Nostalgi, på gott och ont

Nostalgi är en del av det mänskliga psyket.

Det är lätt att förlora sig i nostalgi. Nostalgi och historia är en viktig del av människan och samhället. Något som vi både uppskattar och distanserar oss ifrån. Nostalgi faller dock platt när det flätas in i politiken.

Nostalgi är en viktig del av del mänskliga psyket, något som tycks inprogrammerat i våra gener. Den kan ta sig olika uttryck, men i grunden kan man betrakta nostalgi som mentala tidsankare laddade med minnen. 

Nostalgi är ofta förknippad med minnen av relationer som man saknar, vänskaper som betytt mycket, men som kanske inte finns kvar eller en nära anhörig som gått bort.

Minnen kan vara förknippade med blandade känslor, men i stark saknad kan det vara lätt att försköna det som man upplevt, även det som varit jobbigt.

Det finns olika sätt att bearbeta känslor för att lämna gammalt nostalgitänk som annars naglar fast oss. Terapi hjälper många att göra upp med sig själva och försonas med sånt som varit jobbigt.

Psykiatern Anders Hansen menar att vi inte är utvecklade för den värld vi lever i. Hjärnan har inte hängt med i den snabba utvecklingen

Hans strävan efter att undersöka hur den digitala världen påverkar oss på ett djupare plan är både viktig och relevant. 

Vi behöver förstå att vi befinner oss i en ganska konstig värld utifrån vad vi är utvecklade för. Inga andra djur är så bra på att anpassa sig som vi människor, men vi är inte hur anpassningsbara som helst, säger han till Svenska Dagbladet.

Det finns en risk för att vår digitala livsstil skapar ett historielöst samhälle. En stor del av tiden är vi inte närvarande och upplever inte omgivningen som tidigare, vi är ju uppkopplade någon annanstans.

Minnen bleknar och med dem vår nostalgi, för hur kan vi känna nostalgi utan minnen.

Karin Johannisson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har i boken Nostalgia utforskat begreppets utveckling från 1600-talet fram till våra dagar, då nostalgi har kommit att innebära en längtan till det förflutna. 

Om man ska diskutera ett ämne är det viktigt att reda ut dess innebörd. Nostalgi är varken 20-talsinspirerad lyx i sus och dus eller någon skimrande Hollywoodnostalgi. Det är inte heller någon medeltidsvecka förklarar Karin Johannisson för Aftonbladet.

En ren form av nostalgi finns istället i kroppen, alltså inom oss. Samma nostalgi som soldaterna på 1600-talet bar inom sig när de kände sig eländiga på slagfältet innan de stupade i stark längtan efter ett kärleksfulls hem. Enligt Karin Johannisson är soldaternas längtan den renaste form av nostalgi som man kan hitta.

På ett nostalgiskt sätt kan politiker hålla kvar vid budskap som inte längre är förenliga med det samhälle vi lever i. Det blir en verkningslös och destruktiv politik.

Vladimir Putin är ett extremt exempel på en politisk ledare som för en världsfrånvänd politik och som därför fört Ryssland ner i ett bottenlöst mörker.

Under sitt ledarskap har han aldrig levt riktigt i nuet, snarare 100 år bakåt i tiden med sin strävan att återuppväcka den forna Sovjetmakten allt medan han vänt det nuvarande samhället ryggen.

Han har aldrig varit intresserad av att utveckla ett modernt och välmående samhälle för landets medborgare. Nostalgin har legat i vägen.

Ryssland behöver inte kriget i Ukraina men det förstår inte Putin med sin nostalgi efter glans och makt.

Förra året kritiserade Dagens Industri socialdemokraternas budskap kring första maj-tåget för att vara vagt.

Att ena folket och göra nationen starkare ter sig alltmer urholkat i en slags nostalgi till det som en gång var, arbetarklassens kamp för rättvisa. Sedan dess har mycket hänt och samhället har utvecklats.

Nostalgi fungerar bättre inom oss.