Vad händer med lönen, bolånen och försäkringarna om Sverige hamnar i krig?
Tidigare riksbankschefen ger en bild av vad hushållen kan behöva räkna med, och varför mycket i praktiken är omöjligt att förutse.
Oro för omvärldsläget gör att fler börjar fundera över hur ekonomin skulle påverkas om Sverige hamnade i en allvarlig kris eller ett krig. Den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves påpekar att krigssituationer alltid är svåra att förutse, särskilt i ett land som Sverige där man inte upplevt krig på flera hundra år.
Om ett land hamnar i ett så kallat skymningsläge, där risken för krig ökar kraftigt, påverkas hela ekonomin. Resurser måste omfördelas och staten prioriterar ofta försvar och säkerhet framför annan produktion.
Stefan Ingves beskriver det klassiska ekonomiexemplet om att välja mellan “smör och kanoner”.
Det är ett förenklat sätt att säga att hela samhällsekonomin påverkas. Försvar är inte gratis, allt skall betalas förr eller senare, och omfördelningen av resurser kommer att påverka hela folkhushållet, skriver han i Dagens Nyheter.
Samtidigt påverkas finansmarknaderna. I början kan de fungera relativt normalt, men statens behov av pengar ökar snabbt. Investorer söker sig då ofta till stora och stabila valutor eller tillgångar som guld.
För mindre valutor, som den svenska kronan, kan resultatet bli en försvagning. Det kan i sin tur driva upp inflationen och leda till stigande räntor.
I mer extrema lägen kan staten införa regleringar på finansmarknaderna och styra sparande och lån i ekonomin, förklarar han.
Historiskt har krigsekonomier ofta inneburit större statlig kontroll över både sparande och investeringar. I sådana situationer kan staten bestämma hur pengar används i ekonomin, samtidigt som inflationen urholkar värdet på sparande.
Stefan Ingves beskriver fenomenet som ”finansiellt förtryck”.
När varor blir bristvaror är det också vanligt att en svart marknad uppstår.
Han pekar på exempel från bland annat Finland efter andra världskriget och dagens situation i Ukraina. Vid krigsutbrottet i Ukraina steg inflationen till omkring 25% innan den senare sjönk igen.
På individnivå finns få möjligheter att skydda sig helt ekonomiskt mot krig.
Många försäkringar gäller t ex inte vid krig, eftersom det klassas som force majeure. Samtidigt gäller i regel fortfarande skyldigheten att betala lån, även om situationen i praktiken kan leda till omförhandlingar.
Blir man inkallad till tjänst kan man få ersättning från staten, men bara upp till en viss nivå. Dessutom får arbetsgivare normalt inte säga upp anställda enbart för att de blivit inkallade.
Trots osäkerheten menar Ingves att det finns en enkel slutsats för hushållen.
Det går inte att kontrollera hur ekonomin utvecklas i en krissituation, men det går att försöka bygga en ekonomisk buffert.
Att ha sparande för oväntade utgifter kan göra det lättare att hantera svåra tider.
Hoppas att de lägen jag beskriver aldrig inträffar men vänj dig vid tanken, och räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går, avslutar han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar