Sjunkande skepp

Svenska pensioner sjunker i förhållande till slutlönen. Faktum är att pensionen som andel av slutlönen aldrig har varit så låg som nu, enligt experten.

På 1990-talet lovade politikerna att det nya pensionssystemet, som i år fyller 25 år, skulle ge 60% av slutlönen i pension. Men istället sjunker den allmänna pensionen successivt sedan 2003.

Även om man räknar in tjänstepension och privat pensionssparande så har pensionen rasat, från 86% av slutlönen till 67% av slutlönen.

Nu är det som ett sjunkande skepp, och det vi ser framför oss är ett pensionshaveri, hävdar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam i en artikel i Expressen.

Pensionsåldern höjdes nyligen till 66 år, och nästa år avskaffas pensionsåldern för att ersättas med den så kallade riktåldern, som då höjs till 67 år. Det innebär att den som vill få full pension och ta del av det förstärkta grundavdraget för pensionärer måste vänta till året de fyller 68 år för att få del av alla fördelar med det nya systemet.

Men svenskarna har ingen lust att vänta så länge på pensionen, verkar det som.

65-årsnormen som pensionsålder, den är rätt så hårt huggen i sten och folk kliver av vid den tidpunkten, faktiskt i större omfattning än vad man gjort tidigare, säger Håkan Svärdman till tidningen.

Samtidigt som medellivslängden ökar framförallt för svenskar i tjänstemannayrken, så kryper faktiskt snittåldern för pensionuttag nedåt i åldrarna, enligt Pensionsmyndighetens uppgifter.

Nu behövs pensionsavgiften höjas till 18,25%, menar Folksam. Men det räcker inte heller hela vägen fram.

Om Folksam får som de vill så höjs svenska pensioner med 40 000 kronor per år, eller 3 500 kronor i månaden, genom fyra åtgärdsförslag.

Höjning av både intjänade och framtida pensionsrätter (höjd avgift).

En gas som fördelar överskottet i inkomstpensionssystemet

En moderniserad garantipension

Slopa eller begränsa avkastningsskatten på tjänstepensionskapital