12 maj

12 maj är den 132a dagen på året i den gregorianska kalendern (133e under skottår). Det återstår 233 dagar av året.

Flaggdagar

Finland, Snellmansdagen och finskhetens dag (till minne av filosofen och författaren Johan Vilhelm Snellmans födelse denna dag 1806)

Namnsdagar

Nuvarande, Charlotta och Lotta

Föregående i bokstavsordning

Charlotta, Namnet infördes på dagens datum 1772, för att hedra Gustav IIIs bror hertig Karl (XIII)s blivande gemål Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, och har funnits där sedan dess.

Charlotte, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Lotta, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Pankratius, Namnet fanns, till minne av en romersk martyr, på dagens datum före 1772, då det utgick, till förmån för Charlotta.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1772, Pancratius

1772–1901, Charlotta

1901–1985, Charlotta

1986–1992, Charlotta, Lotta och Charlotte

1993–2000, Charlotta och Lotta

Från 2001, Charlotta och Lotta

I föregående i revideringar

1929, Johan Vilhelm

1950, Charlotta, Lotten

1964, Charlotta, Lotten

1973, Charlotta, Lotten

1989,Charlotta, Lotten

1995, Charlotta, Lotta, Lotten

2000, Charlotta, Lotta, Lotten

2005, Charlotta, Lotta, Lotten

2010, Charlotta, Lotta, Lotten

2015, Charlotta, Lotta, Lotten

2020, Lotta, Charlotte, Lotten

Händelser

254, Sedan Lucius I har avlidit den 5 mars väljs Stefan I till påve

1182, Vid den danske kungen Valdemar den stores död efterträds han som kung av Danmark av sin son Knut VI.

1328, Den tysk-romerske kejsaren Ludvig IV låter utropa Pietro Rainalducci till motpåve i Rom, som motvikt mot den legitime påven (vid denna tid Johannes XXII), som residerar i Avignon i södra Frankrike. Rainalducci tar namnet Nicolaus V, men redan i augusti samma år tvingar kejsaren honom att lämna Rom. Två år senare erkänner han påvarna i Avignon och blir då kastad i fängelse till sin död 1333.

1621, Piteå stad inrättas

1873, Oscar II kröns till Sveriges kung i Storkyrkan i Stockholm. Detta blir sista gången en svensk regent kröns, då hans efterträdare Gustaf V väljer att avstå från kröning, vilket sedan blir tradition.

1912, Brynäs IF grundas.

1918, Ett halvår efter utbrottet av ryska revolutionen i november och Finlands självständighetsförklaring från Ryssland i december 1917 utrymmer ryssarna fästningen Sveaborg vid inloppet till Helsingfors och överlämnar fästningen till Finland. På finska döps fästningen snart om till Suomenlinna (Finlands borg).

1926, Den italienske luftskeppspionjären Umberto Nobile flyger tillsammans med den norske polarforskaren Roald Amundsen över nordpolen med luftskeppet Norge. Detta blir den första verifierade flygningen över polen, då den amerikanska flygarduon Richard Byrds och Floyd Bennetts hävdade flygning tre dagar tidigare troligtvis är ett falsarium.

1936, 14 av 23 ombordvarande timmerflottare drunknar, när deras alltför tungt lastade motorbåt kapsejsar under färd på Ormsjön i södra Lappland. Nyheten får uppmärksamhet i hela Sverige och tidningarna i Västerbotten uppmanar allmänheten att hjälpa de anhöriga ekonomiskt.

1937, Den nytillträdde brittiske kungen Georg VI och hans hustru Elizabeth Bowes-Lyon kröns i Westminster Abbey i London av den dåvarande ärkebiskopen av Canterbury Cosmo Gordon Lang.

1949, Sovjetunionen upphäver den blockad av Västberlin, som har pågått sedan 24 juni året före. Genom att skära av de västallierades delar av Berlin från omvärlden har sovjetledningen hoppats att de ska ge upp dem och överlåta hela staden till Sovjet (Östberlin är redan i sovjetiska händer). Detta har dock inte fungerat, eftersom de västallierade har tillåtits flyga in förnödenheter till västberlinarna och på så vis har lyckats försörja dem. Senare samma år bildar de västallierade staten Västtyskland av sina ockupationszoner i västra Tyskland, vilket Sovjet besvarar genom att bilda Östtyskland av sin ockupationszon. Västberlin förblir i de västallierades händer och kommer därmed att bli en del av Västtyskland – trots att det ligger djupt inne i Östtyskland.

1968, För att förenkla den svenska postsorteringen införs från och med denna dag ett system med postnummer i Sverige. Fram till dess har posten sorterats efter ort, vilket har inneburit, att postsorterarna har varit tvungna att lära sig samtliga postorter i hela landet. Med det nya systemet får olika områden istället olika nummer, som är högre ju längre norrut orten ligger (med undantag för Stockholm, vars postnummer inleds med 1).

1971, Den så kallade almstriden i Kungsträdgården i Stockholm avslutas. Då det har beslutats att 13 almar i området, vilka är över 100 år gamla, ska sågas ner för att ge plats åt en tunnelbaneuppgång, har tusentals stockholmare i en veckas tid kraftigt demonstrerat mot detta och organisationen Alternativ stad har till och med ordnat aktioner, där man bland annat har sovit uppe i almarna, för att förhindra nersågningen. Efter att det även har utbrutit kravaller mellan protestanter och polis beslutar man denna dag, att almarna ska få stå kvar, vilket de gör än idag (2024).

1977, Den 18-åriga Giorgiana Masi blir ihjälskjuten av polis under en demonstration i den italienska huvudstaden Rom, där kvinnor demonstrerar för en ny och friare abortlag i Italien. Masi ses därefter som en martyr för den italienska kampen för ökad jämställdhet.

2008, Den kinesiska Sichuanprovinsen drabbas av en kraftig jordbävning, med en magnitud av 7,5 på Richterskalan. Det blir den värsta jordbävningen i Kina på över 30 år med nära 70 000 omkomna och över 350 000 skadade.

Födda

1496, Gustav Vasa, Sveriges riksföreståndare 1521–1523 och kung av Sverige 1523-1560

1665, Magnus Stenbock, svensk greve och general

1670, August den starke, kurfurste av Sachsen från 1694 samt kung av Polen 1697–1704 och 1709-1733

1706, François Boissier de Sauvages de Lacroix, fransk läkare och botaniker

1790, Carsten Hauch, dansk författare och skald

1774, Samuel Owen, brittisk-svensk tekniker, konstruktör och industriman, känd som den svenska verkstadsindustrins fader

1806, Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman

1812, Peter Hansborough Bell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1849–1853

1820, Florence Nightingale, brittisk sjuksköterska, känd för sina insatser under Krimkriget och som grundare av det moderna sjuksköterskeyrket

1828, Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet

1842, Jules Massenet, fransk tonsättare

1843, Thomas William Rhys Davids, brittisk indolog

1845, Gabriel Fauré, fransk tonsättare, pianist och organist

1859, William Alden Smith, amerikansk republikansk politiker, senator för Michigan 1907–1919

1869, Albert Engström, svensk författare och konstnär, ledamot av Svenska Akademien 1922-1941

1872, Anton Korošec, slovensk politiker, präst och folktalare

1883, Fredrik Böök, svensk professor samt litteraturhistoriker och -kritiker, ledamot av Svenska Akademien 1922-1961

1885, Krishna Chandra Bhattacharya, indisk filosof

1892, Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk

1895, William Giauque, amerikansk fysikamisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1949, Jiddu Krishnamurti, indisk filosof

1901, Märta Arbin, svensk skådespelare

1903, Lennox Berkeley, brittisk tonsättare, Wilfrid Hyde-White, brittisk skådespelare

1907, Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, mest känd för sina romaner om Helgonet, Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare

1910, Dorothy Crowfoot Hodgkin, brittisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1964

1912, Henry Kälarne, svensk friidrottare, bragdmedaljör

1914, Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare

1915, Roger Schutz, fransk munk och grundare av kommuniteten i Taizé, mest känd som broder Roger (mördad 2005)

1918, Julius Rosenberg, amerikansk spionanklagad elteknikingenjör (avrättad 1953), Fajer Fajersson, svensk veteförädlare och professor

1921, Joseph Beuys, tysk konstnär

1924, Erich Conard, svensk pressfotograf och skådespelare

1925, Lawrence Berra, amerikansk basebollspelare med smeknamnet Yogi

1928, Burt Bacharach, amerikansk sångare och kompositör

1936, Frank Stella, amerikansk målare

1937, George Carlin, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare

1940, Lill Lindfors, svensk sångare, komiker och skådespelare

1942, Ian Dury, brittisk sångare, låtskrivare och bandledare, Susan Hampshire, brittisk skådespelare, Bengt Lindroth, journalist och författare

1945, Alan Ball, brittisk fotbollsspelare, VM-guld 1966

1946, Daniel Libeskind, polsk-amerikansk arkitekt, konstnär och scenograf, Frank LoBiondo, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–

1948, Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare, Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare

1950, Bruce Boxleitner, amerikansk skådespelare, Gabriel Byrne, irländsk skådespelare, Harry Goldstein, svensk skådespelare och regissör

1951, Gunnar Larsson, svensk simmare, bragdmedaljör

1957, Marie Delleskog, svensk skådespelare

1958, Eric Singer, amerikansk trumslagare, medlem i gruppen Kiss

1959, Åsa Bjerkerot, svensk skådespelare, Ving Rhames, amerikansk skådespelare

1962, Emilio Estevez, amerikansk skådespelare, Brett Gurewitz, amerikansk musiker, gitarrist i punkgruppen Bad Religion

1963, Gavin Hood, sydafrikansk filmregissör, manusförfattare och skådespelare

1968, Tony Hawk, amerikansk skateboardåkare

1970, Jim Furyk, amerikansk golfspelare

1978, Jason Biggs, italiensk-amerikansk skådespelare, Malin Åkerman, svensk-kanadensisk skådespelare och fotomodell

1980, Rishi Sunak, brittisk politiker, premiärminister 2022-

1987, Rosaria Aiello, italiensk vattenpolospelare

1988, Marcelo Vieira, brasiliansk fotbollsspelare

1997, Frenkie De Jong, holländsk fotbollsspelare

2003, Madeleine McCann, brittisk flicka, försvunnen sedan 2007

Avlidna

304, Pankratius, kristen martyr och helgon

1003, Silvester II, påve

1012, Sergius IV, påve

1182, Valdemar den store, kung av Danmark sedan 1157

1333, Imelda Lambertini, italiensk saligförklarad dominikannovis och jungfru

1641, Thomas Wentworth, engelsk politiker

1681, Johannes Baazius den yngre, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift

1798, George Vancouver, brittisk upptäcktsresande och sjöofficer

1831, Claes Adolph Fleming, svensk greve och riksmarskalk, ledamot av Svenska Akademien

1867, Eduard Gerhard, tysk arkeolog

1884, Bedřich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent

1893 – Georg Viktor, tysk furste av Waldeck och Pyrmont

1896, Ernst Leijer, svensk läkare och politiker

1899, Roswell P Flower, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York

1935, Józef Piłsudski, polsk politiker, Polens president

1945, Richard Thomalla, tysk SS-officer

1954, Clyde R Hoey, amerikansk demokratisk politiker, senator för North Carolina

1957, Erich von Stroheim, österrikisk-amerikansk skådespelare och filmregissör

1970, Władysław Anders, polsk general och politiker, Polens överbefälhavare, Nelly Sachs, tysk-svensk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966

1977, Giorgiana Masi, italiensk demonstrant

1985, Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker

1990, John  Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota

1993, Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör, Camilla Stærn, svensk operasångare och skådespelare

1994, Solveig Lagström, svensk skådespelare och sångare, John Smith, brittisk labourpolitiker, Storbritanniens handelsminister och partiledare för Labourpartiet

1997, Jiří Pecka, tjeckoslovakisk kanotist

2001, Perry Como, amerikansk sångare

2005, Monica Zetterlund, svensk skådespelare, jazzsångare och artist

2006, Hussein Maziq, libysk politiker, Libyens utrikesminister och premiärminister

2007, Dadullah Akhund, afghansk mulla och talibanbefälhavare

2008, Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär, Irena Sendler, polsk humanitär aktivist

2012, Eddy Paape, belgisk serietecknare

2013, Olaf B Bjørnstad, norsk backhoppare

2014, H R Giger, schweizisk konstnär och scenograf

2016, Del Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot

2017, Mauno Koivisto, finländsk politiker (s), statsminister, president

2019, Nasrallah Sfeir, libanesisk kyrkoman, patriark av Antiochia i Syrisk-maronitiska kyrkan och kardinal i Katolska kyrkan

2020, Astrid Kirchherr, tysk fotograf