Det krävs så lite för att glädjen ska tas ifrån oss, en möjlighet som gått oss förbi, ett förflutet ord, en avfärdande blick eller ett gräl. Mer krävs inte för att vi ska stå där nakna och utvisade ur paradiset, förvisade och utlämnade till ett tillstånd utan kärlek, trygghet och gemenskap. Men motsatsen gäller också, en liten vänlig gest kan plötsligt få oss att börja leva och le igen.
Vad gör mig glad idag?
Att min älskade son skulle höra av sig
SvaraRadera