En fjälluggla. På den nya rödlistan klassas fjällugglan nu som utdöd från Sverige, tillsammans med flera andra arter.
Ytterligare nästan 800 svenska arter hamnar nu på rödlistan och bedöms som hotade eller nära hotade. Några arter har återhämtat sig, men andra är nationellt utdöda.
Den nya rödlistan över hotade djur, svampar, alger och växter i Sverige publiceras av SLU Artdatabanken i dag, den 24 mars 2026.
Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut från Sverige och den ger en överblick över arternas tillstånd.
Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med ett hundratal externa artexperter. Den första rödlistan publicerades år 2000 och sedan dess har en reviderad rödlista publicerats vart femte år.
Under arbetet med den senaste rödlistan har tillstånd och trender för 23 102 arter bedömts, av dessa har 5 217 rödlistats och 2 373 av dem har bedömts som hotade.
Om rätt åtgärder sätts in på flera nivåer och under tillräckligt lång tid ger det ofta goda resultat. Några exempel på det är havsörn, utter, myrbräcka och långbensgroda som nu lämnar rödlistan.
Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken, i ett pressmeddelande.
Klimatförändringar och förändringar i jord- och skogsbruk påverkar Sveriges djur och växter på ett negativt sätt, det skriver Dagens Nyheter.
Även om några arter har hämtat sig är den övergripande trenden negativ för mångfalden.
För flera arter i sjöar, vattendrag och hav är läget bekymmersamt. Sill, lax och öring är nya på rödlistan och bedöms alla som nära hotade, ålen är fortfarande akut hotad och torsken, som tidigare bedömdes vara sårbar, bedöms nu befinna sig i den högre hotkategorin, starkt hotad.
Blåmusslan är ny på rödlistan och nordhavsräkan är kvar, båda bedoms som nära hotade. Rödlistan visar att det är illa för många fiskar, varav flera omtyckta matfiskar. För att förbättra situationen behövs en mer hållbar fiskeförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder.
Den samlade bilden är dessvärre negativ. Och det som jag tycker är mest anmärkningsvärt är att vi börjar se hur även mer vardagsnära arter drabbas nu. Dagfjärilarna blir färre och det hörs inte längre lika många tornseglare på sommarhimlen, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker vid Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet till Dagens Nyheter.
I artgrupper där kunskapsläget är bra är andelen rödlistade arter högre, exempelvis är 45% av Sveriges fågelarter rödlistade 2025, av fiskarna är 32% rödlistade och av däggdjuren är det 35%.
Mikael Svensson tycker att vi kan fundera på hur det är för alla de arter som de flesta av oss aldrig ser eller hör, som har specifika krav på sin livsmiljö.
Älgen har för första gången hamnat på den svenska rödlistan och bedöms som nära hotad, klassnigen beror på att beståndet på grund av planerad jakt och förvaltning har minskat snabbt varför älgen inte bedöms som hotad på lång sikt.
Totalt har 23% av alla arter som bedömts nu rödlistats, förra gången listan uppdaterades var motsvarande andel 22%.
Det sker en smygande och långsam förändring i våra landskap som kan vara svår att se. Då är rödlistan det bästa verktyg vi har för att mäta förändringar, och för varje uppdatering är det fler arter som trillar in, säger Mikael Svensson till Dagens Nyheter.
Han förklarar att det omfattande skogsbruket och storskaliga jordbruk ger mindre utrymme för brokiga livsmiljöer.
Enligt honom har vi gått från ett naturpräglat brukande av landskapet till ett rent produktionslandskap där vi har spikraka rader av gran och besprutade åkrar med vete och korn.
Andra orsaker till att fler arter rödlistas är invasiva främmande arter som breder ut sig, klimatförändringarna och ett hårt fisketryck.
Enligt Artdatabasens sammanställning är den generella bilden att fler arter än tidigare rödlistas och det tyder på en negativ utveckling för vårt lands biologiska mångfald.
Sist när rödlistan uppdaterades klassades 186 arter som utdöda men några av dem har sedan dess återupptäckts, exempelvis två lavaarter.
Det är dock fler arter som har lagts till som utdöda i landet, nu bedöms exempelvis att tornugglan, fjällugglan och alvardyngbaggen har försvunnit från Sverige för gott.
Utöver tornuggla och fjälluggla som bedöms som nationellt utdöd är prognosen mycket dyster för fältpiplärka (akut hotad). Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson som i pressmeddelandet.
Listan har även kompletterats med en kategori för möjligen utdöda arter och i den ingår 50 akut hotade arter som ingen har sett på länge.
Det är framför allt vissa marina arter och några skalbaggar, som inte har observerats på över 50 år och som experterna är i stort sett säkra på inte finns kvar längre. Men eftersom det är svårt att slå fast ett utdöende med hundraprocentig säkerhet så flaggar vi dem lite extra på det här sättet nu, säger Mikael Svensson till Dagens Nyheter.
Han är ansvarig för rödlistning av fåglar och tillägger att det tyvärr börjar gå sämre för vissa fågelarter som alltid har funnits i människans närhet, som sädesärla, storspov, hussvala och tornseglare och tycker att vi kan hålla koll på dem i sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar