Trots att cigarettrökningen minskar i Sverige stiger nikotinanvändningen. Bakom utvecklingen står främst e-cigaretterna.
Jag gick över till vejp för tre till fyra år sedan. Jag hade problem med hosta och tanken var att sluta röka helt med hjälp av vejpen, men jag klarar inte det. Så är det bara, säger Mary-Ann Aro från Gustavsberg.
Hon är 55 år och började röka redan i tonåren. På den tiden var rökrutan en naturlig del av skoldagen. Idag ser hon vejpningen som ett mindre dåligt alternativ, men långt ifrån ofarligt.
Mary-Ann Aro använder en smak av tobak och gräddkola, utformad för att efterlikna känslan av Marlboro Light, skriver Svenska Dagbladet.
Hon sparar pengar på att vejpa, men känner samtidigt en osäkerhet inför vad den vita ångan egentligen innehåller.
Statistik visar att e-cigaretter växer snabbt, särskilt bland yngre. Samtidigt ökar även användningen av vitt snus.
Effekten har blivit att det totala nikotinintaget i Sverige stiger, trots att färre röker traditionella cigaretter.
Niklas Linder, som representerar branschorganisationen Belc, menar att e-cigaretter erbjuder ett mindre skadligt alternativ för rökare som inte lyckas sluta.
På sikt tror jag att e-cigaretter kan ge samma sjukdomsspektrum. Vi har bara inte tidsspannet ännu, säger Magnus Lundbäck, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet.
Hans forskargrupp ser oroande förändringar i kroppen vid nikotinanvändning, bland annat stelare blodkärl, ökad proppbildning och trängre luftvägar, skriver Drugsmart.
Flera studier pekar också på tungmetaller, radioaktivitet och andra skadliga ämnen i vissa vätskor.
Vejpvärlden erbjuder i dag tusentals smaker, från klassisk tobak till läsk och godis. Det är just dessa smaker som väckt mest kritik från forskarhåll, då de upplevs särskilt lockande för unga.
Magnus Lundbäck tycker inte att något så farligt borde smaka läsk och godis.
Branschen menar i stället att smakerna hjälper vuxna att hitta alternativ till cigaretter. Enligt Niklas Linder var det inte smakerna, utan engångsprodukterna, som ökade användningen bland ungdomar.
Men att vejpa i unga år kan vara särskilt riskfyllt. Erik Nylander, doktor i farmakologi vid Uppsala universitet, förklarar att nikotin påverkar hjärnans belöningssystem som inte är färdigutvecklat förrän i 25-årsåldern.
Nikotinberoende är en komplex process där både gener och miljö spelar in. Vissa människor löper större risk att fastna. Och även efter ett uppehåll kan kroppen snabbt återvända till samma nikotindos vid ett återfall.
För att ta sig ur beroendet lyfts ofta medicinska nikotinersättningar fram, som plåster eller inhalatorer. Dessa hjälper hjärnan att gradvis anpassa sig, men tyvärr tar många mellansteget med e-cigaretterna och så fastnar man där istället.
Men det krävs också tid, tålamod och stöd. Något Mary-Ann Aro understryker, det kan ändå vara bättre för oss som väljer mellan pest eller kolera. Jag hoppas bara att fler tänker efter före första puffen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar