Vanlig behandling mot domningar i handen ifrågasätts

Ny svensk studie visar att handledsskena mot karpaltunnelsyndrom kan vara betydligt mindre effektiv än man tidigare trott.

Många patienter med karpaltunnelsyndrom får rådet att använda handledsskena på nätterna. Men en ny svensk studie visar att hjälpen kan vara betydligt mindre effektiv än man tidigare trott.

Stickningar, domningar och värk i händerna är vanliga besvär vid karpaltunnelsyndrom. Problemen uppstår när en nerv i handleden hamnar i kläm, vilket kan göra det svårt att sova, greppa saker eller använda händerna som vanligt.

För många patienter är första behandlingen en stabil handledsskena som ska hålla handen rak, särskilt nattetid. Men nu visar ny forskning från Skåne, publicerats i den medicinska tidskriften NEJM Evidence, att effekten ofta är begränsad.

Denna behandling är i många fall inte effektiv, säger handkirurgen och ortopeden Jesper Nordenskjöld, en av forskarna bakom studien, till Aftonbladet.

I studien deltog 142 personer med karpaltunnelsyndrom. Hälften fick använda en traditionell handledsskena och den andra gruppen ett mjukt bandage som inte hindrade handleden från att röra sig.

Forskarna ville se om den stabila skenan verkligen gav bättre resultat.

Patienterna använde hjälpmedlen under sex till tio veckor. För att kontrollera hur mycket de faktiskt användes satte forskarna in små temperaturmätande chip i både skenor och bandage.

Vi såg att patienterna på gruppnivå använde behandlingarna väl och lika mycket i båda grupperna, säger Jesper Nordenskjöld.

När forskarna följde upp deltagarna visade det sig att skillnaden mellan grupperna var liten. Symtomen förbättrades ungefär lika mycket, oavsett om patienterna haft skena eller mjukt bandage.

Dessutom behövde många senare opereras.

Inom ett år hade 57% av dem med handledsskena genomgått operation. I gruppen med mjukt bandage var siffran 51%.

Vi anser också att det är viktigt att informera patienter om att behandling med stabil handledsskena och mjukt bandage på gruppnivå inte är speciellt effektiv.

Forskarna menar nu att patienter med tydligare besvär i stället borde erbjudas operation tidigare.

Operationen är ett vanligt ingrepp där kirurgen öppnar karpaltunneln i handleden för att ge nerven mer plats. Enligt Jesper Nordenskjöld tar operationen oftast bara omkring tio minuter och görs med lokalbedövning.

Karpaltunnelsyndrom är vanligast hos kvinnor mellan 40 och 60 år. Övervikt, diabetes, reumatism och sköldkörtelsjukdom kan öka risken att drabbas.

Vid lättare problem kan det hjälpa att vila händerna och undvika ensidiga rörelser under längre stunder. Att försöka variera vilken hand man använder i vardagen kan också minska belastningen.

Men om domningarna blir värre, om handen känns svag eller om nattsömnen påverkas rekommenderas kontakt med vården.