De flesta människor får gradvis sämre minne med åren. Men vissa äldre behåller en ovanligt skarp hjärna långt upp i åldern. Ny forskning tyder på att hemligheten kan ligga i hjärnans förmåga att bilda nya nervceller.
Att minne och inlärningsförmåga försämras med åldern är en välkänd utveckling. Redan efter 30-årsåldern börjar hjärnans kognitiva kapacitet gradvis avta, om än långsamt till en början.
Men det finns undantag. En liten grupp äldre personer, ibland kallade ”superagers” eller supergamlingar, presterar på minnestester lika bra som personer flera decennier yngre.
Eftersom vi blir allt äldre blir de bara fler och fler. Jag har ju tidigare sagt att 70 år är det nya 50 år och det ligger faktiskt något i det, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, till Dagens Nyheter.
I en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, har forskare försökt förstå vad som skiljer dessa personer från andra äldre.
Genom att undersöka donerad hjärnvävnad från olika grupper, unga vuxna, friska äldre, personer med exceptionellt minne, samt personer med demens eller Alzheimers sjukdom, kunde forskarna analysera hjärnans förmåga att skapa nya nervceller.
Resultatet var överraskande. Supergamlingar hade betydligt fler nybildade nervceller i hippocampus, det område i hjärnan som är centralt för minne och inlärning.
Normalt tänker vi tvärtom. Att om man är kognitivt frisk så har man förlorat färre celler, jämfört med dem som inte är det. Inte att man faktiskt har bildat helt nya celler. Det är jätteintressant, säger Ingmar Skoog.
Den process där nya nervceller bildas kallas neurogenes. Forskarna undersökte den genom att studera stamceller, så kallade neuroblaster, ett förstadium till nervceller, samt omogna nervceller i hjärnvävnaden.
Resultaten visade att supergamlingar hade ungefär dubbelt så hög neurogenes i hippocampus jämfört med andra friska äldre. Hos personer med mild eller tidig demens var nybildningen betydligt mindre, och hos personer med Alzheimers sjukdom nästan obefintlig.
Något i deras hjärnor gör så att de har en överlägsen minnesfunktion och jag tror att det är den här neurogenesen i hippocampus som är den hemliga ingrediensen. Våra data stödjer det, säger professor Orly Lazarov vid University of Illinois, en av forskarna bakom studien.
Fynden väcker nya frågor om hur hjärnan åldras. Traditionellt har forskningen fokuserat på förlusten av nervceller, men resultaten antyder att även nybildning kan spela en viktig roll.
Det är jättespännande, eftersom man undrar om det här går att stimulera på något vis, säger Ingmar Skoog.
Studien ger dock inga tydliga svar på vad som ligger bakom den ökade cellbildningen. Forskarna vet t ex inte om supergamlingarna hade särskilda livsstilar, utbildningsnivåer eller vanor som kan ha påverkat hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar