Lönegapet mellan kvinnor och män ger även ett pensionsgap, ändå är det endast 3% av alla som lever i en parrelation och tjänar mer än den andra som avsätter pension till sin partner.
Sverige har Nordens mest ojämställda pensioner, här har kvinnor i genomsnitt 28% lägre total pension än män och enligt Jämställdhetsmyndigheten skulle det ta 40 till 50 år innan kvinnor och män får lika mycket i pension om arbetslivet blev jämställt idag.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner beror på flera olika saker, kvinnor slutar i genomsnitt arbeta tidigare än män, de är oftare sjukskrivna, studerar längre och jobbar mer deltid, dessutom är föräldraledigheten ojämnt fördelad.
Även om alla dessa faktorer skulle räknas bort skulle dock inte pensionen bli jämlik, för det finns enligt Medlingsinstitutet kvar en ”oförklarlig löneskillnad” på 4,5%.
Nu visar en Novusundersökning, gjord på uppdrag av Arbetsvärlden, att endast 3% av dem som lever i en parrelation där den ena tjänar mer än den andra avsätter pension till sin partner, det skriver Arbetsvärlden.
I undersökningen uppger 66% som lever i en parrelation att de har gemensam hushållsekonomi och 36% uppger att de bidrar till hushållets utgifter efter inkomststorlek, ändå är det så få som tänker på att avsätta pension till den part som har lägre inkomst.
Den privatekonomiska rådgivaren Patrick Siegbahn, vd och ansvarig utgivare för Småspararguiden, säger att det är vanligt med gemensamma utgifter som betalas i proportion till inkomsten, men att han upplever att människor inte gör så mycket när det gäller pensionen.
Han menar att problemet är att pensionen är något man får långt in i framtiden.
Det är denna kombination av olika psykologiska spärrar som gör det till en Bermudatriangel av ointresse för många. Vi är dåliga på att agera när vi inte får belöningarna direkt. Därför har människor svårt att se vad uppsidan är, säger han till Arbetsvärlden.
Patrick Siegbahn menar att pensionssystemet dessutom är ett lapptäcke av olika system som det inte är så lätt att sätta sig in i.
Vi har inte ett pensionssystem, utan en mix av olika pensionstyper och olika förvaltningstyper som i sin tur ser olika ut i olika kollektivavtal. Jag har till exempel träffat folk med 30 olika pensionsförsäkringar. Systemet är krångligt och det krävs både en finansiell och matematisk förmåga för att kunna ta till sig helheten, säger han till Arbetsvärlden.
Pensionen för den som tjänar mindre i en parrelation kan också kompenseras genom ett skriva ett äktenskapsförord som säkerställer att man delar lika vid en skilsmässa.
I undersökningen uppger 2% att de har ett äktenskapsförord som skyddar den som tjänar mindre och 1% uppger att de har ett äktenskapsförord som skyddar den som tjänar mer.
Om man har varit gift och inte har skrivit något delar man rakt av på allt utom pensionsförsäkringarna så det är där det uppstår en orättvisa. Om den ena har tagit mindre ansvar för hemmet men dragit in mest pengar så delar man lika på allt men inte på tjänstepension, säger Patrick Siegbahn till Arbetsvärlden.
Han säger att, för att vid en eventuell skilsmässa och bodelning, kompensera den som tjänat och avsatt minst pension i ett parförhållande, måste någon form av juridiskt dokument upprättas.
För gifta par handlar det om ett äktenskapsförord. Det innebär att specificera att vid en separation ska ett visst konto, exempelvis kontot med pensionspengar, inte delas lika och ingå i bodelning, utan det är enskild egendom.
Patrick Siegbahn tycker att det största problemet med pensionssparande är att många är för försiktiga i sina placeringsval. Han säger att det vanligaste är att folk har för låg aktieexponering och att det andra problemet är att de har för höga avgifter.
Patrick Siegbahn ger ofta människor råd om pension, så här tycker han att tre typfamiljer ska tänka kring pension, alla inkomstexempel är lön vid heltid.
Den första typfamiljen består av en sjuksköterska som tjänar 36 000 kronor i månaden och en polis med en månadslön på 44 000 kronor. De har två barn och den ena parten arbetar deltid för att ta hand om barnen.
Den som arbetar deltid tappar både allmän pension och tjänstepension, den allmänna pensionen är 17% av lönen och tjänstepensionen är 6% av lönen.
För att få fram hur mycket den som arbetat deltid förlorat behöver vi räkna antal månader och tjänstegrad. Om sjuksköterskan och polisen är gifta kan de skriva ett äketnskapsförord, det går att göra på nätet så de måste inte anlita en jurist.
Utöver tappet i allmän pension och tjänstepension halkar den som jobbar deltid även efter i sin löneutveckling, enligt Patrick Siegbahn handlar det om ett bortfall på 3% per år.
Den andra typfamiljen är en undersköterska som tjänar 29 000 kronor i månaden och en industriarbetare som tjänar 31 000 kronor. De har tre barn och den ena arbetar deltid på grund av barnen.
Enligt Patrick Siegbahn är det ingen större skillnad mot den första typfamiljen om undersköterskan och industriarbetaren är gifta, deras inkomster ligger under brytpunkten för statlig skatt och de kan tänka likadant som den första typfamiljen.
Den tredje typfamiljen är en bibliotekarie som tjänar 38 500 kronor i månaden och en veterinär som tjänar 60 000 kronor i månaden. De har ett barn och båda jobbar deltid.
Har veterinären en deltidslön som överstiger 56 000 kronor i månaden når inkomsten över brytpunkten för statlig skatt och taket för allmän pension. Då får veterinären mer tjänstepension inbetald men har nått taket för allmän pension.
Patrick Siegbahn säger att gifta par kan skänka framtida premiepensionspengar till sin äkta hälft, vilket kan vara ekonomiskt fördelaktigt för par och smart för den som räknar med att ligga över brytpunkten för statlig skatt även som pensionär.
Han säger att det inte är aktuellt för många, dessutom kan man också välja att gå i pension tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar