Kavli, 250 gr
Di Mozzarella Grillad Paprika är en mjukost med en ny kombination av ostar och ”grönare” smaker som är inspirerade av det gröna och moderna köket. Innehåller 10% Mozzarella och grillad paprika med synliga bitar av grönsaker, örter och kryddor Fetthalt endast 14%.
 |
| 43,50 (2022-10-26) |
Kattgodis, 180g
Läckert knaprig på utsidan och ett mjukt inre. Katter har svårt att motstå den goda smaken av Dreamies. Det finns ingen hemlig ingrediens eller magi för att göra bitarna så läckra. Vi har bara fyllt dem med massor av läckert innehåll som katter tycker om. Så skaka påsen och se hur Din katt kommer springande.
 |
| 41,90 (2022-10-26) |
Sofia blev hela Sveriges ledare med hennes varierade träningsprogram i Sveriges Television, som passar de flesta människor. Nu har Sofia Åhman skrivit boken ”Träna ute med Sofia”, utgiven av Norstedts förlag, med många bra övningar för hela året. Här kommer några tips från boken.
Med hjälp av stavar får även överkroppen bra träning när Du promenerar. Det är dock viktigt med rätt stav och en tumregel är att armbågen ska vara böjd i 90 graders vinkel när Du håller Din stav med underarmarna horisontellt mot underlaget.
Intervallträning är både tidseffektivt och ett bra sätt att få upp pulsen och därmed förbättra konditionen. Du går så snabbt som möjligt under intervallerna för att sen varva med ett långsammare tempo under vilan. Det gäller dock att bli riktigt andfådd under intervallerna. Exempel på ett intervallpass kan vara 5-10 minuters uppvärmning. Ställ timern på mobilen eller klockan på en minut och gå sen så fort Du orkar i en minut, stanna och vila i 20 sekunder. Vänd sedan om och gå tillbaka i samma tempo och försök att hinna tillbaka till startplatsen inom en minut. Ställ därefter in timern på två minuter och upprepa, men välj kanske en annan väg. Slutligen ställer du timern på 3 minuter och håller högt tempo så långt Du hinner och tillbaka. Avsluta gärna med en lätt promenad på 5-10 minuter. Om Du vill kan Du jogga i stället för att promenera.
Stenar kan vara ett bra redskap vid utomhusträning. Håll stenen mellan händerna precis under hak höjd och gör knäböj med stenen kvar i samma position. Detta tränar ben och rumpa. Man kan även göra raka marklyft med stenen. Då har du lätt böjda knän och böjer framåt med rak rygg och stark mage så att stenen/händer kommer så långt ner mot marken som möjligt. Här tränar man lårens baksida och ryggen. Man kan stöta/kasta stenen framåt, vilket tränar axlar, armarnas baksida och bålen. Dock är det viktigt att inte använda för tung sten utan börja med en lättare och prova att byta till lite tyngre efter några gånger. Man kan använda en sten som vikt när man sitter ner och arbetar axlar och sneda magmusklerna. Man håller stenen och för den från en sida till den andra och sen fram och tillbaka.
Rörlighet är viktigare än man kan tro. Med åldern blir muskler och senor stelare och då är det lättare att skada sig, så sträck gärna ut musklerna regelbundet.
Om Du har en lekpark i närheten kan man nyttja gungan till att sätta händerna på med raka armar och stanna i en plankposition för att stärka magmusklerna. Om det finns stockar att balansera på är det bra träning för balans, vader och magmuskler. Att gunga får Dig inte bara att känna Dig yngre utan det tränar även magmusklerna. Finns det trappor är det perfekt att nyttja för att kliva upp och ner vilket tränar lår och rumpa.
Vattenträning kan vara det bästa om det är varmt och soligt. Om du simmar, simma längs med stranden, helst inte längre ut än att Du kan bottna. Simma gärna tillsammans med någon och ha gärna en färgglad badmössa så att Du syns väl. Vattengymnastik är effektiv träning där man exempelvis kan göra skidåkarhopp, springa med höga knän, hoppa upp och dra knäna mot magen och klappa händerna på utsidan av fötterna.
Lycka till med utomhusträningen.
Att åldras verkar vara en av livets största fasor och i kampen mot tidens tand finns en uppsjö med tips hur vi ska leva längre. Här är några av dem.
Att leva för evigt är ju mångas dröm och de flesta av oss försöker skjuta åldrandet ifrån oss. Nu har bioteknologen Nicklas Brendborg skrivit boken ”Maneter åldras baklänges” (Polaris) som blivit en succé.
Om vi bara kunde förlänga medellivslängden fortare än den kronologiska tidens gång, till exempel med ett och ett halvt år per kalenderår, kan man börja prata om odödlighet, menar han.
De däggdjur som lever längst på land finns på äldreboenden. I havet är det däggdjur som grönlandsvalen, som kan bli över 200 år, säger Brendborg som sammanfattat vetenskapliga antiagingresultat och fortsätter rabbla fakta, berättar författaren enligt Aftonbladet
Risken att dö fördubblas vart åttonde år efter puberteten och om cancer utrotades skulle medellivslängden ändå bara öka med 3,3 år. Eliminerade hjärt- och kärlsjukdomar skulle ge oss i snitt fyra år och bot mot Alzheimers sjukdom ynka två extra levnadsår. I USA investeras det just nu mycket i antiagingforskning. En av världens rikaste män, Jeff Bezos, har sagt att han inte vill bli ihågkommen som rikast utan äldst, säger Nicklas.
Författaren ger även sina bästa för att förhindra åldrandet och leva länge.
Tandtråd:
Man har hittat munbakterier i Alzheimer och vid blodproppar. Infektioner i munnen ger risk för många sjukdomar och det är värt att bekämpa dem om det bara tar två minuter om dagen.
Motion och styrketräning:
Viktigast är att få upp pulsen. Hjärtsjukdomarna som gör störst skada kan verkligen motverkas med motion. Själv springer jag två gånger och styrketränar två gånger i veckan. Och sedan bor jag ju i Köpenhamn, så jag cyklar.
Bloddonation:
Det är ännu oklart varför, men man vet att människor som ger blod lever längre.
Grönsaker:
En köttfri livsstil ökar livslängden med tre år. Allra längst lever veganer, därefter laktoovovegetarianer, sedan flexitarianerna och kortast köttätarna. Men det beror inte bara på vad de äter utan på att veganer är sundare i grunden, de röker och dricker mindre. Jag är själv ingen fanatiker men äter normalt med grönsaker.
Umgänge:
Vänner, familj eller en hund, att undvika ensamhet är ett råd som stöds av massor av studier. Ensamhet är till och med farligare för livslängden än rökning.
Man har skannat deprimerades hjärnor och även sett samma effekt hos babianer, de som har flera sociala band lever längre.
Socialstyrelsens utvärdering av bröstcancerscreeningen i Sverige pekar på stora skillnader mellan regionerna vad gäller hur många kvinnor som deltar i undersökningen och hur ofta kvinnorna kallas till undersökning. Det påverkar chansen till tidig upptäckt och behandling av bröstcancer och därmed också möjligheterna till att bli botad.
Målgruppen för screening för bröstcancer med mammografi är hela den kvinnliga befolkningen i Sverige i åldern 40–74 år. Varje år kallas närmare en miljon kvinnor till screening med mammografi, och omkring 60% av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet. Trots att mammografiundersökningar har erbjudits under närmare fyra decennier är förutsättningarna i landet långt ifrån jämlika, och andelen fall som upptäcks i screeningen varierar mellan regionerna. Det visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.
Covid19-pandemin har påverkat screeningen vid samtliga mammografienheter i Sverige. I Socialstyrelsens rapport framgår att i stort sett alla regioner har haft färre kvinnor som deltagit i screeningen. Det beror dels på att regionerna behövt minska antalet kvinnor som kallats, dels på att kvinnorna själva har uteblivit. Kvinnor har troligen undvikit kontakt med vården av rädsla för att utsättas för risk att smittas av covid19. Deltagandet har främst minskat i åldersgruppen 70–74 år.
De flesta mammografienheterna ligger fortfarande efter med sina kallelser till screening. Tidsintervallet mellan varje screeningtillfälle har också blivit längre. Orsaken är en kombination av covid19-pandemin och personalbrist.
Kvinnor ska kallas till mammografi med mellan 18 och 24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en nytillkommen cancer missas och hinner växa sig större.
De flesta kvinnor får besked om att de är friska efter mammografiundersökningen. Några av dessa kvinnor kommer ändå att få en bröstcancerdiagnos före nästa screeningtillfälle, en så kallad intervallcancer. Resultaten av forskning och Socialstyrelsens rapport visar att ett längre intervall mellan screeningtillfällena ger fler intervallcancrar. Det är därför viktigt att regionernas intervall mellan screeningundersökningarna inte är längre än det rekommenderade intervallet.
Hur stor andel av kvinnorna som deltar i screeningen skiljer sig stort mellan olika regioner i Sverige. I Socialstyrelsens utvärdering varierade deltagandet från 87% i Halland till 71% i Stockholm under åren 2019–2020.
Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.
Utvärderingen visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningprogrammet i lägre utsträckning än andra. Regionerna uppmanas också av Socialstyrelsen att arbeta för att identifiera andra grupper med lägre deltagande och rikta särskilda insatser till dem.
Bröstcancerscreening kan skapa oro och stress kring hälsa och cancer, och en del kvinnor behöver mer information och stöd. Därför rekommenderas Socialstyrelsen att mammografienheterna ska erbjuda extra insatser, som till exempel telefonrådgivning, till de kvinnor som känner sig osäkra.
Alla regioner behöver också erbjuda möjligheten att boka om sin tid via 1177 eller internet. Deltagandet i screeningen för bröstcancer skulle kunna öka om kvinnor som uteblir från sin mammografitid får en ny kallelse med en bokad tid.
Redan på 1990-talet påtalades det att det rådde en personalbrist i verksamheterna för screening och behandling av bröstcancer. Trots att det gått så pass många år är bristen fortfarande kännbar. De allra flesta mammografienheter har brist på bröstradiologer och röntgensjuksköterskor. När det gäller bröstmottagningar för kirurgi har närmare hälften brist på bröstkirurger. Det är också brist på patologer och biomedicinska analytiker i flera regioner.
Under pandemin har personalbristen blivit än mer tydlig. Fyra av fem mammografienheter har haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna i landet har periodvis varit stängda.
Trots att screening för bröstcancer har funnits länge finns det inget nationellt kvalitetsregister som är användbart för uppföljning. Plattformen för registret skapades redan 2014, men under de åtta år som gått har endast en region anslutit. Det gör att förutsättningarna för att kunna utvärdera bröstcancerscreeningen inte varit de bästa. För att kunna bedriva utvecklingsarbete krävs att det finns tillgång till kvalitetsregister för nationell uppföljning och forskning, vilket det inte gör idag.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30% av all cancersjukdom. År 2020 fick omkring 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige.
Screening för bröstcancer med mammografi infördes etappvis i Sverige under 1980- och 1990-talen. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten som görs var 18–24e månad med syfte att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer för att minska risken att dö i sjukdomen.
Att en stor andel av de kvinnor som kallas till mammografiscreening också kommer på sin undersökning är en förutsättning för att minska dödligheten i bröstcancer. Kvinnor vars bröstcancer upptäcks inom ramen för screeningprogrammet har i genomsnitt mindre tumörer och kan i större utsträckning genomgå bröstbevarande kirurgi jämfört med kvinnor vars bröstcancer upptäcks när den ger symtom (utanför screeningprogrammet). Det är därför viktigt att regionerna arbetar för ett högt deltagande i screeningprogrammet.
