seger för de allierade, eftersom det innebär slutet på japanernas expansion i Stilla havet och att de allierade kan övergå från försvars- till anfallsstrategier.

1947, Den norske expeditionsledaren och upptäcktsresanden Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-Tiki grundstöter på Raroia i Tuamotuöarna efter en seglats på när 7 000 km under 101 dagar. Besättningen består av fem norrmän och en svensk och med seglatsen vill Heyerdahl bevisa att det är möjligt att människor i forntiden har befolkat Stilla havets övärld i Söderhavet från Sydamerika. Expeditionen blir internationellt känd och uppmärksammad, men forskare är tveksamma till vad den egentligen bevisar.

1960, Den franska kolonin Elfenbenskusten utropar sig självständig från moderlandet Frankrike. Kolonin har sedan 1958 haft visst självstyre inom det franska samväldet, efter att sedan 1904 ha ingått i Franska Västafrika, men nu blir landet alltså helt självständigt. Trots det behåller man nära band till Frankrike och har så än idag (2022).

1982, Den armeniska väpnade organisationen ASALA (Armenian Secret Army for the Liberation of Armenia) genomför ett terroristangrepp mot den turkiska huvudstaden Ankaras internationella flygplats, varvid 9 personer omkommer (7 turkar, en västtysk och en amerikan) och 72 skadas. ASALA hävdar att angreppet är en protest mot ”den turkiska fascistiska ockupationen av Armenien”. Angreppet fördöms av den turkiske presidenten och den armeniske patriarken i Istanbul och tre dagar senare sätter en turkisk armenier eld på sig själv i Istanbul i protest mot angreppet.

1985, 24-åriga Jeremy Bamber utför morden vid White House Farm nära Tolleshunt D'Arcy i England.

1987, Den 30-åriga amerikanska simmaren Lynne Cox blir den första människa som simmar över Berings sund mellan den amerikanska delstaten Alaska och det ryska Kamtjatka. Simningen mellan öarna Stora (i Ryssland) och Lilla Diomedes (i USA) tar 2 timmar och 5 minuter och vattentemperaturen är 5° Celsius. Cox genomför simningen som en protest med det pågående kalla kriget.

Födda

943, Edgar den fredlige, kung av England

1560, Elizabeth Báthory, ungersk grevinna, seriemördare och sadist

1598, Georg Stiernhielm, svensk skald, känd som ”den svenska skaldekonstens fader”

1689, Henric Benzelius, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift

1835, Roswell P Flower, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York

1839, John F Dryden, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator för New Jersey

1845, Daniel Lindsay Russell, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot, guvernör i North Carolina

1850, John L Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator för Washington

1862, Victoria av Baden, tysk prinsessa, Sveriges drottning (gift med Gustaf V)

1862, Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare

1867, Emil Nolde, tysk expressionistisk målare

1869, Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen

1876, Mata Hari, nederländsk magdansös och spion

1877, Ulrich Salchow, svensk konståkare

1881, François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike

1885, Billie Burke, amerikansk skådespelare och scenstjärna

1892, Einar Forseth, svensk konstnär

1903, Louis Leakey, brittisk arkeolog

1904, Ralph Bunche, amerikansk statsvetare, sociolog och diplomat, mottagare av Nobels fredspris 1950

1908, Robert Bernardis, österrikisk militär och motståndsman

1911, Dagmar Zeeh, svensk sångare

1916, Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare

1920, Harry Arnold, svensk kapellmästare, kompositör och filmmusikarrangör

1926, Sven Plex Petersson, svensk sportkommentator

1927, George Busbee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia

1928, James Randi, amerikansk-kanadensisk författare, magiker och bluffavslöjare

1929, Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker

1932, Rien Poortvliet, nederländsk konstnär, Abebe Bikila, etiopisk maratonlöpare

1933, Elinor Ostrom, amerikansk statsvetare, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009

1934, Inga Sarri, svensk skådespelare

1938, Giorgetto Giugiaro, italiensk bilformgivare

1939, Mickey Kantor, amerikansk demokratisk politiker, USA:s handelsminister, Siewert Öholm, svensk TV-programledare

1941, Bob Etheridge, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot

1942, B J Thomas, amerikansk countrymusiker

1943, Annika Holm, svensk författare, journalist och dramatiker

1945, Asko Sarkola, finländsk skådespelare

1946, Helena Döse, svensk hov- och operasångare (sopran), John C Mather, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2006

1948, James P Allison, amerikansk immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018

1949, Walid Jumblatt, libanesisk politiker

1955, Wayne Knight, amerikansk skådespelare

1958, Bruce Dickinson, brittisk artist, sångare i Iron Maiden

1959, Koenraad Elst, belgisk indolog

1960, David Duchovny, amerikansk skådespelare

1966, Jimmy Wales, amerikansk entreprenör, grundare av det nätbaserade och användarredigerade uppslagsverket Wikipedia

1968, Lynn Strait, amerikansk sångare

1970, Michael DeLuise, amerikansk skådespelare

1975, Charlize Theron, sydafrikansk skådespelare och filmproducent

1980, Aurélie Claudel, fransk supermodell

1987, Sidney Crosby, kanadensisk ishockeyspelare

1989, Fredrik Holmlund, svensk musiker, artist, låtskrivare och IT-strateg

Avlidna

117, Trajanus, romersk kejsare

1106, Henrik IV, kung av Tyskland och tysk-romersk kejsare

1547, Gaetano av Thiene, italiensk präst och helgon, grundare av Teatinorden

1712, Friedrich Wilhelm Zachau, tysk kompositör

1820, Elisa Bonaparte, syster till Napoleon I, storhertiginna av Toscana

1821, Caroline av Braunschweig, drottning av Storbritannien (gift med Georg IV)

1824, Nils von Rosenstein, svensk ämbetsman, retoriker och filosof, ledamot av Svenska Akademien och dess ständige sekreterare

1848, Jöns Jacob Berzelius, svensk kemist, ledamot av Svenska Akademien

1900, Wilhelm Liebknecht, tysk socialistisk politiker

1921, Aleksandr Blok, rysk poet

1925, George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för Delaware

1929, Ivar Nilsson, svensk skådespelare och tecknare

1930, James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator för Kalifornien

1938, Konstantin Stanislavskij, rysk-sovjetisk skådespelare och teaterdirektör

1941, Rabindranath Tagore, indisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1913

1953, Holm O Bursum, amerikansk republikansk politiker, senator för New Mexico, Robert Archer Cooper, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i South Carolina

1957, Oliver Hardy, amerikansk skådespelare, i Sverige känd som ”Helan” i komikerparet Helan och Halvan

1968, Julius Hedvall, svensk stationskarl, byråföreståndare och politiker

1975, Rune Ottoson, svensk skådespelare

1979, Mathias Alexandersson, svensk skådespelare

1982, Urban Sahlin, svensk skådespelare

1986, Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare

1987, Kishi Nobusuke, japansk politiker, Japans premiärminister

1994, Larry Martyn, brittisk skådespelare

1999, Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist

2011, Marshall Grant, amerikansk basist, medlem i bland annat Johnny Cashs kompband Tennessee Two, Hugh Carey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York, Mark Hatfield, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Oregon, Harri Holkeri, finländsk samlingspartistisk politiker, Finlands statsminister

2012, Lars Lundkvist, svensk poet, Thomas Malmquist, svensk sportjournalist, Anna Piaggi, italiensk modeskribent och stilikon

2015, Louise Suggs, amerikansk golfspelare, Rolf Carlsten, svensk artist, regissör och skådespelare

2019, Kary Mullis, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1993

En liten tjänsteresa till Trelleborg, Skegrie, Anderslöv, Beddingestrand, Smygehamn, Klagstorp och Arlöv idag

 

Hällåkra Rubin 2018 F

Hällåkras söta vin består av druvan Rondo i sällskap med Regent och Leon Millot. Efter press har musten skalmacererat i 14 dygn under jäsning. Det ger vinet dess mörka rubinröda färg och tanninrika struktur. Vinet har lagrats i franska ekfat i cirka sju månader.

Vinet kan drickas ungt och fruktigt eller väljas att lagras i 5 – 7 år.  Vinet passar att serveras till lättare kötträtter, vilt, fågel eller till krämiga och smarika ostar.

Volym: 750 ml

Pris på Systembolaget: 239 kronor

Systembolagets artikelnummer: 3582501

Basalcellscancer, hudcancer

Basalcellscancer kallas också basaliom. Det är en typ av hudcancer som oftast beror på att Du har varit mycket i solen. Basalcellscancer sprider sig sällan, till skillnad från andra cancersjukdomar. Det är ändå viktigt att få behandling. Nästan alla som får behandling blir av med sjukdomen.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Därefter kommer skivepitelcancer och malignt melanom.

Risken för basalcellscancer är liten före 40-årsåldern men ökar när Du blir äldre.

Det vanligaste symtomet är en ny knuta, en rodnad fläck eller ett sår som inte läker. Oftast sitter förändringen i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen.

Basalcellscaner växer mycket långsamt. Med tiden uppstår ofta sår som läker periodvis och Du kan därför tro att problemet är över.

Symtomen har ibland andra orsaker än cancer. 

Det finns också andra sorters hudcancer, t ex skivepitelcancer och malignt melanom.

Tre olika typer av basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer

Knutformad basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer

Det finns olika typer av basalcellscancer. De skiljer sig åt genom sättet att växa, utseendet och hur djupt ner i huden cancern finns.

Ytlig, eller superficiell, basalcellscancer ser ut som en rodnad fläck. Ibland kan den se ut som en eksemfläck som inte läker fast Du smörjer den.

Ytlig basalcellscancer är vanligast på bröstet eller ryggen, men den kan också sitta i ansiktet.

Knutformad, eller nodulär, basalcellscancer växer djupare ner i huden. Den märks som en tydligt avgränsad knuta. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd och lite genomskinlig med små röda blodkärl i.

Hela cancertumören kan bli upphöjd eller så får den en upphöjd kant och sår och skorpor i mitten.

Cancertumören sitter oftast i ansiktet eller på halsen, men kan också sitta på överkroppen.

Aggressiv, infiltrativ eller morfeiform basalcellscancer växer djupare och är svårare att avgränsa. Cancertumören kan se ut som en hård, vitskimrande, platt förändring i huden och likna ett ärr. Ibland är det svårt att se cancern eller att avgöra hur stor den är genom att bara titta på den. Ibland bildas ett eller flera sår.

Det är vanligt att cancertumören sitter i ansiktet, runt näsan eller runt ögonen.

Kontakta en vårdcentral eller en hudmottagning om Du tror att Du har basalcellscancer. 

Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om Du har en förändring som blöder, som växer snabbt eller som växer på höjden, oavsett vilken färg förändringen har. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får klä av Dig och lägga Dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett hudmikroskop, som också kallas dermatoskop. Dermatoskopet ger en mer detaljerad bild.

Vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är basalcellscancer. Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov, en så kallad hudbiopsi. Det tar några minuter. Du får lokalbedövning.

Det är viktigt att basalcellscancern tas bort eller förstörs så att den inte växer och skadar huden runt omkring. Det finns olika behandlingsmetoder. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer Du har och var på kroppen den sitter.

Förändringen skärs bort medan Du är lokalbedövad. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Hudplastik eller hudtransplantation kan behövas för att täcka såret om en stor bit av huden har tagits bort. Du får åka hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om Du har har fått en hudtransplantation.

Efter operationen undersöks förändringen i mikroskop. Undersökningen ger en säker diagnos och kan visa om allt som behövde opereras har blivit borttaget. 

Först får Du lokalbedövning. Sedan skrapas förändringen bort. Därefter använder hudläkaren ett instrument med elström för att bränna bort eventuella cancerrester. Det som har skrapats bort skickas till laboratorium om det behövs för att bekräfta bekräfta diagnosen. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen så att cancercellerna dör. Cancertumören kan skrapas först om den är tjock. Då får Du lokalbedövning. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.

Först får Du en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga. Efter tre timmar får Du behandling med ett speciellt ljus i cirka åtta till tio minuter så att cancercellerna dör. Det kan göra ont men Du kan få hjälp med att lindra smärtan. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet sårigt och rött. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar.

Behandlingen med salva kan användas om basalcellscancern är ytlig. Salvan stimulerar immunförsvaret så att det stöter bort cancern. Behandlingen pågår cirka sex veckor. De sår som uppstår läker tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.

Det är ovanligt, men ibland kan basalcellscancer behandlas med strålning i små doser. Du kan få strålning om det inte går att operera cancern.

Det kallas för återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Återfall kan också behandlas, antingen med samma metod som första gången eller också väljs en annan metod. Men de flesta blir av med sjukdomen efter den första behandlingen.

Risken för återfall ligger på mellan ett par procent och tio procent.

Ibland behöver man gå på efterkontroller. Det beror på vilken typ av cancertumör Du har haft, var den satt och vilken behandling Du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter en operation

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att Du fortare återhämtar Dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om Du inte klarar det så är det bra om Du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om Du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.  Då minskar risken för komplikationer.

Basalcellscancer är cancer i ett slags celler i huden som kallas keratinocyter. 

Solens ultravioletta strålar orsakar skador i cellerna som kan leda till cancer. Det är den största yttre riskfaktorn för basalcellscancer.

Däremot är basalcellscancer ovanligt på ovansidan av händerna, som ju utsätts för mycket sol.

En del personer får basalcellscancer på hudområden som inte varit så mycket i solen.

Det kan alltså finnas fler orsaker till basalcellscancer som inte är klarlagda. Ärftliga faktorer kan också ha betydelse.

Det här kan Du göra för att minska risken för hudcancer.

Skydda Dig mot solen. 

Undersök Din hud.

Var extra försiktig om Du kan ha en ökad risk för hudcancer.

Basalcellscancer är nästan aldrig livshotande. Att veta att man har cancer kan ändå skapa oro och väcka många frågor. Ta god tid på Dig att tala med Din läkare och annan vårdpersonal om vad sjukdomen innebär. Du kan också be att få informationen nedskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om Du inte förstår. Du har rätt att få information på Ditt eget språk, om Du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. 

Om Du vill stötta de cancersjuka eller söka bidrag själv via Sveriges Cancersjukas Riksförbund, skicka ett mail till marianne.zetterstrom@gmail.com och glöm inte att skriv Ditt namn, adress, telefonnummer och hur mycket Du vill ge, Vill Du söka bidrag så kontakta vårt kansli på telefonnummer 08-31 82 05 eller maila på info@sverigescancersjukasrf.se.