Allt fler vuxna barn hjälper äldre föräldrar med räkningar, inköp och bankärenden. Men få känner till att det kan bryta mot både bankernas villkor och säkerhetsregler att använda någon annans bankkort eller bank-id, även om personen själv lämnat över uppgifterna.
När äldre föräldrar behöver hjälp med ekonomin hamnar många familjer i samma situation. Någon måste betala räkningar, handla mat eller hålla kontakt med banken.
I praktiken löser många det genom att låna ett bankkort, använda en anhörigs bankid eller logga in i internetbanken åt någon annan.
Men det som känns praktiskt i vardagen kan samtidigt skapa problem både juridiskt och ekonomiskt.
Finska tidningen Anna skriver i en artikel att användning av en annan persons bankkort eller internetbank i många fall strider mot bankernas avtalsvillkor, även om kortinnehavaren själv lämnat över kort och kod.
Även i Sverige är reglerna tydliga kring att bankkort, bankid och personliga säkerhetslösningar normalt inte får användas av någon annan än innehavaren själv.
Enligt juristen Sari Elomaa vid Finlands Minnesförening räcker det inte att vara make, barn eller nära anhörig för att automatiskt få använda någon annans banktjänster. Samma princip gäller i Sverige.
Konsumenternas Bank och finansbyrå beskriver att bankärenden normalt ska hanteras genom fullmakt, framtidsfullmakt eller särskild anhörigbehörighet. Problemet handlar inte bara om formalia. Det handlar också om säkerhet och ansvar om något skulle gå fel.
Om pengar försvinner från kontot efter att kort eller koder lämnats vidare kan möjligheten till ersättning påverkas eftersom användningen kan anses strida mot bankens villkor. Flera banker betonar dessutom att säkerhetsdosor, bank-id och koder alltid är personliga.
Samtidigt finns möjligheter för anhöriga att hjälpa sina föräldrar till på rätt sätt.
Du kan exempelvis stötta en äldre förälder vid betalningar, hjälpa till att läsa information eller kontrollera att personen använder rätt webbplats, så länge den äldre själv loggar in och godkänner betalningen.
I Sverige finns också flera juridiska lösningar som många familjer missar.
Banker erbjuder ofta särskilda fullmakter eller behörigheter där anhöriga får egna inloggningsuppgifter och rätt att utföra vissa bankärenden.
Dessutom finns den svenska lagen om anhörigbehörighet. Den gör det möjligt för nära anhöriga att hjälpa en person som inte längre klarar sin vardagsekonomi på egen hand, exempelvis på grund av sjukdom eller demens.
Men även den behörigheten är begränsad och gäller främst vardagliga betalningar och enklare ekonomiska ärenden.
Jurister och banker rekommenderar samtidigt att viktiga dokument ordnas i god tid innan hälsan försämras.
Framtidsfullmakt har därför blivit allt vanligare i Sverige de senaste åren.
Med en framtidsfullmakt kan en person själv bestämma vem som ska få sköta ekonomin om man längre fram förlorar sin beslutsförmåga, exempelvis vid demenssjukdom.
En annan lösning handlar om att minska behovet av manuella betalningar och kontanthantering.
Autogiro för återkommande räkningar kan förenkla vardagen betydligt. Många matbutiker erbjuder också hemleverans där fakturan skickas i efterhand i stället för att betalning sker med kort vid dörren.
För många familjer handlar frågan ytterst om balansgången mellan omtanke och ansvar.
Viljan att hjälpa är självklar. Men när ekonomin blir allt mer digital behöver hjälpen också ske på ett sätt som fungerar både juridiskt och praktiskt.
Det här bör familjen ordna i tid:
Framtidsfullmakt för ekonomiska beslut
Kontobehörighet eller bankfullmakt via banken
Autogiro för återkommande räkningar
Översikt över abonnemang, lån och försäkringar
Rutiner för hur inköp och betalningar ska hanteras
Kontaktuppgifter till bank och viktiga myndigheter
Tillgång till viktiga dokument och försäkringar
Genomgång av vilka digitala tjänster som används i vardagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar