År 1400-1499

1400

1400, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

8 december, Vadstena ges stadsprivilegier från drottning Margareta. Kung Erik av Pommern blir myndig. Den så kallade femtonmarkshjälpen, en skatt för att förbättra kronans ekonomi, påläggs de nordiska bönderna. Omkring detta år börjar den period på omkring 450 år, som kallas lilla istiden, då klimatet var särskilt kallt, med långa ihållande vintrar och korta, svala somrar.

Födda, 31 maj, Domenico Capranica, italiensk kardinal. Isabella I av Lothringen, fransk vasallhertiginna och neapolitansk drottning och regent.

Avlidna, 14 februari, Rikard II, kung av England och herre över Irland 1377–1399. Geoffrey Chaucer, engelsk författare av bland annat Canterbury Tales.

1401

1401, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Erik av Pommern rider sin eriksgata. Drottning Margareta utfärdar en förordning med vilken hon, i enlighet med Nyköpings recess, kan återta gods från frälsestånden. En person uppträder i Danzig, och hävdar att han är kung Olof och blivit förkastad av sin mor och kräver rätten till tronen i de nordiska rikena.

Födda, 27 oktober, Katarina av Valois, drottning av England 1420–1422 (gift med Henrik V), Masaccio, italiensk konstnär, Francesco I Sforza, hertig av Milano 1450-1466, Nicolaus Cusanus, tysk teolog, filosof och matematiker

Avlidna, 25 maj, Maria av Sicilien, drottning av Sicilien och hertiginna av Aten. Klaus Störtebeker, ledare för Vitaliebröderna., Anabella Drummond, drottning av Skottland sedan 1390 (gift med Robert III)

1402

1402, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

20 juli, Timur Lenk besegrar och tillfångatar sultanen Bayezid I i slaget vid Ankara. Drottning Margareta och Erik av Pommern skriver till hansestäderna och ber dem att utlämna den falske kung Olof som har uppträtt i Danzig. I augusti överlämnas han till drottningen i Kalmar. Han avrättas på höstmarknaden samma år i Skanör-Falsterbo. Island, som undkom digerdöden på 1300-talet, drabbas nu av pesten. Stora delar av landet läggs öde. Dödssiffrorna vid kyrkliga centralorter är förfärande. Tre personer sägs ha överlevt i Skálholt, en i Þingeyraklaustur; Munkaþverá är troligen utraderat. Det isländska sagaskrivandets guldålder är till ända.

Födda, 23 november, Jean de Dunois, Bastarden av Orléans, fransk greve och militär. Eleonora av Aragonien, drottning av Portugal.

Avlidna, 1 augusti, Edmund av Langley, hertig av York. Gian Galeazzo Visconti, hertig av Milano från 1395. Elisabet av Holstein

1403

1403, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

8 november, Fribourg blir en associerad medlem av Schweiziska edsförbundet.

11 november, En svensk-dansk flotta avseglar mot Gotland för att återta ön från Tyska orden. Erik av Pommern avlägger besök i Finland, vars län hamnar direkt under kronans kontroll, förutom Viborg, som får stadsprivilegier.

Födda, 22 februari, Karl VII, kung av Frankrike 1422–1461, Onorata Rodiana, italiensk målare och kondottiär.

Avlidna, 28 september, Albrekt II av Holstein, greve av Holstein-Segeberg och greve av Holstein-Rendsburg. Beyazit I, sultan av Osmanska riket.

1404

1404, var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

16 maj, Stillestånd sluts mellan drottning Margaretas trupper och Tyska ordens gotlandshär i Slite.

21 maj, Drottning Margaretas trupper sätter, i samband med striden mot Tyska orden, eld på Slite.

1 juli, Stillestånd sluts mellan de båda härarna i Visby. Detta avslutar kriget, men Gotland är fortfarande i Tyska ordens händer.

17 oktober, Sedan Bonifatius IX har avlidit den 1 oktober väljs Cosimo Gentile de' Migliorati till påve och tar namnet Innocentius VII. Hertigen av Schleswig dör och hans änka ställer sig under Margaretas beskydd, varvid denna övertar större delen av hertigdömet Schleswig. Hövitsman Tord Röriksson (Bonde) inleder ett väpnat angrepp på Republiken Novgorod omedelbart efter att ett stillestånd har löpt ut. Familjen Grip säljer Gripsholm till Margareta.

Födda, 14 februari, Konstantin XI Palaiologos, den siste kejsaren av det bysantinska riket.

18 februari, Leon Battista Alberti, italiensk arkitekt, skulptör, guldsmed och konstteoretiker. Johanna Beaufort, drottning av Skottland 1424–1437 (gift med Jakob I) (född omkring detta år)

Avlidna, 27 april, Filip II, hertig av Burgund.

1 oktober, Bonifatius IX, född Pietro Tomacelli, påve sedan 1389. Eleonora av Arborea, regerande domare av Arborea på Sardinien, som gett namnet åt Eleonorafalken.

1405

1405, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

15 december, Kanarieöarna ställs under Kastiliens protektorat. Kronan (det vill säga drottning Margareta och Erik av Pommern) söker stärka sin ekonomi genom en myntförsämringsreform. I Finland hålls räfsteting i syfte att öka kronans jordinnehav. Via ombud gifter sig kung Erik med den engelska prinsessan Filippa. Albrekt av Mecklenburg ger slutgiltigt upp sina anspråk på Sverige i en fredstraktat. Ungerns första riksdag sammanträder (magnattaffeln och ständertaffeln). Den franska författaren Christine de Pisan ger ut boken Kvinnostaden där hon bevisar att kvinnor har samma intellektuella och själsliga förmågor som män.

Födda, 18 oktober, Pius II, född Enea Silvio Piccolomini, påve 1458–1464. Sofia av Halshany, drottning av Polen. Skanderbeg, var en albansk krigshjälte

Avlidna, Jean Froissart, krönikeskrivare. Timur Lenk, centralasiatisk krigsherre.

1406

1406,  var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

15 februari, Malmö latinskola inrättas med tillstånd av påven Innocentius VII.

4 april, Vid Robert IIIs död efterträds han som kung av Skottland av sin 11-årige son Jakob I. Därmed inleds den period på 219 år (till 1625), då Skottland har sex Jakobkungar i rad (med undantag för åren 1542–1567, då Maria I är regerande drottning).

26 oktober, Erik av Pommern gifter sig med Filippa av England i Lunds ärkebiskopsgård.

1 november, Filippa av England kröns.

30 november, Sedan Innocentius VII har avlidit den 6 november väljs Angelo Coraria till påve och tar namnet Gregorius XII.

25 december, Johan II blir kung av Kastilien. Republiken Pisa erövras av Florens.

Födda, Filippo Lippi, italiensk konstnär. Margrét Vigfúsdóttir, isländsk stormannakvinna.

Avlidna, 19 mars, Ibn Khaldun, arabisk historiker och statsman.

4 april, Robert III, kung av Skottland sedan 1390.

6 november, Innocentius VII, född Cosimo Gentile de' Migliorati, påve sedan 1404.

11 november, Erengisle Nilsson den äldre, svenskt riksråd sedan 1386.

25 december, Henrik III, kung av Kastilien från 1390. Knut Bosson (Grip), svensk frälseman och riddare.

1407

1407, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Stockholm drabbas av en storbrand.

Födda, 27 augusti, Ashikaga Yoshikazu, japansk shogun

Avlidna, 9 februari, Wilhelm den enögde, Ludvig, hertig av Orléans (mördad). Eudoxia av Suzdal, storfurstinna av Moskva, rysk-ortodoxt helgon.

1408

1408, var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

13 november, Tyska orden säljer Gotland till Kalmarunionen för 9 000 engelska nobler. En traktat undertecknas om att ön tillfaller Kalmarunionen och inte något särskilt av dess tre länder. En strid utbryter mellan kronan och kyrkan om tillsättningen av det svenska ärkebiskopsämbetet. Drottning Margareta använder sina kontakter med påven för att köra över kyrkan så att hennes egen kandidat, Jöns Gerekesson (Lodehat) väljs framför Anders Jönsson. Domprosten Anders Jönsson blir istället biskop i Strängnäs. Ett stilleståndsavtal mellan Sverige och Novgorod löper ut och följs av småstrider. Aberystwyth erövras av den blivande Henrik V av England och får namnet Ville de Lampadarn.

Födda, 1 oktober, Karl Knutsson (Bonde), kung av Sverige 1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470 samt av Norge 1448–1450 (född detta eller nästa år). Þóra Finnsdóttir, isländsk abbedissa. Alessandra Macinghi Strozzi, italiensk köpman och brevskrivare.

Avlidna, 20 mars, Henrik Karlsson, svensk ärkebiskop sedan 1383.

20 juli, Sten Bengtsson (Bielke), svensk riddare och riksråd samt marsk 1374–1387.

1409

1409, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

26 juni, Pietro Filargi utses till motpåve under namnet Alexander V. Det sista skriftliga vittnesbördet om att nordbornas koloni på Grönland fortfarande existerar härrör från detta år. Universitetet i Leipzig grundas. I Pisa hålls ett kyrkomöte, konciliet i Pisa, för att bilägga den så kallade stora schismen.

Födda, 1 oktober, Karl Knutsson (Bonde), kung av Sverige 1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470 samt av Norge 1448–1450 (född detta eller föregående år). René av Anjou, kung av Neapel 1435–1442. Bernardo Rossellino, italiensk arkitekt och skulptör.

Avlidna, 13 september, Isabella av Valois, drottning av England 1396–1399 (gift med Rikard II)

1410

1410, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

17 februari, Holsteinska riddare våldgästar danskvännen och biskopen Skondeleff, sårar honom och mördar flera i hans hushåll, något som blir inledningen till ett krig mellan Erik av Pommern och de holsteinska hertigarna om herraväldet över Schleswig och Sønderjylland.

17 maj, Johannes XXIII utnämns av konciliet i Pisa till motpåve mot Gregorius XII i Rom och Benedictus XIII i Avignon.

15 juli, Polen och Litauen besegrar en riddarhär från Tyska Orden i slaget vid Tannenberg.

28 augusti, Kung Erik avrättar sin närmaste man Abraham Brodersson (Tjurhuvud) för våldtäkt. Erik besegras av grevarna i slaget vid Eggebæk vid Solderups hed.

Födda, Lekë Dukagjini, furste av Albanien. Gustav Anundsson Sture, svensk riddare och riksråd. Ólöf Loftsdóttir, politiskt aktiv isländsk stormannakvinna.

Avlidna, 17 februari, Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), svensk riddare, riksråd, lagman i Uppland, marsk 1364–1371 samt morfar till Karl Knutsson (Bonde) (begravd detta datum)

18 april, Jacob Gertsen Ulfstand, dansk ärkebiskop sedan 1392.

3 maj, Alexander V, född Pietro Filargi av Candia, motpåve sedan 1409. Ruprecht III av Pfalz, kung av Tyskland. Nicholas Flamel, fransk astrolog.

1411

1411, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

24 mars, Stillestånd sluts mellan Erik av Pommern och holsteinarna i Kolding.

26 mars, Novgoroderna bränner Viborgs förstad, som hämnd för det svenska angreppet.

1 augusti, Kung Erik lägger grundstenen till Visborgs slott och borgarna förlorar styret över Visby, som nu tas över av Kalmarunionen via fogden på slottet.

24 november,Appenzell ingår allians med Schweiziska edsförbundet. Svenskarna bränner den novgorodska staden Tiversk. Erik deklarerar att de finska ödemarkerna är kronans territorium. Samogitien övergår från Tyska orden till Polen–Litauen. Paul de Limbourg och Jean de Limbourg låter utföra Les Trés Riche Heures du duc de Berry. Den indiska staden Ahmedabad grundas.

Födda, 21 september, Rikard, hertig av York, engelsk tronarvinge.

Avlidna, September, Anne Mortimer, engelsk adelsdam.

1412

1412, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

5 oktober, Drottning Margareta hyllas som rättmätig härskarinna över borgarna i staden Flensburg.

28 oktober, Vid Margaretas död får Erik av Pommern den verkliga makten över Kalmarunionen. Ett kyrkomöte i Arboga riktar skarp kritik mot den avlidna Margareta för hennes utlovade, men ej genomförda, skattelättnader. Kung Erik insätter en dansk fogde på Dalaborg i Dalsland, vilket inte uppskattas av ortsbefolkningen.

Födda, 6 januari, Jeanne d'Arc, fransk frihetskämpe och helgon.

Avlidna, 31 mars eller 1 april, Albrekt av Mecklenburg, kung av Sverige 1364–1389.

28 oktober, Margareta, regerande drottning av Danmark och Norge sedan 1387 och av Sverige sedan 1389 (död i pesten i Flensburg)

1413

1413, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

20 mars, Då danska Landskrona får stadsprivilegier med avsikt att det ska bli en uppehållsort för engelska och holländska köpmän. Vid Henrik IVs död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin son Henrik V.

16 april, På palmsöndagen utfärdar Erik av Pommern ett påbud om gästgivargårdar, vilket dock får en närmast obetydlig effekt.

5 maj, Erik av Pommern utfärdar ett privilegiebrev till bergsmännen i Åtvidaberg för kopparframställning. Denna dag räknas därför som ortens födelsedag.

25 juli, Fredsförhandlingar hålls mellan Erik av Pommern och holsteinarna i Nyborg. Dessa misslyckas dock, då Erik låter döma hertigarna för majestätsbrott, något som dessa inte finner sig i. Erik utfärdar en räfstetingsstadga i Stockholm, som svar på protesterna från det svenska frälset. Frälseegendomar, som tidigare tillfallit kronan och skattebönderna, kan genom denna återkrävas av kyrkan och adeln. Bondeplågaren Jösse Eriksson utnämns till fogde i Västerås slottslän (Västmanland, Dalarna och Jämtland). Skövde får troligtvis stadsprivilegium. Hjo omnämns som stad för första gången. Tranemo omnämnds som socken för första gången. En pestepidemi drabbar Sverige.

Födda, 8 september, Katarina av Bologna, konstnärernas skyddshelgon.

19 november, Fredrik II av Brandenburg, kurfurste av Brandenburg.

Avlidna, 20 mars, Henrik IV, kung av England och herre över Irland sedan 1399. Knut Tordsson (Bonde), svensk riddare och riksråd, far till kungen Karl Knutsson.

1414

1414, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

5 april, Alvastra kloster eldhärjas. På ett kyrkomöte i Konstanz bekräftas heliga Birgittas kanonisering. Biskopsstolen i Västerås är vakant, varvid Erik av Pommern insätter sin egen skattemästare på posten. Frälset i småländska Värend utfärdar den så kallade Växjöstadgan, som gör det svårare för bönderna att lämna sina gårdar. Liknande åtgärder vidtas av stormännen i Skara vid samma tid. Thomas Simonsson blir biskop i Strängnäs.

Födda, 21 juli, Sixtus IV, född Francesco della Rovere, påve 1471–1484.

Avlidna, Trung Quang De, kejsare av Vietnam. Ture Bengtsson (Bielke) den yngre, svenskt riksråd. Vladislav av Neapel, kung av Neapel.

1415

1415, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

19 maj, Aargau blir en schweizisk besittning.

29 maj, Motpåven Johannes XXIII avsätts av konciliet i Konstanz efter att ha förlorat sitt stöd från världsliga makthavare.

4 juli, Påven Gregorius XII tvingas av konciliet i Konstanz att abdikera och därefter kommer påvestolen stå tom i över två år.

6 juli, Den tjeckiska reformatorn Jan Hus bränns på bål i Tyskland efter ett stort uppror.

25 oktober, England besegrar Frankrike i slaget vid Azincourt. Erik av Pommern lyckas få sin kusin, den tysk-romerske kejsaren, att stadfästa domen från Nyborg, men holsteinarna viker sig inte. Jens Pedersen Jernskägg från Eriks kansli utnämns till kyrkoherde i Stockholm. Ceuta på den afrikanska kusten erövras av Portugal.

Födda, 21 september, Fredrik III, tysk-romersk kejsare. Erik Axelsson (Tott), svensk riksföreståndare 1457 och 1466–1467. Jacquetta av Luxemburg, engelsk prinsessa.

Avlidna, 6 juli, Jan Hus, tjeckisk teolog och reformator (avrättad)

5 augusti, Rikard, engelsk earl av Cambridge.

25 oktober, Edvard, hertig av York och Aumale (drunknad under slaget vid Azincourt)

1416

1416, var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Fred sluts mellan Kalmarunionen och Lübeck under Lolland. I ett brev från Vadstena angående fiskerättigheter i Vättern omnämns ett mekaniskt ur för första gången i Sverige. Det talas där om att "säjarklockan skulle slå tio".

Födda, 26 februari, Kristofer av Bayern, kung av Danmark från 1440, av Sverige från 1441 och av Norge från 1442 till 1448. Mara Branković, serbisk prinsessa och osmansk diplomat.

Avlidna, 19 oktober, Peder Jensen Lodehat, dansk biskop och politiker.

1417

1417,  var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

27 juni, Erik av Pommern utfärdar ett privilegiebrev där Jönköpingsborna får rätt till fri utförsel från alla hamnar i de nordiska rikena, vilket innebär att de fritt kan välja mellan Lödöse och Söderköping i Sverige och Halmstad i Danmark.

26 juli, Motpåven Benedictus XIII avsätts.

11 november, Efter att påvestolen har stått tom i över två år väljs Oddone Colonna till påve och tar namnet Martin V. Detta gör slut på den stora schismen, som har varat sedan 1378.

14 november, Stillestånd sluts mellan Kalmarunionen och holsteinarna i Schleswig. Vittnen till besynnerligheter vid Skarabiskopen Brynolf Algotssons grav förhörs i Skara.

Födda, 23 februari, Paulus II, född Pietro Barbo, påve 1464–1471. Jöns Bengtsson (Oxenstierna), svensk ärkebiskop 1448–1467 samt riksföreståndare 1457 och 1465–1466. Erik Axelsson (Tott), svensk riksföreståndare 1457 och 1466–1467.

Avlidna, 18 oktober, Gregorius XII, född Angelo Coraria, påve 1406–1415. Anne av Auvergne, fransk vasall.

1418

1418, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

22 april, Konciliet i Konstanz avslutas (inlett 1414)

22 maj, I franska inbördeskriget mellan husen Armagnac och Burgund (1410-1419), lyckas burgunderna under Johan den orädde inta Paris.

Födda, Gabriel Biel, tysk filosof och teolog. Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), svensk riksföreståndargemål 1438–1440 och drottning av Sverige och Norge 1448–1450, gift med Karl Knutsson (Bonde).Jeonghui, koreansk drottning och regent. Isotta Nogarola, italiensk författare och feminist.

Avlidna, Peder (Mickelsen) Kruse, dansk ärkebiskop sedan 1410. Margareta av Sancerre, fransk vasall.

1419

1419,  var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Söndagsallmosan, ett slags fond, förvaltad av riksrådet och vars avkastning går till allmosor, införs i Sverige. En brand härjar Stockholm, varvid bland annat samtliga äldre stadsböcker förstörs. Den första defenestrationen i Prag skapar konflikter i Böhmen.

Födda, 10 juli, Go-Hanazono, kejsare av Japan. Neri di Bicci, italiensk konstnär. Barbara Fugger, tysk bankir.

Avlidna, 5 april, Vincentius Ferrer, spanskt helgon.

22 december, Johannes XXIII, född Baldassare Cossa, motpåve sedan 1410. Johan den orädde, hertig av Burgund 1404-1419 (mördad)

1420

1420, var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

25 november, Stillestånd sluts mellan Kalmarunionen och holsteinarna i Flensburg. Drottning Filippa ges underhållsländer i Mellansverige, med avsikten att de efter drottningens död skall tillfalla det pommerska hertighuset. Detta skall leda till en förstärkt maktposition, för att hålla den svenska stormannakretsen stången. Henrik V av England ärver genom fördraget i Troyes den franska tronen. Personalunion mellan de båda rikena. Tang Saier utlöser ett uppror mot Mingdynastin i Kina men besegras sedan hon erövrat två städer.

Födda, Jon Svalesson Smör, norsk drots 1482–1483. Blanka II av Navarra, titulärmonark av Navarra.

Avlidna, 9 augusti, Pierre d'Ailly, fransk kardinal, Elisabet av Pilica, drottning av Polen.

1421

1421, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

25 december, Milano ockuperar Genua upphör. Den första patenten utfärdas av Republiken Florens. Den danske biskopen i Västerås förflyttas till Odense och efterträds av ytterligare en dansk, Oluf Knob. Ett möte hålls i Uppsala mellan kung Erik av Pommern, det svenska riksrådet och domkapitlet. Härvid förmås den kungavänlige ärkebiskopen Jöns Gerekesson att nedlägga sitt ämbete mot löfte om årlig pension från ärkestiftet. Johan Håkansson blir ny svensk ärkebiskop. Yongle-kejsaren flyttar Mingdynastins huvudstad från Nanking till Peking.

Födda, 6 december, Henrik VI, kung av England och herre över Irland 1422–1461 och 1470–1471.

Avlidna, 26 maj, Mehmet I, sultan av Osmanska riket.

1422

1422, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

31 augusti, Vid Henrik V:s död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin nio månader gamle son Henrik VI.

15 september, Karl Knutsson (Bonde) framträder för första gången som agerande i ett dokument.

21 oktober, Vid Karl VIs död utropas hans son Karl VII till kung av Frankrike i Bourges, medan den nytillträdde engelske kungen Henrik VI utropas till kung av Frankrike i Paris. Hansan proklamerar blockad mot all handel med de nordiska länderna, vilket Erik av Pommern besvarar med att spärra av Öresund. För att råda bot på Kalmarunionens dåliga ekonomi låter Erik prägla kopparmynt, som skall ha samma värde som silvermynten, vilket Hansan klagar över. I en köpstadsförordning förbjuds handelsidkande på landsbygden i Sverige, för att man vill få in mera skatt, genom att koncentrera handeln till städerna. Sverige drabbas på nytt av pesten. Förbjudna staden i Beijing står färdig och tas i bruk.

Födda, William Caxton, Englands förste boktryckare.

Avlidna, 31 augusti, Henrik V, kung av England och herre över Irland sedan 1413.

21 oktober, Karl VI, kung av Frankrike sedan 1380.

1423

1423, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

10 juni, Gil Sanchez Muñoz y Carbón utses till motpåve under namnet Clemens VIII. Fredrik I blir kurfurste av Sachsen.

Födda, 3 juli, Ludvig XI, kung av Frankrike 1461–1483. Barbara av Brandenburg, italiensk regent.

Avlidna, 23 maj, Benedictus XIII, född Pedro Martínez de Luna, motpåve 1394–1417.

16 oktober, Albrekt V av Mecklenburg, tysk hertig.

1424

1424, var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Tyske kejsaren Sigismund blir skiljedomare i tvistemålet mellan Erik av Pommern och de holsteinska grevarna. Han fäller dom i frågan och det beslutas, att Sønderjylland och Friesland skall tillfalla danska kronan, vilket holsteinarna emellertid vägrar. Kung Erik beger sig på pilgrimsfärd till Jerusalem, varvid drottning Filippa blir nordisk regent i hans frånvaro.

Födda, 31 oktober, Vladislav III, kung av Polen 1434–1444, Margareta Stuart av Skottland, fransk kronprinsessa.

Avlidna, 12 augusti, Zhu Di, kejsare av den kinesiska Mingdynastin.

1425

1425,  var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

12 november, Benedictus XIV utses till motpåve. Peking, huvudstaden i Kina, blir världens folkrikaste stad, och övertar ledningen från Nanking (uppskattat datum)

Födda, 31 mars, Bianca Maria Visconti, hertiginna av Milano

14 oktober, Alesso Baldovinetti, florentinsk målare. Kort Rogge, biskop i Strängnäs (född i Stockholm troligen detta år). Ture Turesson (Bielke), svensk riddare och riksråd, marsk 1457–1464 (född omkring detta år)

Avlidna, 18 januari, Edmund Mortimer, engelsk earl av Ulster och March.

21 juli, Manuel II Palaiologos, bysantinsk kejsare. Margareta (missionär), samisk missionär.

1426

1426, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Sommaren, I Flensburg ingår hansestäderna förbund med de holsteinska grevarna, förklarar krig mot Erik av Pommern och inför handelsblockad mot Norden.

Födda, Februari, Kristian I, kung av Danmark 1448–1481, av Norge 1450–1481 och av Sverige 1457–1464. Costanza Varano – italiensk humanist, författare och brevskrivare.

Avlidna, Katarina av Pommern.

1427

1427,  var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

11 juli, En hanseatisk flotta besegras av en nordisk i sjöslaget vid Köpenhamn.

Födda, Kasimir IV, kung av Polen 1447–1492. Françoise d'Amboise, saligförklarad hertiginna av Bretagne.

Avlidna, 28 maj, Henrik IV av Holstein, greve av Holstein och hertig av Schleswig.

19 juli, Stefan Lazarević, Serbiens regent, Gentile da Fabriano, italiensk målare.

1428

1428, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

17 mars, Karl Knutsson (Bonde) framträder som väpnare. Norge utsätts för plundring och sjöröveri från tyskt håll. Landskrona bränns ner av Hansan för att minska konkurrensen från holländska sjöfarare. Karl Knutsson gifter sig med Birgitta Turesdotter (Bielke) på Ekeholmens gård i Uppland.

Födda, Helena Palaiologina, drottning av Cypern. Jean VIII de Bourbon-Vendôme, fransk vasallhertig. Isabella av Portugal, drottning av Kastilien. Jingtai-kejsaren, kejsare av Kina. Maria Ormani, italiensk bokmålare.

Avlidna, Matteuccia de Francesco, italiensk nunna. Fredrik I, kurfurste av Sachsen från 1423. Dirk Potter, nederländsk skald. Masaccio, italiensk konstnär. Isabella av Foix, regerande furstinna av Andorra.

1429

1429, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

28 februari, Arvskifte genomförs efter Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)

16 mars, Margareta Karlsdotter begravs i Vadstena.

April, Vitaliebröderna, som står på Hansans sida, besegrar en norsk ledungsflotta vid Bergen. Detta har kallats "Ledungsflottans sista strid", eftersom systemet helt och hållet avskaffades efter detta slag, sedan det visat sig hur ineffektiv denna flotta var.

26 juli, Motpåven Clemens VIII avsätts. Öresundstullen upprättas och innebär att alla fartyg, icke tillhöriga Kalmarunionen (efter dess upplösning Danmark), måste betala tull vid genomfart i Öresund. För att kunna bevaka sjöfarten har man låtit bygga slottet Krogen i Helsingör. Jeanne d'Arc befriar Orléans. Karl VII av Frankrike kröns till kung i Reims.

Födda, 23 mars, Margareta av Anjou, drottning av England.

Avlidna, 12 juli, Johannes Gerson, fransk teolog, mystiker, politiker och författare.

1430

1430, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

16 februari, Vadstena klosterkyrka invigs av ärkebiskopen i närvaro av kung Erik.

Augusti och september, Fred sluts mellan Kalmarunionen ena sidan och Rostock och Stralsund den andra i och med de hanseatiska separatfrederna.

Födda, 23 mars, Margareta av Anjou, drottning av England 1445–1461 och 1470–1471 (gift med Henrik VI)

16 oktober, Jakob II, kung av Skottland 1437–1460. Dorotea av Brandenburg, drottning av Sverige, Norge och Danmark 1445–1448 (gift med Kristofer av Bayern), av Danmark 1449–1481, av Norge 1450–1481 och av Sverige 1457–1464 (gift med Kristian I). Meo del Caprino, italiensk arkitekt och skulptör.

Avlidna, 6 januari, Filippa av England, drottning av Sverige, Danmark och Norge sedan 1406, gift med Erik av Pommern.

18 september, Jeanne de Luxembourg-Saint-Pol, fransk makthavare.

1431

1431,  var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

3 mars, Sedan Martin V har avlidit den 20 februari väljs Gabriele Condulmaro till påve och tar namnet Eugenius IV.

Födda, 1 januari, Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, påve 1492–1503. François Villon, fransk poet, troligen född detta år

Avlidna, 20 februari, Martin V, född Oddone Colonna, påve sedan 1417.

30 maj, Jeanne d'Arc, Jungfrun av Orléans, franskt nationalhelgon (bränd på bål)

1432

1432, var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

23 april, Vreta kloster brinner ned.

22 augusti, Erik av Pommern ena sidan och Hansan och holsteinarna den andra ingår vapenvila i Horsens. Erik blandar sig i det svenska ärkebiskopsvalet och låter utnämna sin egen kandidat, Arend Klemensen, medan domkapitlets egen, Olov Larsson, skjuts åt sidan, trots att han är vald och godkänd av påven. Falkenbergs stad får stadsprivilegium.

Födda, 15 augusti, Luigi Pulci, florentinsk renässansepiker Innocentius VIII, född Giovanni Battista Cibò, påve 1484–1492. Kristina Karlsdotter, dotter till Karl Knutsson (Bonde). Theda Ukena, grevinna och regent av Ostfriesland. Isabella av Coimbra, portugisisk drottning.

Avlidna, 9 februari, Johan Håkansson, svensk ärkebiskop sedan 1421.

1433

1433, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Ett resultatlöst möte hålls på Svendborg mellan Erik av Pommern, holsteinarna och Hansan. Allmogen i Dalarna reser sig mot fogden Jösse Eriksson i Västerås. Fogdens efterträdare förändrar emellertid inte politiken, varvid upproret sprider sig till Västmanland. Arend Klemensen tillträder som (ovigd) svensk ärkebiskop, parallellt med den verklige, Olov Larsson.

Födda, 19 oktober, Marsilio Ficino, italiensk filosof, läkare och humanist. Kettil Karlsson (Vasa), biskop av Linköping 1459–1465 och svensk riksföreståndare 1464–1465 (möjligen även född påföljande år). Eleonora av Skottland, skotsk prinsessa.

Avlidna, 18 augusti, Jöns Gerekesson, svensk ärkebiskop 1408–1421 (dränkt på Island). Benedictus XIV, född Bernard Garnier, motpåve 1425–1430. Johan I, kung av Portugal sedan 1385. Le Loi, kejsare av Vietnam.

1434

1434, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Juni, Ett uppror under ledning av Engelbrekt Engelbrektsson utbryter i Bergslagen och Dalarna. Fogdefästet Borganäs i södra Dalarna sätts i brand.

24 juni, Fogdeborgarna Borganäs och Köpingehus bränns ned och upprorshären tågar vidare mot Västerås.

30 juni, Förhandlingar hålls mellan Erik av Pommern och hanseaterna i Vordingborg. Västerås kapitulerar för upprorshären. Fred sluts mellan skåningarna och Engelbrekt i och med skånska separatfreden.

Mitten av juli, Stillestånd sluts mellan Engelbrekt och Hans Kröpelin utanför Stockholm.

Augusti, Ringstadholm vid Nyköping belägras av upprorshären.

16 augusti, Engelbrekt tvingar vid ett möte i Vadstena svenska rådet att uppsäga kung Erik tro och lydnad (det vill säga avsätta honom). Ett misslyckat angrepp på Stegeholm genomförs av upprorshären. Under Engelbrektsupproret sätts Rumlaborg utanför Jönköping samt Trollaborg och Piksborg i brand och uppretade bönder driver iväg de tyska fogdarna.

15 november, Kung Erik anländer med en flotta till Stockholm och avtalar om stillestånd på ett år i dagtingan på Helgeandsholmen. Engelbrekt och upprorshären tar Västergötland och Halland, förutom Varbergs fästning. Allmogen i Norrland och Finland samt på Åland reser sig under ledning av Erik Puke. På ett kyrkomöte i Basel ger blivande ärkebiskopen Nicolaus Ragvaldi uttryck för göticismen, det vill säga uppfattningen att antikens goter kom från Sverige.

Födda, Kettil Karlsson (Vasa), biskop av Linköping 1459–1465 och svensk riksföreståndare 1464–1465 (möjligen även född föregående år). Maria av Gueldres, drottning av Skottland 1449–1460 (gift med Jakob II) (född omkring detta år)

Avlidna, Våren, Arend Klemensen, ovigd svensk ärkebiskop sedan 1433. Agnes av Braunschweig-Lüneburg, gift med Albrekt av Mecklenburg.

1435

1435, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

13 januari, Engelbrekt Engelbrektsson utses till svensk rikshövitsman vid ett möte i Arboga, vilket tidigare felaktigt har ansetts som Sveriges första riksdag.

7 februari, Zhang (kejsarinna) blir Kinas regent fram till 1442.

3 maj, Förhandlingarna mellan kung Erik och det svenska rådet avslutas med Halmstadsrecessen. Däri beslutas, att Erik åter skall tas till svensk kung, mot att han följer svenska lagar och accepterar diverse andra eftergifter.

8 juni, Uppsala domkyrka står färdig och invigs.

15 och 17 juli, Fred sluts med holsteinarna och hansestäderna i Vordingborg, varvid den 25 år långa konflikten om Schleswig äntligen avslutas.

Juli, Hansestädernas handelsprivilegier i Norden erkänns.

14 oktober, Fred sluts mellan kung Erik och det svenska rådet i Stockholm. Häri erkänns Erik åter som kung av Sverige och lyckas förhandla sig till, att Nyköping, Stockholm och Kalmar undantas från regeln att utlänningar ej får vara slottsherrar.

Oktober, Karl Knutsson (Bonde) utses till svensk marsk.

25 december, Milanos ockupation av Genua upphör.

Våren, En beskickning avgår till Köpenhamn för förhandlingar med kung Erik av Pommern. Vid ett möte i Uppsala är man tveksam till Eriks återtagande, eftersom landslagen förbjuder kungen att sätta utländska herrar på slotten. Om Erik inte accpeterar detta skall man ej återta honom som kung utan bekämpa honom. Engelbrekt låter påbörja en kanal från Mälaren till Saltsjön, vilken dock aldrig kommer att färdigställas. En staty av Heliga Birgitta invigs i Vadstena kloster. Detta anses vara den främsta, ännu bevarade statyn av henne. Frankrike och Burgund försonas i Arras.

Födda, 28 oktober, Andrea della Robbia, italiensk skulptör och keramiker.

Avlidna, Zheng He, kinesisk amiral och upptäcktsresande. Johanna II av Neapel, regerande drottning av Neapel.

143

1436,  var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

11 januari, Kung Erik av Pommern uppsägs åter tro och lydnad av det svenska riksrådet. Stockholm intas och slottet belägras av Engelbrekt Engelbrektssons upprorshär. Stormännen utser marsken Karl Knutsson (Bonde) till hövitsman. Allmogen vill dock ha kvar Engelbrekt i ämbetet varför de båda delar på makten.

Mars, Engelbrekt fördriver de danska fogdarna utmed Sveriges östkust. Engelbrekts uppror vinner slaget vid Sillebro. Engelbrekts uppror erövrar Blekinge och Halland, men hären stoppas vid Rönne å i Skåne.

April, Engelbrekt återvänder till Örebro slott på grund av sjukdom.

1 maj, Riksrådets privilegiebrev utfärdas i Stockholm, vilket brukar räknas som inledningen på stadens roll som Sveriges huvudstad.

4 maj, Engelbrekt mördas av Måns Bengtsson (Natt och Dag).

3 juni, Stillestånd sluts mellan kung Erik och det svenska rådet i Vadstena.

1 september, Stillestånd sluts mellan kung Erik och det svenska rådet i Kalmar, varvid Engelbrektsupproret tar slut. Vid detta möte erkänns Erik åter som kung av Sverige, men måste följa landslagen och får ej insätta utlänningar på slotten samt ge upp sin familjs arvsrätt till kronan.

Oktober, Vid ett möte i Söderköping förstärker Karl Knutsson kraftigt sin ställning, genom att man utför Kalmarmötets bestämmelser utan att kungen är närvarande.

3 oktober–november, Milano ockuperar Monaco

December, Den så kallade Pukefejden, ledd av Erik Puke och riktad mot Karl Knutsson, utbryter. Ungefär samtidigt utbryter ett uppror i Östergötland.

Födda, 6 juni, Johannes Müller (även känd som Regiomontanus), tysk matematiker och astronom.

Avlidna, 4 maj, Engelbrekt Engelbrektsson, svensk upprorsledare och rikshövitsman (mördad)

9 december, Jösse Eriksson, dansk fogde och väpnare, avrättad. Peder Lykke (Bille), dansk ärkebiskop sedan 1418. Dorotea Bucca, professor i medicin och filosofi vid Bologna universitet. Johanna I av Auvergne, fransk vasall.

1437

1437,  var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

17 januari, Erik Pukes uppror besegrar den svenska regeringsmakten i slaget i Hällaskogen.

22 januari, Stillestånd sluts mellan Erik Pukes upprorshär och regeringsmakten i Skultuna. Erik Puke avrättas och därmed tar hans uppror slut. Ungefär samtidigt slås upproret i Östergötland ner.

21 februari, Sedan Jakob I har avlidit denna eller föregående dag efterträds han som kung av Skottland av sin 6-årige son Jakob II.

23 april, Erik av Pommern utfärdar ett brev, där Malmö får sitt stadsvapen. Ett antal danska kapare vid namn Fleming intar och överrumplar Raseborgs slott. Man bestämmer sig för att infånga dem, men de hinner fly. Ett uppror utbryter i Dalarna.

Hösten, Ett uppror utbryter i Värmland. Johannes Rosenrod utför sina berömda kyrkmålningar, föreställande heliga Birgitta hos påven, i Tensta kyrka.

Födda, Elisabet Woodville, drottning av England 1464–1470 och 1471–1483 (gift med Edvard IV) (född omkring detta år)

Avlidna, 3 januari, Katarina av Valois, drottning av England 1420–1422 (gift med Henrik V)

22 januari, Erik Puke, svenskt riksråd och bondeledare (avrättad)

20 eller 21 februari, Jakob I Stuart, kung av Skottland sedan 1406

10 juni, Johanna av Navarra, drottning av England 1403–1413 (gift med Henrik IV)

1438

1438,  var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Januari, Upproren i Dalarna och Värmland nedslås i och med att upprorsmännen besegras i striden mot Ingelsson.

6 mars, Karl Knutsson (Bonde) lämnar rikshövitsmannaämbetet på ett möte i Arboga.

25 juni, Vid ärkebiskop Olov Larssons död väljs Nils Ragvaldsson till ny svensk ärkebiskop.

5 oktober, Karl Knutsson gifter sig med Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud).

Oktober, Karl Knutsson väljs under kuppartade former till den nya titeln riksföreståndare.

November, Karl Knutsson håller möten i Dalarna för att kväsa den upproriska allmogen. Kung Erik av Pommern beger sig till Gotland. Danska riksrådet uppsäger Erik tro och lydnad. Man tillfrågar hans systerson, Kristofer av Bayern, om han är villig att överta kronan. Under året utbryter uppror i Finland. Franciskanerna i Lund öppnar sin lärda ordensskola, Studium Generale, vid Gråbrödraklostret. Magister Andreas Bondonis håller föreläsningar i Uppsala (universitetet finns ännu inte). Gallikanska kyrkan skapas genom pragmatiska sanktionen i Bourges. All Souls College vid Oxfords universitet grundas av Henrik VI av England och ärkebiskop Henry Chichele av Canterbury.

Födda, 5 februari, Filip II av Savojen, hertig av Savojen.

Avlidna, 25 juni, Olov Larsson, svensk ärkebiskop sedan 1432. Nang Keo Phimpha, regerande drottning av Laos.

1439

1439, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

9 januari, Det finska upproret, som utbröt året innan, nedslås.

13 januari, Karl Knutsson (Bonde) låter fängsla drotsen och maktrivalen Kristiern Nilsson (Vasa) i Överfallet på Rävelsta.

Februari–augusti, Nils Stensson (Natt och Dag) hotar Karl Knutssons ställning genom upprepade fälttåg i Östergötland. Han besegras dock.

23 juni, Kung Erik av Pommern avsätts i Danmark.

21 augusti, Svenskarna och danskarna sluter stillestånd i Arkösund.

29 september eller 1 oktober, Svenska rådet avsätter kung Erik i Sverige vid ett möte i Telge hus.

November, Nils Stensson blir överfallen och dödad, sannolikt på Karl Knutssons initiativ.

Sommaren, Svenskarna, under ledning av Karl Knutsson, besegrar danskarna i slaget vid Älvsborg. Stenssönerna, kung Eriks allierade, tvingas kapitulera och överlämna Stegeborgs slott och Kalmar slott till Karl Knutsson. Biskop Thomas Simonsson skriver sin berömda Frihetsvisan till stöd för Karl Knutsson. Sverige drabbas på nytt av pesten.

Födda, 29 maj, Pius III, född Francesco Todeschini Piccolomini, påve 22 september–18 oktober 1503. Johanna av Portugal, drottning av Kastilien.

Avlidna, November, Nils Stensson (Natt och Dag), svenskt riksråd, marsk sedan i mars detta år (mördad). Maria av Trabzon, bysantinsk kejsarinna.

1440

1440, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

9 april Kristofer av Bayern väljs till kung av Danmark.

Maj, Karl Knutsson (Bonde) sätter sig i besittning av Åbo slott och Kastelholm på Åland.

Juni, Karl Knutsson avsäger sig riksföreståndarskapet och avstår från kungakronan.

September, Kristofer väljs även till kung av Sverige.

Födda, Sten Sture den äldre, svensk riksföreståndare 1470–1497 och 1501–1503. Albertus Pictor, svensk kyrkomålare (född omkring detta år). Birger Gunnersen, dansk ärkebiskop 1497–1519 (född omkring detta år). Clara Tott, tysk sångerska.

Avlidna, 9 mars, Franciska av Rom, italienskt helgon. Irene Gattilusio, bysantinsk kejsarinna. Amadea av Monferrato, drottning av Cypern.

1441

1441, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Januari, Karl Knutsson (Bonde) och Kristofer av Bayern förhandlar sinsemellan i Halmstad.

April, Kristofer avger en kungaförsäkran som utvidgar det svenska rådets makt.

13 september, Kristofer hyllas som kung av Sverige vid Mora stenar

14 september, Kristofer kröns i Uppsala domkyrka, varvid Karl Knutsson dubbas till riddare.

20 september, Karl Knutsson blir drots.

21 september, Karl Knutsson får stora förläningar av kungen, särskilt Finland.

10 oktober, Karl Knutsson berövas drotstiteln och flera av sina förläningar.

10 november, Karl Knutsson anländer till Åbo.

Vid kyrkomötet i Söderköping dryftas framtidsplaner på en svensk högskola.

Födda, 11 november – Charlotte av Savoyen, drottning av Frankrike.

Maj eller juni, Matteo Maria Boiardo, italiensk greve av Scandiano och renässansdiktare

Avlidna, Blanka I av Navarra, drottning av Navarra och drottning av Sicilien. Margery Jourdemayne, engelsk trollkonstnär.

1442

1442, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

24 mars, Linköpings kloster brinner ner

2 maj, Kristofers landslag stadfästs. Den kommer att gälla som svensk lag (i en eller annan form) fram till dess att 1734 års lag antas.

1 juni, Kung Erik av Pommern avsätts i Norge, varvid Kristofer av Bayern också blir kung av Norge.

2 augusti, Termen "kungsådra" förekommer för första gången i en svensk kungsdom. Kungsådran var den del av strömfåran i vattendrag som ej fick överbyggas eller stängas.

Hösten, Karl Knutsson (Bonde) bosätter sig permanent i Viborg. Det svenska drotsämbetet avskaffas och ersätts med hovmästarämbetet efter dansk modell.

Födda, 1 januari, Margareta av Bayern, markisinna av Mantua.

28 april, Edvard IV, kung av England och herre över Irland 1461–1470 och 1471–1483.

Avlidna, 29 april, Krister Nilsson (Vasa), svensk riddare, riksråd och ståthållare, drots sedan 1435.

14 november, Yolanda av Aragonien, fransk regent de facto och titulärdrottning av Aragonien

1443

1443, var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

24 november, Karl Knutsson (Bonde) erbjuder sig att medla i kriget mellan Novgorod och Tyska orden. Kristofer av Bayern kröns till kung av Danmark. Kristofer ger omfattande privilegier och självständighet till ärkesätet i Lund.

Födda, 31 maj, Margaret Beaufort, engelsk kungamor.

5 december, Julius II, född Giuliano della Rovere, påve 1503–1513. Magdalena av Frankrike, fransk prinsessa och regent av Navarra.

Avlidna, 14 mars, Johan, hertig av Pfalz.

30 maj, Hans Laxmand, dansk ärkebiskop sedan 1436. Thomas Simonsson, svensk rådsherre och skald samt biskop i Strängnäs. Marguerite de Comminges, fransk vasall.

1444

1444, var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

1 mars, Skanderbeg blir befälhavare för ett albanskt uppror mot sultanen.

16 april, Vapenstilleståndet i Tours sluts, vilket innebär fem års fred i hundraårskriget.

10 november, En korsriddararmé anförd av kung Vladislav III av Polen och Ungern tillintetgörs av Murad II och hans osmanska armé i slaget vid Varna. Vladislav stupar. Novgoroderna angriper Narva. Svenska styrkor med flera besegrar novgoroderna i Slaget vid Narvafloden. Kristofers landslag börjar tillämpas i Sverige. Erik Axelsson (Tott) gifter sig med Bengta Mattsdotter (Lillie). Sultan Murad II abdikerar till förmån för sonen Mehmed II efter att ha förlorat i slaget vid Jalowaz.

Födda, 11 mars, Donato Bramante, arkitekt från Urbino.Heinrich Finck, tysk kompositör.Charlotte av Cypern, regerande drottning, av Cypern.

Avlidna, 26 april, Robert Campin,  flamländsk målare.

20 maj, Bernardinus av Siena, franciskanmunk, kat, olskt helgon.

10 november, Vladislav III, kung av Polen från 1434. Giuliano Cesarini, italiensk kardinal (död i slaget vid Varna).

1445

1445, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Senvåren, En diplomatisk tvist uppstår mellan Karl Knutsson och Tyska orden, eftersom han har låtit plundra ett fartyg tillhörande orden.

10 september, Kristofer av Bayern gifter sig med Dorotea av Brandenburg.

14 september, Dorotea kröns till drottning över de nordiska länderna.

Födda, 1 mars, Sandro Botticelli, italiensk konstnär. Eleanor de Poitiers, burgundisk författare. Hedwig I av Quedlinburg, regerande tysk fursteabdissa. Jane Shore, engelsk mätress.

Avlidna, 18 februari, Maria av Aragonien, drottning av Kastilien.

19 februari, Eleonora av Aragonien, drottning av Portugal.

15 juli, Johanna Beaufort, drottning av Skottland 1424–1437 (gift med Jakob I)

16 augusti, Margareta Stuart av Skottland, prinsessa av Skottland och kronprinsessa av Frankrike.

1446

1446, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

21 juni, Lidköping får stadsprivilegier

Augusti, Kristofer av Bayern företar ett resultatlöst krigståg mot Gotland för att få slut på Erik av Pommerns sjöröveri.

24 augusti, Stillestånd på ett år sluts mellan Kristofer och Erik i Västergarn på Gotland. Gävle stads stadsprivilegium bekräftas av kung Kristofer.

Födda, Birgitta Karlsdotter (Bonde), prinsessa av Sverige. Margareta av York, hertiginna av Burgund.

Avlidna, 15 april, Filippo Brunelleschi, italiensk arkitekt under ungrenässansen.

28 december, Clemens VIII, född Gil Sanchez Muñoz y Carbón, motpåve 1423–1429.

1447

1447,  var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

6 mars, Sedan Eugenius IV har avlidit den 23 februari väljs Tommaso Parentucelli till påve och tar namnet Nicolaus V.

Juni, Karl Knutsson (Bonde) besöker Reval och köper ett stort gods i Estland, vilket leder till en utdragen tvist med övriga intressenter.

25 juni, Kasimir IV blir kung av Polen. Hans och Syuerd Freyse samt Hans Scryuer (alla i Erik av Pommerns tjänst) skriver en libell (liten bok), som är en smädesskrift mot Karl Knutsson. Påven Nicolaus V grundar Vatikanbiblioteket.

Födda, 5 april, Katarina av Genua, italiensk mystiker, helgon.

Avlidna, 23 februari, Eugenius IV, född Gabriele Condulmaro, påve sedan 1431. Costanza Varano, italiensk humanist, författare och brevskrivare.

1448

1448, var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Januari, Efter Kristofer av Bayerns död den 6 januari väljs Bengt och Nils Jönsson (Oxenstierna) till svenska riksföreståndare. Samtidigt väljs Sigurd Jonsson till norsk riksföreståndare.

17 februari, Vid ärkebiskop Nils Ragvaldssons död utses Jöns Bengtsson (Oxenstierna) till ny svensk ärkebiskop.

Februari, En koalition, bland annat bestående av svenskar, besegrar novgoroderna i slaget vid Narvafloden.

Maj, 23 maj, Karl Knutsson (Bonde) anländer till Stockholm för förhandlingar.

Juni, 20 juni, Karl Knutsson väljs till kung av Sverige.

28 juni, Karl Knutsson hyllas som Sveriges kung vid Mora stenar.

29 juni, Karl Knutsson kröns till Sveriges kung i Uppsala domkyrka.

Juli, 2 juli, Karl Knutssons hustru Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud) kröns till drottning av Sverige.

Juli, Ett svenskt fälttåg inleds mot Erik av Pommerns sjörövarnäste på Gotland.

28 september, Kristian I av Oldenburg väljs till kung av Danmark.

4 december, Visby stad (utom borgen Visborgs slott) intas av svenskarna.

19 december, Monaco ställs under Savojens beskydd

22 december, Erik kapitulerar i och med uppgörelsen på Gotland, varvid Gotland skall överlämnas till Sverige, vilket dock inte kommer att ske.

Födda, Perugino, italiensk målare.

Avlidna, 6 januari, Kristofer av Bayern, kung av Danmark och Sverige sedan 1440 samt av Norge sedan 1442.

17 februari, Nils Ragvaldsson, svensk ärkebiskop sedan 1438.

1449

1449, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

1 februari, Karl Knutsson (Bonde) omorganiserar uppbörden från koppargruvedriften i Falun.

26 februari, En grupp norska stormän på Bohus fästning lanserar Karl Knutsson som norsk tronkandidat.

Våren, Danska trupper härjar Sunnerbo.

April, Danska trupper landstiger på Gotland och Visborgs slott faller i deras händer.

2 maj, Karl Knutsson låter utfärda Sveriges äldsta bevarade myntordning.

Juni, Den danske kungen Kristian I väljs till kung av Norge.

Juli, Kristian I anländer till Gotland och tar ön från svenskarna, varvid krig utbryter mellan Sverige och Danmark.

18 juli, Stillestånd sluts mellan svenskar och danskar på Gotland vid Garne.

31 juli, Stillestånd sluts med Danmark i Visby.

23 augusti, Danskarna anfaller Visby, slänger ut svenskarna och sätter staden i brand

Hösten, Vid denna tid skrivs troligen Gotlandsvisan.

Oktober, Karl Knutsson invaderar Norge och stora delar av landet erkänner hans välde.

25 oktober, Karl Knutsson väljs till kung av Norge i Hamar.

28 oktober, Kristian I kröns till kung av Danmark och gifter sig med Dorotea av Brandenburg, änka efter Kristofer av Bayern.

20 november, Karl Knutsson kröns till Norges kung i Trondheim. Erik Axelsson (Tott) blir en av kung Karls närmaste män.

Födda, 1 januari, Lorenzo de' Medici, florentinsk statsman (död 1492), Bona av Savojen, hertiginna och regent av Milano.

Avlidna, Ulug Bek, uzbekisk astronom och matematiker.

1450

1450, var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Karl Knutsson (Bonde) börjar belägra Akershus fästning. Stillestånd sluts mellan Hartvig Krummedik och Karl Knutsson i Oslo.

13 maj, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Halmstad. Häri överlämnas Norge från Karl Knutsson till Kristian I och Kalmarunionen förnyas. Kristian blir alltså även norsk kung, medan den tidigare norske riksföreståndaren Sigurd Jonsson får titeln rikets föreståndare i konungens frånvaro och troligen behåller denna titel till sin död 1452.

10 juni, Karl Knutsson ratificerar överenskommelsen.

29 juli, Kristian I väljs och kröns till kung av Norge i Nidaros.

2 augusti, Ett dansk-norskt riksrådsmöte hålls i Bergen där ländernas förening beslutas genom en unionstraktat.

29 augusti, Kristian I kröns till norsk kung i Nidaros. Machu Picchu (Quechua: Machu Pikchu, "Gamla berget") en förcolumbiansk Inkaplats belägen 2 400 meter (7 875 fot) över havet antas vid denna tid vara under uppbyggnad. Kung Karl måste inför södermanländsk allmoge dementera ryktet att han tänker beskatta deras skorstenar och idka utsugning. Sverige drabbas på nytt av pesten. Dayang Kalangitan blir regerande drottning över Tondo på Filippinerna.

Födda, Aldus Manutius, italiensk boktryckare. Eleonora av Neapel, italiensk regent. Fygen Lutzenkirchen, tysk industrialist.

Avlidna, 7 september, Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), svensk riksföreståndargemål 1438–1440 och drottning av Sverige och Norge sedan 1448, gift med Karl Knutsson (Bonde). Bengt Jönsson (Oxenstierna), svensk riksföreståndare 1448. Nils Jönsson (Oxenstierna), svensk riksföreståndare 1448. Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), svensk drottning.

1451

1451, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Mehmet II blir sultan av Osmanska riket detta år.

Februari, Karl Knutsson (Bonde) gynnar Gudhems kloster i en rättslig tvist om värmländska fiskerättigheter.

Midsommar, Förhandlingar hålls mellan Sverige och Danmark i Avaskär (Kristianopel), vilka strandar helt och krig utbryter. Danskarna härjar Värmland. En strid om drottning Doroteas arv utbryter. Då hon nu är gift med Kristian I försöker svenskarna hindra honom från att använda arvet (några svenska landskap). Sverige förhärjas av en pestepidemi. Den svenska östkusten drabbas av danska plundringar från Gotland.

Födda, 9 mars, Amerigo Vespucci, italiensk sjöfarande.

22 april, Isabella I av Kastilien, regerande drottning 1474–1504.

10 juli, Jakob III, kung av Skottland 1460–1488. Christofer Columbus (född i republiken Genua).

Avlidna, 7 januari, Felix V, född Amadeus av Savojen, motpåve 1439–1449.

3 februari, Murad II, sultan över Osmanska riket

19 november, Caterina Appiani, regerande dam av Piombino. Margaret O'Carroll, irländsk hövding.

1452

1452, var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Februari, Svenskarna härjar Skåne och Halland.

25 april, Karl Knutsson (Bonde) tar initiativ till att avsätta Vadstena klosters abbedissa (Kristian Is moster) och generalkonfessor.

Oktober, Rumlaborg (i nuvarande Huskvarna) kapitulerar för svenskarna.

15 november, Appenzell blir en associerad medlem av Schweiziska edsförbundet

Vintern, Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Dalby.

Sommaren, Svenskarna besegrar danskarna i slaget på Käpplingeholmen. Danskarna faller in i Västergötland från Halland samt genomför ett flottangrepp mot Stockholm. Svenskarna besegrar danskarna i slaget i Tiveden. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Narbäck. Svenskarna besegrar danskarna i Tord Bondes strid vid Lödöse. Det pågående kriget mellan Sverige och Danmark är ett av de få under senmedeltiden då allmogen accepterar regelrätta soldatutskrivningar.

Födda, 6 februari, Johanna av Portugal, portugisisk prinsessa, regent och nunna.

10 mars, Ferdinand II, kung av Aragonien, Kastilien, Sicilien, Neapel och Navarra samt greve av Barcelona.

15 april, Leonardo da Vinci, italiensk målare, skulptör, naturvetare och arkitekt.

27 juli, Ludovico Sforza, italiensk hertig.

21 september, Girolamo Savonarola, italiensk dominikan och botpredikant.

2 oktober, Rikard III, kung av England och herre över Irland 1483–1485.

Avlidna, Onorata Rodiana, italiensk målare och kondottiär. Munjong av Joseon, koreansk monark.

1453

1453, var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

28 januari, Temporärt stillestånd på två år sluts mellan Sverige och Danmark i Vadstena. Konstantinopel faller.

29 maj, Osmanerna erövrar Konstantinopel och därmed går Bysantinska riket, den sista resten av Romerska riket, under, 2 205 år efter rikets grundande 753 före Kristus.

31 maj, Permanent stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Stockholm.

17 juli, Fransmännen under Karl VII besegrar engelsmännen under earlen av Shrewsbury, som stupar, i slaget vid Castillon-la-Bataille.

15 september, Karl Knutsson (Bonde) låter fälla dödsdomar över framträdande personer, som han anser har betett sig förrädiskt under föregående års strider. Framförallt gäller detta västgötska adelsmän, som har intressen på båda sidor om gränsen och därför har slutit upp på Kristian Is sida.

17 september, Karl Knutsson utfärdar ett myntingspåbud.

November, Man försöker genomföra Karl Knutssons räfst och återbörda gods till kronan. Kyrkliga protester reducerar emellertid dess betydelse. En lag stiftas om att alla zigenare skall utvisas ur Sverige på grund av deras "brottsliga verksamhet". Karlskrönikan skrivs. Den täcker åren 1389–1452, men är starkt vinklad till kung Karls fördel. Hundraårskriget mellan England och Frankrike, som pågått sedan 1337, tar slut.

Födda, 28 januari, Simonetta Vespucci, kallad la bella Simonetta, berömd italiensk skönhet.

13 oktober, Edvard av Westminster, prins av Wales (brittisk tronföljare). Afonso de Albuquerque, portugisisk sjöfarare och amiral.

Avlidna, John Talbot, 1:e earl av Shrewsbury, engelsk fältherre (stupad). Konstantin XI, den siste bysantinske kejsaren (stupad i belägringen av Konstantinopel). Isabella I av Lothringen, fransk vasallhertiginna och neapolitansk drottning och regent.

1454

1454, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Januari, Karl Knutsson (Bonde) placerar sin dotter Birgitta som blivande nunna i Vadstena kloster.

Mars, Karl Knutssons räfst avslutas, efter att kyrkan kraftigt har protesterat och hotat Karl Knutsson med bannlysning.

6 mars, Kungliga Preussen blir ett furstendöme i personalunion med Polen.

Augusti, Karl Knutsson "lyckönskar" den polske kungen Kasimir IV i dennes krig mot Tyska orden. De svenska timmermännens skråordning utfärdas.

Födda, Bogislav X, pommersk hertig. Caterina Cornaro, drottning av Cypern.

Avlidna, Johan II av Kastilien, monark av Kastilien. Chiara Zorzi, Athens hertiginna och regent.

1455

1455, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

23 februari, Tryckningen av Gutenbergs Bibel påbörjas och arbetet tar cirka tre år.

Februari, Vid ett bröllop i Vadstena försöker Karl Knutsson (Bonde) få till fred, men Kristian I vill ha krig.

8 april, Sedan Nicolaus V har avlidit den 24 mars väljs Alfonso de Borja till påve och tar namnet Calixtus III.

22 maj, Rosornas krig utbryter i England

25 maj, Vapenstilleståndet mellan Karl Knutsson och Kristian I löper ut, varvid striderna återupptas.

29 juni, Kristian I tar Älvsborg i besittning.

Juli, Tord Bonde återtar områden i Västergötland, utom Älvsborg och rycker även in i Bohuslän. Tord Bonde låter anlägga fästningen Karlsborg. Erik Axelsson (Tott) gifter sig med Elin Gustavsdotter (Sture). En ny pestepidemi hemsöker Sverige.

Födda, 1 eller 2 februari, Hans, kung av Danmark 1481–1513, av Norge 1483–1513 och av Sverige 1497–1501.

2 augusti, Johan Cicero, kurfurste och markgreve av Brandenburg.

Avlidna, 18 februari, Fra Angelico, italiensk renässanskonstnär.

24 mars, Nicolaus V, född Tomaso Parentucelli, påve sedan 1447. Isabella av Coimbra, portugisisk drottning.

1456

1456, var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

26 maj–8 juli, Halleys komet observeras från jorden.

Juni, Karl Knutsson (Bonde) stadfäster donationer till förmån för Varnhems kloster.

10 oktober, Danskarna erövrar Borgholms slott, varvid dess hövitsman Erik Eriksson tillfångatas och Magnus Gren blir ny hövitsman. Därmed håller de hela Öland. Angreppet mot Kalmar blir dock ett fiasko. Portugisiske kaptenen Luigi da Cadamosto upptäcker Kap Verde-öarna, och gör anspråk på dem för Portugal. Danskarna håller Gotland och kan därmed hindra den svenska sjöfarten. En jordbävning inträffar i Neapel med cirka 60 000 döda. Vincenzo Foppas målning De tre korsen tillkommer. Antonello da Messinas målning Den helige Hieronymus tillkommer. Antoine de La Sale utkommer med verket Le Petit Jehan de Saintré (Den lille Jehan av Saintré). Greifswalds universitet grundas. Den blivande Ludvig XI av Frankrike flyr till Burgund.

Födda, 11 juni, Anne Neville, drottning av England 1483–1485 (gift med Rikard III)

23 juni, Margareta av Danmark, drottning av Skottland 1469–1486 (gift med Jakob III), Vladislav II, kung av Böhmen 1471–1516, som Ulászló II kung av Ungern 1490–1516.

Avlidna, 16 maj, Tord Karlsson (Bonde), svensk riddare och riksråd, marsk sedan 1453 eller 1454, kusin till kung Karl Knutsson (Bonde) (mördad). János Hunyadi, ungersk fältherre. Jacques Cœur, fransk storköpman. Elisabeth av Lorraine-Vaudémont, tysk regent och översättare.

1457

1457,  var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

25 januari, Ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) gör uppror mot Karl Knutsson (Bonde).

9 februari, Karl Knutsson besegras av ärkebiskopen i slaget vid Älgsundet.

13 februari, De upproriska börjar belägra Stockholm.

24 februari, Karl Knutsson flyr mot Danzig och är därmed avsatt som kung av Sverige.

Februari, Ärkebiskopen väljs, tillsammans med Erik Axelsson (Tott) till svensk riksföreståndare.

1 mars, Karl Knutsson anländer till Danzig.

2 mars, Karl inleder sin diplomatiska offensiv mot upprorsmakarna. Den kommer att pågå fram till 1464.

1 maj, Karl träffar kung Kasimir IV av Polen i Danzig.

9 maj, Karl lånar staden Danzig en stor summa pengar och får i gengäld staden Putzig med område i pant. (Pengarna återbetalas först 1704, när Karl XII kräver dem)

Juni, Karl bosätter sig i Putzig. Det följande året präglas av konflikter med lokalbefolkningen.

23 juni, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Stockholm, varvid Kristian I väljs till kung av Sverige. I och med detta är kriget mot Danmark, som pågått sedan 1449, slut. Kristian I återbördar många egendomar, indragna av Karl, till sina rättmätiga ägare.

3 juli, Kristian I kröns till Sveriges kung i Uppsala.

2 september, Skanderbegs albaner besegrar en här från osmanska riket i slaget vid Albulena. Danmark hamnar i konflikt med staden Danzig, eftersom den ställt sig under polskt beskydd. Tidigare lydde den under Danmarks allierade, Tyska orden. Sultanatet Sulu grundas.

Födda, 28 januari, Henrik VII, kung av England och herre över Irland 1485–1509.

13 februari, Maria, regerande hertiginna av Burgund.

21 september, Hedvig Jagellonica, polsk prinsessa.

Avlidna, 22 maj, Rita av Cascia, italiensk augustinernunna, helgon.

1 augusti, Lorenzo Valla, italiensk humanist, filolog och retoriker.

1458

1458, var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Januari–februari, Kristian I rider sin eriksgata.

11 maj, Frankrike ockuperar Genua.

30 maj, Det svenska rådet dömer Karl Knutsson (Bonde) förlustig alla arve-, köpe- och pantegods i Sverige.

22 juni, Rådmännen i Putzig svär trohetsed till Karl Knutsson.

28 juli, Ett stillestånd sluts mellan Danmark och Polen/Danzig i Stockholm.

19 augusti, Sedan Calixtus III har avlidit den 6 augusti väljs Enea Silvio Piccolomini till påve och tar namnet Pius II. Flanderns län grundas. Kristians äldste son Hans utses till svensk och norsk tronföljare. Dansk tronföljare blev han redan vid födseln 1455. Stockholm råkar ut för en förödande brand. Georg Podiebrad uppstiger på Böhmens tron. Magdalen College grundas i Oxford.

Födda, 3 oktober, Kasimir, prins av Polen och Storfurstendömet Litauen. Leonora av Viseu, drottning av Portugal.

Avlidna, 6 augusti, Calixtus III, född Alfonso de Borja, påve sedan 1455.

14 augusti, Domenico Capranica, italiensk kardinal.

1459

1459, var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Mars, Karl Knutsson (Bonde) förlorar en viktig ekonomisk tvist mot Johan Stenhusen, en borgare i Köln.

20 juni, Serbien blir en del av Osmanska riket.

Födda, 2 mars, Hadrianus VI, född Adriaan Florenszoon Boeyens, påve 1522–1523.

6 oktober, Martin Behaim, tysk astronom och kartograf.

27 december, Johan I Albrekt, kung av Polen 1492–1501. Christina Hansadotter (Brask), svensk birgittinnunna, författare och översättare.

Avlidna, 3 maj, Erik av Pommern, kung av Norge 1389–1442 samt av Danmark och Sverige 1396–1439 (i Sverige med två avbrott). Nguyễn Thị Anh, vietnamesisk drottning och regent.

1460

1460, var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

5 mars, Kristian I köper det tyska landskapet Schleswig och utropar det tillsammans med Holstein till en gemensam provins. För att finansiera betalningen låter Kristian utta extra skatter i bland annat Sverige, något som leder till missnöje där och blir en av orsakerna till att ett svenskt uppror mot Kristian utbryter 1463.

6 mars, Genom fördraget i Alcacovas lämnar Portugal Kanarieöarna till Spanien och får anspråk i västra Afrika i utbyte.

26 juni, Rosornas krig: Richard Neville, earl av Warwick, och den blivande Edvard IV av England landstiger i England och marscherar mot London.

18 juli, Warwick och Edvard IV slår en lancastrisk armé i slaget i Northampton och tillfångatar kung Henrik VI. En överenskommelse träffas om att Henriks tronarvinge ska komma från huset York, vilket berövar Edvard av Westminster, prins av Wales sin rätt till Englands tron.

3 augusti, Vid Jakob II:s död efterträds han som kung av Skottland av sin 9-årige son Jakob III.

14 oktober, Tyska ordens trupper intar Putzig, varför Karl Knutsson (Bonde) tvingas fly till Danzig.

30 december, En lancastrisk armé under Henrik Beaufort, hertig av Somerset och Henrik Percy, Earl av Northumberland slår en yorkistisk armé under Richard Plantagenet, hertig av York och dennes son, Edmund, Earl av Rutland Slaget i Wakefield. Hertigen av York stupar under slaget, och Edmund mördas efter slagets avslutande. I och med slagets utgång blir den andre sonen till hertigen av York, Edvard IV, huset Yorks huvudman. Basels universitet grundläggs. Schweiz ockuperar Thurgau. Kap Verde koloniseras för första gången, av portugiserna. Portugisiska sjöfarare når kusten vid nuvarande Sierra Leone.

Födda, Svante Nilsson (Sture), svensk riksföreståndare 1504–1512. Erik Trolle, svensk riksföreståndare 1512. Judah Abravanel, judisk filosof. Antoine Brumel, flamländsk kompositör. Pierre de La Rue, flamländsk kompositör. Isabella Hoppringle, skotsk abbedissa och spion. Katarzyna Weiglowa, polsk judisk martyr.

Avlidna, 3 augusti, Jakob II, kung av Skottland sedan 1437.

20 september, Gilles Binchois, burgundisk kompositör.

13 november, Henrik Sjöfararen, portugisisk prins.

30 december, Rikard, hertig av York.

1461

1461,  var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

4 mars, Under det pågående engelska inbördeskriget rosornas krig blir den engelske kungen Henrik VI avsatt av tronpretendenten Edvard IV, som samma dag utropas till ny kung av England och herre över Irland.

9 mars, Frankrikes ockupation av Genua upphör.

Sommaren, Svenskarna påläggs nya skatter av danskarna, eftersom Kristian I behöver pengar för att inte förlora det nyinköpta Schleswig-Holstein.

Födda, 3 april, Anne de Beaujeu, fransk prinsessa och regent.

24 december, Kristina av Sachsen, drottning av Danmark 1481–1513, av Norge 1483–1513 och av Sverige 1497–1501, gift med kung Hans

Avlidna, 4 februari, Owen Tudor, walesisk adelsman

22 juli, Karl VII, kung av Frankrike sedan 1422, Sharifa Fatima, politisk och religiös ledare för Zaiddiyaharaberna i Jemen.

1462

1462, var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

5 april, Ivan den store blir storfurste av Moskva.

Våren, Vid denna tid skrivs troligen Karl Knutsson (Bonde)s "preussiska relation".

Sommaren, Vid ett möte i Lübeck mellan delegater från Danzig/Polen och Danmark klagar danskarna över att Karl Knutsson får uppehålla sig i Danzig. Karl anklagas där för att ha sänt sjörövare att plundra längs Sveriges kuster. Tumskruven omtalas första gången i svensk rätt Den första tryckta bok som tryckts i Italien, L'imitazione di Cristo ("Kristi efterföljelse"), ges ut i Rom. Det tyska grevskapet Wied övergår genom en äktenskapsförbindelse från grevarna av Isenburg till grevarna av Runkel.

Födda, 27 juni, Ludvig XII, kung av Frankrike 1498–1515 och av Neapel 1501–1504. Aage Jepsen Sparre, dansk ärkebiskop 1519–1532. Piero di Cosimo, florentinsk målare. Pietro Pomponazzi, italiensk filosof. Johan Tritheim, tysk abbot. Juan de Anchieta, baskisk kompositör. Juana la Beltraneja, kastiliansk tronpretendent och portugisisk drottning.

Avlidna, David Komnenos, kejsare av Trabzon. Vasilij II av Moskva, storfurste av Moskva. Anna av Cypern, italiensk hertiginna och de facto regent.

1463

1463, var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Februari, Ett rykte sprids i Mälardalen att Karl Knutsson (Bonde) ämnar återvända, varför Kristian I genomför en del repressalier.

30 april, Karl Knutsson tillbakavisar offentligt danska anklagelser om att han skall ha smädat Kristian I.

Juni, Bosnien blir en del av Osmanska riket.

Midsommar, Ett uppror utbryter, lett av Linköpingsbiskopen Kettil Karlsson (Vasa) och med avsikt att avsätta Kristian I som kung av Sverige.

14 augusti, Kristian I låter fängsla ärkebiskopen och för honom till Danmark samt erövrar hans residens Almarestäkets borg.

21 augusti, Danskarna besegrar upprorsmännen i slaget på Helgeandsholmen framför Stockholm. Upplandsbönderna vägrar betala den nya skatten pålagd 1461. Ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) befriar dem från den.

Födda, 17 januari, Friedrich III, kurfurste av Sachsen

24 februari, Giovanni Pico della Mirandola, italiensk humanist och filosof. Caterina Sforza, italiensk regent.

Avlidna, 1 december, Maria av Gueldres, drottning av Skottland 1449–1460 (gift med Jakob II), Flavius Blondus, italiensk ämbetsman och humanist, François Villon, fransk poet, anses ha dött efter detta år

1464

1464, var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Februari, Kristian I med trupper marscherar mot Stockholm för att slå ned Kettil Karlssons uppror.

13 april, Milano ockuperar Genua.

17 april, De danska legotrupperna besegras av dalabönderna i slaget vid Harakers kyrka i Hälleskogen norr om Västerås.

23 juni, Kristian I avsätts från Sveriges tron och avseglar till Danmark. Kettil Karlsson (Vasa) väljs till riksföreståndare.

2 juli, Karl Knutsson (Bonde) hemkallas från Danzig och erbjuds åter Sveriges krona.

9 augusti, Karl Knutsson anländer till Stockholm, varvid Stockholms borgerskap, belägringsstyrkorna och Kettil Karlsson hyllar honom som Sveriges kung.

15 augusti, Upprorshären svär Karl Knutsson trohet.

23 augusti, Danskarna på slottet Tre Kronor i Stockholm dagtingar. De evakuerar staden, men slottet behålls av den mot Karl Knutsson fientligt sinnade Ture Turesson (Bielke).

30 augusti, Sedan Pius II har avlidit den 14 augusti väljs Pietro Barbo till påve och tar namnet Paulus II.

14 september, Kristian I försonas med ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och friger honom.

11 november, Jöns Bengtsson återkommer till Sverige och inleder ett nytt uppror mot Karl Knutsson tillsammans med Kettil Karlsson.

13 december, Jöns Bengtssons här besegrar Karl Knutssons trupper i slaget vid Uppsala.

14 december, Stillestånd sluts mellan ärkebiskop Jöns Bengtsson och Bo Djure i Uppsala.

26 december, Kettil Karlsson kallar sig från detta datum "Sweriges forstandare", det vill säga riksföreståndare.

Hösten, Pesten kommer till Sverige och kvarstannar under 1465. Åke Axelsson (Tott) får Varbergs län (norra Halland) som pant av den danska kronan.

Födda, Hans Brask, biskop i Linköping och riksråd. Jeanne av Frankrike, fransk prinsessa och helgon.

Avlidna, 18 juni, Rogier van der Weyden, nederländsk konstnär.

14 augusti, Pius II, född Enea Silvio Piccolomini, påve sedan 1458.

16 september, Olof Axelsson (Tott), danskt riksråd. Margareta av Savojen, italiensk abbedissa och adelskvinna.

1465

1465, var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

4 januari, Biskop Jöns Bengtssons här besegrar Karl Knutssons i slaget på Stockholms isar.

30 januari, Fred sluts mellan Karl Knutsson och Jöns Bengtsson med flera i Stockholm, varvid Karl abdikerar som kung av Sverige för andra gången men får Finland som förläning. Kettil Karlsson väljs till riksföreståndare för andra gången.

16 juli, Burgunderna under Karl den djärve besegrar de kungliga franska trupperna under Ludvig XI av Frankrike i slaget vid Montlhéry under fransk-burgundiska kriget.

11 augusti, När Kettil Karlsson dör väljs ärkebiskop Jöns Bengtsson till Sveriges riksföreståndare för andra gången. Nya fientligheter utbryter mellan kung Karl Knutsson (Bonde) och biskoparna Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och Kettil Karlsson (Vasa). Kyrkomålaren Albertus Pictor dyker upp i svenska källor för första gången, då han antas som borgare i Arboga. I Frankrike utmanar adeln Ludvig XI genom Förbundet för allas välfärd. Bakom manifestet står hertigarna av Bourbon, Berry, Bretagne, Nemours och Kalabrien samt grevarna av Charolais, Anjou, Armagnac, Saint-Pol och Dunois med flera.

Födda, Karl Karlsson (Bonde), son till Karl Knutsson. Mette Ivarsdotter (Dyre), svensk riksföreståndargemål 1504–1512, gift med Svante Nilsson (Sture). Bernardo Accolti, italiensk skald. Cassandra Fedele, italiensk författare.

Avlidna, 11 augusti, Kettil Karlsson (Vasa), biskop av Linköping sedan 1459 och svensk riksföreståndare sedan 1464 (död i pesten). Cecilia Petersdotter, svensk nunna. Isabella av Taranto, regerande prinsessa av Taranto och drottning av Neapel.

1466

1466, var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Januari, Karl Knutsson (Bonde) bevistar vintertingen i Kumo och tinget i Eura.

31 augusti, Slaget vid Uppsala slutar oavgjort mellan de båda härarna, dock till upprorsmännens fördel. Ärkebiskopens här besegras av upprorshären i slaget vid Stockholm.

21 september, Ett dubbelbröllop firas i Nyköping, vilket ingår i befästandet av en frälseallians mot Jöns Bengtsson. Dels gifter sig Karl Knutssons dotter Magdalena Karlsdotter (Bonde) med Ivar Axelsson (Tott), dels dennes dotter Beata Ivarsdotter (Tott) med Arvid Birgersson Trolle.

2 oktober, Karl Knutsson återfår betydande egendomar i Sverige enligt beslut av 28 svenska rådsherrar.

14 oktober, Jöns Bengtsson störtas och Erik Axelsson (Tott) utnämns till ny svensk riksföreståndare.

19 oktober, Trettonåriga kriget mellan Polen och Tyska orden om de preussiska städerna slutar med polsk seger.

1 november, På ett riksmöte i Västerås ber man Karl Knutsson att återkomma som svensk kung. Ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna):s fiendskap med före detta kung Karl Knutssons släkt leder till oroligheter och ett uppror mot ärkebiskopen utbryter. Sten Sture den äldre blir riksråd och gifter sig med Ingeborg Åkesdotter (Tott).

Födda, 11 februari, Elizabeth av York, drottning av England 1486–1503 (gift med Henrik VII)

5 juli, Giovanni Sforza, italiensk adelsman, Andrea Doria, genuesisk furste och sjöhjälte. Montezuma II, aztekisk härskare.

Avlidna, 30 oktober, Johann Fust, tysk boktryckare.

13 december, Donatello, italiensk konstnär och skulptör. Isotta Nogarola, italiensk författare och feminist.

1467

1467,  var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Februari, Axelssönerna och Oxenstiernorna ligger nu i öppen fejd med varandra, sedan Jöns Bengtsson (Oxenstierna) inlett väpnade aktioner från sitt högkvarter på Öland. Kristian I stöder Oxenstiernorna genom en expedition till Stockholm.

22 april, Karl Knutsson (Bonde) hävdar i ett brev att han inte ämnar återvända som svensk kung.

25 juni, Slaget vid Kolbäcksån slutar oavgjort mellan de båda härarna.

25 juli, Stockholm börjar belägras av ärkebiskopens folk.

Augusti, Nils Bosson (Sture) och Ivar Axelsson (Tott) angriper framgångsrikt de ärkebiskopliga ställningarna i olika delar av Sverige.

1 september, Stockholms belägring hävs och Jöns Bengtsson flyr söderut.

21 september, Karl Knutsson erbjuds för tredje gången att bli svensk kung.

12 november, Karl Knutsson blir kung av Sverige för tredje gången. Flandern ingår personalunion med Lothringen under the Valoishertigen av Burgund. Ärkebiskopens här besegrar upprorshären i slaget vid Arboga. Ärkebiskopens här besegras av upprorshären i slaget på Julita slätt.

Födda, 1 januari, Sigismund I, kung av Polen och storfurste av Litauen 1506–1548.

26 januari, Guillaume Budé, fransk humanist. Isabel Cifre, spansk nunna och pedagog.

Avlidna, 15 december, Jöns Bengtsson (Oxenstierna), svensk ärkebiskop sedan 1448 samt riksföreståndare 1448 och 1465–1466. Eleonora av Portugal, tysk-romersk kejsarinna.

1468

1468, var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Mars, På ett möte i Örebro tillerkänns Ivar Axelsson (Tott) exceptionella maktbefogenheter i Sverige. Under detta möte väljs också Tord Pedersson (Bonde) till svensk ärkebiskop, men han blir aldrig vigd, eftersom valet inte accepteras av påven.

13 april, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i och med Stockholmstraktaten.

Juli, Tord Pedersson (Bonde) blir ärkebiskop. Han vigs dock inte och påven godkänner inte valet.

29 juli, Ett möte med Danmark i Halmstad misslyckas totalt och krig med Danmark utbryter på nytt.

27 september, Karl Knutsson (Bonde) inleder försök att återfå antingen Putzig eller den penningsumma han lånade ut för det. Konflikten kommer att fortgå i flera århundraden. Pengarna återfås först 1704, när Karl XII kräver igen dem.

11 december, Karl Knutsson leder en här till Västergötland. Ivar Gren på Axevall går över till Kristian I. Altarskåpet i Stockholms storkyrka levereras. Det är tillverkat i Lübeck i Herman Rodes verkstad.

Födda, 29 februari, Paulus III, född Alessandro Farnese, påve 1534–1549. Katarina av Navarra, spansk monark.

Avlidna, 17 januari, Skanderbeg, albansk krigsledare och nationalhjälte.

3 februari, Johannes Gutenberg, tysk uppfinnare, boktryckarkonstens fader.

28 oktober, Bianca Maria Visconti, hertiginna av Milano, Pomellina Fregoso, monegaskisk regent.

1469

1469,  var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Januari–februari, Karl Knutsson (Bonde) faller åter in i Västergötland, men tvingas tillbaka av Kristian I.

28 mars, Danskarna besegrar svenskarna i slaget vid Bjerkelunda (vid Herrljunga).

30 juni, Svenskarna intar och förstör Axevall.

13 oktober, Oxenstiernorna, under ledning av Erik Karlsson (Vasa), gör uppror mot Karl Knutsson.

16–24 oktober, Förhandlingar förs mellan Sverige och Danmark i Lübeck, vilket gör slut på det danska kriget.

17 oktober, Prins Ferdinand II av Aragonien gifter sig med prinsessan Isabella I av Kastilien. Denna händelse leder till Spaniens enande 1516.

November–december, Erik Karlsson tar kontroll över landskapen kring Mälaren.

18 december, Påven utnämner Jakob Ulvsson till svensk ärkebiskop. Han kommer att sitta till 1515 och bli den som har innehaft ämbetet längst.

December, Danskarna går in i Sverige för att stödja det svenska upproret.

Vintern, Upprorshären segrar i slaget vid Arboga. Kungariket Kandy grundas.

Födda, 15 april, Guru Nanak, grundare av den sikhiska religionen.

3 maj, Niccolò Machiavelli, italiensk politiker, historiker och politisk författare.

22 november, Timoteo Viti, italiensk målare. Laura Cereta, italiensk humanist och feminist.

Avlidna, 14 april, Birgitta Karlsdotter (Bonde), prinsessa av Sverige.

1470