Obesitas (fetma) är en komplex och kronisk sjukdom som kan leda till följdsjukdomar som t ex högt blodtryck, typ 2-diabetes och belastningsskador i lederna. Drygt en miljon vuxna och 150 000 barn i Sverige har obesitas.
Obesitas kan ha många olika bakgrundsfaktorer. Alltifrån genetik och psykiatriska orsaker till socioekonomiska förutsättningar kan trigga en ökad risk att utveckla sjukdomen. Sjukdomen kan behandlas med stöd till förändrade levnadsvanor, läkemedel eller kirurgi.
Det är idag cirka 1,2 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI på över 30. Av dessa har 350 000–400 000 en svår obesitas med ett BMI över 35.
Sedan 1997 har Världshälsoorganisationen, WHO, klassat obesitas som en kronisk sjukdom. Även i Socialstyrelsens sjukdomsregister har diagnosen funnits länge. Obesitas innebär att Du är kraftigt överviktig och har ett BMI över 30. Övervikten kan sätta sig som fett på olika delar av kroppen. Särskilt farligt är bukfett, som ökar risken för skador på blodkärlen, levern och bukspottskörteln.
Länge har synen på obesitas varit skuld- och skambelagd. Personer som drabbas möts ofta av kommentarer om att det är självförvållat. Det finns många orsaker till att en person drabbas av obesitas och det är oftast mycket svårt att klara av att gå ner i vikt på egen hand.
Att minska i vikt är komplicerat och kroppen kan reagera med överlevnadsmekanismer och förbereda sig på svält när kilona rasar, vilket i längden istället kan leda till en ökad vikt. Därför behövs hjälp och behandling med att gå ner i vikt. Det finns stora hälsovinster med att bryta en viktuppgång och stanna på den vikt du har eftersom risk för följdsjukdomar ökar med ökat BMI.
En person med obesitas har precis som personer med andra sjukdomar rätt till vård och behandling.
Det finns tre grundfaktorer som orsakar obesitas, genetik, miljö och sociala faktorer.
Nio bidragande faktorer till ökat BMI:
Levnadsvanor. Vi konsumerar alltmer snabbmat, sockerhaltiga drycker, alkohol och godis. Detta i kombination med ett ökat stillasittande gör att befolkningen i genomsnitt ökar i vikt.
Stress. Vid stress bildas hormonet kortisol som kan bidra till ökad vikt.
Genetik. 40–45% av de som får obesitas har arvsanlag som ger en ökad risk att utveckla sjukdomen.
Psykisk ohälsa. Att må dåligt psykiskt kan leda till att du äter mer. Depression men även adhd och andra neuropsykiatriska funktionsvariationer ökar därför risken för obesitas.
Socioekonomi. Obesitas är vanligare bland personer med låg socioekonomisk position än bland personer med hög socioekonomisk position.
Sömnbrist. För lite sömn kan påverka hormonerna som styr hunger.
Ålder. Ämnesomsättningen minskar ofta med åldern, vilket gör att om du fortsätter att röra dig och äta på samma sätt som tidigare kommer du successivt att öka i vikt.
Sjukdomar. Vissa sjukdomar som begränsar din rörlighet, men även hormonsjukdomar, kan leda till att du går upp i vikt.
Läkemedel. Vissa läkemedel som till exempel kortison kan bidra till ökad vikt.
Diagnos vid obesitas
Det uppskattas att endast 10% av de som drabbas av obesitas får en diagnos. Diagnosen ställs utifrån BMI, Body Mass Index, som anger relationen mellan kroppsvikt och längd. Personer med ett BMI över 30 har obesitas. Ett BMI mellan 25 och 30 innebär övervikt.
Obesitas kräver ofta livslång behandling eftersom det är en kronisk sjukdom som inte går att bli av med. Målet med behandling är att gå ner i vikt och behålla den vikten över tid. För att nå och hålla det målet behöver personer med obesitas kontinuerlig behandling. Det finns idag tre typer av behandling för obesitas, livsstilsbehandling, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling.
Livsstilsbehandling handlar om att få hjälp med att förändra hur Du äter och hur mycket Du rör Dig. Det kan handla om motiverande samtal eller beteendeterapi. Via vårdcentralen kan Du få träffa livsstilssköterska eller dietist.
Nästa steg är livsstilsbehandling i kombination med läkemedel. I Sverige finns det tre godkända läkemedel.
Det finns även kirurgisk behandling i form av magsäcksoperationer. Vanligast är gastric sleeve, gastric bypass, och duodenal switch. Gastric sleeve och gastric bypass begränsar magsäckens volym och födoupptaget minskar. Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen.
Obesitas kan orsaka många följdsjukdomar. Ju mer övervikt desto större risk för dessa sjukdomar. Några av de vanligaste följdsjukdomarna är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Enligt Cancerfonden går obesitas att koppla till minst 13 olika cancerformer och 1 300 cancerfall per år.
Obesitas är bland de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.
Följande sjukdomar kan orsakas av obesitas:
Högt blodtryck
Typ 2-diabetes
Högt kolesterol
Åderförfettning eller åderförkalkning som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke
Hjärtsvikt
Gallsten
Förfettning av levern
Levercirros (skrumplever)
Astma
Problem med snarkning
Sömnapné, alltså andningsstopp under sömnen
Belastningsskador i leder
Komplikationer under graviditeten
Cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata
Cancer i matstrupen
Cancer i tjocktarmen, njurarna, gallblåsan, levern och bukspottkörteln
Ofrivillig barnlöshet
Demens
Depression
Reflux
Personer med obesitas har rätt till sjukvård precis som vid vilken annan diagnos som helst, men under lång tid har vården för obesitas varit ojämlik i landet. Därför har Socialstyrelsen fått ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnosen. En första remissversion planeras att publiceras under våren 2022. I arbetet med riktlinjerna ser man över allt ifrån upptäckt, utredning, behandling och även uppföljning och kompetenshöjande åtgärder.
Ett BMI på 40 och däröver ökar risken för att bli allvarligt sjuk av covid19, enligt Socialstyrelsen. En studie från Göteborgs universitet visar att personer med obesitas var överrepresenterade bland intensivvårdens patienter med covid19. BMI över 30 kunde kopplas till en 50% ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Följ Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för riskgrupper.
För att gå ner i vikt och sen behålla vikten behövs nya vanor, både när det gäller kosten och hur Du äter.
Strikta dieter och bantningskurer leder sällan till en hållbar viktnedgång. Däremot kan små genomtänkta förändringar i levnadsvanor betyda mycket för hälsan. Rekommendationen är att äta tre mål mat per dag på regelbundna tider, däremellan tre mellanmål mellan huvudmålen. Detta för att hålla blodsockret på en jämn nivå vilket motverkar småätande.
All fysisk aktivitet innebär förbränning av fett, och även små förändringar räknas. Lägg till vardagsmotion där Du kan. Att välja trapporna eller att kliva av en busshållplats tidigare är små omställningar som gör stor skillnad i längden.
Med små förändringar i vardagen är sannolikheten större att Du orkar hålla i och fortsätta Din resa till ett mer hälsosamt liv.
För Dig som vill få hjälp med övervikt eller obesitas kan Du vända dig till primärvården. Tillsammans med en läkare går Ni igenom Dina matvanor och Din livssituation. Läkaren tar ofta blodtrycket och ett blodprov som mäter blodsocker och blodfetter. Därefter bedöms vilken behandling och vilket stöd Du kan behöva. Det är viktigt att sätta upp en långsiktig plan för viktminskning som anpassas efter varje individ. Förutom läkare kan Du få träffa livsstilssköterska, dietist och terapeut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar