27 juli

27 juli är den 208e dagen på året i den gregorianska kalendern (209e under skottår). Det återstår 157 dagar av året.

Övriga

Ryssland. Ryska flottans dag (till minne av den ryska segern över Sverige i sjöslaget vid Hangö udd 1714)

Namnsdagar

Nuvarande, Marta

Föregående i bokstavsordning

Christoph, Namnet infördes på dagens datum 1620, men utgick 1680.

Marit, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 6 maj, där det har funnits sedan dess.

Marita, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 22 oktober, där det har funnits sedan dess.

Marta, Namnet infördes 1680 på 26 juli i formen Martha. 1753 utgick det, till förmån för Märta, men återinfördes 1830 på 26 juli. Det fanns där fram till 1901, då det flyttades till dagens datum och formen ändrades till Marta. Det har funnits där sedan dess.

Moa, Namnet infördes 1986 på 14 mars. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 18 november.

Simeon, Namnet förekom på dagens datum före 1620, men före 1901, då det utgick, fanns det framförallt på 5 januari, till minne av Symeon styliten ett helgon från 400-talet. 1986 återinfördes det på 28 oktober, men utgick åter 1993.

Seved, Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1901 infördes det på 22 oktober, men flyttades 1993 till 28 juli, där det har funnits sedan dess.

Sju sovare, Denna benämning på dagens datum infördes 1680 och fanns där fram till 1901, då den utgick. Den fanns där till minne av en legend om sju kristna, som omkring 250 ska ha blivit inmurade i en grotta och då fallit i sömn samt vaknat först 447, alltså ungefär 200 år senare, när grottan öppnade sig.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1620, Simeon

1620–1679, Christoph

1680–1900, Sju sovare och Seved

1901–1985, Marta

1986–1992, Marta, Marit och Marita

1993–2000, Marta och Moa

Från 2001, Marta

I föregående revideringar

1929–1949, Sjusovardagen

1950–1972, Tora

I den norska almanackan

Marita och Rita

I den danska almanackan

Martha

Händelser

1214, En fransk armé på 15 000 man, ledd av kung Filip II August, besegrar en engelsk-tysk koalitionshär på 25 000 man under den tysk-romerske kejsaren Otto IVs ledning i slaget vid Bouvines. Det blir en avgörande fransk seger i det engelsk-franska krig, som har pågått sedan 1202 och i och med detta slag avslutas snart därpå. Kriget har inletts av den engelske kungen Johan utan land, som i allians med Otto IV har försökt hävda sin rätt till den franska tronen. Genom den franska segern tvingas Johan ge upp dessa anspråk och Otto IV förlorar året därpå kejsarmakten till sin rival Fredrik II, som Filip II August stödjer. Krigssegern ger också Frankrike kontroll över Flandern och inleder en hundraårig period av fred och välstånd för landet, som också ger fransmännen stort inflytande över europeisk politik.

1225, Sankta Maria kyrka i Visby invigs som gästkyrka för tyska handelsmän, sedan den tyska församlingens kyrka i staden, S:t Nicolaikyrkan, har brunnit ner. Under flera århundraden är stadens kyrka utan geografisk församling och har två kyrkoherdar (en tysk och en gutnisk). Först i början av 1530-talet blir den Visbys församlingskyrka och vid grundandet av Visby stift blir den domkyrka. Idag (2025) är det den enda kyrkan innanför ringmuren, som inte är ruin.

1361, Fem dagar efter att den danske kungen Valdemar Atterdag har landstigit med en invasionshär på Gotland blir de gotländska bönderna denna dag besegrade i ett slag utanför Visby ringmur, vilket senare får namnet Korsbetningsslaget, då platsen får namnet Korsbetningen, eftersom den är betesmark och man sätter upp ett minneskors över slaget. Medan Visbys borgare stänger stadsportarna och betraktar slaget från murkrönet blir bönderna grundligt besegrade av kung Valdemars krigsvana danska och tyska riddare och medan omkring 300 man stupar på den danska sidan får omkring 1 800 bönder sätta livet till. Efter slaget tvingar kungen borgarna att öppna staden, varpå han enligt legenden låter brandskatta den under tre dagar (det vill säga tvingar innevånarna att betala stora lösesummor i form av guld, silver och andra värdesaker, för att han inte ska låta bränna ner den), enligt nutida forskning är brandskattningen troligen bara en skröna och det är tveksamt om den i verkligheten har ägt rum. Efter denna danska invasion följer flera århundradens stridigheter mellan Sverige och Danmark om Gotland. Först på 1500-talet erkänner Sverige ön som dansk, men genom freden i Brömsebro 1645 tillfaller den slutligen Sverige (vilket den tillhör än idag).

1518, Den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngres svenska upprorstrupper besegrar Kristian IIs danska invasionshär i slaget vid Brännkyrka utanför Stockholm. Danskarna har sedan midsommar belägrat Stockholm under kung Kristians andra svenska fälttåg. Året före har danskarna blivit besegrade i slaget vid Vädla och då tvingats avbryta det fälttåget och nu blir de alltså besegrade ännu en gång. Därmed dröjer det till vintern 1520, innan Kristian inleder sitt tredje invasionsförsök, vilket visserligen lyckas (Sten Sture stupar och Kristian kröns till svensk kung i november), men blir ett av de sista försöken att återupprätta Kalmarunionen, som strax därefter definitivt går i graven genom Gustav Vasas befrielsekrig. Slaget vid Brännkyrka blir för övrigt den unge Gustav Vasas första fältslag och han för det svenska baneret.

1694, Den engelska riksbanken Bank of England grundas i London. Den existerar än idag och är världens näst äldsta riksbank (efter Sveriges riksbank, grundad 1668) och världens åttonde äldsta ännu existerande bank. Trots att den ska fungera som den engelska (numera den brittiska) regeringens bank och landets riksbank är den vid grundandet privatägd och förblir så till 1946, då den förstatligas. Den blir sedermera modell för uppbyggnaden och organisationen av senare riksbanker.

1714, Sjöslaget vid Hangö udd mellan de svenska och ryska flottorna, som har inletts dagen före, slutar med rysk seger. Till en början går slaget bra för svenskarna, men sedan en rysk flotteskader har lyckats ta sig runt Hangö kan de anfalla svenskarna i ryggen, vilket leder till den ryska segern. Därigenom kan ryssarna bege sig till Ålands skärgård och plundra den, medan svenskarna tvingas dra sig tillbaka till Stockholm, för reparationer och för att förhindra ett ryskt anfall mot den svenska huvudstaden. Det svenska nederlaget gör att man från svensk sida helst vill glömma detta, som blir ett av stora nordiska krigets största sjöslag, medan detta blir en psykologiskt viktig seger för ryssarna och en av Rysslands första sjösegrar över Sverige någonsin, varför den 27 juli än idag (2025) i Ryssland firas som Ryska flottans dag.

1839, Ordenssällskapet Wiknings-Commissionen grundas i Linköping, som en parodi på de dåtida hemliga ordnarna. Det är aktivt än idag (2025) och firar sjusovardagen (27 juli) varje år med en stor fest samt utdelar stipendier till gymnasieungdomar i Linköping. Numera uppger sig sällskapet ha 600 medlemmar (samtliga manliga), varav 250 är aktiva och medlemmarna tar sig ofta tillnamn, som inleds med förledet ”Wik-”.

1919, Sedan juristen och professorn Kaarlo Juho Ståhlberg två dagar tidigare har blivit vald av Finlands riksdag, och därmed besegrat Gustaf Mannerheim med 143 röster mot 50, tillträder han denna dag som Finlands förste president. Sedan Finlands självständighet från Ryssland 6 december 1917 har landet enligt den gamla konstitutionen (den gamla svenska regeringsformen från 1772) styrts av riksföreståndare, men den 17 juli har den nya finländska regeringsformen trätt i kraft, vilken har etablerat Finland som republik. Denna gång väljs presidenten alltså av riksdagen (enligt övergångsbestämmelser) och det är först i valet 1925, som folket väljer president.

1939, Den svenske författaren och radiomannen Gösta Knutsson ger ut den första boken om Uppsalakatten Pelle Svanslös, vars titel är Pelle Svanslös på äventyr. Boken blir framgångsrik och leder till flera uppföljare under 1940- och 1950-talen. Fram till 1972 utger Knutsson inte mindre än 13 böcker om katterna på Åsgränd, varav alla utom den sista illustreras av Lucie Lundberg.

1945, Den brittiske premiärministern Winston Churchill avgår från ämbetet, eftersom motståndarpartiet Labour har vunnit det brittiska parlamentsvalet tre veckor tidigare. Han efterträds därmed av labourledaren Clement Attlee, men återkommer återigen som premiärminister 1951–1955, sedan hans eget parti (de konservativa) har vunnit nästa val. Genom Churchills avgång och den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelts död den 12 april återstår endast Josef Stalin av ”de tre stora” allierade ledarna från andra världskriget, endast en och en halv månad efter krigsslutet i Europa.

1953, Det tre år långa Koreakriget avslutas genom att Nord- och Sydkorea samt Kina och USA undertecknar ett stilleståndsavtal i byn Panmunjom. Fredsförhandlingar har då pågått i två år, men efter detta kommer man inte vidare i förhandlingarna om en riktig fred. Även om kriget därmed i praktiken avslutas denna dag pågår det formellt än idag (2025) eftersom någon fred ännu inte är sluten. Det politiska läget mellan de båda koreanska staterna förblir spänt och även om vissa lättnader och närmanden mellan länderna sker under tidens gång är de än idag långtifrån en lösning av sina politiska tvister och den återförening av Korea, som har varit Nordkoreas mål med kriget.

1955, Andra världskrigets alliansmakter (USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) undertecknar det österrikiska statsfördraget, varigenom Österrikes självständighet återupprättas efter 10 år. Liksom Tyskland har Österrike (som 1938 blev en del av Tyskland) sedan andra världskrigets slut 1945 varit ockuperat av de fyra segrarmakterna i olika ockupationszoner och precis som Berlin har den österrikiska huvudstaden Wien också varit uppdelad i fyra ockupationszoner, trots att den ligger långt inne i den sovjetiska ockupationszonen. I Tysklands fall har man inte lyckats enas om ett återupprättande av den tyska staten (istället har man 1949 bildat Väst- och Östtyskland), men vad gäller Österrike har alla fyra parter nu alltså lyckats enas om att låta återupprätta den österrikiska republiken och att helt avsluta ockupationen, mot att Österrike i gengäld förblir strikt neutralt i kalla krigets konflikt mellan stormaktsblocken. Redan samma år blir landet medlem i Förenta nationerna, men blir exempelvis inte medlem i någon av försvarsorganisationerna Nato eller Warszawapakten och först 1995 (efter kalla krigets slut) medlem i Europeiska unionen (EU).

1996, De pågående olympiska sommarspelen i Atlanta utsätts för ett bombattentat, varvid två personer omkommer och 111 skadas. Förövaren är den 29-årige snickaren Eric Rudolph, som fram till 1998 genomför fyra bombdåd i södra USA, varav detta är det första, i protest mot nya abort- och homosexualitetslagar. Trots att bomben har blivit upptäckt innan den har exploderat och man har börjat evakuera arenan där den har placerats, hinner man alltså inte undvika dödsfall och skador. Bomben är en rörbomb på 150 kilo, vilket är den största rörbomben i USAs historia. När Rudolph grips 2003 erkänner han sig skyldig till alla fyra dåden och accepterar fyra livstidsdomar, för att undvika rättegång och eventuellt dödsstraff.

2009, Den italienska fotbollsklubben Inter säljer den svenske fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović till spanska Barcelona för 69 miljoner euro. Detta blir fotbollshistoriens dittills näst dyraste spelarövergång (efter portugisen Cristiano Ronaldo, som samma år säljs av engelska Manchester United till spanska Real Madrid för 94,4 miljoner euro).

2012, Olympiska sommarspelen 2012 invigs i London av drottning Elizabeth II. Det är tredje gången i de moderna olympiska spelens historia som London står som värd. De tidigare gångerna var 1908 och 1948.

Födda

1452, Ludovico Sforza, italiensk adelsman, hertig av Milano

1625, Edward Montagu, engelsk amiral och politiker

1667, Johann Bernoulli, schweizisk matematiker

1742, Rutger Macklean, svensk friherre, politiker och skiftesreformist

1746, Jacob Axelsson Lindblom, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift, ledamot av Svenska Akademien

1753, Christian Jakob Kraus, tysk språkforskare och professor i praktisk filosofi

1768, Charlotte Corday, fransk attentator

1773, Jacob Aall, dansk statsman, författare och industriidkare, Adolf Göran Mörner, svensk greve, politiker och statsråd, ledamot av Svenska Akademien

1824, Alexandre Dumas den yngre, fransk författare

1832, Đura Jakšić, serbisk konstnär, författare, poet, bohem och patriot

1835, Giosuè Carducci, italiensk poet och författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1906

1848, Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst och helgon, Loránd Eötvös, ungersk fysiker

1850 – Lafcadio Hearn, irländsk-japansk författare

1854, Albert Edelfelt, finlandssvensk målare och illustratör, Takahashi Korekiyo, japansk politiker

1871, Ollie Murray James, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kentucky

1878, Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare

1881, Hans Fischer, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1930

1886, Ernst May, tysk arkitekt och stadsplanerare

1896, Ivar F Andrésen, norsk operasångare

1904, Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf

1908, Torsten Ullman, svensk sportskytt, bragdmedaljör

1923, Masutatsu Oyama, japansk karatemästare, grundare av karatestilen kyokushinkai

1926, Marlow Cook, amerikansk republikansk politiker, senator för Kentucky, Georg C Ehrnrooth, finländsk politiker, riksdagsledamot

1929, Jean Baudrillard, fransk sociolog och filosof

1935, Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare

1941, Gunnel Adlercreutz, finländsk arkitekt, Charlie Norwood, amerikansk republikansk politiker

1944, Bobbie Gentry, amerikansk sångare

1946, Donald Evans, amerikansk republikansk politiker och affärsman, USAs handelsminister

1947, Rade Šerbedžija, kroatienserbisk skådespelare

1948, Peggy Fleming, amerikansk konståkare, Hans Rosling, svensk läkare och statistiker

1950, Claes Eriksson, svensk revyartist, sångare, skådespelare och komiker, medlem i humorgruppen Galenskaparna och After Shave

1955, Stefan Nilsson, svensk kompositör och pianist

1956, Lacy Clay, amerikansk demokratisk politiker

1961, Daniel C Burbank, amerikansk astronaut

1965, Marina Schiptjenko, svensk gallerist och musiker

1968, Julian McMahon, australisk skådespelare Maria Grazia Cucinotta, italiensk skådespelare och fotomodell

1970, Nikolaj Coster-Waldau, dansk skådespelare

1971, Helge Fossmo, svensk frikyrkopastor och brottsling, inblandad i det så kallade Knutbydramat

1975,Ara Abrahamian, armenisk-svensk brottare, Alex Rodriguez, dominikansk-amerikansk basebollspelare

1976, Demis Hassabis, brittisk AI-forskare, mottagare av Nobelpriset i kemi 2024

1981, Ulf Einarsson, svensk bandyspelare

1984, Taylor Schilling, amerikansk skådespelare

1990, Indiana Evans, australisk skådespelare

1992, Sarah Juel Werner, dansk barnskådespelare

1993, Jordan Spieth, amerikansk golfspelare

1994, Mafalda Preslavska, bulgarisk prinsessa

Avlidna

432, Celestinus I, påve

1061, Nicolaus II, påve

1510, Giovanni Sforza, 44, italiensk adelsman och härskare över Pesaro

1675, Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne, 63, fransk militär

1677, Johannes Loccenius, 79, tysk professor skytteanus, jurist och historiker

1759, Pierre de Maupertuis, 60, fransk astronom och geodet

1803, Uno von Troil, 57, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift

1816, Olof Tempelman, 71, svensk arkitekt och professor

1841, Michail Lermontov, 26, rysk poet

1844, John Dalton, 77, brittisk kemist och fysiker

1881, John J Bagley, 49, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan

1903, Lina Sandell, 70, svensk poet och psalmförfattare

1907, Edmund Pettus, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator för Alabama

1946, Gertrude Stein, 72, amerikansk kulturpersonlighet och avantgarde-författare

1951, Bertha Wellin, 80, svensk högerpolitiker och sjuksköterska, en av de första kvinnorna i riksdagen

1956, Ruth Weijden, 66, svensk skådespelare

1968, Lilian Harvey, 62, brittisk-tysk skådespelare

1970, António de Oliveira Salazar, 81, portugisisk politiker, Portugals premiärminister och diktator

1972, Richard von Coudenhove-Kalergi, 77, österrikisk greve, politiker och filosof

1977, Chris Wahlström, 60, svensk skådespelare

1978, Gösta Wallenius, 74, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och filmmusikarrangör

1979, Henri Saint Cyr, 77, svensk dressyrryttare

1980, Mohammad Reza Pahlavi, 60, shah av Iran

1981, William Wyler, 79, amerikansk regissör

1984, James Mason, 75, brittisk skådespelare

1985, Eric Sundquist, 68, svensk skådespelare

1993, Reggie Lewis, 27, amerikansk basketspelare

1994, Kevin Carter, 33, sydafrikansk fotojournalist

2002, Krishan Kanth, 75, indisk politiker, Indiens vicepresident

2003, Vance Hartke, 84, amerikansk demokratisk politiker, senator för Indiana, Bob Hope, 100, brittisk-amerikansk artist, komiker och skådespelare

2005, Marten Toonder, 93, nederländsk serietecknare, mest känd för serien Tom Puss

2008, Youssef Chahine, 82, egyptisk filmregissör, Åke Thambert, 93, svensk affärsman, grundare av butikskedjan Indiska Magasinet

2011, Ágota Kristóf, 75, ungersk-schweizisk författare, John Stott, 90, brittisk anglikansk kyrkoherde och författare

2012, Geoffrey Hughes, 68, brittisk skådespelare, Norman Alden, 87, amerikansk skådespelare, R G Armstrong, 95, amerikansk skådespelare, Tony Martin, 98, amerikansk sångare och skådespelare

2013, Lindy Boggs, 97, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot

2015, Bengt-Urban Fransson, 46, svensk socialdemokratisk politiker, Abdul Kalam, 83, indisk vetenskapsman, flygingenjör och Indiens president

2016, Einojuhani Rautavaara, 87, finländsk kompositör, Jerry Doyle, 60, amerikansk skådespelare och radiopersonlighet

2019, Robert Schrieffer, 88, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1972