Euron utmanar dollarn när USA vacklar

Ett nytt förslag från IMFs förra chefsekonom kan ge euron den skjuts som behövs för att bli en verklig världsvaluta.

Den gamla amerikanske utrikesministern satte fingret på EUs eviga problem, vem representerar egentligen unionen?

Samma fråga plågar investerare världen över. När de vill placera i europeiska statspapper finns ingen självklar motsvarighet till amerikanska statsobligationer, skriver Dagens Industri.

Visst finns det EU-gemensamma lån sedan pandemin, ungefär 540 miljarder euro värda. ESM-fonden och Europeiska investeringsbanken har också gett ut obligationer. Men det räcker inte långt.

I praktiken blir svaret ofta tyska statspapper, eller ”bunds” som proffsen säger. Men även Tysklands marknad är pytteliten jämfört med USAs enorma 30 000 miljarder dollar.

Den amerikanska marknaden är så stor att man kan köpa och sälja gigantiska poster utan att priserna rör sig nämnvärt. Det finns alltid någon på andra sidan affären.

USAs agerande under våren har fått många att tänka om. Handelskrig, attacker på domstolar och centralbankenallt detta gör att dollarn inte längre känns lika säker som förr.

Europa ser nu sin chans med Euron. När den gamla världsordningen vacklar, där USA alltid varit den pålitliga partnern, öppnas dörrar för andra valutor.

Belöningen för den som lyckas är stor. Amerikanska räntor skulle vara 0,5-1% högre utan dollarns särställning, enligt beräkningar. Det handlar om enorma summor.

Dessutom följer makt med en dominerande valuta. USA kan hota med sanktioner kopplade till dollaranvändning och har därmed ett järngrepp om världsekonomin.

På toppmötet i juni var budskapet tydligt. EU-ledarna vill se euron växa som reserv- och transaktionsvaluta. Men från ord till handling är steget långt.

Dollarn används i 88% av all valutahandel, euron bara i 31%. Över hälften av alla exportfakturor skrivs i dollar, knappt en tredjedel i euro.

Det stora hindret är gemensam upplåning. Ingen politiker vill gärna förklara för väljarna hemma att de ska stå risken för andra länders skulder. 

Men utan en stor, gemensam marknad för euroobligationer kommer euron aldrig kunna utmana dollarn på allvar.

Olivier Blanchard, tidigare chefsekonom på IMF (Internationella Valutafonden), har tillsammans med Angel Ubide från hedgefonden Citadel lagt fram ett nytt förslag. De vill att euroländerna omvandlar 25% av sin statsskuld till gemensamma obligationer.

Dessa ”blå obligationer” skulle ha förtur framför vanliga statspapper. Men, och det är viktigt, varje land skulle bara ansvara för sin egen del. För att göra det trovärdigt föreslår de att länderna öronmärker delar av momsintäkterna för räntebetalningarna.

Ansvaret är fortfarande nationellt, inte gemensamt. Men det skulle skapa en mycket större marknad för euroobligationer.

Olivier Blanchard och Angel Ubide räknar med att detta skulle locka globala investerare och pressa ner räntorna. En större marknad skulle också göra euron mer attraktiv som reservvaluta.

Liknande förslag har lagts fram förr utan att få gehör. Men nu är läget annorlunda. Tvivlen på dollarn fanns inte där tidigare, och den geopolitiska spänningen var lägre.

För Europa handlar det om att gripa tillfället. Med rätt åtgärder kan euron ta en större plats på världsscenen och ge unionen det inflytande som storleken motiverar.

EU-ledarna uppmanade Rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken att fortsätta arbetet med att förstärka eurons internationella roll, stod det i kommunikén från toppmötet.